Hon får leken tåla - Föreställningar om kvinnor, relationer och sexualitet i våldtäktsmål

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilka föreställningar om kvinnan som återfinns i olika typer av våldtäktsmål utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. Uppsatsen är begränsad till att enbart analysera mål där parterna är bekanta med varandra. I arbetet med uppsatsen har främst den kvalitativa tematiska textanalysen tillämpats. Det analysverktyg som använts vid tillämpandet av denna metod är idealtypsanalysen. De föreställningar som återfinns i djupläsningen av målen har således jämförts mot två polära förutbestämda idealtyper. Idealtyperna som är aktuella för uppsatsen är den dygdiga kvinnan och den odygdiga kvinnan. I arbetet med att beskriva idealtyperna har främst genusrättsvetenskaplig samt genusvetenskaplig litteratur använts. Vid djupläsningen utkristalliserades fem olika undergrupper av kvinnor. Dessa har i uppsatsen benämnts som “den upptagna kvinnan”, “den ointresserade kvinnan”, “den relationssökande kvinnan”, “kvinnan med det sexuella syftet” och “kvinnan med transaktionssyftet”. Föreställningen av den upptagna samt den ointresserade kvinnan inbegriper antaganden om att hon är rationell, påverkas mycket negativt av övergreppet samt att känslolivet är centralt vid ingåendet i sexuella relationer. Gällande den upptagna kvinnan finns även antagandet att hon vill stanna kvar i den partnerrelation hon för tillfället befinner sig i. Liknande antaganden återfinns även i föreställningen av den relationssökande kvinnan. I samtliga av dessa tre kategorier avskrivs påståenden om att kvinnan varit sexuellt utåtagerande. I övrigt präglas föreställningen kring dessa kvinnors sexuelaitet av en passivitet från kvinnornas sida. Gällande föreställningen om kvinnan med transaktionssyftet återfinns istället motsatta antaganden. Föreställningar som förekommer kring denna kvinna är att hon är manipulativ, aggressiv, gränslös och har en tendens att överdriva sin reaktion efter övergreppet. Ett sexuellt utåtagerande från kvinnornas sida avvisas inte
This thesis uses a gender jurisprudence perspective to investigate and analyse how women are viewed in different types of rape cases. The thesis is limited to analysing cases where the parties are acquainted. The primary method is qualitative thematic text analysis. This method utilises ideal type analysis. The ideas identified in the in-depth analysis of the cases are compared with two polar-opposite predefined ideal types: the virtuous woman and the non-virtuous woman. Gender jurisprudence and gender studies literature are used to describe these ideal types. The in-depth analysis identified five subgroups of women. These are referred to in the thesis as “the committed woman”, “the disinterested woman”, “the relationship-seeking woman”, “the sexually overt woman” and “the transactional woman”. The idea of the committed and disinterested woman includes assumptions that she is rational, is very negatively affected by the attack and that an emotional relationship is central for her to enter into a sexual relationship. Committed women are also assumed to want to stay in their current relationship. Similar assumptions are also made for relationship-seeking women. For all three of these categories, allegations that the women acted sexually are dismissed as improbable. In general, passivity characterises how these women’s sexuality is viewed. For transactional women, the opposite is assumed. Transactional women are seen as manipulative, aggressive, and uninhibited and as having a tendency to exaggerate their reactions after a rape. Sexually overt behaviour by these women is not dismissed when assessing these cases. Ideas about sexually overt women seem to be the most nuanced. The view of sexually overt women is that they are credible, that emotions are important and that their reaction after a rape is strong and adequate. At the same time, there is also the image of sexually overt women as lust-driven and unconcerned about whether there is emotional attachment before begi