Lojalitetsplikten - En förändrad princip på köprättens område?

Lojalitetsplikten har haft en betydelsefull roll sedan antiken. I svensk köprätt har lojalitetsplikten de senaste decennierna fått större uppmärksamhet. Syftet med denna rättsvetenskapliga uppsatts har varit att undersöka och redogöra för hur lojalitetsplikten har förändrats efter rättsfallet NJA 2021 s. 943 och hur lojalitetsplikten kan komma att påverka köpeavtal i framtiden. Uppsatsen har utgått från en rättsdogmatisk metod för att besvara frågeställningarna om hur lojalitetspliktens innehåll, omfattning, normativa värde och funktion har förändrats i svensk köprätt samt hur detta förhåller sig till den kontraktuella relationsteorin. Undersökningen inleds (avsnitt 2) med att diskutera allmänna principer och vad som särskiljer principer från rättsregler. Därefter redogörs för (avsnitt 3) lojalitetsplikten som i allmänhet beskrivs innebära att en part med omsorg ska tillvarata motpartens intressen. Lojalitetspliktens omfattning och innehåll är oklar. Vidare berörs lojalitetsplikten i ett köprättsligt sammanhang där det konstateras att lojalitetshänsyn framkommit i lagförarbeten och praxis på köprättens område. Uppsatsen fortsätter (avsnitt 4) med en redogörelse av rättsfallet NJA 2021 s. 943 där HD för första gången berör lojalitetspliktens omfattning och innehåll vid en aktieöverlåtelse. Detta utmynnar slutligen i (avsnitt 5) en analys och slutsatser där uppsatsens frågeställningar besvaras. Det konstateras att lojalitetspliktens omfattning och innehåll förtydligas på köprättens område. Vidare förstärks lojalitetspliktens ställning som allmän princip, dock råder det fortsatt oklarhet om lojalitetsplikten kommer till uttryck genom utfyllning eller tolkning. Lojalitetspliktens framträdande roll innebär att köpeavtalet numera närmar sig avtal som vänskap. En förstärkt lojalitetsplikt medför ökad risk för att köpeavtal i framtiden utfylls eller tolkas av domstolar med godtyckliga moraliska föreställningar. Beaktandet av andra grundläggande avtalsrättsliga principer bli
The duty of good faith has had great importance since ancient times. In Swedish law good faith has been given more attention in the last decades. The purpose of this thesis is to investigate and describe how good faith has changed after the case NJA 2021 s. 943 and how good faith may affect sale and purchase agreements in the future. The thesis has been based on a legal dogmatic method to answer the thesis-questions of how the content, scope, normative value and function of good faith has changed in Swedish law in regards to sale and purchase agreements and how this relates to the Relational Theory of Contract. The investigation begins with (section 2) a description of common legal principles and how they differentiate from legal rules. Thereafter (section 3), duty of good faith is discussed. Good faith is generally described as consisting of a duty for a party to with care act for the other party’s benefit. The content and scope of good faith is unclear. Furthermore, good faith in sale and purchase agreements has been given an established role in legislative history of acts and case law. The thesis continues (section 4) with a thorough description of the case NJA 2021 s. 943 in which the Swedish Supreme Court for the first time describes good faith in the context of a stock transaction. This accumulates in (section 5) analysis and conclusions were the thesis-questions are answered. The thesis concludes that the content and scope of good faith has been clarified regarding the law of sales and purchase agreements. Good faith is strengthened as a common legal principle but is it still uncertain if good faith is express through completion or interpretation of contracts. Good faiths prominent role means that sale and purchase agreements relate more closely to the theory of contracts as friendship. A strengthened duty of good faith increases the risk of contracts being completed or interpreted by courts with discretion based on moral conceptions. Therefore, other common