Riksdagen och EU-ärenden - beredningsprocessen i Finland

Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library. Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla. Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler. I avhandlingen utreds beredningsprocessen av unionsärenden i riksdagen likaså samspelet i dessa ärenden mellan statsrådet och riksdagen, samt stora utskottets uttalanden angående de unionsärenden som det behandlat 1994 - 1998. Syftet med undersökningen är att utreda hur riksdagen har internt organiserat beredningen av unionsärenden och om riksdagen kan påverka EU-frågorna i Finland och vad som i det finska systemet är av vikt. I den teoretiska delen av undersökningen redogörs den parlamentariska grundprincipen och parlamentarismens utveckling i Finland, samt riksdagens konstitutionella ställning i EU-ärenden. I avhandlingen presenteras relevanta institutioner och processer, dvs EU:s centrala institutioner, EU-direktivprocessen och samordningen av unionsärenden i Finlands statsråd. Därefter koncentreras avhandlingen på riksdagens och stora utskottets roll i beredningsprocessen. Finlands EU-medlemskap innebar att helt nya samarbetsformer mellan riksdag och regeringen har uppstått. Medlemskapet medförde också att beslut i ärenden som tidigare fattades på nationell nivå, görs nu på europeisk nivå. För behandlingen av EU-ärenden i Finland ansvarar i första hand statsrådet, men då det gäller frågor som hör till riksdagens behörighet är statsrådet skyldigt att rådgöra med riksdagen innan beslutsfattande i EU. Huvudaktören inom riksdagen är stora utskottet som sammanställer hela riksdagens ståndpunkt. I avhandlingen har stora utskottets uttalanden angående unionsärenden undersökts under åren 1994 - 1998. Finlands EU-medlemskap innebar för stora utskottet en verklig renäsans. På 1980-talets slut ansågs stora utskottet som onödigt och att dess tid som sådant var förbi. Idag, handhar stora utskottet beredningen av EU-ärenden inom riksdagen. I avhandlingen konstateras att stora utskottet har via sitt arbetssätt och ställningstaganden säkrat riksdagens ställning som " en av de tre makterna" inom Finlands EU-politik. I avhandlingen dras ändå slutsatsen att alla nationella parlament i EU är egentligen "svaga" då det är frågan om att påverka sitt lands EU-politik. Här menas att parlamentens kontroll utsträcker sig till endast en del av unionsärenden. Men, det betyder inte att det inte skulle finnas parlament som har lyckats påverka och få igenom parlamentets ställningstagande i unionsärenden, som i detta fall stora utskottet påvisat.