Luftkvalitet i tätorter 2004

Luftkvaliteten i svenska tätorter har endast svagt förbättrats under de senaste fem till sex åren. Detta kan troligen främst förklaras av utvecklingen för utsläpp och annan påverkan från vägtrafik, energianvändning och energiproduktion (t ex vedeldning). Luftföroreningar i tätorter bedöms orsaka för tidig död för tusentals personer i Sverige. Störst hälsoproblem orsakar marknära ozon och partiklar. Denna rapport bygger på mätningar av luftkvaliteten från ett sextiotal svenska tätorter. Data redovisas särskilt för vintern 2003/2004 och året 2003. Vi gör jämförelser med utvecklingen sedan 1980-talet och bedömer vart utvecklingen är på väg. Flera kommuner har omfattande mätningar av luftföroreningar. Tre av dessa, en stor (Göteborg), en medelstor (Landskrona) och en mindre (Lycksele) redovisar sina erfarenheter i denna rapport. Halterna för de flesta luftföroreningar i tätorter var genomgående lägre vinterhalvåret 2003/2004 än det föregående vinterhalvåret. Förklaringen är troligen att vintern 2002/2003 var kallare och mindre blåsig. Ser man tillbaks ytterligare några år kan man konstatera att endast en svag förbättring av luftkvaliteten i svenska tätorter skett under de senast fem till sex åren. Under samma period skedde sammantaget ingen minskning av de svenska utsläppen av ämnen som har betydelse för luftkvaliteten i tätorter. Den svaga förbättringen av luftkvaliteten i tätorter beror troligen inte enbart på variationer i temperatur, vind och fuktighet i tätorter. Andra viktiga orsaker är förmodligen utvecklingen för utsläpp och annan påverkan från vägtrafiken, energianvändning och energiproduktion (t ex vedeldning). Miljökvalitetsnormer finns snart för de flesta allvarliga luftföroreningar i utomhusluft. Normerna för partiklar (2005), kvävedioxid (2006) och ozon (2010) är svårast att nå. Åtminstone en fjärdedel av alla tätorter kan ha problem att klara normen för partiklar (PM10) som ska uppnås den 1 januari 2005. Cirka en femtedel av alla tätorter kan ha halter som överskrider normen för kvävedioxid år 2006. Problemen är i bägge fallen störst i starkt trafikerade gator. Många kommuner kan få problem att nå miljökvalitetsnormen för marknära ozon 2010. Halterna i tätorter tenderar att öka, delvis till följd av minskade utsläpp av kväveoxider. Även normerna för bensen (2010) kan bli svåra att nå för några tätorter. Cirka 5-20 % av de svenska tätorterna kan i nuläget ha halter av bensen som överskrider normen. Utvecklingen för bensen är dock fortsatt minskande och skapar förutsättningar för att de flesta tätorter skall kunna klara normen före år 2010. Luftföroreningar i svenska tätorter bedöms orsaka förkortad livslängd för tusentals personer i landet, framför allt på grund av marknära ozon och partiklar. PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och vissa VOC (lättflyktiga organiska ämnen) bidrar till en ökad risk för cancer. Många åtgärder har gjorts för att minska utsläppen av luftföroreningar i Europa. Mycket arbete återstår dock för att nå miljökvalitetsnormer och miljömål. Det gäller särskilt vägtrafiken, energianvändningen och internationell sjöfart.