Potentiella utvecklingsneurotoxiska effekter orsakade av ketamin eller propofol administration i kombination med joniserande strålning

Bakgrund: För att barn inte ska behöva känna oro vid tumörterapi blir de nedsövda med anestetikum. Vid behandling av tumörer används joniserande strålning. Dock har tidigare studier funnit att exponering av joniserande strålning hos barn kan vara en bidragande faktor till kognitiva dysfunktioner. Man har också sett en synergistisk effekt mellan anestetikum och joniserande strålning. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka samverkanseffekten mellan olika anestetika och joniserande strålning. Metod: NMRI möss exponerades på postnatal dag 10. Totalt var det 6 exponeringsgrupper. Mössen exponerades antingen med ketamin (7,5 mg/kg) eller propofol (20 mg/kg). Individerna som exponerades för strålning (200 mGy) fick detta 1 timme efter administration av singeldos anestetikum. Provtagningen skedde 24 timmar efter exponering. Metoden qPCR användes för att undersöka uppregleringen och nedregleringen av gener. Resultat: En korrelation kunde observeras för generna Keap1 & Nrf2, BDNF & Grin2b och Jagged-1 & Hes5 genom att studera Spearmans korrelationskonstant. Inga signifikanta resultat erhölls för generna som studerades (p <0,05). Medelvärdena visade ingen signifikant förändring i relativ FC. Slutsats: Kombinationsbehandling med anestetikum + joniserande strålning visade inga större skillnader mellan exponeringsgrupperna i motsats till tidigare genomförda studier. Detta kan bero på tiden mellan exponering och provtagning. Det finns en korrelation mellan gener som har en teoretisk sammankoppling.