Seeking greener pastures : crop selection by Greylag Geese (Anser anser) during the moulting season

Over the last 40 years, many goose populations have recovered from historic lows and are now more numerous than ever. At the same time, geese have shifted from natural foraging habitats to securing most of their nutritional demands from agricultural fields, leading to crop damage and conflict with agriculture. We studied field use by Greylag Geese (Anser anser) in the agricultural landscape surrounding a main breeding and moulting lake in Sweden. From 2012 to 2016, weekly roadside surveys were conducted from May to July. Data were collected on goose numbers, crop type and sward height in agricultural fields. Using a compositional analysis, we demonstrate that Greylag Geese show a strong selection for ley and pasture fields compared to other crop types (rank order: ley/pasture > oat > barley > wheat > other crops). This selection was consistent across years and between pre- and post-moult. Aside from ley and pasture, no other croptypes were selected for, as they were used less than expected given their availability. Irrespective of crop type, geese foraged predominantly on short (0–10 cm) swards. The strong selection for ley and pasture may have been driven by higher nutritional quality of short, managed grass swards relative to other available foods. This suggests that during the summer grass fields may be more vulnerable to damage compared to other crop types. Our study provides a deeper understanding of the ecology of Greylag Geese, which may be used to inform management strategies focused on mitigating crop damage and alleviating conflict.
Under de senaste 50 åren har åtskilliga gåspopulationer återhämtat sig från historiskt låga nivåer till att nu vara större än någonsin. Samtidigt har gäss i stor utsträckning övergivit sina ursprungliga födosöksmiljöer för att numer finna nästan all sin föda på jordbruksmark, något som ibland leder till konflikt på grund av betesskador. Vi studerade grödoval hos gragäss (Anser anser) i ett jordbruksdominerat landskap kring en viktig häcknings- och ruggningssjö i södra Sverige. Från 2012 till 2016 skedde inventeringar från vägar i studieområdet varje vecka under maj, juni och juli. Vi noterade antalet gäss, grödoslag och grödohöjd på alla fält med gragäss. Statistiska analyser (compositional analysis) visade att grägässen starkt föredrog fält med vall eller betesmark framför andra grödor (preferensordning: vall/betesmark > havre > korn > vete > övriga grödor). Preferensmönstret var det samma oberoende av år och period under sommaren (före resp. efter ruggning). Alla andra grödoslag än vall och betesmark var icke föredragna, eftersom de utnyttjades mindre än deras andel av studieområdet. Den starka preferensen för vall och betesmark kan vara en följd av en högre näringsmässig kvalitet hos gräs som ännu inte blivit högvuxet. Detta antyder i sin tur att fält med kort gräs är mer utsatta för gåsbete än andra grödor under sommarmånaderna. Denna studie ger ny kunskap om grágässens uppträdande på jordbruksmark under senvår och sommar, vilken kan ge förbättrade förvaltningsstrategier för att minska betesskador och reducera konflikten med jordbruksintressen.