Search

The aim of the study has been to investigate if age is impacting the social workers interpretationand application of the Swedish compulsory care legislation for people with substance abuse, Lag(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM]. This with a specific focus on the elderly,thus clients over 65 years. Moreover it aims to examine whether the Swedish legal principles ofequality and objectivity are complied with in the practice of social work. The study is based oneight qualitative semi-structured interviews with eight social workers, at the time working withhandling of such matters. The theories used in the analysis are social constructivism with theunderlying concepts of age-coding and client construction, as well as ageism. The findings of thestudy show, despite the fact that the social workers clarifies that all people are covered by theLVM-legislation, that younger client groups are given higher priority than the older whenallocating resources based on the law. The reasons were found to be several, but were, amongother things, attributed to the fact that rehabilitation opportunities were seen less for the elderly,that the social indication of the law was seen as more applicable on a young’s life circumstances,as well as ethical doubts about the use of compulsory care occurred to a greater extent regardingthe elderly. The social worker’s interpretations and applications of the law were seen to beinfluenced by social age-constructions that exist in Swedish society. Constructions which, if theyare not noticed and questioned, can imply discriminatory practices towards the elderly, and thusageism-effects.

Syftet med magisteruppsatsen är att undersöka vilka kompetenser som efterfrågas på dagens arbetsmarknad och i vilken utsträckning de kan kopplas samman med föreställningar om ålder. Studiens intervjupersoner anses i sitt yrke kunna bidra med information kring yngre och äldre arbetssökandes kompetens och vad som anses vara attraktiva kompetenser på arbetsmarknaden. För att besvara studiens frågeställningar genomförs intervjuer med en HR-konsult, två rådgivare, två chefer för olika arbetsmarknadsorganisationer samt en rekryteringskonsult. Med symbolisk interaktionism som teoretiskt perspektiv syftar studien till att öka förståelse kring föreställningar om ålder och kompetens. En samhällsproblematik belyses snarare än arbetssökandes självupplevda företeelser. Resultatet visar att attraktiva kompetenser kan skilja sig åt beroende på yrke och bransch. Det är snarare individens specifika kompetenser i förhållande till vad ett arbete kräver, än individens ålder som påverkar möjligheter till att få ett arbete. Resultatet visar skillnader i kompetenser mellan yngre och äldre, vilka kan påverka möjligheten till att få ett arbete på dagens arbetsmarknad. Studiens praktiska implikationer öppnar upp för mer diskussioner kring varför en viss kompetens anses betydelsefull och hur en arbetssökande kan tillägna sig den kompetensen. Med en relativt ny lag om åldersdiskriminering bör också diskussioner föras kring vad som är och kan anses vara åldersdiskriminerande i tillskrivandet av skillnader mellan yngre och äldre.

Syftet med denna studie var att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva med yngre personer med demenssjukdom. När en yngre person drabbas av demenssjukdom påverkas hela familjen. Personen som drabbas blir helt beroende av sin familj och det begränsar livsutrymmet för de anhöriga. För att svara på syftet gjordes en litteraturöversikt med kvalitativ metod, baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet delades upp i två huvudkategorier med åtta underkategorier som beskriver olika erfarenheter som anhöriga har av att leva med en yngre person med demenssjukdom både före och efter diagnostisering. Kategorierna var: 1. Förändringar i livet med underkategorier: en annan person, osäkerhet före och efter diagnostisering, oro inför framtiden och sorg, behov av hjälp och stöd. 2. Ett liv med ökad belastning och har underkategorier: förlust och saknad, social isolering, försämrat välbefinnande, användning av olika copingstrategier. Resultatet kan öka sjuksköterskans kunskaper kring tidig debut av demenssjukdom, öppenhet och förbereda för att göra undersökningar för att stärka misstankar och inte dra förhastade slutsatser.

Motivation har en betydande roll när det kommer till att människor väljer att motionera. Syftet med studien var att se om yngre motionärer mellan 18 och 30 år samt äldre motionärer på 65 år och uppåt motionerar på träningslokaler för samma motivationsfaktorer, samt att se vilken av de fem motivationsfaktorerna (fysiskt, psykiskt, socialt, må bra och yttre faktorer) som är viktigast och även om det finns några könsskillnader. Genom en kvantitativ enkätundersökning har 40 respondenter från två olika träningslokaler i Karlstad, Friskis och svettis samt Livskraft deltagit och resultatet har visat att det inte finns några större skillnader mellan varken åldersgrupperna eller könen i urvalsgruppen. Utöver detta visade resultatet att ”må bra” faktorn var den viktigaste motivationen, tätt följt av den ”psykiska” som bland annat innefattar att klara av stress, bli glad och få bättre självförtroende; samt den ”fysiska” som innebär att man vill förbättra sitt utseende, komma i form och även vill att kroppen ska må bra. Det visar på att hälsa är viktigt för respondenterna, i form av att ”fysiskt” och ”psykiskt” har värderats högt. Resultatet visade även att det inte fanns något samband mellan kön och ålder i förhållande till motivationsfaktorerna samt att ”yttre faktorer” inte är lika relevant för respondenterna som de övriga motivationsfaktorerna. Motivation plays a significant role when it comes to why people choose to exercise. The aim off the study was to see if young athletes between 18-30 years of age and older athletes of 65 years and older exercise on training facilities for the same motivation factors, and to see which of the five motivation factors (physical, psychological, social, feel good and external factors) is most important, and even if there are any gender differences. Through a quantitative survey 40 respondents from two different training facilities in Karlstad, Friskis och svettis and Livskraft have participated and the results have shown that there are no major differences between either age groups or gender in the selection group. In addition, the results showed that the “feel good”-factor was the main motivation, closely followed by the “psychological” that includes coping with stress, be happy and self-confident; and the “physical” which means that they want to improve their body appearance, getting in shape and also want the body to feel good. This shows that health is important for the respondents; in terms of that “physical” and “psychological” have been valued highly. The results also showed that there were no connection between gender and age in relation to motivation factors and the external factors are not as relevant to the respondents as the other motivational factors.

Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige av stroke och 20 % av dem är yngre dvs. under 67år. Stroke är det sjukdomstillstånd som kräver flest vårddagar i Sverige och har en symtombild som kan yttra sig olika för olika personer. Stroke är även en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning hos yngre personer. Detta medför att varje person har ett individuellt sjukdomsförlopp och därmed ett individuellt rehabiliteringsbehov. Yngre strokepatienter har andra prioriteringar än vad äldre personer har och förväntas oftare komma tillbaka till arbetslivet. Sjuksköterskan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen och den närmsta kontakten med patienten. Sjuksköterskan kan därför med fördel hjälpa till att identifiera rehabiliteringsbehov efter stroke. Syfte: Belysa yngre personers upplevelser av rehabilitering efter stroke Metod: Kvalitativ litteraturstudie som grundades på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys inspirerad utifrån Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Yngre personer upplevde brister i rehabiliteringen efter stroke, övningarna var inte adekvata och inte anpassade efter ålder eller behov. Upplevelsen av att kroppen förändrats var också påtaglig vilket resulterade i att de yngre personerna uttryckte en längtan av att komma tillbaka till de liv de hade innan stroke. Informationsflödet hade också brister vilket försvårade rehabiliteringen ytterligare. Slutsats: Studien påvisade att yngre personer upplevde flera brister i rehabiliteringen efter stroke. Tillämpningen av personcentrerad vård där en personlig rehabiliteringsplan utformas utifrån personens förutsättningar och möjligheter kan vara ett möjligt tillvägagångsätt. Sjuksköterskan behöver i mycket större utsträckning utgå från personens egna upplevelser av sin situation. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose yngre personers behov av rehabilitering efter stroke är det av vikt att mer forskning bedrivs på området.

Since social media is used more today than just a few years ago, it is easier to share our lives to the public in just a few seconds. Social media is easily accessible on smartphones, tablets and computers which allow us users to use them whenever we want. Instagram is an example of a very popular social media today. In this paper we focus on how younger women think about their privacy when using and publishing pictures on Instagram. We have been using a qualitative research method in which ten people were interviewed. All respondents agreed that privacy is important when publishing pictures or videos on Instagram, but there were also some differences between users with public and private accounts. This study’s result demonstrate that previous experience of risk associated with sharing private information and user's purpose of sharing on social media, affects younger women's ways of thinking about their privacy on Instagram. This is because previous experience of risks affects the user's trust towards a social network, which often determines what purpose the user has by sharing. The purpose of sharing may in many cases outweigh the risks associated with the partition itself, when likes, comments, and an increased number of followers encourage the user to continue with its behavior.

Syftet med denna studie var att försöka datera en sedimentstratigrafi genom att undersöka möjligheten till korrelation med resultaten från en tidigare studie via tefrokronologiska metoder. Tefrokronologi är studierna och metoderna där man identifierar och daterar tefra (vulkanaska) i lagerföljder för att användas som ett synkroniseringsverktyg mellan olika sedimentstratigrafier. I denna studie genomfördes analys av organiskt kol, XRF-scanning, extrahering och mikroskopering av tefra samt försök till kemisk analys genom elektronmikroskopering av en borrkärna från Fågelmossen i södra Sverige. Tefra hittades i botten av borrkärnan och med hjälp detta fynd i kombination med främst analys av organiskt kol kunde borrkärnans stratigrafi korreleras med resultaten från den tidigare studien. The purpose of this study was to attempt to date a sediment stratigraphy by examining the possibility for correlation with the results from a previous study using tephrochronological methods. Tephrochronology is the studies and methods which identifies and dates tephra (volcanic ash) in strata for use as a synchronization tool between various sediment stratigraphies. In this study, analysis of organic carbon, XRF scanning, extraction and microscopic examination of tephra and an attempt for chemical analysis by electron microscopy was conducted of a drill core from Fågelmossen in southern Sweden. Tephra was found in the bottom of the drill core and by using this finding, combined mainly with the analysis of organic carbon, the drill core stratigraphy could be correlated with the results from the previous study.

A-kassorna har inte bara förlorat många äldre medlemmar sedan avgifterna höjdes kraftigt 1 januari 2007. De har tappat en ännu större andel av de yngre medlemmarna. Det har tidigare uppmärksammats att många ”miljonärer” lämnade a-kassan, men det var ännu fler med skulder större än tillgångar som hoppade av eller avstod från att gå med när avgifterna när alliansregeringen höjde avgifterna. Under åren 2007 och 2008 sammantaget svarade låginkomsttagarna för hela 60 procent av medlemsraset.

Bakgrund: Bland alla personer som insjuknar i stroke, är en femte del yngre än 65 år och 5 % är yngre än 55 år. Efter stroke krävs ofta stora rehabiliteringsinsatser. Enligt flera studier och rapporter om personer i yrkesverksam ålder som insjuknar i stroke kan mindre än hälften återvända till förvärvsarbete. Problemformulering: Yngre personer med stroke kan uppleva att deras behov inte är tillgodosedda gällande rehabilitering och återgång till arbete. Syfte: Att kartlägga vad som påverkar yngre strokepatienters återgång till arbete. Metod: En allmän litteraturstudie, där fem kvantitativa och sex kvalitativa studier granskas. Meleis Transition Teori används som omvårdnadsperspektiv. Resultat: Att enbart klara av P-ADL är inte avgörande för återgång till arbete. Sänkt koncentrationsförmåga och kronisk trötthet återkommer i samtliga studier. Sociala faktorer som påverkar återgång i arbete är stöd från arbetsplatsen, arbetskamraterna, familj och vänner. Känslan av att behöva gå i förtidspension påverkar livssituationen och återgång till arbete. Även utbildningsnivå och vilket yrke strokepatienten har, påverkar. Slutsats: Unga strokepatienter behöver åldersanpassad rehabilitering och tydlig information. Vårdpersonal behöver tillgodose och erkänna att yngre strokepatienter kan ha andra behov. Kvinnor och män har dessutom helt olika krav på sin rehabilitering. Background: Among all people suffering from stroke, a fifth part is younger than 65 and 5% are younger than 55 years. After a stroke the rehabilitation efforts are often considerable. According to several studies and reports of people of working age suffering from stroke, show that less than half return to gainful employment. Aim: Young people with stroke may find that their needs are not met regarding the rehabilitation and return to work. Objective: To identify the factors that influence young stroke patients return to work. Methods: A literature review, in which five quantitative and six qualitative studies reviewed. Meleis‟ Transition Theory is used as a nursing perspective. Results: To manage P-ADL is not decisive for returning to work. Deteriorated concentration and chronic fatigue was found in all studies. Social factors that influence return to work are: assistance from the workplace, colleagues, family and friends. The feeling of having to take early retirement affects life and return to work. Also education and the profession of the stroke patient affect. Conclusion: Young stroke patients need age-appropriate rehabilitation and direct information. Health professionals need to meet and recognize that young stroke patients may have other needs. Women and men are also quite different requirements for their rehabilitation.

Syftet med studien är att belysa hur människor med funktionsnedsättning upplever att vara i behov av stöd och hjälp för att klara vardagliga göromål. Därtill syftar studien till att undersöka hur denna målgrupp upplever att de kan påverka utformningen av hemtjänstinsatserna och i så fall på vilket sätt? För att besvara syftet och fånga människans egen upplevelse användes kvalitativ metod i form av intervjuer. Studiens resultat bygger på fem intervjuer med människor i varierande ålder och med olika funktionsnedsättningar. Gemensamt för intervjupersonerna är att de alla har hjälp från hemtjänsten. I analysfasen framkom fyra huvudkategorier: ”upplevelser av påverkansmöjligheter”, ”självständighet och beroende”, ”anpassning” samt ”strategier”. Utifrån dessa kategorier diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning gällande människor i behov av stöd och hjälp. Därtill har teorier använts för att försöka förklara det resultat som framkommit vid genomförandet av studien. Bland annat så förs resonemang omkring hur individualismen i vårt moderna samhälle påverkar en människa med funktionsnedsättning som är i behov av stöd och hjälp. Resultatet från studien visar att det finns vissa faktorer som har större betydelse än andra för hur den enskilde upplever att vara i behov av stöd och hjälp från hemtjänsten. Det kan till exempel handla om huruvida funktionsnedsättningen är medfödd eller förvärvad. I studien framkom att den tydligaste strävan efter självständighet kan ses hos dem som upplever beroendet till hemtjänsten som mest påfrestande. The aim of this study was to explore how people with disabilities experience to be in need of support and help to cope with everyday tasks. The aim was also to study if they feel that they can influence the design of the home help and, if so, how? To answer the purpose and in order to capture the man's own experience qualitative methodology was used, and interviews were carried out. The result of the study is based on five interviews with people of different ages and with various disabilities. Common to all interviewees was that they all have help from home care. The analysis revealed four main categories: “perceptions of influence”, “independence and dependence", "adaptation" and “strategies". From these categories the results are discussed in relation to previous research about people in need of support and help. In addition, the theories used to explain the results of the study which obtained during implementation. Among other things, so the argument about the individualism in our modern society, affecting people with disabilities in need of support and assistance. Results of the study show that there are certain factors that are more important than others for the experience of having public home care. It is a matter of whether the functional limitation is congenital or acquired. It appears that the obvious desire for independence can bee seen by those who experience addiction to home care as most stressful.

Helse- og omsorgsdepartementet (HOD) henvendte seg i oktober 2008 til Senter for omsorgsforskning, Østlandet for å få gjennomført en kartlegging av yngre tjenestemottakere i hjemmetjenesten som har nevrologiske lidelser - med fokus på hvem de er, og hvilke tjenester de får. Tidligere undersøkelser har vist at denne gruppen har det høyeste forbruket av hjemmetjenester målt som gjennomsnittlig antall timer hjemmesykepleie og praktisk bistand per person. Vi har gjennomført en studie basert på telefonintervjuer med hjemmetjenesteledere i 32 ulike kommuner. I tillegg reanalyserte vi to større datasett fra henholdsvis 2003 og 2006.

Om närstående ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd. Metoden som användes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med två fokusgrupper vid vardera tre tillfällen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner. Studien visade att närstående genomgår en process som har stora likheter med och följer den transitionsprocess som personen med demenssjukdom går igenom. Initialt upplevde närstående oro, ovisshet,ensamhet och osäkerhet och man upplevde brist på stöd. För att lindra dessa upplevelser krävs indirekt stöd riktat mot den sjuke och direkt stöd riktat mot den närstående. Tidigt i sjukdomsförloppet behövs individuellt anpassat stöd som bör förändras i takt med att sjukdomsprocessen fortskrider. Att ha tillgång till en person som kan fungera som lots mellan de olika övergångar närstående går igenom var betydelsefullt., Living together with a younger spouse who is suffering from dementia requires that relatives are offered support. The aim of this Participatory Action Research (PAR) project was to, in collaboration with relatives, plan support for relatives to persons with dementia below 65 years of age. PAR is an interactive research method based on reflection, analysis and action. Two groups of relatives participated in focus groups at three occasions and data were content analysed. Relatives were wives or husbands to a younger person with dementia. Findings showed that relatives pass through a similar transition process as the person. It is important to offer individualized support initially, support that needs to be changed as the disease proceeds. Furthermore, the study showed that if relatives shall manage their own anxiety, uncertainty, and feelings of loneliness, emotional support is necessary. However, it is impossible to just offer direct support to the relatives without considering the sick persons’ needs. Finally, a personal guide that could follow the couple trough the entire process would be of importance.

Stroke är en av våra stora folksjukdomar och årligen insjuknar 35 000 människor varav 20 procent är mellan 19 och 64 år. Det innebär stora omställningar i livet för de yngre i arbetsför ålder som insjuknat i stroke då de ofta har en familj att ta hand om och ett arbete att gå till. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar de yngre patienterna vid återanpassning till livet efter stroke. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom det att de yngre patienterna främst upplevde att information, rehabilitering, stöd och dolda funktionshinder är de faktorer som mest påverkar återanpassningen till livet efter stroke. De upplever att informationen inte är tydlig och att rehabiliteringen inte är individ- och åldersanpassad. De dolda funktionshindrena får ofta konsekvenser för patienterna. Familjens och omgivningens bemötande kan vara ett stöd för att uppnå en bra återanpassning till livet. För att bättre kunna ge individuell och åldersanpassad omvårdnad vid stroke är det av stor betydelse att sjuksköterskan ser helheten av patienterna och är flexibel samt lyhörd till deras livssituation.

Bakgrund: En stroke kommer utan förvarning och lämnar kvar olika sorters funktionsnedsättningar. Cirka 30 000 människor drabbas av en stroke varje år i Sverige och ungefär 20 % av dem är under 65 år. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur unga patienter upplever sin livssituation efter en stroke. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna i studien analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att livssituationen förändrades efter stroken. Många hade fått olika typer av handikapp som de fick lära sig att leva med. De strokedrabbade blev beroende av andra på grund av sina handikapp vilket orsakade ett lidande. Vissa var rädda för att få en ny stroke och undvek därför vissa aktiviteter vilket gjorde att det sociala livet påverkades. De strokedrabbade utvecklade passiva och aktiva överlevnadsstrategier för att klara av vardagen. De ansåg att rehabiliteringen inte var anpassad till deras unga ålder. Arbetet och arbetskamraterna var en viktig del i deras liv. Slutsatser: Både anhöriga och vårdpersonal behöver stödja och hjälpa de strokedrabbade att komma vidare i livet. Att informera de strokedrabbade om konsekvenserna av stroken minskar rädslan för en ny stroke och underlättar återvändandet till arbetet.

Validerat; 20101217 (root)

I løpet av de siste 10-15 årene har det skjedd en bemerkelsesverdig utvikling av alderssammensetningen blant mottakere av hjemmetjenester i den kommunale pleie- og omsorgstjenesten. Antall personer under 67 år er fordoblet, og utgjorde i 2004 29 % av alle. I 1992 var den tilsvarende andelen 18 %. Gruppen under 67 år består av like mange kvinner som menn. Noen ganske få (2 %) er barn og unge under 18 år, en stor andel er yngre voksne (18-49 år; 54 %) og en noe mindre andel er middelaldrende (50-66 år; 44 %). Av disse har antallet yngre voksne økt raskest. Personer under 67 år som får hjemmetjenester består helsemessig hovedsakelig av to store og to litt mindre grupper. Mennesker som har én av mange ulike somatiske lidelser utgjør den største gruppen (39 %). Blant disse dominerer nevrologiske tilstander som MS, hjerneslag, og alvorlige hode- og ryggskader – ofte etter trafikkulykker. Mennesker med psykiske lidelser (37 %) utgjør også en stor gruppe. De to mindre gruppene er mennesker med utviklingshemning (13 %) og personer med rusproblemer (9 %). Funksjonsnivået bant yngre hjemmetjenestemottakere viser mange likhetstrekk, men noen grupper skiller seg likevel ut. Aller skrøpeligst synes personer med MS å være, og barn og unge er skrøpeligere enn yngre voksne og middelaldrende. Yngre hjemmetjenestemottakere er svært ressurskrevende, og langt mer ressurskrevende enn eldre. Hver av de yngre har i gjennomsnitt praktisk bistand og/eller hjemmesykepleie som svarer til omtrent en halv stilling (20 timer per uke). Denne hjelpen varer i mange år, ja for flertallet livet ut. I tillegg mottar mange yngre også andre tjenester som støttekontakt, trygghetsalarm, samtaler med psykiatrisk sykepleier osv. De to mest ressurskrevende gruppene blant yngre hjemmetjenestemottakere er personer med nevrologiske lidelser (særlig MS) og personer med utviklingshemning. I disse gruppene får hver person i gjennomsnitt ca. 40 timer hjelp per uke. Deretter kommer rusmiddelmisbrukere og alvorlig skadde (25-30 timer), og mennesker med psykiske lidelser og mennesker med (presenil) demens (10-15 timer). En fellesnevner for helseproblemene til de mest ressurskrevende gruppene er svekkelser eller skader i det sentrale nervesystemet – enten i hjernen eller i ryggmargen. Slike skader har tre typiske trekk: de regenererer bare i beskjeden grad, de svekker ofte førligheten, og de kan gi kognitiv svikt. Bevegelse og kognisjon er de to viktigste funksjonene et menneske må ha intakt for å kunne leve et selvstendig liv. Dette er – medisinsk sett – forklaringen på at ulike former for brist i sentralnervesystemet dominerer blant de tjenestemottakerne som denne rapporten beskriver. Årsakene til at det er blitt flere yngre hjemmetjenestemottakere må søkes i tre forhold: endrede behov, endret etterspørsel og endrede tilbud. Behovene i disse aldersgruppene har antakelig økt noe som følge av befolkningsutviklingen. Det var 8 % flere personer under 67 år i 2004 sammenlignet med i 1992. Økningen i aldersgruppen 50-66 år har vært særlig stor (25 %). Dette er de samme fødselskullene som om noen år vil utgjøre den neste eldrebølgen. Etterspørselen har trolig også endret seg på grunn av økt kjennskap - både i befolkningen eller i andre deler av hjelpapparatet - til hva pleie- og omsorgstjenesten i kommunene kan og skal yte. Terskelen for å be om hjelp kan ha blitt lavere. Men den viktigste årsaken til utviklingen er antakelig endrede tilbud som følge av en rekke helse- og sosialpolitiske reformer siden begynnelsen 1990-årene: HVPU-reformen, Opptrappingsplanen for psykisk helse, Helseforetaksreformen og reformer innen rusomsorgen. Disse reformene har – direkte eller indirekte - gitt kommunenes helse- og sosialtjenester nye oppgaver. Endringene kan en nå spore i den økende andelen yngre tjenestemottakere. Skal en dømme etter hva slags helseproblemer som er mest utbredt blant disse tjenestemottakerne i dag, og bruker en dette som en indikator på årsaker til utviklingen, så ser Opptrappingsplanen for psykisk helse ut til å være den viktigste enkeltstående drivkraften.