Umgängesstöd - en familjerättslig studie av gällande rätt och praktik

This thesis is written within the field of family law, covering the problematic area of access right where the court decides that supervised access is going to be used in order to obtain the child’s right to meet and have contact with his or her parents. To obtain an adequate general idea about how supervised access is used, I have chosen to explore a) how the intervention is intended to work in Sweden, b) how the new requirement regarding limited time has changed the applicability regarding supervised access, c) on which occasions the court order the intervention and d) what consequences this brings to the child and parents involved. A child has certain rights in relation to his or her parents, one of them being the right to meet the parents and the right to have good contact with both the mother and the father. Adding to that, the child has a right not to be badly treated when meeting the parents, which involves problems since this is creating a difficult balance between the different rights. Because of this, supervised access is used as help and support at times of access which for some reason should be supervised. The intervention supervised access was subject to a legislative amendment in August 2010, which now means that the court can order the National Board of Health & Welfare to organize and evaluate the access intervention. A time limit of one year was also introduced, which means that if the court does not appreciate that normal access can work within a year, then supervised access should not be used and access therefore should not take place at all. This time limit involves higher requirements and demands from the investigations made by the court and the National Board of Health & Welfare since they have to appreciate how the relationship between the child and parent is going to evolve and develop for a period of time. The National Board of Health & Welfare is also responsible for following-up the access in a careful way, to ascertain that the interventi
Denna uppsats är ett examensarbete i juris kandidatprogrammet. Uppsatsen är skriven inom området familjerätt och behandlar problemområdet riskfyllda umgängen där domstolen förordnar om umgängesstöd för att tillvarata barnets rätt till umgänge. Jag kommer i uppsatsen redogöra för hur de rättigheter som ett barn har i förhållande till sina föräldrar ser ut, däribland rätten till umgänge och rätten till en god kontakt med båda föräldrar. Därtill besitter barnet en rätt att inte fara illa vid umgänge, vilket problematiserar situationen och skapar en svår avvägning mellan de olika rättigheterna. Dessa rättigheter äger barnet både enligt svensk rätt och internationella konventioner, såsom FN:s konvention om barnets rättigheter. Vid ett sakläge där det konstateras att viss risk föreligger kan domstolen förordna om umgängesstöd för att tillgodose barnets rättigheter och agera som ett stöd vid umgänge som av någon anledning bör vara övervakade. För att få en bra överblick av när och hur umgängesstöd används har jag valt att undersöka hur åtgärden umgängesstöd skall fungera i Sverige, hur det nya tidsbegränsningskravet har förändrat tillämpningen av umgängesstöd, vid vilka tillfällen domstolen förordnar om insatsen samt vilka praktiska konsekvenser detta får för de inblandade. Insatsen umgängesstöd var i augusti 2010 föremål för en lagändring som innebar att domstolen nu gavs rätt att ge socialnämnden i uppdrag att anordna och följa upp insatsen. Det infördes även en tidsbegränsning om ett år, vilket innebär att då domstolen inte uppskattar att ett normalt umgänge kan komma till stånd inom ett år, så skall inte umgängesstöd användas och umgänge skall således inte ske. Denna tidsbegränsning ställer högre krav på domstolen och socialtjänstens utredningsarbete då de måste uppskatta hur barnet och förälderns relation och umgänge kan komma att se ut och utvecklas. Socialnämnden skall även följa upp umgänget på ett noggrant sätt för att tillse att insatsen inte varar längre än nödv