Biogeografisk uppföljning av kärrtrollsländor och dykarskalbaggar – habitatvalsanalys, stickprovsdesign, inventeringsmetodik och inventering 2016

För arter som ingår i EUs habitatdirektiv ska bevarandestatus rapporteras till EU vart 6:e år. För att en tillförlitlig och effektiv rapportering ska kunna göras bedriver Naturvårdsverket s.k. biogeografisk uppföljning. Syftet är att på nationell nivå samla in tillräckligt med data för att kunna uppskatta populationsstorlek, utbredningsområde och status för de ingående arterna. Denna rapport syftar till att fungera som underlag för biogeografisk uppföljning av fem arter i delsystemet trollsländor och dykarskalbaggar: pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons, bred kärrtrollslända Leucorrhinia caudalis, citronfläckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis, bredkantad dykare Dytiscus latissimus och bred paljettdykare Graphoderus bilineatus. Rapporten redovisar följande förstudier: •Analys av arternas habitatval. •Utformning och dimensionering av stickprov. •Genomgång och utvärdering av inventeringsmetoder. •Inventering/metodiktest under 2016. Analysen av habitatval (undersökta parameterar: vattenareal, fiskförekomst, pH/alkalinitet, omgivande naturtyp och vattnets näringstyp) visar att arterna kan förekomma många olika typer av vatten, även om studien indikerar vissa preferenser hos arterna. Detta innebär att det är svårt att göra riktade eftersök av dem, särskilt då planerat upplägg inom biogeografisk uppföljning är att inventera arterna gemensamt. I princip alla slags stillastående vatten utgör potentiella habitat för åtminstone någon av arterna, men de tycks i mycket liten grad förekomma i rinnande vatten. Eftersom arterna kan påträffas i många olika typer av vatten och är utbredda över en stor del av landet föreslås att biogeografisk uppföljning av dem genomförs i ett slumpvist urval av alla 1x1 km-rutor med minst 100 meter strandlinje i södra Sverige och längs med Norrlandskusten. Med nuvarande ekonomiska resurser bedöms ca 220 rutor kunna inventeras under varje sexårsperiod. Det kommer att ta lång tid att upptäcka trender hos arterna med detta upplägg, men det kommer snabbt att ge oss värdefull information om arternas utbredning och frekvens i Sverige. Under 2016 genomfördes en första inventeringsinsats av de aktuella arterna inom den biogeografiska uppföljningen. Syftet med inventeringen var att testa stickprovsupplägg och inventeringsmetodik, och att få bättre grepp om kostnader, tidsåtgång m.m. Om allt föll väl ut avsågs också undersökningen kunna fungera som ett första provtillfälle inom uppföljningen. 47 1x1 km-rutor inventerades i västra Skåne, nordöstra Götaland, i Mälardalen och vid Norrlandskusten under juni-juli. Dykarna inventerades genom fällor och trollsländorna främst genom sök av vuxna trollsländor. Vattenhåvning efter både dykare och trollsländelarver, samt sök av larvskinn testades också, men i mindre omfattning. I 30 % av rutorna påträffades någon av arterna. Vanligast var citronfläckad kärrtrollslända och bred gulbrämad dykare som påträffades i över 10 % av rutorna. Utifrån de frekvenser av arterna påträffades i under inventeringen gjordes en första uppskattning av antalet 1x1 km-rutor som arterna förekommer i totalt i landet. Vartefter flera och flera rutor inventeras kommer sedan denna siffra bli mer och mer tillförlitlig. Utifrån den utvärdering av inventeringsmetoder som presenteras i rapporten och inventeringen under 2016 bedöms sök av vuxna trollsländor och flaskfällor för dykare som de lämpligaste inventeringsmetoderna för biogeografisk uppföljning av arterna i Sverige. Inventeringen bör utföras i juni efter att trollsländorna har kläckts. Flaskfällorna bör vittjas och tas upp efter 2-3 dagar. Trollsländorna eftersöks vid soligt och varmt väder, antingen då fällorna sätts ut eller när de tas upp. Om det inte möjligt att göra åtminstone ett av besöken vid soligt och varmt väder, kan sök av trollsländornas larvskinn användas som alternativ metod. The member countries in the European Union are obliged to report the conservation status for species listed in Habitat directive every 6th year. To gather information about population sizes and trends for the species in Sweden, the Swedish Environmental Protection Agency funds "Biogeographical monitoring". The County Adminstrative Board of Östergötland has been assigned to coordinate the biogeographical monitoring of dragonflies (Odonata) and diving beetles (Dytiscidae) listed in the Habitat directive in Sweden. This report aims to function as a basis document for a monitoring programme for Leucorrhina albifrons, L. caudalis, L. pectoralis, Dytiscus latissimus and Graphoderus bilineatus. It presents an analysis of the species habitat selection, sample design for a monitor programme, review and evaluation of survey methods, and a survey and method test during 2016. The species have large distribution areas in Sweden and there are probably a large amount of unrecorded localities. Thus, they are believed to be more or less common and probably demonstrating stable population trends. In addition, they seem to have quite broad ecological amplitudes and occur in several different habitats. However, the knowledge about the species habitat selection are poor, and an analysis of the species occurrence in relation to water area, surroundings, pH and alcalinity and occurrence of fish was performed (see results in Fig. 2-6). The results confirm that the species may occur in many different types of habitats. However, they seem to be very rare in streaming water. We assessed that survey of a number of randomized 1x1 km-squares would be a suitable sample design for monitoring these quite common species. With the economic resources today it will be possible to monitor about 220 1x1 km-squares every 6 year-period. It will probably take a long time to detect trends with this sample design, but the monitoring will nevertheless give us valuable information about the species distribution and how common they are in Sweden. During 2016 a first survey of the species was performed. A sample of 46 randomized 1x1km-squares were surveyed. In addition, one 1x1 km-square where L. caudalis and D. latissimus has been caught before were surveyed in order to act as a reference to the randomized squares. The squares were situated in four geographical regions: southwest, "Skåne", middle east 1, "Nordösta Götaland", middle east 2, "Mälardalen" and the northern Baltic coast "Norrlandskusten", see map in Fig. 9. The dragonflies were mainly surveyed by searching for imagos and the diving beetles mainly by bottle traps (Fig. 8). In some squares, exuviae searching and netting in water for dragonfly larvae and diving beetles were also tested. In 30% of the squares some of the species were found with L. pectoralis and D. latissimus as the most common species (Tab. 7). The frequency the species were found in at this survey makes it possible to make a first estimation of the total number of squares that the species occur in Sweden (Tab. 10). The coming years survey will improve this estimation. All surveyed squares are shortly described and showed in the maps in annex 4. On the basis of the evaluation of survey methods (Tab. 4 & 5) and the method test during this survey we conclude that the most appropriate methods for biogeographical monitoring of the species in Sweden would be imago search for dragonflies and bottle traps (Fig. 8) for diving beetles. Survey should be performed in June after the emergence of the dragonflies. The bottle traps should be emptied and removed after 2-3 days. Dragonflies are sought for in sunny and warm weather, either when the bottle traps are placed out or when they are emptied. If it is not possible to make at least one of the visits in sunny and warm weather, exuviae searching may be an alternative method for the dragonflies.