Trängsel och knapphet på väg, järnväg och i kollektivtrafik : delstudie inom SAMKOST

Syftet med denna studie är att göra en inventering av data och genomförda studier som skulle kunna ligga till grund för marginalkostnadsberäkningar av trängsel på väg och knapphet på järnvägskapacitet. Vidare kommenteras metodutveckling för att uppskatta och värdera trängsel i kollektivtrafik. Trafikverkets utredning från 2013 indikerar att det finns kvarstående trängselproblem i Stockholm som skulle påverkas med justeringar av tullsnitt, nivåer och en differentiering av trängselsskattesatser med avseende på tid och plats. I studien kvantifierades trängsel i vägnätet utanför tätorter genom att använda omfattande flödes- och hastighetsmätningar från E4 söder om Stockholm som exempel. Detta val av vägsträcka motiveras av att det är en högt trafikerad sträcka där hastighetsminskningar uppstår regelbundet. Resultaten innebär att flödena under maj till december 2013 regelbundet underskred 60 kilometer i timmen långa perioder. Marginalkostnaden av trängsel kan utryckas som förändringen i kostnad vid förändring i densitet och är som högst vid densiteter nära vägens kapacitet. När densiteten är som störst är marginalkostnaden för ytterligare en bil cirka 10 kronor per kilometer. Jämfört med skatterna på bensin, vilka uppgår till cirka 34 öre per kilometer och som anses täcka marginalkostnaderna för alla andra externaliteter inklusive koldioxidutsläppen, kan därmed trängselkostnaderna sägas vara betydande. För tåglägen har denna studie använt Trafikverkets elektroniska dokumentation av operatörers ansökningar om tåglägen för det nationella tågplanearbetet för 2013 och motsvarande dokumentation av beslutade tåglägen. Vi finner att totalt tilldelade tåglägen för SJ utgör 99 procent av sökta och för Green Cargo 97 procent. Detta utgör inte en stark indikation på knapphet. För trängsel i kollektivtrafik finns ett antal brittiska studier av värderingen av trängsel vid tågresor. Dessa värderingar har mestadels beräknats som en multiplikativ faktor för tidsvärden när resenärerna re
The purpose of this study is to take stock of Swedish data and studies that could form the basis of the estimation of marginal costs for congestion on roads and scarcity of railway capacity. Furthermore, the development of methods to estimate and evaluate the congestion in public transport is discussed. The Transport Administration’s investigation from 2013 indicates that there are persistent congestion problems in Stockholm that would be affected by adjustments to the toll cordon, congestion tax levels and differentiation with respect to time and place. A second part quantifies congestion in the road network outside urban areas by the use of extensive flow and velocity measurements from the E4 south of Stockholm as an example. This choice is justified as an example of a highly trafficked road link where the speed reductions occur regularly. The results show that the flows during May to December 2013 regularly were so high that speed dropped below 60 kilometer per hour for long periods. The marginal cost of congestion can be expressed as the change in the cost of a change in density and is highest at densities close to the road’s capacity. When the density is greatest, the marginal cost of one further car is about 10 SEK per kilometer. Compared to the taxes on petrol which is about 0,34 SEK per kilometer, which is considered to cover the marginal costs of all other externalities including carbon emissions. Thus, congestion costs may therefore be considered significant. For train slots, this study has used the Transport Administration’s electronic record of the operators’ requests for train slots from the National train plan for 2013 and the corresponding documentation of the determined slots. We find that the total of allocated slots for the largest operator of passenger trains in Sweden, SJ, received 99 percent of the slots it had applied for and Green Cargo 97 percent. This is not a strong indication of scarcity. For crowding in public transport there are a number