Termiska energimätare - Validering av mätvärden

Klimatförändringen är ett viktigt ämne i många länder. Sverige har gått tillsammans med många andra länder i olika avtal med syfte att minska klimatförändringens påverkan. Parisavtalet som antogs 2015 ¨ar ett sådant avtal. I Sverige arbetar flera myndigheter direkt eller indirekt med detta för att uppnå de önskade klimatmålen. Myndigheterna styr relationen mellan olika aktörer som ¨ar involverade i produktion och distribution av termisk energi. Även kvalitén på utrustning som används för uppmätning av termisk energianvändning och faktureringsinformation regleras av myndigheter så som SWEDAC, Boverket och Energimarknadsinspektion. Inom EU är det Energieffektiviseringsdirektivet som övergripande ställer krav på att fakturering av kundernas termiska energianvändning grundas på faktisk energiförbrukning. I Sverige har Energimarknadsinspektionen implementerat detta genom föreskriften EIFS 2014:2. Vid brister i avläsning av uppmätta värden från termisk energimätare ska saknade värden estimeras med hjälp av en lämplig metod. I dagsläget estimeras värden av energileverantörer på många olika sätt. För att underlätta och komma till rätta med bekymren detta medför startade SIS 2016 tekniska kommittén TK 601 för att skapa en branschstandard med fokus på att validera och efterberäkna termiska energimätdata på ett standardiserat sätt. Förutom att underlätta för själva hanteringen ingår det i TK 601 arbetet att skapa tillit och ett större förtroende mellan energileverantörer och deras kunder. En enkel matematisk modell skapas för mätpunkter utifrån historiska uppmätta värden från termisk energimätare. Modellen beror bara på utomhustemperatur. Med hjälp av modellen estimeras termisk energiförbrukning för en hel månad. För att bedöma hur bra estimeringen är används statistikmåtten determinationskoefficient och ett ekonomiskt mått som här kallas för “kvot”. Fler parametrar tas hänsyn till genom att modellera för samma mätpunkt fler modeller efter att mätvärdena har sorterats enligt d
Klimatförändring har varit ett viktigt ämne som bör väcker allas intresse som bor på jorden. Utan tvekan har därför myndigheter och även individer ansvar att bidra för att minska koldioxidutsläpp. Ökande mängder av utsläpp av koldioxid och andra gaser som kan ha starkare påverkan på växthuseffekten behöver bromsas. Klimatförändring börjar märkas tydligt med ökande temperatur som har negativa konsekvenser på många arter i natur. Seneste tiden har det också blivit hotande för många människor som bor nära havet. De kan förlora deras bostäder om gigantiska isberg fortsätter smälta om inte koldioxidutsläpp bromsas eller begränsas. För att bromsa utsläppen av gaser som förstärker växthuseffekten har Sverige gått med EU:s klimat- och energipaket. Under åren som har gått har EU-kommissionen med jämna uppdaterat ramverket (EED Energieffektiviseringsdirektivet). Den 14 juli 2021 lades det återigen fram ett nytt förslag. Enligt det uppdaterade förslaget förväntas medlemsländerna minska nettoutsläppen med 55 procent till 2030 jämfört med 1990. Utöver EU:s klimatmål har Sverige valt att satsa på ett eget nationellt klimatmål, men Sveriges klimatmål följer i första hand EED. Som en del av arbetet med att implementera EED i svenska regelverk författade Energimarknadsinspektionen föreskriften EIFS 2014:2 (Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om matning, rapportering och debitering av levererad värmeenergi). Förutom redovisning av faktisk energileverans till kund uppdelat på dygn, vecka, månad och år ställer Energimarknadsinspektionen även krav på hanteringen av bristande mätvärden och rapportering av dessa till kund. I detta arbete estimeras värden på termisk energiförbrukning för Januari månad med hjälp av modellering av energisignatur. Modellen bero bara på en oberoende parameter. Den är utomhustemperatur. Sedan blandas in fler parametrar efter att data på termisk energiförbrukning sorteras enligt dag- och nattetid med deras motsvarande utomhustemperatur en g