Key Notes on the Unruly City : Social, Material, and Spatial Transgressions

This research departs from three intersecting field studies in Berlin, Copenhagen, and Paris, and includes both my interventions in the urban texture and integrations with existing communities working in the subject field of the Right to the City (Lefebvre 1968). The projects explore the mutable “nature” of cities and build on political philosophies which describe egalitarian actions that have shaped what those places could be. Laid out across three chapters (X, Y & Z) are descriptions of work processes for multiple projects that locate a social and spatial phenomenon which I call “the unruly city.” Manufactured keys, trapdoors, dug-out tunnels, informal dissemination, bricolaged furniture, loopholes, pulleys, hatches, and shacks recur throughout the thesis; each of these tools, methods or architectural elements support a praxis of transgressivism and stealth. Even if the practical constructions, historical investigations, and cultural theory analyses explored in the thesis do not give access to the physical places themselves, they unlock rooms in the reader’s political imagination, by showing that such spaces exist. At the core of Lefebvre’s philosophical and political argument is the call for action. Praxis is understood here as holding the potential of critical performativity: the possibility to merge culture and politics with claims of creating access to the urban and the production of space. A promise of going beyond philosophy and theory to arrive at praxis. Jacques Rancière (2019) theorizes that which is recognized as (im)possible through sensation. In effect, Rancière addresses a regulation of what can be done. By departing from such an aesthetic order of distributed sensibility, there is the possibility to make a true politics; one which can peel off the foreclosing façades of Western democracy, where the order of things is contested by, as Rancière frames it, the part which has no part. This would be an active politics that challenges the policed orde
Avhandlingen omfattar tre kapitel och innehåller en sammanställning av fältstudier, fotodokumentation och beskrivningar av arbetsprocesser för tre platsspecifika projekt som bidrar till att utforska kapaciteten av det sociala och rumsliga fenomen som jag kallar den oregerliga staden (the Unruly City). De tillämpade konstruktionerna, de historiska undersökningarna och den kulturteoretiska analysen är samtliga avsedda att ge tillgång till — om inte de självaste fysiska rummen — nyckeln som låser upp rum i läsarens politiska fantasi när de väl har visat sig att sådana utrymmen existerar. Dessa tre studier prövar en praxis för oliktänkande och inbjuder till möjligheter för deltagande i produktionen av avvikande uppfattningar – både i att återta fysiskt utrymme och i förståelsen att förmågan att göra det kräver små medel. Utforskat är städernas föränderliga “natur” och bygger på politiska filosofier och de handlingar som har format vad dessa platser är och vad de skulle kunna vara. Tre platsspecifika interventioner i urbana miljöer — Berlin, Köpenhamn och Paris — som samtliga inkluderar både mina interventioner i stadsrummen samt integrationer och samarbeten med såväl redan existerande grupper och tillkomsten av nya kollektiv. Jag delar därmed en uppsättning taktiker och verktyg – både fysiska och analytiska – som använts för att göra saker möjliga och tänkbara. Detta dokument bidrar därför till att “synliggöra” en del av de samarbetsprocesser och den kreativa olydnad som kontinuerligt prövar, formar och omformar urbana rum. I kapitel X, An-Building Berlin, befinner vi oss framför en gigantisk falsk fasad i Berlins historiska stadskärna. Vi ser hur historien om den oregerliga staden fortsätter att utvecklas och tar reda på vart den urbana, flyktiga, berättande rörelsen att kliva bakom slöjan tar oss. En enskild plats i Berlin visas genom en serie omvandlingar — en tidsintervall som visar en plats vändas ut och in, framgrävas och omtvistas. Placerad på en tvärgående axel
QC 20230822