Överlevnad av Streptococcus equi subspecies equi i hästens närmiljö efter rengöring och desinfektion

Streptococcus equi subspecies equi är en betahemolyserande streptokock som är den bakterien som orsakar hästsjukdomen kvarka. Symtom som förknippas med sjukdomen är feber, purulent näsflöde samt svullnad och abscessbildning i lymfknutorna i huvudregionen. Inget vaccin mot kvarka finns ännu i Sverige. Smittan sprids direkt eller indirekt via till exempel miljön. Stall som drabbats av utbrott behöver isoleras under en lång tid och vidta hygienåtgärder. Sjukdomen skapar många negativa konsekvenser, både för hästar och dess ägare. Det ansågs angeläget att undersöka hur bakterien i hästens närmiljö påverkas av rengöring och desinfektion.I den experimentella studien kontaminerades betong, trä och plast med bakteriell suspension. Materialen provtogs ett och tre dygn efter kontaminering. Därefter gjordes ytterligare en provtagning efter att materialen rengjorts och desinfekterats. Proverna analyserades genom bakterieodling. Resultaten visade varierande växt innan rengöring och desinfektion. Efter rengöring och desinfektion fanns ingen växt på något av materialen. Samtidigt utfördes provtagning från kontrollprover, där ingen rengöring och desinfektion hade utförts. Samtliga kontrollprover hade växt av varierande riklighet. Fler prover på flera olika material och i miljö med annan yttre miljöpåverkan hade varit intressant, men studien är ändå så pass omfattande att man kan konstatera att rengöring och desinfektion har stor påverkan på avdödande av bakterien.
Streptococcus equi subspecies equi är en betahemolyserande streptokock som är den bakterien som orsakar hästsjukdomen kvarka. Symtom som förknippas med sjukdomen är feber, purulent näsflöde samt svullnad och abscessbildning i lymfknutorna i huvudregionen. Inget vaccin mot kvarka finns ännu i Sverige. Smittan sprids direkt eller indirekt via till exempel miljön. Stall som drabbats av utbrott behöver isoleras under en lång tid och vidta hygienåtgärder. Sjukdomen skapar många negativa konsekvenser, både för hästar och dess ägare. Det ansågs angeläget att undersöka hur bakterien i hästens närmiljö påverkas av rengöring och desinfektion.I den experimentella studien kontaminerades betong, trä och plast med bakteriell suspension. Materialen provtogs ett och tre dygn efter kontaminering. Därefter gjordes ytterligare en provtagning efter att materialen rengjorts och desinfekterats. Proverna analyserades genom bakterieodling. Resultaten visade varierande växt innan rengöring och desinfektion. Efter rengöring och desinfektion fanns ingen växt på något av materialen. Samtidigt utfördes provtagning från kontrollprover, där ingen rengöring och desinfektion hade utförts. Samtliga kontrollprover hade växt av varierande riklighet. Fler prover på flera olika material och i miljö med annan yttre miljöpåverkan hade varit intressant, men studien är ändå så pass omfattande att man kan konstatera att rengöring och desinfektion har stor påverkan på avdödande av bakterien.