Utredning av lämplig värmeproduktionsanläggning i Storuman

Storskalig värmeproduktion genom förbränning av biobränslen för distribution via fjärrvärmenät till hushåll och verksamheter bidrar till att minska utsläppen av fossila växthusgaser och ger en ökad möjlighet att nyttja förnybara bränslen. Sedan 2005 har fjärrvärme levererat mer än hälften av energin för uppvärmning av svenska byggnader. En hållbar produktion av fjärrvärme är därför en viktig faktor om Sverige ska klara de klimatpolitiska mål som antogs efter tecknandet av Parisavtalet. Fram till 2014 producerades fjärrvärmen i Storuman och Stensele vid Skellefteå Krafts bioenergikombinat Biostor. Efter dess nedläggning gjordes nya investeringar för att fortsatt klara av att leverera fjärrvärme till Skellefteå Krafts kunder i Storuman och Stensele. Dessa investeringar resulterade i två pelletspannor, SU4 och SU5, som kan leverera fem- respektive tre megawatt till nätet. Dessa visade sig dock inte räcka till för att täcka värmelasten på fjärrvärmenätet vilket lett till att de oljepannor som är tänkta att täcka reservbehovet även varit tvungna att användas för spetslast. Syftet med detta arbete var att utreda förutsättningarna för en investering i samt dimensionering av en lämplig anläggning för produktion av fjärrvärme i Storuman och Stensele. Målsättningen med projektet var att lösa problematiken med fjärrvärmeleveranserna samt möjliggöra ersättning av fossil olja för bas- och spetslast på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Tre scenarier utgjorde utgångspunkten för utredningen, ett nollalternativ, som utgår från ett oförändrat värmebehov, samt alternativ för högre- respektive lägre värmebehov. Av dessa ansågs nollalternativet vara det mest troliga utfallet, då etableringsprognoser främst förutspår etableringar som inte nämnvärt påverkar värmebehovet. Värme från geotermisk energi stämmer väl in på Skellefteå Krafts ambitioner att leverera 100 % förnyelsebar energi och var därför av intresse för denna utredning. Dessvärre ställs detta alternativ i nuläget i
Large scale heat production for distribution in district heating systems contributes to reduced emissions of fossil greenhouse gases and provides an opportunity to increase the use of renewable fuels. District heating has since 2005 supplied more than half of the energy for the heating of Swedish buildings. A sustainable production of district heating is therefore a very important factor if Sweden is to meet the climate policy goals adopted after the signing of the Paris Agreement. The district heating in Storuman and Stensele was previously produced at Skellefteå Kraft's CHP and pellet production facility called Biostor. When production at the Biostor facility ceased in 2014, new investments were made to continue the supply of district heating to Skellefteå Kraft's customers in Storuman and Stensele. These investments resulted in two pellet boilers, SU4 and SU5, capable of producing five- and three megawatts of heat respectively. However, these later proved unable to supply the entire heat demand, which led to the oil-fed boilers, supposed to cover reserve heat loads, also having to be used for peak loads. The purpose of this work was to investigate the conditions for an investment and to dimension a suitable heat production facility in Storuman and Stensele. The aim of the project was to solve the problems regarding the supply of district heating and simultaneously enable the replacement of fossil oil for base and peak load in both an environmentally and economically sustainable way. Three scenarios formed the starting point for the investigation, a null option, in which no change in heat demand occurs, and two alternatives for higher and lower heat demand, respectively. Of these, the null option was considered to be the most likely outcome, as forecasts of industrial establishments mainly predicts new establishments that do not significantly affect the heat demand. Heat from geothermal energy fits in well with Skellefteå Kraft's ambitions to have a 100 % renewabl