Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft : Lärdomar från 50 år av tillståndsprövningar

Denna rapport behandlar frågan hur miljöprövningen av industriell verksamhet kan utformas och genomföras på ett sätt som så effektivt som möjligt reglerar lokal miljöpåverkan, utan att samtidigt äventyra de framtida investeringar som idag är nödvändiga för klimatomställningen. Rapporten visar att det finns goda förutsättningar att utforma den framtida miljöprövningen på ett sådant sätt. Slutsatsen baseras på erfarenheter från 50 år av miljöprövning av svensk industri. Syftet med rapporten är att: (a) beskriva och syntetisera viktiga erfarenheter från prövningen av svensk industri i enlighet med miljöskyddslagen under 1970-, 80-och 90-talen; samt (b) diskutera hur dagens prövning – enligt miljöbalken – kan utformas och genomföras för att reducera miljöpåverkan men samtidigt skapa goda förutsättningar för industrins långsiktiga konkurrenskraft. Analysen baseras påtidigare forskning, med fokus på miljöprövningen av enskilda anläggningar i svensk pappers- och massaindustri samt gruv- och metallindustri. En viktig utgångspunkt är att en god förståelse av miljöprövningens ändamålsenlighet inte enbart handlar om miljölagstiftningens innehåll, utan minst lika mycket om praxis, det vill säga omhur miljöprövningen utformas och implementeras i praktiken. Under perioden 1969–1998 tillämpades 1969 års miljöskyddslag av Koncessionsnämnden för miljöskydd, föregångaren till nuvarande mark- och miljödomstolarna. Koncessionsnämndens miljöprövning av svenska industrianläggningar under denna epok baserades på relativt jämbördiga, konsensusinriktade samt frekvent återkommande dialoger mellan myndigheter och verksamhetsutövare. Denna modell för samverkan kring industriföroreningar hade gradvis etablerats under flera decennie rinnan miljöskyddslagens införande. Denna samverkan inbegrep även ett starktfokus på kunskapsutveckling och överföring av kunskap. Detta – i kombination med ett konsekvent och frekvent nyttjande av begränsningsvärden och generösa prövoperioder – möjliggjorde såväl lå