En summarisk rättsfrågeprövning? - Om att pröva komplicerade rättsfrågor vid interimistiska förbudsyrkanden i patentmål

I syfte att ge innehavaren av en patenträttighet möjlighet att snabbt få stopp på ett pågående patentintrång innehåller patentlagen (1967:837) regler om interimistiska vitesförbud mot intrångsgörare. Ett sådant förbud gäller till dess att slutlig dom meddelats eller domstolen beslutat något annat. Detta förfarande är väl använt inom patenträtten, och blir i praktiken ofta ett slutligt avgörande av den juridiska tvisten. Vid prövningen av ett yrkande om interimistiskt vitesförbud har Patent- och marknadsdomstolarna (som är exklusiva forum för patenttvister) uppgiften att snabbt fatta beslut på ett begränsat underlag. Detta beror på att parterna ännu inte haft tid eller möjlighet att frambringa full bevisning. Det kan alltså föreligga osäkerheter i hur saker och ting verkligen förhåller sig. Dessa osäkerheter är inte begränsade till bevisfrågor, utan kan även aktualiseras i rättsliga frågor. Prövningen som ska göras på detta tidiga stadie av rättegången har i praxis benämnts som ”översiktlig och preliminär”, men kan även kallas ”summarisk”. För att vinna bifall med ett interimistiskt förbudsyrkande kräver patentlagen att käranden kan visa sannolika skäl för att intrång förekommer. I praxis och doktrin har detta krav tolkats som innehållandes både sak- och rättsfrågor. Av detta följer att även prövningen av rättsfrågor ska vara ”översiktlig och preliminär”. Hur går en sådan prövning till? Denna uppsats frågar sig hur domaren som beslutar om ett interimistiskt förbud i patentmål handlägger och prövar komplicerade rättsfrågor. Den bakomliggande tanken är att det i vissa fall uppkommer rättsfrågor som är av så komplicerad art att domaren av tidsmässiga skäl inte fullt ut kan utreda dem på det interimistiska stadiet. Ett exempel på detta är då domstolen anser sig behöva inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen för att få ett svar i en rättsfråga, vilket skulle ta alltför lång tid. I dessa mål måste domaren alltså, med någon metod, hantera osäkerheten i rättsfrågan.
In order to provide a patent holder a possibility to quickly stop an ongoing patent infringement, the Swedish Patent act (1967:837) includes provisions on preliminary injunctions. A preliminary injunction is in effect until a final judgement has been given, or the court has decided otherwise. This procedure is well used in patent law, and in practice often becomes the final solution to a legal dispute. In examining a claim for preliminary injunction, the court is confronted with the task of making a quick decision based on limited material, as the parties have not yet had the time or the opportunity to gather and present all the evidence that would be available at a full trial. Therefore, there might be questions with uncertain answers. These uncertainties are not limited to questions of evidence but may also be raised in issues of law. In these cases, according to case law, the Swedish Patent and Market Courts (who are exclusive forums for patent cases) shall use what could best be translated to as a “summary examination”, to find a preliminary answer to these questions at this early stage of the trial. To obtain a preliminary injunction, the Swedish Patent act requires the plaintiff to show probable cause for infringement. In case law and legal literature this requirement has been interpreted as containing both issues of facts and issues of law. If true, it means that issues of law should be solved using a “summary examination”. How is such an examination carried out? This essay asks the question of how a judge, who is ruling on a preliminary injunction claim in a patent case, examines and decides on complicated issues of law. The underlying idea is that, in some cases, there are issues of law that are of such complex nature that, due to the need for an urgent ruling, the judge cannot fully examine the questions at the interim stage of a trial. An example of this would be if the court considers it necessary to obtain a preliminary ruling from the European Court of