Det moderna jordbruket och fastighetsbildning

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur fastighetsbildningen för jordbruksändamål kan anpassas till det moderna jordbruket. Nedan följer bakgrunden till mina förslag på anpassning av fastighetsbildningen till det moderna jordbruket: Jordbrukarna föredrar stora jordbruksfastigheter. Idag är det bara riktigt stora jordbruksfastigheter som anses skyddsvärda enligt 3 kap. 6 § FBL. Det är viktigt att förebygga en splittrad ägo- och fastighetsstruktur då en sådan kan sakta ned den storleksutveckling som pågår. Kombinationsverksamheter har blivit allt vanligare och fått en ökad ekonomisk betydelse. I dagsläget räcker det med att en sökande påstår sig avse bedriva kombinationsverksamhet i samband med jordbruket för att lantmäterimyndigheten ska ta hänsyn till detta i lämplighetsprövningen. Lämplighetskraven i FBL går att uppfylla på många fler sätt än tidigare. FBL ställer inget krav vare sig i de allmänna lämplighetskraven i 3 kap. 1 § FBL eller i det företagsekonomiska villkoret i 3 kap. 5 § FBL att en jordbruksfastighet måste vara bebyggd för att anses lämplig för sitt ändamål. I Helsingborgs kommun har 35 % av alla jordbruksfastigheterna ett åkerfält som korsar minst en fastighetsgräns. Då många åkerfält ändå brukas över fastighetsgränser tyder detta på att fastighetsstrukturen har fått en minskad betydelse. Detta är mina förslag på anpassning av fastighetsbildningen till det moderna jordbruket: • En sänkning av kraven i 3 kap. 6 § FBL för att en jordbruksfastighet ska anses skyddsvärd föreslås. Det är viktigt för att förbereda för den storleksutveckling som sker inom det moderna jordbruket. • Ett uttryckligt krav i 3 kap. 5 § FBL på någon form utav kalkyler och/eller bevis från sökande part i syfte att ge lantmäterimyndigheten ett bättre beslutsunderlag. • FBL innehåller inte något krav på att en jordbruksfastighet ska vara bebyggd. Det kan krävas en anpassning hos många lantmätare som måste ändra sitt synsätt avseende byggnader på en jordbruksfastighet. • Vid f
The purpose of this master thesis is to examine how property formation for agricultural purposes can be accommodated to the modern-day agriculture. Agricultural holdings in the size ranges 15-30 and 30-100 hectares are declining rapidly in Sweden. It was common that agriculturalists in Helsingborg municipality that had an agricultural holding in the size range of 30-100 hectares had a hard time to get enough financial benefits from their agricultural business. This could be one explanation to why the number of agricultural holdings in this size range are decreasing. In the long run this means that agricultural property units in this size range of 30-100 hectares will not be highly requested in the future. In the thesis it was found that the agriculturists in Helsingborg municipality prefer larger agricultural property units, over 100 hectares. At least if the agricultural property consists mainly of arable land. In Helsingborg municipality it’s relatively common that the farming of arable fields cross property boundaries. In fact, 35 % of the agricultural property units have an arable field that is farmed over at least one property boundary. The study shows that if an agricultural property unit is newly formed buildings are not required. There is nothing in the Swedish Real Property Formation Act, preparatory work or handbooks that agricultural property units need buildings to be considered suitable. One exception from that is if the agricultural property is well functioning and already has a well-developed headquarters of the holding and agricultural buildings.