Att beräkna det goda samhället : Samhällsekonomiska analyser och gränslandet expertis–politik inom transportområdet

Det övergripande transportpolitiska målet i Sverige har sedan 1998 varit att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Under perioden fram till 2010 har samhällsekonomiska underlag fått en allt tyngre roll i den formulerade transportpolitiken och den statliga styrningen av den långsiktiga planeringen som ett verktyg för att prioritera mellan investeringar i nya vägar och järnvägslänkar. I studien utforskades den samhällsekonomiska analysens roll i den formulerade transportpolitiken och dess styrning av den regionala infrastrukturplaneringen. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt och en syn på relationen mellan vetenskap/expertis och politik som samproducerad. Det empiriska material som ligger till grund för analysen består av dokument och intervjutranskriptioner. De dokument som har analyserats är publikationer om den samhällsekonomiska analysmetoden, utgivna av myndigheten Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) och dels olika typer av transportpolitiska dokument. Intervjuerna genomfördes med tretton regionala beslutsfattare och en tjänsteman, vilka varit delaktiga i upprättandet av en regional infrastrukturplan i Västra Götaland. Studien visar att samhällsekonomisk analys är en värderingsmetod med stort inflytande i den formulerade transportpolitiken. Trots att den framställs som ett objektivt sätt att utvärdera den samhällsekonomiska effektiviteten hos väg- och järnvägsobjekt, och i förlängningen deras bidrag till det övergripande målet, utgör metodens grunder till stor del en svart låda i den transportpolitiska diskussionen. Detta gäller även hos de intervjuade beslutsfattarna, men de konstruerar den enskilde politikerns omdöme som den viktigaste grunden för beslut. The study deals with applied cost-benefit analysis (CBA) and the significant role this method has acquired in transport policy in Sweden since 1998. It is a study of a valuation method at the intersection between neoclassical economics, expertise, Swedish transport policy, long term planning and regional decision makers. Specifically, it focuses on the co-production of expertise and politics and how boundaries are drawn between them in relation to valuation. Departing from a constructionist approach to science and expertise, the study is concerned with how CBA and valuation is depicted in various contexts. The empirical foundation of the study concists of documents dealing with CBA, several kinds of transport policy documents and interview transcripts resulting from interviews with thirteen regional decision makers and one regional official. The analysis shows the significant influence of CBA on transport policy. While this valuation method is depicted as an objective valuation tool in planning, its conceptual foundation tends to be black-boxed outside the domain of expertise. This applies also to the interviewed regional decision makers. However, they delimit the space for CBA as a sufficient decision support. In addition, they construct judgment as the most important basis for decisions on infrastructure. Still, it is argued, the black-boxing of CBA in transport policy affect the political landscape negatively: it entails a risk that important political issues are made more inaccessible for public debate.