Erfarenhet, kunskap och inställning till prioriteringar : En intervjustudie med personal i primärvården

Den svenska primärvården med vårdcentraler har utvecklats under en 40-årsperiod. Utvecklingen har delvis varit en anpassning till den alltjämt dominerande specialistvården med anknytning till sjukhusen. I takt med den medicinteknologiska utvecklingen har det också skett en överföring av flera patientgrupper i öppna vårdformer och många av de stora folksjukdomarna utreds och behandlas numera i primärvården. Resurstillskottet till svensk primärvård har i relativa tal varit mindre än det till sjukhusvård under den 40-åriga perioden och det har skapat prioriteringsproblem. Frågor om hur prioriteringar går till och bör gå till blir alltmer aktuella i primärvården i takt med att man upplever att resurserna inte räcker till. Studier och diskussioner om prioriteringar saknas till stor del och det har inte funnits någon vana att hantera prioriteringssituationer inom primärvården. Inte heller har det funnits stöd eller verktyg för att underlätta prioriteringsarbetet för de som arbetar i primärvården. Detta projekt om prioriteringar i primärvård vill belysa hur primärvårdspersonal tänker och agerar i prioriteringsfrågor och hur prioriteringsarbetet sker i praktiken vid ett slumpmässigt urval av landets vårdcentraler. Vi anser därför att resultaten är representativa för svensk primärvård. Projektet utgår från Institutionen för hälsa och samhälle vid Linköpings universitet (Per Carlsson, Eva Arvidsson och Lars Borgquist) i samarbete med Primärvårdens FoU-enhet i Jönköpings läns landsting (Kjell Lindström, Jan Mårtensson och Linda Frank). Arbetet har genomförts med ekonomiskt stöd från forskningsprogrammet Sjukvårdens förändringar, ett samarbete mellan Region Skåne, Västra Götalands Regionen, Landstinget Västmanland, Landstinget i Östergötland, Stockholms läns landsting, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Tack till alla de personer som medverkat vid intervjuerna, övriga personer i projektet samt anslagsgivaren.