Public green corridors in Cochabamba : a conceptual model proposal for green infrastructure in Cochabamba, Bolivia

(1) The urbanization around the world has led a fragmentation of the natural habitats of plant and animal species. The urban structure is generating a growing matrix that is preventing the dispersal of species. This is damaging the biodiversity and is leading to mass extinction. (2) We made a literature review to gather information about urbanization, green corridors, biodiversity and pollination. We inventoried the park Parque Fidel Anze and the shortest dispersal pathways to the surrounding green areas. A pilot study was made to study the largest avenues to compare our streets with. We also inventoried the surrounding property in an area near the park to get view of the green area distribution of private plots. (3) We compiled the results of our inventories and decided that the street Calle Potosí prerequisites to become a good green corridor between Parque Fidel Anze and the semiprivate park Centro Simon I. Patiño. (4) We designed a proposal that would make Calle Potosí into a well-functioning dispersal pathway, where parts of the street were closed off from fossil fuelled vehicles and more greenery layers were introduced to supplement the existing two layers consisting of grass and trees that is dominating the green infrastructure of Cochabamba today. (5) The absence of proper planning of green infrastructure is especially noticeable in the southern parts of the city where the official parks are too few and too small. The rest of the city need more perennials and bushes to create profitable environments for animals that live and move through the city. Streets without fossil fuelled vehicles should be introduced to create a safer environment for both animals and men.
(1) Urbaniseringen världen över har bidragit till fragmentering av växter och djurs naturliga habitat och städerna bildar växande matrix som hindrar spridningen av arter. Detta skadar biodiversiteten och leder i förlängningen till att arter utrotas. (2) Vi gjorde en inledande litteraturanalys för att samla information om urbanisering, gröna korridorer, biodiversitet och pollinering. Vi inventerade parken Parque Fidel Anze och de kortaste spridningsvägarna till närliggande gröna ytor. Vi gjorde en pilotstudie där vi inventerade de största avenyerna i närheten för att skapa en utgångspunkt. Vi inventerade även en yta i närheten av denna park för att undersöka hur grönytorna är fördelade på den privata marken. (3) Vi sammanställde inventeringsresultaten och kom fram till att gatan Calle Potosí hade bra förutsättningar att bli en god spridningsväg mellan Parque Fidel Anze och den närliggande parken Centro Simon I. Patiño. (4) Vi designade ett förslag att göra Calle Potosí till en grön korridor där delar av gatan bör stängas av för fossildrivna fordon och där fler skikt av grönstrukturen kompletterar de två gräs- och trädskikt som idag dominerar Cochabamba. Förbättringsförslag för Parque Fidel Anze för att förbättra biodiversiteten och funktionerna i parken gestaltades också, där vikt lades på en kontinuitet gällande grönytor samt nyplantering. (5) Den bristande planeringen av grönstruktur uttrycks framförallt i den södra delen av Cochabamba där de offentliga parkerna är både för få och för små. I övriga staden behöver perenner och buskar användas i större utsträckning för att skapa gynnsamma miljöer för insekter som lever och rör sig i staden. Dessutom bör gator utan biltrafik införas för att skapa en tryggare miljö för såväl människor som djur.