Genusrelaterade coping-strategier hos ungdomar med fetma

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i förekomst bland barn i Sverige. Många upplever sig bli retade i skolan och den sociala och psykologiska påverkan av detta har inte blivit kartlagt tidigare. ´Bullying´+´obesity´i Medline gav t ex inga träffar! Att kartlägga överviktiga ungdomars hälsa, livssituation och livsstil samt jämföra detta med en kontrollgrupp och en referensgrupp kändes därför angeläget. Metod: Vi gjorde en enkätundersökning på fyrtio ungdomar med fetma, 10-17 år gamla, som deltog i Runda Barn-teamets verksamhet i Göteborg. Undersökningen utfördes 2000-2001. Fetma definierades med åldersanpassade Body Mass Index värden motsvarande BMI 30 vid 18 års ålder. Tjugo kontroller med normalvikt deltog. Vid första besöket användes en enkät, Q 90, för att beskriva egen upplevd hälsa. Socioekonomiska, psykologiska och fysiska hälso- och livsstils-faktorer studerades. Referensdata för enkäten baserades på svar från 4502 13-14 år gamla pojkar och flickor insamlade 1998. Resultat: Följande skillnader mellan grupperna framkom: mobbning rapporterades hos 58%, 15% och 25% för de med fetma, för kontroller och i referensgrupp. Läs- och skrivsvårigheter rapporterades för 22%, 0% och 13 % i respektive grupp. Genusrelaterade skillnader var undvikande av skolgymnastik hos flickor (45% mot 25 % i referensgruppen) och ökad förekomst av slagsmål hos pojkar (82% mot 65%). Livssynen scorades på en visuell analogskala till 7.1 för ungdomar med fetma, 7.6 för referensgruppen och 8.6 för kontrollgruppen. Sammanfattning: Fetma hos ungdomar innebär en försvårad livssituation på många vis. Sjukdomen i sig har många medicinska konsekvenser och samband men därutöver för den med sig ytterligare sociala och psykologiska svårigheter. Detta är viktigt att beakta i behandlingsarbetet.