Search

Voluntary Ship Preservation in Norway: — Historical Background, Scope and Motivation Introduction: Today historic ships are recognised and publicly valued as an important part of Nor-way’s cultural heritage, with substantial annual government funding for preservation. State funds finance not only docking and repairs of listed ships at commercial shipyards, but also encourage volunteer activity with provision of parts and materials for projects that can take a decade or more to achieve the typical aim of making a historic vessel once again seaworthy. Even though this volunteer effort is crucial for restoring and maintaining the maritime heritage of Norway, little is known about its background, organization, scope and impact. This study aims to find: 1) how ship preservation in Norway has developed as a field dominated by volunteers grassroot-organizations 2) who the volunteers are, and what is the scope and impact of their ef-forts3) the volunteers’ motivations and personal experiences and the impact on their proximate social environment. Methods: The study was carried out with three sub-studies. Sub-study I is based on a literature review and discourse analysis. Sub-study II is based on a survey with data from 82 volunteer leaders and analysed quantitatively. Sub-study III is based on 14 semi-structured interviews with volunteers, using content-analysis to identify and organize different categories in the volunteers’ statements. Results: • The discourse analysis of sub-study I shows a shift in praxis, framework and argumentation for ship preservation during the period from 1964 to 1975. From ad-hoc fund-raising activities with the aim of securing ships for museums, the volunteer organisations after 1964 became permanent organisations, taking care of their own ships. In 1967 the first state funding changed the framework for ship preservation in Norway. During the 1970ies ship preservation and a new grassroot-movement promoting costal culture merged, leading to a shift in the argumentation for preserving ships: The argument changed from ships representing important maritime trades to ships representing Norwegian national culture. • The quantitative analysis in sub-study II shows that the change in praxis, framework and arguments in ship preserving in the decade from 1964 marks the beginning of a steep and continuous increase in ship preservation organizations and volunteers. Being male, elderly, and having a strong relationship with the region and/or the specific ship are the most important correlates of volunteering for this work, whose annual value is estimated to be the equivalent of 5.5 million euros in 2009. • The qualitative analysis in sub-study III shows that the ship preservation organizations are closely linked to their local communities and history, and their efforts are widely appreciated. Volunteering in a context of skilled, group-bonded, culturally prestigious activity adds considerably to social capital among this group of elderly Norwegian men. The volunteers’ experiences resemble closely the stages of the empowerment process. Conclusion: Volunteer ship preservation has played an important part in changing the way Norwegians perceive their history and national identity. Volunteers are crucial for the restoration and maintenance of Norway’s listed fleet, and those volunteering are mainly elderly males, a group generally underrepresented as volunteers in Norway.

Syftet med studien var att öka förståelsen om upplevelsen av rollen som volontär inom det sociala arbetet med ungdomar och unga vuxna, genom att beskriva rollen som volontär utifrån upplevelsen av att agera som en ”icke-professionell” hjälpare gentemot sin målgrupp, och att tolka resultaten i relation till tidigare forskning på området. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med volontärer från fyra ideella föreningar. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys. Resultat och analys har presenterats i form av sex centrala teman som kommer redogöras för nedan. Temat drivkrafterna beskriver varför man blivit volontär. En central drivkraft är att ge till andra men volontärer beskriver också hur den offentliga sektorn inte kan ge tillräckligt eller rätt typ av stöd för att stötta de unga. I temat hur engagerad ska man vara? illustreras skillnader i hur volontärerna ser på föreningsengagemanget, där vissa volontärer lägger stort engagemang i den ideella förening de tillhör medan andra fokuserar på grunduppdraget som volontär. Detta kan leda till frustration och slutsatsen dras att det finns svårigheter att identifiera en gemensam identitet kring hur engagerad man ska vara som volontär. I temat stå för ställningstaganden beskrivs hur volontärerna anser att det ingår i deras roll att stå för vissa värderingar och ställningstaganden. Volontärer delar spontant de flesta av föreningens värderingar men det ges också uttryck för ambivalens. Temat frihet på gott och ont skildrar hur frihet och kravlöshet är återkommande teman när volontärerna beskriver sin roll. Det handlar om friare arbetsförhållanden, mindre byråkrati, men också en känsla av frihet i mötet med den unge, jämfört med yrkeslivet. I temat känslan av otillräcklighet framställes en av baksidorna med friheten: en önskan att hjälpa mer än vad man kan göra i rollen som volontär. Detta område kopplas ihop med temat friheten på gott och ont, där ett resonemang förs om att bristen på mandat i rollen som volontär bidrar till känslan av otillräcklighet. I temat stöd från olika håll beskrivs hur volontärerna får stöd att hantera svårigheter. Stödet kommer från andra volontärer, föreningen, anhöriga och volontärerna har också personliga strategier. Vissa volontärer vill inte använda föreningens begränsade resurser för sina egna behov av stöd i rollen, vilket anses ha en koppling till volontäridentiteten. The purpose of the study was to increase understanding of the experience of the role as a volunteer in social work with young people and young adults, by describing the role as a volunteer based on the experience of being a “non-professional” helper towards the target group, and interpret the results in relation to previous research in the field. Six semi-structured interviews were conducted with volunteers from four non-profit organizations. The interviews have been analyzed with thematic analysis. Results and analyses have been presented in the form of six themes which are described below. The theme driving forces describe the reasons why the respondents are active as volunteers. A central motivation is to give to others but there also an experience that the public sector cannot provide enough, or the right kind, of support to the youth. The theme how committed should one be? describes differences in the volunteers’ view on how active and involved a volunteer should be in the non-profit organization that they work for. Some volunteers place great commitment on the organization while others focus only on the volunteering task. This can lead to frustration and it is concluded that there are difficulties in identifying a common identity about how committed one should be as a volunteer. Support the statements illustrates how the volunteers see it as a part of their role to stand for certain values ​​and statements of the organization. Volunteers share most of the organization’s values, but ambivalence is expressed in some areas. Freedom for better or worse portrays freedom and lack of demands as recurring descriptions when the volunteers talk about their role. Volunteers describe freer working conditions, less bureaucracy but also a feeling of freedom in the meeting with the young person, compared to working life. Feelings of inadequacy illustrates one of the downsides of freedom: a desire to help more than one can do in the role as a volunteer. This theme is linked to the theme of freedom for better or worse. A suggested explanation is that the volunteers lack the authority and tools necessary to create change in a young person’s situation and that the inability to create change contributes to feelings of inadequacy. Different kinds of support describe how the volunteers receive support in dealing with difficulties. The support comes from other volunteers, the non-profit organization, relatives and the volunteers also have personal strategies. Some volunteers feel that they should not use the organization’s limited resources for their own need of support in the role, which has a correlation to volunteer identity.

De globala hållbarhetsmålen, antagna år 2015, ska verka för en global satsning för ökad social, ekonomisk, och miljömässig hållbarhet. I styrdokument publicerade 2018 från FN uppmanas berörda parter på olika nivåer att inkorporera mer ideellt engagemang i form av volontärarbete. Detta för att kunna etablera en lokal förankring som ska underlätta genomdrivandet av de 17 målen, med tillhörande 169 delmål. En typ av volontärarbete som vuxit fram de senaste 20 åren är så kallade volontärresor, där ofta unga västerlänningar åker för att hjälpa till i projekt i utvecklingsländer, i kombination med nöjesresor. I denna studie undersöks hur projekt som erbjuds av svenska volontärresebyråer kan relateras till de globala hållbarhetsmålen, samt hur olika publikationer från FN om volontärarbete och hållbar turism kan förstås utifrån kommersiell volontärturism. Här har fyra svenska volontärresebyråers projektbeskrivningar synats och jämförts med delmålen för Agenda 2030. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys av projektbeskrivningar från volontärresebyråernas hemsidor. Rättighetsperspektivet (Human Rights Based Approach) har använts vid analysen för att se på vilket sätt projektbeskrivningarna kan ses vara rättighetsbaserade. Resultaten visar på att volontärturism främst berör hållbarhetsmål för utbildning och biologisk mångfald, genom engelskundervisning och vård av djur och natur. I de projekt som finns kan kvalitén på de insatser som görs ofta inte garanteras, och en medvetenhet kring hållbarhetsmålen tycks heller inte finnas. Engagemanget kan därför ses adressera effekterna av strukturella problem, men inte verka för en lösning av de grundläggande orsakerna till problemen. En förbättring som föreslås för att volontärturism ska kunna bidra till en väg till utveckling är att öka kopplingen i projekten till Agenda 2030 genom kunskapsspridning. The sustainable development goals, published in 2015, were created as a global effort to increase sustainable social, economic and environmental development. In documents published in 2018 from the UN, relevant actors are encouraged to incorporate more voluntary work on different levels of society, in order to establish a local anchoring for the 17 goals with its’ 169 sub-targets. One kind of non-profit work that has gained popularity in the last 20 years are the so-called volunteer travels, where tourists, often young Westerners, travel in order to help out in developing countries, in combination with leisure activities. In this study, descriptions of projects that are offered by Swedish volunteer- travel agencies have been examined as to how they relate to the Sustainable Development Goals, along with how different publications from the UN on how volunteerism and sustainable tourism can be understood in regard to commercial volunteer tourism. Here, four Swedish volunteer tourist agencies have been examined and compared to the sub-targets for the Sustainable Development Goals, also known as Agenda 2030. The method used is a qualitative content analysis of the project descriptions found on the web pages of the volunteer tourist agencies. The Human Rights Based Approach has been used to analyse the data in order to investigate in what way the project descriptions can be seen as rights based. The result shows that volunteer tourism primarily is related to development goals concerning education and biological diversity, through English classes and care of animals and nature. The established projects that are available often cannot guarantee the quality of the efforts being made and do not seem to incorporate an awareness of the Sustainable Development Goals. The activity can therefore be seen as addressing the effects of structural problems, rather than a solution of the underlying causes of the problems. A possible improvement that is suggested for volunteer tourism to contribute more to a road to development, is to more emphasize the connection between projects in volunteer tourism and the Sustainable Development Goals, mainly through knowledge sharing.

Att motivera människor att volontärarbeta är en växande utmaning för många ideella organisationer. För att på längre sikt kunna behålla volontärer i en organisation är det fundamentalt att förstå vad som motiverar dem. I denna kvantitativa studie var syftet att undersöka vad som motiverar individer att arbeta som volontärer i en secondhand-verksamhet. Ett strategiskt urval resulterade i sju butiker där 181 enkätsvar samlades in, en svarsfrekvens på 91 procent. Resultatet visade bland annat att volontärerna motiverades av både altruistiska och egoistiska orsaker. De positiva sociala aspekterna i volontärarbetet nämndes frekvent som viktigaste motivation. Vidare återfanns flera samband mellan att känna sig respekterad som volontär och att känna stolthet över att vara en del av organisationen. Dessa båda fungerade som motiverande anledningar. En av slutsatserna var att volontärarbete bidrar till förbättrade sociala förhållanden och en känsla av meningsfullhet för volontärerna själva. Motivating people for volunteer work is a growing challenge for many nonprofit organizations. In order to be able to retain volunteers in an organization in the longer term, it is fundamental to understand what motivates them. In this quantitative study, the purpose was to investigate what motivates individuals to work as volunteers in a second-hand business. A strategic selection resulted in seven stores in which 181 questionnaires were collected, a response rate of 91 percent. The results showed, among other things, that volunteers were motivated by both altruistic and selfish reasons. The positive social aspects of volunteering were frequently mentioned as the main motivation. Furthermore, there were several connections between feeling respected as a volunteer and feeling proud of being part of the organization. These both served as motivating reasons. One of the conclusions was that volunteering contributes to improved social conditions and a sense of meaningfulness for the volunteers themselves.

New Zealand is a country that has been isolated from the large continents for over 80 million years. This has resulted in a biodiversity completely different from the rest of the world with flightless birds and a huge number of endemic species. The country has earlier failed in keeping the species and ecosystems in their natural state. The Maori people and the Europeans with their companion animals caused dramatic ecosystem loss and fragmentation and a serious decline in biodiversity. Today the need for conservation is vast but on the positive hand; many individuals and organizations care for the environment and are doing a great work to preserve what is left of New Zealand. This report looks into how conservation organizations deal with the environmental issues and how conservation work is done. Volunteers take a big part in the conservation work and this report also aims to evaluate positive and negative sides of using volunteers. As a base for the study a field trip to New Zealand was made with Conservation volunteers NZ. This was an opportunity for the project member to experience conservation work in New Zealand for real.

Nutidens världshändelser aktualiserar det ideella engagemang som en stor andel av Sveriges befolkning ägnar sig åt varje år. Viljan att hjälpa upplevs också öka. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för människors motiv till ideellt engagemang och volontärarbete. Deltagarna var nio personer som alla var ideellt engagerade. Datainsamlingen gjordes med fokuserade kvalitativa intervjuer. Tematisk analys användes som metod för dataanalysen. Resultatet visade på flertalet olika motiv till ideellt engagemang och att motiven ofta var sammanlänkade med varandra. En persons bakgrund framkom vara av betydelse, värderingar och samhällsintresse likaså. En vilja att hjälpa andra och bidra till samhället framkom som motiv till engagemanget. Det upplevdes i hög grad att engagemanget gav mycket tillbaka, exempelvis personlig utveckling och möten med nya människor. Resultatet i föreliggande studie går i linje med befintlig forskning samt bidrar med en mer nyanserad subjektiv aspekt av motivation till ideellt engagemang.

Earlier research has shown that media plays an important role in tourism processes. The digital expansion means that individuals have the opportunity to communicate their tourism experience through social network sites and in doing so take part in the development of tourism industry. The aim for the study is to contribute to the existing knowledge of tourists media interactions by focusing on volunteers and investigate how they use media as a resource and mainly as a resource for interpersonal communication in a volunteer project. The empirical material consists of participation ethnographic observations of 17 volunteers and qualitative interviews with six volunteers at the center. The analysis shows that volunteers are trying to apply their everyday media use in the specific context, but obstacles like wifi results in their media use rather being shaped by this context. The volunteers use media primarily to communicate their experiences on social media such as Facebook, Instagram and blogs. They also use different mobil functions to contact family and friends. The most significant discovery was the way volunteers went around the limited access to internet and the importance of updating their experience on social media in order to portray their journey in a certain way.

Denna studie har volontärarbete på barnhem som utgångspunkt och syftar till att undersöka och analysera tanken med volontärverksamhet. Vidare är syftet att undersöka vilka konsekvenser denna verksamhet kan ha för barnen som skapar en kontakt med volontärer som ständigt byts ut. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tidigare volontärer, organisationer som förmedlar volontärer och personal på barnhem där volontärer arbetar. Resultatet i studien visar att många valde att volontärarbeta för att de vill bidra med något samtidigt som de ville resa och uppleva ett annat land. Under deras tid som volontär fick de otroligt mycket kärlek, utvecklades mycket personligen och lärde sig uppskatta det de har mer. Många av volontärerna upplevde dock att syftet med deras arbete på plats var otydligt och kände sig inte så behövda som de förväntade sig. Organisationerna som intervjuas menade att volontärer är en viktig del i arbetet på barnhem där volontärerna bidrar med mycket uppmärksamhet och bekräftelse för barnen. Slutsatserna i studien är att en volontärresa är en kombination av att göra något för andra, och även för sig själv för att uppleva och utvecklas. Innan resan var det att göra något osjälviskt som drev dessa personer, efteråt var det dock de själv som fick mest ut av resan.

of “A meaningful work” The aim of this paper is to make a cultural analysis of Swedish voluntary workers’ experiences of their engagement with refugees during the fall and winter of 2015/2016. I have interviewed eight people between the age of 19 and 61 with experiences from working as volunteers with refugees. In addition to the interviews, I have conducted a participant observation on a refugee accommodation. I have highlighted interesting themes brought up by the informants during the interviews. These themes have been further analyzed from the theoretical concepts of self-identity, class and gender. As the results show, my informants have had different motives and driving forces for engaging as volunteers, depending on their habitus and self-identities. For many the volunteer work fulfilled an important social aspect in their life. As volunteers they also got first hand information about the refugee situation, which they could pass on to their environment. One of my informants had more negative experiences than the others. She experienced a lot of critique for her engagement, which partly was because of her norm-breaking leader position as a black, young woman. Through my participant observation I got to experience the gloomy facilities of a refugee accommodation located in a distant, secluded environment. But I also experienced the informants’ joy when playing with the kids, and how their engagement created a more cheerful atmosphere.

Viljan att hjälpa människor har genom historien existerat och uttryckts i olika former av hjälparbete. En ny form av hjälparbete har uppstått i dagens samhälle där individer med ekonomiska resurser har möjlighet att bekosta och engagera sig i direkta sociala insatser utomlands genom kommersiella volontärresebyråer. Studien avser att undersöka hur volontärresebyråer tar hänsyn till barnets bästa som en målgrupp att hjälpa genom granskning av de krav som ställs på volontären samt de uttalanden som argumenterar för att sända ut volontärer utomlands i syfte att delta i hjälparbete. Studien har antagit två teoretiska utgångspunkter vilka är ”konsumtionssamhället” samt ”emotionell kapitalism” och nyttjat tematisk analys. De slutsatser som framkommer är att volontärresebyråer förutom krav på brottsregisterutdrag i majoriteten av de granskade organisationerna, inte ställer några krav gällande individers lämplighet inför arbete med barn. Arbetet framställs med ödsliga och gömda argument som därigenom trivialiserar komplexiteten både gällande i allmänhet och barnets behov i samhället. Individens självförverkligande var det främst dominerade argumentet som genomsyrade och berättigade volontärens vistelse och arbete utomlands.

This study is based on the notion that the most widely cited and used instrument for assessing volunteer motivations, the Volunteer Function Inventory (VFI), might not be sufficient in its aspiration to aid, streamline and benefit the recruitment and retention process within volunteer organizations. Understanding volunteers’ motivation is a crucial component in the process of securing future volunteer engagement in a world where their efforts are desperately needed. This study aims to explain motives and motivation behind volunteer efforts in extreme situations as well as to examine the dependability of the theoretical framework in relation to the forthcoming result, based on the following research questions: What motivated Swedish medical personnel to volunteer during the 2014 Ebola outbreak in West Africa? How could the motives and motivation of Swedish medical personnel be categorized in accordance with the Volunteer Function Inventory (VFI)? Is the Volunteer Function Inventory (VFI) a sufficient tool for analyzing the motives and motivation of Swedish medical personnel in the given case? The presented research questions will be answer through a qualitative theory-consuming study, based mainly on interviews. The interviews are, however, complimented by various written sources in the field of research. The result and subsequent analysis confirms the authors’ notion on the VFI and highlights certain deficits in the tool’s execution and its succeeding result. The result of the study shows that the respondents were motivated by a great variety of motivational elements, a variety that the VFI cannot properly account for. Essential information is therefore left unexposed by the VFI, leaving the volunteer organizations in an undesirable situation where they, in their pursuit to recruit and retain the volunteers, are forced to evaluate and accommodate candidates without knowing their complete motivational process. Therefore, the authors deem the tool as applicable but not sufficient. Concludingly, the authors call for additional and more distinct functions in the VFI; an instrument for assessing if the volunteers are intrinsically or extrinsically motivated as well as a sub-section within the tool for determining the presence and character of inhibiting factors affecting the volunteers motivation. Att fastställa och möta en volontärarbetares motiv och motivation är en avgörande del i arbetet med att säkerställa ett framtida engagemang. I en värld med återkommande naturkatastrofer, väpnade konflikter och epidemier är betydelsen av volontärinsatser större än någonsin. Studien ämnar således undersöka om Volunteer Function Inventory (VFI) – det mest citerade och använda verktyget inom forskningsområdet för att undersöka och fastställa volontärarbetares motiv och motivation – är tillräckligt tillförlitligt i dess strävan att underlätta, effektivisera och gynna rekryterings- och retentionsprocessen inom volontärorganisationer. Undersökningen bygger på en kvalitativ teorikonsumerande studie vilken baseras på djupintervjuer med svensk sjukvårdspersonal kring deras volontärinsatser under ebolautbrottet i Västafrika 2014. Studiens resultat och efterföljande analys påvisar att VFI som verktyg uppvisar vissa brister i dess nuvarande utformning och i den data som genereras. Studien visar att respondenterna motiverades av en stor variation motivationsdrivande element som VFI inte kan redogöra för tillräckligt väl. Detta lämnar volontärorganisationer i en oönskad situation där de i sin strävan att rekrytera och behålla volontärarbetare tvingas utvärdera personer utan att känna till deras fullständiga motivationsbild. Sammanfattningsvis efterfrågar författarna fler och mer distinkta funktioner i VFI; ett instrument för att avgöra om volontärerna drivs av inre eller yttre motivation samt ett tillägg för att kunna fastställa förekomsten, och således karaktären, av motivationshämmande faktorer hos en volontärarbetare.

The focus of this study is to dig deeper into what motivates volunteer travelers. The commercial side of volunteer travelling has increased in the past years, and young Swedes pay large amounts of money to travel to other countries and work as volunteers. The purpose of this study is to get a glimpse into what motivates these young people, and how this correlates to the rapid increase of commercial travelling bureaus that focus on volunteer travelling. Five people under the age of 30, who had been volunteering through a commercial travelling agency, where interviewed for this study. The results show that the main motivation for paying to go work abroad is actually the experience, meeting new people and seeing new things. The motivational factor of helping people turned out to be secondary.

This study explores the construction of the orphanage child and the helper in the context of voluntourism, orphanage tourism, support and establishment of orphanages. Since residential care is rarely put forward as a “good solution” for children without parental care in Sweden or other Western countries, the purpose of this study is to understand how orphanages for children from the South are legitimised as a solution in narratives about the helpers and the orphans. Through Critical Discourse Analysis (CDA) I have studied the widespread narrative about the helper and the orphan and its relation to larger global development strands, such as neo-liberal discourses, post-colonial discourses and globalization discourses. The study found that the narratives about the helper and the orphanage child are constructed in a way that reinforces stereotypes about the active, caring helper from the global North and the passive and needy yet happy orphanage child from the South. The underlying assumption in the testimonials and stories about the helper is that there are no other options and that the orphanage placement is in the best interest of the child

Flertalet studier har gjorts på vad som motiverar volontärer. Inom det postkoloniala fältet har volontärarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det färre antal studier på volontärarbete i allmänhet och på hur västerländska värderingar och normer påverkar volontärernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie är att belysa hur styrning av volontärernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontärerna befinner sig i och hur västerländska normer och värderingar är en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och värderingar formar volontärernas förväntningar och upplevelse av styrningen från organisationen. Fokus ligger på hur volontärarbetarnas upplevelse av styrning från organisationen ser ut och vad volontärerna själva upplever styr dem i deras arbete. För att förstå volontärernas upplevelse av styrningen i deras arbete används här teorier om Kulturstyrning. För att lyfta in västerländska värderingar och normer används teorier om Orientalism, för att se hur volontärernas delade världsbild speglas i den kulturella kontext som volontärerna befinner sig i. Resultatet och analysen är begränsad till de intervjupersoner som deltar i denna studie, inga generaliseringar görs. Kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med fyra svenska volontärarbetare i Sydafrika och en observation av deras volontärarbete ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet visar att volontärerna inte upplever någon styrning från organisationen. Snarare är det en kulturstyrning som får volontärerna att utföra sitt arbete som de bör, där västerländska värderingar och normer att hjälpa andra människor är centrala. Analysen indikerar att volontärerna styrs av kulturstyrning där västerländska normer och värderingar är en del av volontärernas gemensamma världsbild. Volontärerna är hela tiden fria att lämna sitt volontärarbete, men gör det inte då det skulle leda till skam och skuld och ett dåligt samvete skapat av västerländska normer och värderingar.

Faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse hos volontärer på Röda Korsets telefonjour Malin MattssonVolontärers arbetstillfredsställelse har visat sig vara ett begränsat område in-om forskningen. Syftet med studien var att undersöka volontärers arbetstill-fredsställelse på Röda Korsets telefonjour och se ifall faktorerna kön, ålder, utbildning, sysselsättning, civilstånd, plats, antal dagar, antal år, Röda Korsets utbildningar, volontärernas belöning, feedback från frivilligledaren, respons från uppringarna, kontakten med medjourare och volontärers trauman var relaterade till arbetstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes där 102 volontärer deltog varav 15 var män. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, specifikt konstruerade frågor om Röda Korset samt 26 påståenden från mätinstrumentet volunteer satisfaction index. Resultatet från studien visade att variablerna, feedback från frivilligledaren, Röda Korsets utbildningar och volontärers trauman relaterade starkast till arbetstillfredsställelse. Undersökningen indikerade att Röda Korsets utbild-ningar, feedback från frivilligledaren och volontärers trauman inverkade positivt på volontärernas arbetstillfredsställelse på Röda Korsets telefonjour. Undersökningens slutsats visade sig vara att faktorerna i volontärernas omgivning på Röda Korset hade en inverkan på volontärerna och deras arbetstillfredsställelse.Keywords: volunteer satisfaction, job satisfaction, volunteer work, red cross, volunteer satisfaction index

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som motiverar de som volontärarbetar inom fritid och hälsa samt att se om motivationerna skiljer sig beroende på tid som volontär. En webbenkät med frågor tagna från Volunteer functions inventory (VFI) och Basic need satisfaction at work scale (BNS) skickades ut till 220 volontärarbetare för att få svar på frågorna: Vilka motivationsfaktorer är bäst uppfyllda hos volontärarbetarna och förändras dessa över tid? Resultatet visade enligt VFI att Värderingar, det osjälviska hos människan, Förståelse, viljan att söka nya kunskaper, och Förstärkning, egenutveckling, har högst värden hos volontärerna. Vad gäller BNS så visade resultatet att Kompetens, förståelse för och delaktighet i sin omgivning, var bäst uppfyllt följt av Samhörighet, upplevelsen att tillhöra en viss social miljö. Enligt VFI har tiden som volontärarbetare inget samband med motivationsfaktorerna medan BNS visade att alla faktorer minskade men motivationsfaktorn Samhörighet sjönk mest. Åtgärder för att behålla motivationen hos volontärarbetarna diskuteras. The purpose of this study was to determine what motivates those who volunteer to work within leisure and health and to see if the motivation changes depending on how long the volunteer has been active. A web-survey with questions from Volunteer functions inventory (VFI) and Basic need satisfaction at work scale (BNS) was sent to 220 volunteers to get the answers to: Which motivational factors are best fulfilled among the volunteers and do they change over time? The result showed that according to the VFI, Values, the selflessness aspect of individuals, Understanding, the seeking of new knowledge, and Enhancement, the self-Development, are scored the highest. According to the result of the BNS, Competence, the understanding and being a part of your environment, and Connectedness, the wish to belong to a social environment, are the needs that are best fulfilled. The time spent as a volunteer has, according to the VFI, no connection to the motivational factors but the results from the BNS showed that with time all factors decreased - Connectedness decreasing the most. Actions to keep the motivation amongst volunteers over time are discussed.

Volontärarbete är en särpräglad hjälpform av stor samhällerlig betydelse. Syftet med studien var att undersöka om kvinnliga volontärer som arbetar med samtalsstöd skiljer sig från en svensk kvinnlig normalpopulation avseende femfaktormodellens personlighetsfaktorer. Därutöver undersöktes sambanden mellan personlighetsfaktorerna och graden av ideell arbetstillfredsställelse. En webbenkätundersökning bland volontärer (n = 115) vid en ideell organisation som tillhandahåller samtalsstöd till unga kvinnor genomfördes. Resultaten visade att volontärerna jämfört med normgruppen uppvisade högre grad av personlighetsfaktorerna utåtriktning, öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet. Ett svagt positivt samband mellan personlighetsfaktorn utåtriktning och ideell arbetstillfredsställelse påvisades. Multipel regressionsanalys visade att personlighetsfaktorerna gemensamt inte kunde predicera variationen i ideell arbetstillfredsställelse. Resultaten, som indikerar att personligheten har betydelse för ideellt engagemang och ideell arbetstillfredsställelse, jämförs med tidigare forskning och studiens begränsningar diskuteras.

Background: The military conflict in Ukraine that started in 2014 was accompanied with many changes in the political, economic and social spheres. It brought informal volunteering activities (i.e. one form of social capital) to emerge, function and later to be formalized, in order to support soldiers and their families. This situation is unique given the transitional setting of Ukraine, which has led to comparably low levels of social capital and negative indicators of health and well-being. This thesis aims to explore social capital during military conflict in contemporary Ukraine and to analyze the associations between social capital and well-being, as well as the distribution of social capital among Ukrainian women and men. Methods: The study combines a qualitative and quantitative research design. A case study was conducted using qualitative methodology. Eighteen in-depth interviews were collected with providers and utilizers of volunteering services. Grounded Theory and social action ideal types methodology of Weber were used for the analysis. The quantitative research utilized two secondary datasets. The World Health Survey was utilized to analyze the association between social capital and physical and mental well-being for women (n=1723) and men (n=910) by means of multivariate logistic regression. The European Social Survey (wave 6) was used in order to investigate access to social capital and the determinants of gender inequalities in the access with a sample of 1377 women and 797 men. Multivariate logistic regression and postregression Fairlie’s decomposition analysis were used to analyze the determinants of the inequalities. Results: The key findings of this thesis show that social capital transforms during military conflict and takes particular forms in transitional settings. There are positive and negative effects on well-being connected to crisisrelated volunteering. The associations between social capital and well-being vary for women and men in favour of women. Social capital is unequally distributed between different social groups. Some forms of social capital may have stronger buffering effect on women than men in Ukraine. Access to social capital can be viewed as an indicator for social well-being, and thus social capital can be used both as a determinant and an outcome in social capital and health research. Conclusion: Informal social participation, i.e. volunteering might play an important role in societal crises and needs to be considered in social capital measurements and interventions. Social capital measurements utilized in stable societies do not evidently capture these forms, i.e. it is not taken into account. The associations between social capital and well-being depend on the measurements that are used. Since social capital has both positive and negative effects on well-being, this should be considered in research, policies and practices in order to prevent negative and promote positive outcomes. In Ukraine, as well as in other settings, social capital is an unequal resource for different societal groups. Reducing gender and income inequalities would probably influence the distribution of social capital within the society. Bakgrund: Den militära konflikten i Ukraina som startade 2014 fick många politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. Konfliktsituationen triggade bland annat framväxten av omfattande informella volontärverksamheter (en form av social kapital) som senare formaliserades, för att stödja soldater och deras familjer. Denna situation är relativt unik, med tanke på Ukrainas postsovjetiska historia med jämförelsevis låga nivåer av socialt kapital och negativa indikatorer för hälsa och välbefinnande. Denna avhandling syftar att undersöka betydelsen av socialt kapital under pågående militär konflikt i Ukraina, samt att analysera sambandet mellan social kapital och välbefinnande, såväl som fördelningen av social kapitalt mellan kvinnor och män i Ukraina. Metoder: Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ forskningsdesign. En fallstudie genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder. Arton djupintervjuer med volontärer samt mottagare av volontärstöd genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Grundad Teori och Webers sociala idealtyper. Den kvantitativa forskningen är baserad på två sekundära datamaterial. Världshälsoorganisationens (WHOs) World Health Survey användes för att analysera sambandet mellan socialt kapital och fysiskt och mentalt välbefinnande för kvinnor (n = 1723) och män (n = 910) med hjälp av multivariabel logistisk regression. European Social Survey (våg 6) användes för att undersöka tillgången till socialt kapital och bestämningsfaktorer för ojämlikhet i tillgången till socialt kapital mellan kvinnor (n = 1377) och män ( n = 797). Analysen genomfördes med hjälp av multivariabel logistisk regression och post-regression Fairlie decomposition analys. Resultat: Resultaten i denna avhandling visar att social kapital transformeras under pågående militär konflikt och antar särskilda former i övergångssamhällen som Ukraina. Det finns både positiva och negativa effekter på välbefinnande relaterat till volontärarbete under pågående samhällskris. Sambanden mellan social kapital och välbefinnande varierar för kvinnor och män till förmån för kvinnor. Vissa former av socialt kapital kan ha en starkare skyddande effekt för kvinnor än män i Ukraina. Resultaten visar också att socialt kapital fördelas ojämnt mellan män och kvinnor. Tillgången till socialt kapital kan betraktas som en indikator för socialt välbefinnande och socialt kapital kan därmed användas både som determinant och ett utfall i studier om socialt kapital, hälsa och välbefinnande. Slutsats: Informellt socialt deltagande, dvs volontärarbete, kan spela en viktig roll i samhällskriser och behöver beaktas i såväl mätningar som interventioner av socialt kapital. Mätningar av socialt kapital i ”stabila” samhällen fångar nödvändigtvis inte dessa former av socialt kapital. Sambandet mellan social kapital och välbefinnande beror till stor det på vilka mått för socialt kapital som används. Eftersom socialt kapital har både positiva och negativa effekter på välbefinnande bör det tas i beaktande i forskning, policy och praxis för att kunna förhindra negativa effekter och främja de positiva effekterna. I Ukraina, liksom i andra samhällen, är socialt kapital en ojämn resurs för olika samhällsgrupper. Att minska klyftor mellan könen och inkomstgrupper skulle troligen påverka fördelningen av socialt kapital i samhället.