Riva, cirkulera, bygga nytt eller renovera? Energianvändning i hela livscykeln

Bostads- och servicesektorn i Sverige står idag för ungefär 40% av Sveriges totalaårliga energibehov (Energimyndigheten, 2021). Förutom detta används en stormängd energi för nyproduktion, underhåll och rivning av byggnader. Att minskaenergianvändningen i byggsektorns hela livscykel är en nyckel för att nå uppsattaenergi- och klimatmål. I detta projekt analyseras vad som är bäst ur ettenergiperspektiv, men även avseende global uppvärmningspotential, om enbefintlig byggnad antingen ska rivas och ersättas med en ny energieffektiv ellerom den ska renoveras och isåfall hur.Ett faktiskt projekt i centrala Lund ligger till grund för analysen. Fem huskropparpå fastigheten Sjuksystern 2, en del av sjukhusområdet, behöver rivas för att geplats för sjukhusets vidare expansion. En analys har utförts avseende energibehovför uppvärmning vid olika renoveringsåtgärder, möjlighet till återbruk av materialoch nyproduktion av byggnad med samma utformning som den befintliga.Analysen utgår från de kulturvärden som finns i byggnaderna och platsen.Eventuella renoveringsåtgärder och gestaltningen av den nya byggnaden somanalyseras är alla utförda för att bibehålla de kulturvärden som framkommit vidintervjuer av tidigare brukare och arbetare på platsen, besiktning av byggnaderoch inventering av platsen.Både mjuka och hårda kulturvärden lyftes fram, där några av de mjuka värdenaöversattes till hårda värden, för att kunna inkludera i de framtida byggnaderna.3 (52)Energibehov för uppvärmning beräknades för den befintliga byggnaden, vid valdaenergieffektiviserande åtgärder och för en nyproducerad, mycket energieffektivbyggnad. Global uppvärmningspotential beräknades även för de olikaalternativen.Resultatet visar att det går att minska energibehovet vid renovering med upp tillhälften av det ursprungliga behovet med åtgärder som bibehåller kulturvärden;vindsisolering, invändig ytterväggsisolering, installation av FTX och byte avfönster. Ett alternativ till fönsterbyte är att byta den inre glasrutan mot englaskassett. Energibehovet för uppvärmning minskar betydande även för dettaalternativ, samtidigt som kulturvärden i befintliga fönster kan behållas.Vid beräkning av global uppvärmningspotential (GWP) för de olikaenergieffektiviserande åtgärderna har val av energimix för uppvärmningavgörande betydelse. GWP från valda material är också avgörande för resultatet.För att de åtgärder som minskar energibehovet för uppvärmning mest ska minskatotal GWP behöver åtgärderna för ett energiscenario med låg GWP vara utfördamed material med låg GWP. För alla andra energiscenarion minskar GWP ävenför åtgärder utförda med material med högt GWP.Vid behov av åtgärd på fönster testades alternativen att behålla, byta innerglas tillLE-ruta, byta innerglas till glaskassett eller att byta fönstret. Att sätta in englaskassett beräknas till att minska energibehovet med 8%, jämfört med 13% förett nytt fönster. Beroende på val av energimix ger de olika åtgärderna olikaresultat för GWP. Värt att notera är att installation av ett nytt fönster kan innebäraen högre total GWP trots avsevärd energieffektivisering medan en glaskassettalltid ger en lägre GWP oavsett val av energiscenario.Beroende på val av energiscenario kan GWP från en nyproducerad mycketenergieffektiv byggnad vara högre än vid renovering av en befintlig. Även om ennybyggnad har en lägre energianvändning än den befintliga byggnaden såresulterar en nybyggnad i högre GWP, vid energiscenario I-III som används idenna studie. Återbruk av tegel ger en något lägre GWP vid nyproduktion avbyggnad. Det möjliggör dessutom bevarande av kulturvärden vid en eventuellrivning av befintlig byggnad.