Det urbana albedots betydelse i ett föränderligt klimat : Geoengineering i Uppsala stad

Antropogen inverkan på växthuseffekten är en bidragande faktor i den globala uppvärmningen, som i sin tur kommer att förstärka värmeböljor och den urbana värmeöeffekten. Kombinationen av dessa fenomen kan ha förödande konsekvenser. Höga temperaturer medför en minskad komfort för städers invånare och risken för värmerelaterad sjukdom och dödlighet ökar. Geoengineering som höjer det urbana albedot är en möjlig metod för att motverka allt mer intensiva värmeböljor, vilket i denna studie appliceras på Uppsala stad i form av vita tak. Den totala arean av mörka tak i Uppsala uppgår till 2,8 · 106 m2, vilket utgör mer än en tredjedel av Uppsalas totala takyta. Denna studie visar att implementeringen av vit plåt på mörka tak kan öka takets albedo med 0,42 vilket innebär att det finns en stor potential att öka det urbana albedot i Uppsala. Tidigare forskning tyder på ett samband mellan en ökning av det urbana albedot och en minskad medeltemperatur i städer. Det är därför rimligt att anta att en storskalig implementering av denna typ av geoengineering i Uppsala skulle kunna lindra effekterna av framtida värmeböljor.