En längre språkväg genom att förflytta årsveckotimmar — en bra eller dålig sak?:en studie om lärares åsikter om tidigareläggning av svenskundervisning till lågstadiet

Abstrakt. Denna pro gradu-avhandling behandlar ämnes- och klasslärares åsikter om och erfarenheter av tidigareläggning av svenskundervisning till lågstadiet. Tidigareläggningen träddes i kraft den 1 augusti 2016 av statsrådets förordning. Genom förnyelsen förflyttades en tredjedel av svensklektioner i den grundläggande utbildningen från högstadiet till lågstadiet. Det betyder att två av sex årsveckotimmar undervisas numera på lågstadiet och fyra på högstadiet. Detta varierar ändå mellan skolorna. Oftast är det ämneslärare som undervisar i svenska i sjätte klassen men även klasslärare som har utexaminerats som magister i pedagogiska vetenskaper kan undervisa svenska på lågstadiet. Syftet med denna pro gradu-avhandling är att redogöra för hur klasslärare och ämneslärare förhåller sig till tidigareläggning av undervisning i svenska på lågstadiet. Jag fokuserar mig också på utbildning som klasslärare samt ämneslärare får till att undervisa i svenska. Mina forskningsfrågor är följande: Vad anser ämneslärare och klasslärare om svenska språkets undervisning på lågstadiet och hurdana erfarenheter har de? Hurdan utbildning får blivande svensklärare och hur skiljer sig utbildning i svenska mellan klasslärare och ämneslärare? Hur tidigareläggningen har påverkat elevers attityder till och kunskaper i svenska språket? Avhandlingen baserar sig på innehållsanalys. Materialinsamlingsmetoden är enkät och materialet samlades in under hösten 2021. Sammanlagt fick jag 35 svar på frågeformuläret. Mest svarade ämneslärare. Bara en klasslärare svarade på enkäten. De viktigaste resultaten gällande tidigareläggningen är att majoriteten av informanterna ser förnyelsen som olyckad. Själva problemet är inte att svenskan börjar på lågstadiet utan den ses i sig själv som en bra sak. Problemet är att två årsveckotimmar från högstadiet flyttades till lågstadiet. Numera finns det färre årsveckotimmar på högstadiet än innan förnyelsen. Hälften av informanterna anser att förnyelsen inte har haft någo