Parkering på väg mot det hållbara samhället

Dagens stadskärnor är formade efter bilen som tar i anspråk betydande arealer tätortsmark, där parkering är vad som undersöks i denna studie. En genomsnittsbil står parkerad 97 % av sin tid, och då på olika parkeringsplatser. Detta leder till att vi idag har mer parkeringsyta än vad vi har bostadsyta i Sverige. (Naturskyddsföreningen, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna, 2020). Vidare anses inte detta vara en hållbar markanvändning för att vi ska nå de globala hållbarhetsmålen som är antagna i Agenda 2030 av deltagande länder i FN. (Globalportalen, 2021). Samtidigt sker förtätning av stadskärnorna vilket förväntas att fortsätta. Därmed är det väsentligt att prioritera marken på ett sätt som bidrar till att utveckla hållbara städer utifrån människans och miljöns behov och inte bilens. (Naturvårdsverket, 2020). Styret för hur marken ska planeras är kommunernas och enligt Boverket (2020) är parkering en av de faktorer som har störst påverkan för val av färdsätt. Det vill säga att minskat utbud på parkering kan med stor möjlighet fungera som ett styrmedel för att sträva mot en hållbar stadsutveckling. Andra faktorer som kan påverka val av färdsätt är enligt Gil Solá & Vilhelmson (2018) utveckling av mobilitetstjänster. Samtidigt har det även en koppling till beteendemönster och attityd som bör beaktas (Mont, Lehner, & Heiskanen, 2014). Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för parkeringspolitiken, dess utmaningar och samband mellan mobilitetstjänster och beteendemönster kopplat till social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet vilket tillämpas i Agenda 2030. Vidare är syftet att undersöka vad som är möjligt att påverka för att skapa städer med hållbar markanvändning, och då även hur. Det vill säga, vilka medel, mobilitetstjänster, beteendemönster, eventuellt lagstiftning och utveckling av städer som kan styra stadsutvecklingen mot ett minskat privat bilanvändande och minskad andel parkeringsyta. Studien är en induktiv, kvalitativ studie med utfo
Today, urban areas are planned and constructed with the car in focus, as occupies significant areas of urban land. This study will examine parking. An average car in Sweden, is parked 97% of its’ time, but in different parking lots. This means that today we have more parking space than we have living space in Sweden. (Naturskyddsföreningen, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna, 2020). Furthermore, that is not considered to be a sustainable land management considering the global sustainability goals adopted in Agenda 2030 by participating countries in the UN. (Globalportalen, 2021). Also, the urban areas are becoming denser, which is expected to continue. Thus, it is essential to prioritize the land in a way that contributes to the development of sustainable cities based on human and environmental needs and not the car's. It is a communal authority to plan the land management and according to the National Board of Housing, Building and Planning (2020), parking is one of the factors that has the greatest influence on the choice of mode of transport. This means that a reduced supply of parking spaces can, with great potential, work as a tool for striving for sustainable urban development. According to Gil Solá & Vilhelmson (2018), other factors that can influence the choice of mode of transport are the development of mobility services. At the same time, it also has a connection to behavioural patterns and attitudes that should be regarded. (Mont, Lehner, & Heiskanen, 2014). The purpose of this thesis is to increase the understanding of parking policy, its’ challenges in relation to mobility services and behavioural patterns. This is set in relation to social, economic and ecological sustainability, which is applied in Agenda 2030. Furthermore, the purpose is to investigate what can be influenced to develop sustainable cities with sustainable land management. Which means factors such as mobility services, behavioural patterns, possible legislation and urban dev