Bortom uppdraget : En analys av svenska myndigheters kommunikationsaktiviteter under Almedalsveckan

Svenska myndigheter ägnar en hel del tid och resurser åt att planera och genomföra kommunikationsaktiviteter. I vissa fall är det en del av uppdraget, i andra fall är det något som myndigheten själv prioriterar. I samband med politikerveckan i Almedalen aktualiseras många av dessa frågor och tidigare studier pekar på att Almedalen kan förståtts som en arena för demokratiska samtal men också som ett medialt skyltfönster och en arena för politisk positionering. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att studera myndigheters medverkan i Almedalen för att skapa en bättre förståelse för kommunikationsarbetets förutsättningar. Vi ställer tre frågor: 1) i vilken utsträckning medverkar svenska nationella förvaltningsmyndigheter under Almedalsveckan; 2) hur har myndigheters medverkan förändrats över tid, och; 3) hur kan vi förstå att myndigheter väljer att medverka och vilka överväganden gör de när de väljer sina sätt att medverka på? Undersökningen fokuserar på de nationella förvaltningsmyndigheterna och omfattar en analys av det officiella almedalsprogrammet från 2005, 2011, 2016 och 2017, intervjuer med representanter från 29 myndigheter som medverkade i Almedalen 2016 och fyra som inte medverkade, 28 inspelade seminarier som arrangerades av myndigheter under Almedalsveckan 2016 samt en observation vid ett frukostmöte arrangerat av en konsultbyrå som säljer tjänster i samband med Almedalsveckan. Analysen visar att myndigheters närvaro har ökat betydligt. Mellan 2005 och 2017 ökade andelen från 7% till 63% av alla existerande myndigheter. På samma sätt ökade antalet programpunkter med myndigheter som medverkande från 50 st. 2005 till 1138 st. 2017. Under intervjuerna är det många myndigheter som motiverar sin medverkan med att det ligger i uppdraget och att det skapar möjligheter till kunskapsförmedling och möjligheter att knyta viktiga kontakter. Samtidigt är det tydligt att Almedalen betraktas som något nödvändigt och självklart och något med stort symboliskt värde. Det finns höga och starka förväntningar på att myndigheter ska medverka i Almedalen. Politiker, tjänstepersoner vid departementen, representanter från andra myndigheter, intresseorganisationer och företag, konsulter och medier bidrar alla till att det uppfattas som självklart att vara på plats. Det går inte heller att bortse från att myndigheter är centrala spelare i det politiska spelet och för att kunna utföra sina uppdrag måste de bevaka sina positioner. Myndigheternas agerande bör därför också förstås i ljuset av positionering och konkurrens. Konsekvenserna av att inte vara på plats kan bli stora givet att det är få andra arenor som erbjuder samma möjligheter att lära sig om andra aktörers ställningstaganden och utspel och få möjlighet att positionera sig i förhållande till dem. Sammantaget är myndigheternas närvaro i Almedalen en komplicerad historia. Myndigheter verkar i ett sammanhang som på många sätt är paradoxala vilket gör att det inte är uttryck för förljugenhet eller inkompens att myndigheterna inte förmår knyta sina satsningar i Almedalen till uttalade delar av uppdraget. Det är snarare ett uttryck för de förutsättningar de är satta att verka i och som de svårligen kan bortse ifrån när de tolkar och bedriver sitt kommunikationsarbete. Ledningsformer och myndigheters medialisering. Översättningar och konsekvenser