Missed opportunities? State licencing on the Swedish residential care market : [Förlorade möjligheter? Tillståndsgivning på marknaden för institutionsvård för barn]

In many countries, residential care is subject to outsourcing and consequently, states are increasingly engaged in controlling activities. A central instrument is licencing; a procedure determining membership to markets. By analysing all formal applications submitted to the Swedish national Inspectorate between the years 2013–2016, the aim of the article is to describe the characteristics and influx of applicants as well as analysing how the inspectorate, conceptualised as a market agency, contributes to shape the residential care market. The findings show that applicants often are not forced to revise their care in conjunction with the licencing procedure, and slightly more than half of the applicants are granted a licence. Large companies are in general more successful than small companies, as are those presenting specialised target groups. The primary focus in licencing appears to be target group descriptions, management and ensuring the absence of methods with repressive elements. Licencing does not, or only to a limited extent, address issues such as schooling and health support, staffing levels, children’s contacts with the birth family, the scientific base of methods and measurement of client outcomes. The discussion focuses on how licencing contributes to the market formation as well as care aspects omitted in the controls.
I många länder utspelar sig institutionsvård för barn på en marknad och i spåren av det ägnar sig offentliga myndigheter alltmer åt kontroll och styrning. Ett centralt instrument är tillståndsprövning, vilket är den samhällsinstitution som beslutar om vilka företag som ges tillträde till marknaden. Syftet med föreliggande studie är att – baserat på analyser av samtliga tillståndsansökningar inskickade till den svenska tillsynsmyndigheten mellan 2013–2016 –beskriva kännetecken för dem som ansöker och beviljas tillstånd samt analysera hur tillsynsmyndigheten genom prövningen bidrar till att forma barnavårdsmarknaden. Studien visar att drygt hälften av samtliga ansökningar beviljas tillstånd. Stora företag är generellt sett mer framgångsrika än små företag, liksom är fallet med dem som presenterar mer avgränsade målgrupper. Prövningens primära fokus riktas mot målgruppsbeskrivningar, ledningens kompetens samt att inga arbetsmetoder förekommer som riskerar kränka barns fri- och rättigheter. Prövningen riktar inte alls, eller mycket begränsat, in sig på vårdaspekter som skol- och hälsostöd, bemanning och personalens kompetens, vetenskaplig säkring av metoder samt uppföljning av klienter. Diskussionen behandlar de sätt på vilka tillståndsprövningen bidrar till att barnavårdsmarknaden formas och de vårdaspekter som försummas i granskningen.