Knapphet på järnväg : sammanställning av två promemorior

Användningen av marknadsmekanismer för tidtabelläggning av tåg diskuteras i detta notat i tre olika tidsperspektiv. Dessutom diskuteras relevansen av att ta betalt för att boka och avboka tidtabellägen. Denna fråga behandlar framför allt det faktum att ett antal av de tåglägen som bokas under tidtabelläggningsprocessen aldrig utnyttjas. Tre olika tidsperspektiv på det grundläggande tidtabelläggningsproblemet diskuteras. I det korta perspektivet behandlas den tänkbara utformningen av en avgiftsmekanism för att lösa tvister. Promemorian rekommenderar att man använder ett tillvägagångssätt där anbud lämnas en gång för alla och inte att använda upprepad anbudsgivning. Det finns också skäl att föredra en andraprisprincip, dvs. att budgivaren med högst bud vinner men betalar ett pris som motsvarar det näst högsta anbudet. Vidare föreslås att man på medellång sikt utvidgar användningen av en marknadsmekanism genom att införa en prislista som på förhand anger hur mycket operatörerna får betala för att använda belastade banavsnitt under delar av dygnet. På lång sikt finns möjlighet att vidareutveckla formerna för tidtabelläggning. En del av ett sådant arbete är att ta fram en matematisk optimeringsalgoritm som kan hantera de tekniska svårigheter som föreligger med tidtabelläggningen. En andra del har att göra med att hitta formerna för en budgivning som leder till att de operatörer som har högst värdering av tillgång till kapacitet också ges företräde. Den andra promemorian behandlar det faktum att ett antal av de tåglägen som bokas under tidtabelläggningsprocessen aldrig utnyttjas. Sannolikt beror detta på att operatörer reserverar tåglägen som det sedermera visar sig ointressant att utnyttja, dvs. den slutliga efterfrågan från slutkunder är mindre än vad man trodde då bokningen gjordes. Samtidigt som detta sker kan nya behov av att köra tåg uppstå löpande under året. Operatörer kan då nekas tillgång till banan, eller tvingas acceptera tåglägen som är dåliga, därför att Tra
The use of market mechanisms for timetabling of trains is discussed in three different time perspectives in the report. Motives for charging for booking and de-registering trains in the upcoming time table is discussed, too. The point of departure is that a substantial number of trains in a timetable are never operated. Three different time perspectives on the basic timetabling problem are discussed. The short term approach would be to use a bidding mechanism for solving remaining conflicts. It is suggested that a one shot, sealed bid second price procedure is developed. This means that bids from the two or more bidders for each conflict are submitted once and for all and that the highest bidder pays a price which equals the second highest bid. There are strong reasons to believe that this would work to guarantee a truth-revealing process resulting in an efficient allocation. It is further recommended that posted prices for use of bottlenecks is developed in the medium term. In the long run, it is necessary to develop an optimization algorithm which is capable to solve the computationally challenging problem of establish a value maximizing solution to the allocation of competing demands for track access. As a complement, a mechanism for efficient bidding needs to be developed in order to provide incentives for operators to participate in the process with truth revealing bids. The point of departure for the second document is that a substantial number of (freight) trains in a timetable are never operated. The reason may be that the service provider’s ex ante estimates of demand may turn out to be wrong, i.e. that actual demand is lower than the initial estimate. There is a simultaneous pressure for new slots which emerges after that a time table has been established. The document makes suggestions for a system of reservation charges and charges for cancelling trains on short notice.