Hantering av PAH-kontaminerad asfalt

Hantering av PAH kontaminerad asfalt har i denna rapport studerats med syftet att utreda moment som berör hanteringen från de tidiga projekteringsfaserna fram till slutlig förvaring, destruktion eller återvinning av den kontaminerade asfalten. I rapporten följs denna tidslinje från litteraturstudien, där läsaren får med sig en allmän och fördjupad kunskap om det berörda ämnet, till konkreta metoder och redovisning av resultat från specifika fall och moment som undersökts. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) består av 100-tals föreningar och förekommer i flera sammanhang som exempelvis vedeldning och äldre asfaltsbeläggningar. Stenkolstjära användes som tillsats i bindemedel fram tills att det upptäcktes att det innehöll höga halter PAH vilket kan innehålla cancerogena föreningar. Det är främst äldre beläggningar som innehåller höga halter PAH. De många föreningarna har vidare begränsats till 16 enskilda föreningar (16PAH) som prioriterats och studerats närmare. I denna rapport studeras endast 16PAH vilket är relevant för asfaltsbeläggningar. Ledande för denna rapport har varit att utreda åtgärdsval utifrån när det är dels ekonomiskt, och dels miljö- och klimatmässigt försvarbart att dela upp asfaltsmassorna i återvinning (ÅV) och deponi. Alternativet till uppdelning av asfaltsmassorna är att riva hela vägkonstruktionen samt transportera all massa till deponi, vilket i vissa fall kan vara mer rationellt. Initialt har detta utretts genom att studera vilken provtagningsstrategi som bör eftersträvas för att erhålla representativa provtagningsresultat. Detta för att vidare kunna utreda hur mängden kontaminerad asfalt innehållande 16PAH kan kvantifieras. Åtgärdsvalen har undersökts med syftet att identifiera ekonomisk- och miljömässig lönsamhet och väga detta mot nyttan som respektive åtgärd har för att upprätta en hållbar arbetsmetodik för hantering av kontaminerad asfalt. Det har utförts en kvalitativ intervjustudie där flera kommuner i olika storlekar (invånarantal)
The managing of PAH contaminated asphalt has been studied in this report with the aim of investigating elements concerning the managing from the early design phases to the final storage, destruction, or recycling of the contaminated asphalt. The report follows this timeline from the literature study, where the reader gets a general and partially in-depth knowledge of the relevant subject, to more concrete methods and reporting of results from specific cases and elements that have been investigated. Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) consist of hundreds of compounds and occur in several contexts such as wood burning and older asphalt coatings. Coal tar was used as an additive in binders until it was discovered that it contained high levels of PAHs which may contain carcinogenic compounds. It is mainly older coatings that contain high levels of PAH. The many compounds have been limited to 16 individual compounds (16PAH) which have been prioritized and studied in more detail. In this report, only 16PAH is studied, which is relevant for asphalt pavements. The focus of this report has been to investigate the choice of measures based on when it is partly economically and partly environmentally and climate defensible to divide the asphalt masses into recycling (ÅV) and disposal. The alternative to dividing the asphalt masses is to demolish the entire road structure and transport all the mass to the disposal, which in some cases can be more rational. Initially, this has been investigated by studying which sampling strategy should be sought to obtain representative sampling results. This is to further investigate how the mass amounts of contaminated asphalt containing 16PAH can be quantified. The choice of measures has been examined with the aim of identifying economic- and environmental profitability and weighing this against the benefits that each variable has for establishing a sustainable working methodology for managing contaminated asphalt. A qualitative interview