Samhällsekonomisk analys av förändrad frekvens och taxa för regionaltågstrafik i Mälardalen

Under de senaste två decennierna har både utbud av och resande med regionaltåg ökat väsentligt i Sverige. Konsekvenserna av dessa ökningar har hittills endast i begränsad utsträckning analyserats från samhällsekonomisk utgångspunkt. Syftet med denna studie är att med hjälp av efterfrågesimuleringar analysera konsekvenserna av tänkta förändringar av frekvens och taxor nedåt respektive uppåt på två regionala linjer i Mälardalen: Västerås till Stockholm och Hallsberg till Stockholm. Konsekvenserna beskrivs i termer av beräknade förändringar av efterfrågan, resenärernas nytta, intäkter och kostnader för olika kollektiva trafikslag, externa effekter, operatörernas finanser (företagsekonomiska netto), den offentliga sektorns finanser (den offentliga sektorns intäkter minus kostnader) samt samhällsekonomi. Beräkningarna visar att det rent finansiellt skulle löna sig att minska turtätheterna, men tvärtom innebära en förlust att öka dem, samt att båda höjda och sänkta taxor skulle innebära finansiell förlust. Samhällsekonomiskt visar beräkningarna att det, liksom finansiellt, är lönsamt att minska turtätheterna men olönsamt att öka dem. Höjda taxor innebär en förlust både finansiellt och samhällsekonomiskt. Den enda policy för vilken riktningen på de beräknade finansiella och samhällsekonomiska utfallen är olika är en taxesänkning. En taxesänkning bedöms vara företagsekonomiskt olönsam, men beräknas vara samhällsekonomiskt lönsamt.
Over the past two decades, both the supply of and the travel by regional trains increased significantly in Sweden. The impact of these increases has so far only to a limited extent been analysed with cost-benefit analysis. The purpose of this study is to use demand simulations to analyse the consequences of hypothetical changes in the frequencies and the tariffs, downwards and upwards, for two regional lines in Mälardalen: Västerås to Stockholm and Hallsberg to Stockholm. The impacts are described in terms of projected changes in demand, travelers 'benefit, income and costs of various modes of public transport, externalities, operators' finances (net revenue), government finance (government revenues minus costs) and the social net. The calculations show that it is financially worthwhile to reduce frequencies, but that an increase would lead to financial losses (of net revenue), and that both higher and lower tariffs would mean financial loss. The cost-benefit calculations show that, as for finances, it is beneficial to reduce frequencies but negative to increase them. Tariff increases lead to losses both financially and socially. The only policy for which the direction of the financial and cost-benefit outcomes are different is a tariff reduction. A tariff reduction is assessed to financially unprofitable, but is calculated to be socially beneficial.