Practicum as transition

I vår tidigare forskning har vi hävdat att praktik i lärarutbildningen är både underutvecklad och under- teoretiserad (Mattsson et al., 2011). Denna studie bygger på tidigare internationella samarbetsprojekt som syftar till att förstå utvecklingen av yrkeskunskap under praktik i lärarutbildningen. Begrepp som framkommer i dessa studier som kritiska omfattar "kommunikativa utrymmen "," deliberativa relationer "och" minnesvärda / meningsfulla möten ". För vidare utforskning av dessa begrepp, har vi initierat forskning om trepartssamtal mellan lärarstudenter och deras handledare under praktik. Detta paper rapporter om en studie av trepartssamtal i syfte att förstå: Hur kan det kommunikativa utrymmet omvandlas för att förbättra inlärning av yrkesutövningen? Analysen görs i ramen av Habermas teori om 'kommunikativ handling "(Habermas, 1984, 1987). I fallet med trepartssamtalen, kan vi hävda att de enskilda livsvärldar av de tre aktörer - lärarstudent, lärarutbildare och VFUlärare - möter inte bara varandra utan även systemet med praktik och lärarutbildning, som styr de kommunikativa handlingar / trepartssamtalen. Habermas antyder att det finns en deliberativ potential i den kommunikativa handlingen som leder till social integration och solidaritet. Detta ger oss en öppning för att fästa transformativa förhoppningar till trepartsamtalen som deliberativt tredje utrymme "... där potentialen för en utökad form av lärande och utveckling av ny kunskap är förstärkt" (Gutiérrez 2008, s.152). Analysen är baserad på ett antal (18) autentiska trepartsamtal som har (ljud) spelas in. Transskriberingarna har analyserats genom 'grounded' forskningsmetoder som har avslöjat kritiska fenomen / teman. Analysen visar att det inledande trepartssamtalet inrättats av lärarutbildare som representerar den institutionella organisationen och gör tolkningen av mål och struktur och process som definieras i styrdokumenten. Hon tar ledningen. Även om praktik retorik betonar att trepartssamtalen ägs av
In our previous research, we have claimed that practicum is both under-developed and under-theorized (Mattsson et al., 2011). This study builds on earlier international collaborative projects aimed at understanding the development of professional practice knowledge during the practicum in teacher education. Notions that emerge in these studies as critical include ‘communicative spaces’, ‘empowering relationships’ and ‘memorable/purposeful encounters’. For further exploration of these concepts, we have initiated research on the mentoring dialogues between student teachers and their supervisors during the practicum. This paper reports on a study of mentoring dialogues with the aim of understanding: How can the communicative space be transformed to enhance the learning of professional practice? The analysis is done in the frame of the Habermasian theory of ‘communicative action’ (Habermas, 1984, 1987). In the case of mentoring dialogues, we could argue that the individual lifeworlds of the three actors – preservice teacher, teacher educator and mentoring teacher – encounter not only each other but also the system of practicum and teacher education, which conditions the communicative actions / mentoring dialogues. Habermas suggests that there is a deliberative potential in the communicative action leading towards social integration and solidarity. This gives us an opening to attach transformative hopes to the mentoring dialogues as empowering third spaces ” … where the potential for an expanded form of learning and the development of new knowledge are heightened” (Gutiérrez 2008, p.152). The analysis is based on a number (18) authentic mentoring dialogues that have been (audio) recorded. Transcripts have been analysed through grounded research methods which have revealed critical phenomena/themes. The analysis indicates that the introductory mentoring dialogue is set up by the teacher educator who represents the institutional organisation and makes the interpretation of