Search

The aviation sector is in a critical position where it must switch to environmentally friendly alternatives in order to lessen its impact on the environment. The implementation of Sustainable Aviation Fuel (SAF) in airline business models is thoroughly examined in this thesis, which uses the Business Model Canvas (BMC) and the Triple Layered Business Model Canvas (TLBMC) as its primary conceptual frameworks. A thorough examination of the airlines' SAF pricing tactics and business models has been conducted, considering the sustainability of the environment, the economy, and society. This has made it possible to identify strategies that will effectively encourage the use of sustainable jet fuel. Through the examination and evaluation of aviation industry dynamics, legislation, and technical advancements, this research provides useful information to help direct strategic planning and decision-making within the aviation industry. The findings indicate that innovation, sustainability, and cooperation are essential for industry players to embrace in order to steer the aviation sector toward a more resilient and environmentally friendly future. The integration of sustainable aviation fuel within the airlines' business models represents a decisive step towards sustainability in the aviation industry. In this thesis, the Triple Layered Business Model Canvas TLBMC has been used to complement the traditional Business Model Canvas BMC. Using these frameworks together offers a holistic analysis of the environmental, economic and social impacts of SAF implementation on airlines such as Scandinavian Airlines SAS and BRA Braathens Regional Airlines. Sustainable jet fuel is used as a temporary solution to reduce the aviation industry's environmental impact. However, analysis and review of the sustainable fuel's life cycle from production to consumption is needed to be able to evaluate its environmental and social benefits. From an economic perspective, sustainable jet fuel productio, Flygindustrin befinner sig i en avgörande position där behov för övergång till hållbara alternativ för att minska dess miljöpåverkan finns. Denna avhandling utgör en omfattande utforskning av hållbara flygbränslen införande inom flygbolagens affärsmodeller, med användning av både Business Model Canvas (BMC) och Triple Layered Business Model Canvas (TLBMC) som huvudramverk för analys. En noggrann analys av flygbolagens prisstrategier för hållbart flygbränsle och affärsmodeller har genomförts med hänsyn till miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarhetsaspekter. Detta har möjliggjort identifiering av effektiva tillvägagångssätt för att främja införandet av hållbart flygbränsle. Genom att utföra analyser och granskning av flygindustrins dynamik, riktlinjer och tekniska framsteg, bidrar denna forskning med praktiska insikter som syftar till att vägleda beslutsfattande och strategisk planering inom flygsektorn. Resultaten har visat på att det är avgörande för industrins intressenter att ta till sig innovation, hållbarhet och samarbeta för att föra flygsektorn mot en grönare och mer motståndskraftig framtid. Integrationen av hållbara flygbränsle inom flygbolagens affärsmodeller representerar ett avgörande steg mot hållbarhet inom flygindustrin. I denna avhandling har Triple Layered Business Model Canvas TLBMC, använts för att komplettera den traditionella Business Model Canvas BMC. Användning av dessa ramverk tillsammans erbjuder en holistisk analys av de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av SAF införande på flygbolag som Scandinavian Airlines SAS och BRA Braathens Regional Airlines. Hållbart flygbränsle används som en tillfällig lösning för att minska flygindustrins miljöpåverkan. Dock behövs det analys och granskning av det hållbara bränslets livscykel från produktion till konsumtion för att kunna utvärdera dess miljö och sociala fördelar. Från ett ekonomiskt perspektiv utgör det hållbara flygbränsle produktionen och tillgängligheten en stor utmaning f

Den internationella sjöfarten står årligen för omkring 3% av världens samlade växthusgasutsläpp. Samtidigt, är det en sektor där utsläppen till stor del är oreglerade och odokumenterade. En av de främsta anledningarna till att omfattande klimatinsatser gällande dessa utsläpp till stor del misslyckats är att länder inte kunnat enats om hur utsläppen på internationellt vatten ska allokeras och vilka som således bär yttersta ekonomiska ansvaret. Den här studien ämnar till att utforska lämpligheten hos fyra utvalda allokeringsprinciper, vilka är ’allokering utifrån sålt bunkerbränsle’, ’allokering i proportion till inrikes sjöfartsutsläpp’, ’allokering utifrån utsläpp på nationellt vatten’ och slutligen ’konsumtionsbaserad allokering’.Studien ämnar sedermera att utvärdera dessa genom fyra uppsatta kriterier, vilka är ’additivitet’, ’möjlighet att betala’, ’förorenarens ansvar’ samt ’tillförlitlighet’, och utifrån dessa analysera de olika allokeringsprincipernas respektive för- och nackdelar. Arbetet lägger ett specifikt fokus på konsumtionsbaserad allokering vilket på senare tid ofta framförts som ett mer rättvist alternativ till andra allokeringsprinciper. Det syftar till att direkt koppla utsläppsallokeringen till de enskilda ländernas konsumtion av utrikesproducerat gods. I dagsläget finns det dock inget sätt att veta hur mycket utsläpp som hade tillskrivits exempelvis Sverige vid implementering av konsumtionsbaserad allokering. Det beror på att det inte finns statistik som visar på hur mycket utsläpp som gods lossat i exempelvis svensk hamn har genererat under hela sin transport till Sverige. Således, genomförs i studien även beräkningar där den svenska importsjöfartens utsläpp kvantifieras utifrån ett konsumtionsbaserat perspektiv genom att betrakta importen från Sveriges 30 största handelspartners. Utifrån dessa beräkningar kan respektive allokeringsprincip jämföras även kvantitativt gällande hur de påverkar den svenska sjöfartens utsläppsnivåer vilket i sin tur k, The international shipping industry annually accounts for approximately 3% of the world’s total greenhouse gas emissions. At the same time, it is a sector where emissions are largely unregulated and undocumented. One of the primary reasons why extensive climate efforts regarding these emissions have largely failed is that countries have been unable to agree on how to allocate emissions from international waters and who therefore bears the ultimate responsibility. This study aims to explore the suitability of four selected allocation principles: ‘allocation based on sold bunker fuel,’ ‘allocation in proportion to domestic shipping emissions,’ ‘allocation based on emissions in national waters,’ and finally, ‘consumption-based allocation.’ The study subsequently intends to evaluate these principles through four established criteria concerning ‘additivity’, ‘ability to pay’, ‘polluter’s responsibility’ and ‘reliability’, and from these, develop an analysis of the respective advantages and disadvantages of the different allocation principles. The work places a specific focus on consumption-based allocation, which has emerged in the public eye as a fairer alternative to other allocation principles. It aims to directly link emissions to individual countries' consumption of foreign-produced goods. Currently, however, there is no way to know how much emissions would be attributed to, for example, Sweden with the implementation of consumption-based allocation. This is because there is no data showing how much emissions the goods unloaded in, for instance, a Swedish port have generated during their entire transport to Sweden. Therefore, the study also performs calculations where the emissions of Swedish import shipping are quantified from a consumption-based perspective by considering imports from Sweden’s 30 largest trading partners. Based on these calculations, the respective allocation principles can also be quantitatively compared regarding how they affect the Swedish ship

Global uppvärmning och utsläpp av växthusgaser, inklusive koldioxidutsläpp, är stora globala utmaningar. Industrisektorn står för cirka 35% av de globala växthus-gasutsläppen, där järn- och stålindustrin bidrar med cirka 7% av de globala koldiox-idutsläppen.Denna studie undersöker konsekvenserna av nedläggningen av varmvalsverket på SSAB i Borlänge, centrala Sverige, och dess påverkan på företagets ångbehov och an-vändning. SSAB har som mål att uppnå fossilfri stålproduktion till år 2030, vilket in-nebär att varmvalsverket stängs för att minska energiförbrukningen.Rapporten syftar till att kartlägga ångsystemet och analysera hur nedläggningen av varmvalsverket påverkar ångbehovet, med fokus på två huvudfrågor: hur nedlägg-ningen påverkar ångbehovet och vilka alternativa energikällor som kan implemente-ras för att uppnå fossilfri ångproduktion. Studien använder en metod för energi- och effektbalans genom beräkningar och fallstudieanalys.Genom att förstå ångsystemet och utforska alternativa energikällor bidrar denna stu-die till en bättre förståelse av hur stålindustrin kan anpassa sig till en hållbar och kli-matsmart framtid. Metodiken inkluderar fallstudier och litteraturstudier för att un-dersöka ångsystemet på SSAB Borlänge. Interna dokument från SSAB och mätdata användes för att kartlägga ångproduktion, användning och behov, med särskilt fokus på utvärdering av pannorna i Energicentral 1 (EC1) och Ångcentral 2 (ÅC2). Resul-taten visade att pannorna i EC1 och ÅC2 kunde möta anläggningarnas maximala ef-terfrågan.Litteraturstudien belyser alternativa energikällor för ångproduktion, såsom natur-gas, biobränslen, elektrifiering och vätgas som en nollutsläppskälla med potential att minska beroendet av fossila bränslen. Diskussionen om metoder och resultat identi-fierar styrkor, svagheter och felkällor, vilket leder till rekommendationer för SSAB att utforska och implementera fossilfria energilösningar för en hållbar framtid.Slutsatserna visar på ett minskat ångbehov ef

The background of the study explored greenhouse gas emissions, waste management, andenergy consumption within the construction and real estate sector, focusing on both municipalentities and private companies. The sector's environmental impact has become a centralconcern with an increased focus on sustainability and reduced climate impact. This motivatedthe need for a thorough analysis to understand and compare how different stakeholders in thesector address and respond to these challenges.The study's execution involved a combination of interviews and analysis of available datafrom three construction companies (Skanska, Peab, Rejlers) and two municipalities (Malmo,Landskrona). Through a cross-sectional study, insights were gained into the specificstrategies, challenges, and outcomes related to greenhouse gas emissions, waste management,and energy consumption for both companies and municipalities. This methodology allowedfor a holistic view of sustainability practices within the sector.The results highlight that greenhouse gas emissions have been identified as a crucial factoraffecting both environmental and economic perspectives for both municipalities andconstruction companies. Reducing these emissions has a positive impact on several otheraspects studied, such as reuse and energy consumption. Construction companies emphasizethe importance of reducing environmental impact, often in response to requirements from thecities they build for. Municipalities, with a more overarching role, can set requirements forconstruction companies to meet environmental goals and monitor the results.The study's conclusions emphasize the importance of reducing greenhouse gas emissions as afundamental strategy to promote sustainability within the construction and real estate sector.Reuse and reduced energy consumption emerge as central to achieving positive results fromboth environmental and economic perspectives. Solutions such as incentives and increasedcollaboration between municipalit, Studiens bakgrund undersökte utsläpp av växthusgaser, avfallshantering ochenergiförbrukning inom bygg- och fastighetssektorn med fokus på både kommunala aktöreroch privata företag. Byggsektorns påverkan på miljön har blivit en central fråga med ökatfokus på hållbarhet och minskade klimatpåverkande faktorer. Detta motiverade behovet av engrundlig analys för att förstå och jämföra hur olika aktörer inom sektorn hanterar och svararpå dessa utmaningar.Studiens genomförande involverade en kombination av intervjuer och analys av tillgängligdata från tre byggföretag (Skanska, Peab, Rejlers) och två kommuner (Malmö, Landskrona).Genom en tvärsnittsstudie fick vi insikt i företagens och kommunernas specifika strategier,utmaningar och resultat relaterade till utsläpp av växthusgaser, avfallshantering ochenergiförbrukning. Denna metodik möjliggjorde en holistisk syn på hållbarhetspraktiker inomsektorn.Resultaten visar att utsläpp av växthusgaser har identifierats som en avgörande faktor sompåverkar både miljö- och ekonomiperspektiv för både kommuner och byggföretag.Minskningen av dessa utsläpp har en positiv inverkan på flera andra aspekter som undersökts,såsom återbruk och energiförbrukning. Byggföretagen betonar minskad miljöpåverkan somviktigt, ofta som svar på krav från de städer de bygger åt. Kommunerna, med en merövergripande roll, kan ställa krav på byggföretag att uppfylla miljömål och övervakaresultaten.Studiens slutsatser betonar vikten av att minska utsläpp av växthusgaser som engrundläggande strategi för att främja hållbarhet inom bygg- och fastighetssektorn. Återbrukoch minskning av energiförbrukning framstår som centrala för att uppnå positiva resultat bådeur miljö- och ekonomiperspektiv. För att göra återbruk ekonomiskt rimligt föreslås lösningarsom incitament och ökat samarbete mellan kommuner och byggföretag. Vidare belyserstudien hur energiförbrukningen har en nära relation till utsläpp av växthusgaser ochframhäver behovet av övergång till mer hållbara energik

As the ICT sector saw exponential growth over the last few decades, so too did the greenhouse gas emissions caused by it, to the point where the ICT sector is at least as big, if not bigger, than the airline industry. Previous research in this field has circled around methodologies for performing life cycle assessment of ICT software products, but has not put it in an organisational context which has lead to no agreed upon way of calculating and comparing sustainable software. This study analyses existing research in the field and through a thematic analysis of qualitative interviews and a case study of Scania CV AB in Södertälje, Sweden puts it into a procurement context, focusing on key metrics and comparability over exhaustiveness. This study found that by assessing ICT software products through four different phases, or scopes, a level of accuracy suitable for large organisations are achieved. Key metrics for organisational procurement processes to take into account are those of the hosting phase, such as geographical location, source of electricity and data centre effectiveness. By putting software life cycle assessments into a business context, this study helps make ICT sustainability research more readily available to people working with ICT product procurement and makes a contribution to the interdisciplinary research in the fields of technology, business and sustainability., Allt eftersom ICT-sektorn sett exponentiell tillväxt över de senaste årtiondena har också sektorns utsläpp av växthusgaser ökat, till den grad att sektorn står för minst lika mycket, om inte mer, utsläpp av växthusgaser jämfört med flygindustrin. Tidigare forskning i detta fält har kretsat kring metodiker för att genomföra livscykelanalyser av mjukvara, men har inte satt resultaten i en affärsmässig kontext vilket lett till oenighet kring vilka metodiker som passar bäst för beräkning och jämförelse av hållbar mjukvara. Denna forskningsstudie analyserar existerande forskning och sätter den i ett inköpssammanhang genom en serie kvalitativa intervjuer med tematisk analys samt en fallstudie av Scania CV AB i Södertälje. Denna studie fann att genom att jämföra IT-mjukvara i form av fyra olika faser, eller omfattningar, nås en tillräcklig nivå av nogrannhet för att användas i stora organisationer. Nyckelvärden för organisatoriska inköpsprocesser att ta hänsyn till är de i datacentersfasen, så som geografisk plats, energikälla och datacentereffektivitet. Genom att sätta mjukvarulivscykelanalyser i ett affärssammanhang bidrar denna studie till att göra hållbarhetsforskning för sektorn mer tillgänglig till människor som jobbar med ICT-inköp och gör ett bidrag till den interdisciplinära forskningen i fälten teknik, affärsstudier och hållbarhet.

Introduktion – Byggbranschen idag står för en betydande andel av jordensväxthusgasutsläpp och behovet för att minska dessa är stora. Att investera merklimatsmart i nybyggnation ökar och trä har blivit till ett alltmer populärt byggmaterialnär det kommer till flerbostadshus, men logistikhallar domineras fortfarande av stål.Studiens mål är att undersöka skillnaderna i kostnader och utsläpp av växthusgasermellan limträ- och stålstommar för logistikhallar. Detta för att undersöka om trä är ettekonomiskt rimligt och mer miljöeffektivt stommaterial vid byggnation avlogistikhallar än en stålstomme. Metod – Metoden som valts till studien är en fallstudie då den kommer omfatta bådeen teoretisk undersökning, granskning av kvantitativa data från ett tidigare projekt samtuppskatta storleken på en trästommes tvärsnitt genom simulering i endimensioneringsmjukvara. Kostnad och miljöpåverkan för en stål- och limträstommekommer att tas fram för att sedan kunna utföra en jämförande analys av de tvåstommaterialen. Resultat – Stommarna skiljer sig procentuellt sätt inte så mycket i pris menlimträstommen orsakar betydligt mindre växthusgasutsläpp jämfört med stålstommen.Kostnaden mellan stål- och trästommen skiljde sig knappt utifrån material- ochmontagekostnaderna. Stålstommen står för nästan sju gånger mer växthusgasutsläpp änlimträstommen under produktionsstadiet. I transportskedet har limträ en längretransportsträcka än stål i denna studie vilket är huvudorsaken till att limträstommenspåverkan på miljön är större än stålstommen i detta skede. Monteringsskedet harstålstommen en större miljöpåverkan än trästommen. Utifrån hela stommen under helabygg- och produktionsstadiet hade stålstommen fyra gånger mer i utsläpp änlimträstommen. Analys – Om priset på stommen är det huvudsakliga intresset hos byggherren bör inteen stålstomme antas vara det billigare alternativet. Denna studie har största spännvidderav balkar på 24 meter och vid större spännvidder kan förutsättningarna för val avstom, Introduction – The construction industry today accounts for a significant portion ofthe Earth's greenhouse gas emissions, and the need to reduce these emissions issubstantial. Investing more climate-smartly in new construction is increasing, and woodhas become an increasingly popular building material, especially for multi-familyhouses. However, logistic warehouses are still predominantly dominated by steel. Theaim of this study is to investigate the differences in costs and greenhouse gas emissionsbetween glulam timber and steel frames for logistic warehouses. This is done toexamine whether wood is an economically viable and environmentally more efficientstructural material for constructing logistic warehouses compared to a steel frame. Method – The chosen method for the study is a case study, as it will encompass both atheoretical examination, a review of quantitative data from a previous project, and anestimation of the cross-sectional size of a timber frame through simulation in astructural design software. The cost and environmental impact of a steel and glulamtimber frame will be determined in order to conduct a comparative analysis of the twostructural materials. Results – The frames do not differ significantly in terms of price, but the glulam timberframe results in significantly lower greenhouse gas emissions compared to the steelframe. The cost difference between steel and timber frames was minimal based onmaterial and assembly costs. The steel frame generates almost seven times moregreenhouse gas emissions than the glulam timber frame during the production stage. Inthe transportation phase, laminated timber has a longer transportation distance then steelin this study, which is the main reason for the greater environmental impact of thelaminated timber frame compared to the steel frame at this stage. During the assemblyphase, the steel frame has a larger environmental impact than the timber frame. Acrossthe entire frame during the entire construction and p

The transition towards a sustainable world requires immediate action on the part of individuals and communities. Developing countries find the task of incorporating climate change policies difficult for various reasons including the negative effects that the Covid-19 pandemic left behind on the economy. One way to address this issue would be to focus on the productive sector, for example the dairy farming sector. This segment, along with others of similar characteristics, plays an essential part in developing countries’ economies and is characterized by the presence of small and medium production facilities that, in general, do not consider the concept of a circular economy, and where proper waste and energy management is not a priority. Nevertheless, several types of dairy farms have a high potential for the incorporation of energy solutions under the concept of waste-to-energy by producing biogas, having the potential to cover a wide range of energy demands, including those for electricity, heat, refrigeration, and gas for cooking. This can allow energy self-sufficiency, promote enhanced organic waste management and reduce dependence on conventional energy services (mostly based on fossil fuels). Biogas production also results in the supply of bio-slurry, an organic fertilizer. In addition, a biogas-based energy solution can be combined with other renewable energy sources, thus promoting the exploitation of local energy resources. Under this scenario, these solutions can allow enhanced waste and energy management, while reducing GHG emissions along the lines of sustainability. This thesis explores these issues by considering biogas-based energy solutions applied on Bolivian dairy farms and, with a broader approach, on Latin American dairy farms. The energy solutions can supply electricity, hot water, refrigeration (by using absorption refrigeration systems), cooking gas and organic fertilizers. The first assessment was focused on evaluating the energy performance, Övergången till en hållbar värld kräver omedelbara åtgärder av individer och samhällen. Utvecklingsländerna har svårt att införliva klimatförändringspolitiken av olika skäl, bland annat på grund av de negativa effekter som Covid-19-pandemin lämnade efter sig på ekonomin. Ett sätt att ta itu med denna fråga kan vara att fokusera på den produktiva sektorn, till exempel mjölkproduktionssektorn. Detta segment, tillsammans med andra segment med liknande egenskaper, spelar en viktig roll i utvecklingsländernas ekonomier och kännetecknas av att det finns små och medelstora produktionsanläggningar som i allmänhet inte tar hänsyn till begreppet cirkulär ekonomi, och där korrekt avfalls- och energihantering inte prioriteras. Flera typer av mjölkgårdar har dock en stor potential för integrering av energilösningar inom ramen för konceptet avfall till energi genom produktion av biogas, som har potential att täcka ett brett spektrum av energibehov, bland annat för el, värme, kyla och gas för matlagning. Detta kan möjliggöra självförsörjning av energi, främja en förbättrad hantering av organiskt avfall och minska beroendet av konventionella energitjänster (oftast baserade på fossila bränslen). Biogasproduktion leder också till att man får tillgång till biogödsel, ett organiskt gödningsmedel. Dessutom kan en biogasbaserad energilösning kombineras med andra förnybara energikällor, vilket främjar utnyttjandet av lokala energiresurser. I ett sådant scenario kan dessa lösningar möjliggöra en förbättrad avfalls- och energihantering, samtidigt som växthusgasutsläppen minskas i enlighet med hållbarhetsprincipen. I denna avhandling undersöks dessa frågor genom att biogasbaserade energilösningar tillämpas på bolivianska mjölkgårdar och, med en bredare ansats, på latinamerikanska mjölkgårdar. Energilösningarna kan leverera el, varmvatten, kylning (med hjälp av absorptionskylsystem), matlagningsgas och organiska gödningsmedel. Den första utvärderingen inriktades på att utvärdera energiprestan, La transición hacia un mundo sostenible requiere una acción inmediata por parte de los individuos y las comunidades. Sin embargo, los países en desarrollo encuentran difícil la tarea de incorporar políticas de cambio climático por varias razones, entre ellas los efectos negativos que la pandemia de Covid-19 dejó en la economía. Una forma de abordar esta cuestión sería centrarse en el sector productivo, por ejemplo, el de la ganadería lechera. Este segmento, junto con otros de similares características, desempeña un papel esencial en las economías de los países en desarrollo y se caracteriza por la presencia de pequeñas y medianas unidades productivas que, en general, no tienen en cuenta el concepto de economía circular, y en las que la gestión adecuada de los residuos y la energía no es una prioridad. Sin embargo, varios tipos de granjas lecheras tienen un alto potencial para la incorporación de soluciones energéticas bajo el concepto de conversión de residuos en energía mediante la producción de biogás, teniendo el potencial de cubrir una amplia gama de demandas energéticas, incluyendo las de electricidad, calor, refrigeración y gas para cocinar. Esto puede permitir la autosuficiencia energética, promover una mejor gestión de los residuos orgánicos y reducir la dependencia de los servicios energéticos convencionales (basados en su mayoría en combustibles fósiles). La producción de biogás también da lugar al suministro de biol, un fertilizante orgánico. Además, una solución energética basada en el biogás puede combinarse con otras fuentes de energía renovables, promoviendo así la explotación de los recursos energéticos locales. En este escenario, estas soluciones permitirían una mejor gestión de los residuos y de la energía, mientras permiten reducir las emisiones de gases de efecto invernadero (GEI) en la línea de la sostenibilidad. Esta tesis explora estos aspectos considerando soluciones energéticas basadas en biogás y aplicadas en granjas lecheras bolivianas y

The housing and construction sector is responsible for 40% of global greenhouse gas (GHG) emissions, making it crucial for achieving the Paris Agreement goals. One of the most effective ways to mitigate emissions in this sector is by optimizing the use of existing building stock and minimizing the construction of new houses. Through enhanced space efficiency, the on-demand storage service has the potential to decrease the demand for new construction and thereby reduce GHG emissions by converting existing attic spaces in inner-city areas to additional apartments. However, the service introduces additional emissions from its operations and for the service to have a significant impact on reducing construction needs, it must expand on a large scale and be integrated in the housing stock. The aim is to quantify the operational emissions and potential emissions avoided through a theoretical large-scale expansion of the on-demand storage service, to determine the potential net impact. Secondly, it aims to explore the opportunities and barriers to the concept's large-scale expansion within the housing and construction sector. Both quantitative and qualitative methods are utilized. The quantitative approach involves modeling emissions and potential reductions for large-scale expansion, while the qualitative method consists of 12 interviews with various stakeholder groups. Rogers' diffusion of innovation theory guides the analysis of qualitative findings. The results indicate that the on-demand storage service can potentially reduce overall GHG emissions if implemented on a large scale, due to the potential emissions avoided surpassing the operational emissions associated with the service by a large margin. The utilization of collective storage in warehouses, which offers superior space efficiency compared to traditional attic storage, is the key factor behind this outcome. By connecting this service to an entire apartment building, there is an opportunity to repurpose existi, Bygg- och bostadssektorn står för 40% av de globala utsläppen av växthusgaser, vilket gör det till en av de mest avgörande för att uppnå Parisavtalet. Ett av det mest effektiva sättet att minska utsläppen inom denna sektor är genom att optimera användningen av befintliga byggnadsresurser och minimera byggandet av nya hus. Genom förbättrad utrymmeseffektivitet har on-demand-lagring en potential att minska behovet av nybyggnation och därigenom minska utsläppen av växthusgaser, genom att använda befintliga vindsutrymmen i innerstadsområden för ytterligare lägenheter. Dock medför tjänsten ytterligare utsläpp från transport, varuhus och renoveringar av vindar till lägenheten. Dessutom måste tjänsten expandera storskaligt och integreras i bostadsbeståndet för att ha en betydande inverkan byggbehovet. Målet med studien är att kvantifiera de operationella utsläppen och de potentiella utsläppsminskningarna som konsekvens av en storskalig implementering av konceptet för att avgöra om den samlade effekten skulle kunna vara positiv eller negativ. För det andra syftar den till att utforska de praktiska möjligheterna och hindren för konceptets storskaliga expansion. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används. Den kvantitativa delen består av modellering av utsläpp vid storskalig expansion inom bostads- och byggsektorn, medan den kvalitativa metoden består av 12 intervjuer med olika intressentgrupper. Rogers teori om innovationsspridning används som teoretisk grund i analysen av de kvalitativa resultaten. Resultaten visar att förvaringstjänsten kan minska de totala utsläppen av växthusgaser om den implementeras i stor skala, eftersom den potentiella utsläppsminskningen överstiger de operationella utsläppen markant. Användningen av kollektiv lagring i lagerlokaler, som erbjuder överlägsen platsutnyttjande jämfört med traditionell vindslagring, är den avgörande faktorn bakom detta resultat. Genom användning av tjänsten finns det möjlighet att omvandla befintliga vindsutrymmen

För att säkerställa tillgången på resurser för framtida generationer måste vi införa ett cirkulärt förhållningssätt. Därav måste vi se till att använda rätt material som kan utvinnas och återvinnas med minsta möjliga miljöpåverkan och högsta möjliga effektivitet. Studien syftar till att undersöka om ett företag kan minska sin klimatpåverkan och sitt fotavtryck genom val av material. De material som studien omfattar är primärt framställt aluminium och plast samt sekundärt framställt aluminium och plast som i denna studie kan fylla samma syfte. Vi undersöker materialens miljöpåverkan ur ett vagga-till-port-perspektiv baserat på (1) energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser under produktionen samt (2) återvinningsgrad och effektivitet. Dessutom undersöker vi (3) om kvaliteten mellan primärt och sekundärt material är likvärdigt. Studien undersöker vilket material som är bäst lämpat för minskad miljöpåverkan utifrån ovan nämnda bedömningsaspekter i samarbete med HMS Industrial Networks AB. Resultatet visar att när det gäller energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser är sekundärt aluminium det bästa valet. Aluminium som material är att föredra framför plast när det gäller återvinningseffektivitet och återvinningsgrad. Dessutom försämras inte kvaliteten vid återanvändning och den kan återvinnas oändligt. Vidare visar studien att en övergång från primärt till sekundärt producerat material är fullt genomförbart ur kvalitetssynpunkt. Ett aktivt materialval är väsentligt för ett företags hållbarhetsarbete där beslutet bidrar till ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser ur ett globalt perspektiv. Givet det kan denna studie bidra med stöd och vägledning för ett företag att minska sitt klimatavtryck och stärka sitt samhällsansvar och motståndskraft på marknaden., To ensure the availability of resources for future generations, we need to introduce a circular approach. Therefore, we must make sure to use the right materials that can be extracted and recycled with the least possible environmental harm and the highest possible efficiency. The study aims to investigate whether a company can reduce its climate impact and footprint by the choice of material. The materials that the study includes are primarily produced aluminium and plastic as well as secondary produced aluminium and plastic which in this study can fulfil the same purpose and thus be a suitable substitute. We examine the environmental impact of the materials from a cradle-to-gate perspective based on (1) energy consumption and greenhouse gas emissions during production as well as (2) recycling rate and efficiency. In addition, we examine (3) if the quality between primary and secondary material is equivalent. The study investigates which material is best suited for reduced environmental impact based on the above-mentioned assessment aspects in cooperation with HMS Industrial Networks AB. The result shows that regarding energy consumption and greenhouse gas emissions, secondary aluminium is the best choice. Aluminium as a material is preferable to plastic in terms of recycling efficiency and recycling rate. Additionally, the quality does not deteriorate with reuse, and it can be recycled infinitely. Furthermore, the study shows that a shift from primary to secondary produced material is completely feasible from a quality point of view. An active choice of materials is essential for a company's sustainability work where the decision contributes to the effective use of existing resources from a global perspective. Given that, this study can contribute with support and guidance for a company to reduce its climate footprint and strengthen its social responsibility and resilience on the market.

Renewable fuels for transport are needed to reach future climate targets. However, the potential future role of different biofuels, hydrogen, and electrofuels (produced by electricity, water, and CO2) in different transportation sectors remains uncertain. Increased knowledge about the preconditions for different renewable fuels for road and air transport to contribute to the transformation of the transport sector is needed to ensure the transformation is done in a climate- and cost-effective way. The CO2 abatement cost, i.e., the cost of reducing a certain amount of greenhouse gas (GHG) emissions is central from both a societal and business perspective, the latter partly due to the design of the Swedish reduction obligation system. The abatement cost of a specific fuel value chain depends on the fuel production cost and the GHG reduction provided by the fuel. This report provides an updated summary of the CO2 abatement costs for various types of biofuels and electrofuels for road transport and aviation, relevant in a Swedish context. Fuel production costs and GHG performance (well to wheel) for the selected renewable fuel pathways are mapped based on published data. The estimated CO2 abatement cost ranges from -0.37 to 4.03 SEK/kg CO2-equivalent. Methane from anaerobic digestion of sewage sludge and ethanol from fermentation of sugarcane and maize end up with negative CO2 abatement cost given the assumptions made, meaning it is more economically beneficial to use than its fossil counterpart. Electrofuels pathways (particularly diesel and aviation fuels) have, on the other hand, relatively high CO2 abatement costs. Also, so-called bio-electrofuels produced from biogenic excess CO2 from biofuel production and electricity linked to biofuel production generally have higher CO2 abatement costs than the corresponding forest biomass-based biofuel pathway. For forest biomass-based biofuels, bio-electrofuels and electrofuels, methanol, and methane pathways in general have so, Commissioned by: Statens Energimyndighet

European greenhouse gas (GHG) emissions have decreased by 24% between 1990 and 2019 according to a report by the European Commission. Yet, the Paris agreement set a target of 55% by 2030 to prevent the effects of climate change and prepare for carbon neutrality by 2050. Achieving this goal requires decarbonization efforts to be four times faster than current rates, and carbon accounting will play an essential role for identifying emission sources and developing emission reduction strategies. However, carbon accounting still suffers a lack of consistency and standardization due to different methods and incomplete scope, leading to confusion and incomparability. This thesis proposes a comprehensive and innovative methodology for carbon accounting that ensures transparency, comparability, accuracy, and completeness. Using an iterative approach and a unique representation for carbon architecture, the methodology covers crucial steps such as identifying emission sources, selecting emission factors, determining calculation methods, displaying results, and simulating emission reduction scenarios. A new reliability measurement is also introduced to assess the quality of each emission estimate. The methodology was successfully implemented in the concrete example of a company seeking to reduce the carbon impact of its activities. The limitations of the thesis are addressed in the conclusion., Europeiska växthusgasutsläpp har minskat med 24% mellan 1990 och 2019 enligt en rapport från Europeiska kommissionen. Trots detta har Parisavtalet satt upp ett mål på 55% till år 2030 för att förhindra klimatförändringarnas effekter och förbereda för koldioxidneutralitet år 2050. För att uppnå detta mål krävs att avkolningsansträngningarna fyrdubblas i jämförelse med nuvarande takt, och koldioxidredovisning kommer att spela en avgörande roll för att identifiera utsläppskällor och utveckla strategier för utsläppsminskning. Dock lider koldioxidredovisning fortfarande av brist på konsekvens och standardisering på grund av olika metoder och ofullständig omfattning, vilket leder till förvirring och bristande jämförbarhet. Denna avhandling föreslår en omfattande och innovativ metodik för koldioxidredovisning som säkerställer transparens, jämförbarhet, noggrannhet och fullständighet. Genom att använda en iterativ ansats och en unik representation av koldioxidarkitektur täcker metoden viktiga steg såsom att identifiera utsläppskällor, välja utsläppsfaktorer, bestämma beräkningsmetoder, visa resultat och simulera scenarier för utsläppsminskning. En ny pålitlighetsmätning introduceras också för att bedöma kvaliteten på varje utslagsuppskattning. Metoden implementerades framgångsrikt i det konkreta exemplet med ett företag som sökte minska den koldioxidpåverkan av sina verksamheter. Begränsningarna med avhandlingen diskuteras i slutsatsen.

The relationship between energy consumption and economic growth has been a popular topic in recent studies, with a considerable amount of literature conducted, although there still is no consensus regarding the relationship. Few studies have analysed the nuclear energy growth nexus with greenhouse gas emissions, and none have used the same method, data, and sample period. Therefore, there are still gaps in the literature regarding the Energy Growth Nexus, and this study provides a unique insight into the Swedish nuclear dilemma. The purpose of this paper is to study the causal relationship between economic growth and nuclear energy consumption, and the causality between greenhouse gas emissions and nuclear energy consumption, in Sweden. The results of which are used to discuss the future consequences a continued shutdown of Sweden’s nuclear power could have. Seven EU nations and two non-EU nations are included to be able to make comparisons to Sweden. This paper is based on a method of time series analysis by conducting Ordinary Least Squares-regressions in combination with Granger causality tests. Our results indicate that nuclear power granger cause growth in Belgium and the United Kingdom. Additionally, this study finds a bidirectional granger causality between greenhouse gas emissions and nuclear energy in the USA. The causal relationship between nuclear energy, economic growth, and greenhouse gas emissions in Sweden is still unclear. However, the Swedish energy market is facing multiple challenges including global warming, increased energy demand, and a transition towards a completely renewable energy mix. The role of nuclear power in the Swedish energy mix is still unclear. It is therefore the authors belief that a decision regarding the future of the Swedish energy supply is needed., Förhållandet mellan energikonsumtion och ekonomisk tillväxt har varit ett populärt ämne i nutida forskning, detta då en avsevärd mängd litteratur har författats på ämnet, dock har forskningen ännu inte funnit konsensus gällande det påstådda förhållandet. Få studier har emellertid analyserat energi-tillväxt sambandet med växthusgaser, inga av dessa studier har använt samma metod, data och tidsperiod. Med grund i detta finns det ändock ett tomrum i forskningen och litteraturen gällande energi-tillväxt sambandet och denna studie tillhandahåller en särskild insikt i det svenska kärnkraftsdilemmat. Syftet med denna uppsats har varit att studera det kausala förhållandet mellan ekonomisk tillväxt och kärnkraftskonsumtion, samt kausaliteten mellan utsläpp från växthusgaser och ekonomisk tillväxt, i Sverige. Resultaten av denna uppsats har använts för att diskutera och analysera framtida konsekvenser av en fortsatt kärnkraftsnedstängning i Sverige. Sju EU-nationer samt två länder utanför EU har inkluderats för att kunna genomföra jämförelser med Sverige. Denna uppsats är baserad på en metod av tidsserieanalys som regression kallad Minsta Kvadratregressioner i kombination med Granger kausalitets-tester. Uppsatsens resultat indikerar att kärnkraft Granger-kauserar tillväxt i Belgien och Storbritannien. Studien finner även en dubbelriktad Granger-kausalitet mellan växthusgasutsläpp och kärnkraft i USA. Det kausala sambandet mellan kärnkraft, ekonomisk tillväxt och växthusgasutsläpp i Sverige är fortsatt otydligt. Den svenska energimarknaden står emellertid inför flera utmaningar som främst inkluderar global uppvärmning, ökande efterfrågan på energi samt en pågående övergång till en helt förnybar energimix. Rollen kärnkraft kommer ha i den svenska energimixen är fortfarande oklar. Det är därför författarnas uppfattning att ett beslut angående hur det framtida energiutbudet ska se ut måste tas.

I Sverige finns det idag cirka 86 000 inventerade områden som är eller misstänks vara förorenade. Ett förorenat område kan ha en skadlig effekt på människor, djur och miljö vid exponering av föroreningarna. Områden som är förorenade kan därför behöva behandlas för att lokalt förbättra markkvalitén och för att minska risker. Ett problem som börjat uppmärksammas i branschen är att saneringar av mark också kan leda till betydande negativa konsekvenser som till exempel utsläpp av växthusgaser och nyttjande av fossila resurser. Bland annat riskeras det svenska miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” att inte uppnås om ingenting förändras. Den vanligaste metoden för att efterbehandla ett förorenat område i Sverige är genom schaktsanering. Studiens syfte var att undersöka klimatpåverkan och resurshanteringen från schaktsanering genom att göra en livscykelanalys på metoden. Metodens klimatpåverkan jämfördes också med andra saneringsmetoder. Resultaten visade att för schaktsanering bidrog transport och deponiarbetet till den största klimatpåverkan och resursanvändningen. Genom minskade transportavstånd, användning av fordon med lägre energiåtgång per transportarbete eller utbyte mot mer förnyelsebara drivmedel sågs miljöpåverkan minska. Deponering av massor sågs dessutom vara energikrävande, varpå incitament för att återvinna och återanvända massor i högre utsträckning än vad det görs idag efterfrågas. I jämförelse med andra saneringsmetoder sågs biokol vara den metod som gav upphov till en relativt liten klimatpåverkan. Dessutom medförde biokol en mer resurseffektiv avfallshantering i och med minskad deponering av jord, organiskt avfall och uttag av jungfruliga råvaror för återfyllnad., In Sweden, there are currently approximately 86,000 inventoried sites that are identified as being contaminated. A contaminated site can have a harmful effect on humans, animals and the environment when exposed to the contaminants. Contaminated areas may therefore need to be remediated to locally improve soil quality and to reduce risks. A problem that has been noticed in the industry is that remediation of land can also lead to significant negative environmental consequences, such as the release of greenhouse gases and the use of fossil resources. For example, the Swedish environmental quality objective "Reduced climate impact" might not be achieved unless there are improvements. The most common method to remediate a contaminated site in Sweden is through “dig and dump”. The purpose of this study was to investigate the climate impact and resource usage from “dig and dump” by performing a life cycle assessment of this most common remediation method. The climate impact of the method was also compared with other remediation methods. The results showed that for “dig and dump”, transports and landfill of the soil contributed to the greatest climate impact and resource use. Through reduced transport distances, use of vehicles with lower energy consumption or exchange for more renewable fuels, the environmental impact was reduced. Landfilling of excavated soil was also energy demanding, and incentives to recycle and reuse soil to a greater extent than is done today are preferred. In comparison with other remediation methods, biochar was a method that caused a relatively small climate impact. In addition, biochar led to a more resource-efficient waste management through reduced disposal of soil, organic waste, and extraction of virgin raw materials for refilling.

Detta arbete undersöker nyttan med BIMitigation, ett verktyg som beräknar och visualiserar utsläppen av växthusgaser från anläggningsprojekt. Växthusgasutsläpp från mänsklig aktivitet orsakar varmare temperaturer vilket i sin tur leder till stigande havsnivåer och extremväder såsom skyfall och värmeböljor (Masson-Delmotte et al. 2021:4). Sverige har för att motverka dessa klimatförändringar förbundit sig till att 2045 inte orsaka några nettoutsläpp av växthusgaser (Regeringskansliet 2017; Riksdagsförvaltningen 2017). Bygg- och anläggningsbranschen står för en femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp och landskapsprojekt utgör ungefär en femtedel av hela branschen (Trafikverket 2022; Boverket 2023b). Det saknas incitament för att föreslå byggmetoder och byggmaterial med en mindre klimatpåverkan (Boverket 2018:48). Till exempel kan ekologisk hållbarhet varken idag eller historiskt sett ses som ett avgörande försäljningsargument (ibid.). Det går dock att urskilja trender mot ett byggande med mindre utsläpp av växthusgaser. Till exempel är klimatdeklarationer för byggnader införda och samma deklarationer för landskapsprojekt samt gränsvärden för dessa deklarationer är under utredning (Boverket 2020c:11). BIMitigations syfte är att sänka klimatpåverkan från anläggandet av utemiljöer. Frågeställning: Vilka fördelar och nackdelar finns med att använda BIMitigation för att minimera växthusgasutsläppen från anläggningsprojekt? För att undersöka frågeställningen utfördes en komparativ fallstudie. Två fall undersöktes och jämfördes med varandra, Kvarteret Skogsstjärnan där BIMitigation har använts och Woodhouse Rosendal där det inte har använts. Fallstudien bestod främst av enkäter av kvalitativ karaktär där flera informanter i olika arbetsroller ur vartdera fall fick svara på frågor. Av enkäterna framgick att BIMitigation kan användas för att minimera växthusgasutsläpp från anläggningsprojekt. Det skapar en medvetenhet och underlättar klimatsmarta beslut inom projektet. De fles, This thesis examines the utility of BIMitigation, a tool that calculates and visualizes the emissions of greenhouse gas from landscaping projects. Greenhouse gas emissions from human activities are causing warmer temperatures which in turn causes rising sea levels and extreme weather like heat waves and heavy downfalls (Masson-Delmotte et al. 2021:4). Sweden aim to counteract these climate changes and are bounded by law to not cause anu net emissions of greenhouse gas by the year of 2045 (Regeringskansliet 2017; Riksdagsförvaltningen 2017). The Construction and landscaping industry is responsible for a fifth of Swedish emissions of greenhouse gas and the landscaping industry makes up about a fifth of those emissions (Trafikverket 2022; Boverket 2023). There’s a lack of economic incentives in the construction and landscaping industry for building with a lesser climate impact (Boverket 2018:42). For example, is it not and have never been a crucial selling point to build ecologically sustainable (ibid.). There are indications that the Swedish construction and landscaping industry is becoming more concerned about its emissions. For example, climate declarations for buildings are introduced in the construction industry and similar declarations in landscaping and limits for the declarations are being investigated (Boverket 2020c:11). BIMitigation aims to mitigate climate impact from landscaping projects. Problem statement What role can BIMitigation play in minimizing greenhouse gas emissions from landscape projects? To investigate the problem of the thesis a comparative case study was made. Two cases were investigated and compared, Kv. Skogsstjärnan where BIMitigation has been used and Woodhouse Rosendal where it has not. Multiple parties in different roles from each case have been questioned using surveys of qualitative character. From the surveys it turned out that BIMitigation can be used to minimize greenhouse gas emissions from landscaping projects. It creates awaren

Emissions from drained organic soils is a big contributor to global warming and corresponds to 5% of global and 25% of Sweden’s greenhouse gas (GHG) emissions. This study uses a GIS-analysis to map the organic soils in Kristianstad municipality in Sweden and what land use occurs on these soils. The purpose of the study is to provide the municipality with information when investigating the possibility of rewetting these soils. Emission factors based on land use are used to estimate the emissions from the organic soils within the municipality. Also, a map showing the biggest areas of organic soils and information about the land-use, history, soil type and soil humidity of these areas, is produced. The results shows that 6,7% of the land in Kristianstad municipality is covered with organic soil, which is less than the Swedish average of 15,2%. The most common land use is crop land followed by forests, and about a third of the organic soils is located on land registered as wetland or forest on wetland. The estimated GHG-emissions from the drained organic soils are 106 633 tones CO2-equivalents, which corresponds to 29% of the emissions reported within the municipality (which does not currently include carbon emissions from drained organic soils, if included, it would make up 23% of total emissions). The percentage of emissions from drained organic soils is larger in Kristianstad than in Sweden at large, even though the percentage of land coverage of these soils is smaller. This is due to the large area of crop land in the region, which is the land use with the highest emission factor. Calculations in the study shows that more than 70% of the emissions theoretically can be avoided if all the organic soils are again covered with water. A discussion then follows about the possibility and priority of rewetting different areas., Torrlagda våtmarker släpper ut mer växthusgaser än alla personbilar i Kristianstad kommun. Mer än 70 procent av utsläppen kan undvikas genom att marken läggs under vatten igen. Det visar resultaten från denna studie som har kartlagt dränerade våtmarker i kommunen. Men det finns tydliga intressekonflikter då merparten av utsläppen kommer från jordbruksmark. På nationell nivå är det likadant: utdikade våtmarker släpper årligen ut mer växthusgaser än alla personbilar. Dessa utsläpp redovisas normalt inte på kommunal nivå, men beräkningar i denna studie visar att utsläpp från dränerade våtmarker utgör 23 procent av utsläppen i Kristianstad kommun. Dag in och dag ut sipprar det ut koldioxid och lustgas från mark som tidigare varit kärr, mossar och sjöbottnar. Gaserna kommer från växtdelar som har ansamlats i våtmarkerna under tusentals år. De lagrade växtdelarna kallas torv och är ett förstadie till brunkol och stenkol. När våtmarken dräneras och torven kommer i kontakt med syre börjar den brytas ner. Våtmarkerna har främst dränerats för att skapa mer mark för jord- och skogsbruk. Det syns tydligt i resultatet av studien. Den vanligaste markanvändningen på dessa jordar i Kristianstad kommun är åkermark, följt av skogsmark. Genom att studera historiska kartor syntes det också att av 15 områden som studerades i mer detalj, hade samtliga tidigare varit någon typ av våtmark eller sjö. Flera tidigare studier visar att det mest effektiva sättet att få bukt med dessa utsläpp är att täcka marken med vatten. Att återskapa den våtmark som tidigare fanns där. På vissa platser räcker det att täppa igen ett dike. På andra behövs det byggas en vall som håller kvar vattnet. Att återställa våtmarker som klimatåtgärd är något som fått mer uppmärksamhet de senaste åren. Sveriges regering har skjutit till pengar för våtmarker. EU-kommissionen vill att medlemsländerna ska återställa hälften av de dränerade torvjordarna som är jordbruksmark till år 2050. Anläggning av våtmarker har skett i f

Denna PM är en del av projektet ”Klimatsmarta tjänste- och arbetsresor” som har undersökt resandet hos organisationerna Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Universitet och Chalmers. Erfarenheter från studien har sammanställts till generella råd om arbetsgivares möjligheter att minska klimatbelastning från resandet. Råden handlar om att vägleda och styra hur anställda gör avvägningar mellan tidsåtgång och val av färdmedel. Exempel som ges är att ange till vilka målpunkter anställda förväntas resa kollektivt och hur lång extra restid (om någon) som är acceptabel med kollektivresa eller gång/cykel, jämfört med bilresa. Andra råd är att specificera vem som ansvarar för besluten och i vilka fall det är acceptabelt med extra kostnader, exempelvis för tågresa istället för flyg även om det skulle bli dyrare eller kräva extra övernattning. Det finns också exempel på hur resebyråetjänster kan upphandlas för att öka möjligheter att resa miljöanpassa och få miljödata om resandet.

Denna PM är en del av projektet ”Klimatsmarta tjänste- och arbetsresor” som har undersökt resandet hos organisationerna Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Universitet och Chalmers. Erfarenheter från studien har sammanställts till generella råd om arbetsgivares möjligheter att underlätta för medarbetare att distansarbeta i hemmet och utveckla möjligheter till resfria möten för att minska klimatbelastning från tjänsteresandet. Exempel som tas upp är att definiera vilken typ av krav som ställs vid hemarbete, hur arbetsgivaren kan underlätta hemarbete och hur arbetsmiljöfrågor kan hanteras. För resfria möten ges exempel på möten som är lämpliga för fysiska möten, vilket tekniskt stöd som kan behövas samt hur sådana möten fungerar och kan följas upp. Coronapandemins effekter berörs och att den har givit större kunskap och nya möjligheter att arbeta webbaserat med resfri mötesteknik.

Denna PM är en del av projektet ”Klimatsmarta tjänste- och arbetsresor” som har undersökt resandet hos organisationerna Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborgs Universitet och Chalmers. Erfarenheter från studien har sammanställts till generella råd om arbetsgivares möjligheter att använda hyrbilar och poolbilar i verksamheten och att tillämpa miljöstyrande riktlinjer för parkering för att minska klimatbelastning från tjänsteresandet. Råden handlar bl.a. om att kartlägga möjligheterna att ersätta resor med privat bil med hyr- och poolbilar och att ställa miljö- och trafiksäkerhetskrav på sådana bilar. Arbetsgivare kan också utforma ersättningsnivåer och riktlinjer på ett sätt som minimerar användningen av privat bil till tjänsteresor. För parkering rekommenderas marknadsmässig prissättning, inga rabatter och system som kräver löpande betalning hellre än att erbjuda årskort eller månadskort för parkering

Background and discussion of the problem: At present, it is not possible to compare the greenhouse gas emissions in the third-party logistics sector on an equal basis, as there are different methods of calculating greenhouse gas emissions to be applied to third-party logistics companies. Purpose: The purpose of the study is to highlight the challenges that arise for the 3PL company and its business-to-business customers when there are different greenhouse gas emission calculation methods available for application. Method: A qualitative study was conducted through semi-structured interviews with the 3PL company, the government agency, and three business-to-business customers. In addition, a text analysis of five different third-party logistics companies was conducted. Conclusion: The study has determined that the current calculation methods are insufficient as individual calculation methods and are not suitable for comparison. As a result, inequity in the third-party logistics industry is likely to persist, as third-party logistics companies may report distorted results. The study also shows that when third-party logistics providers are unsure about which calculating method to use, their business-to-business customers are impacted. The study contributes to practical usefulness as the 3PL company gains a clearer insight into how other stakeholders relate to the different calculation methods, which is also relevant for other third-party logistics companies. The study has also contributed to theoretical usefulness through several different articles, creating an extended theoretical availability for the third-party logistics industry., Bakgrund och problemdiskussion: För närvarande går det inte att likställt jämföra växthusgasutsläpp inom tredjepartslogistikbranschen, eftersom det finns olika beräkningsmetoder av växthusgasutsläpp att tillämpa för tredjepartslogistikföretagen. Syfte: Studiens syfte är att belysa utmaningar som uppstår för 3PL företaget och dess business-to-business kunder när det finns olika beräkningsmetoder av växthusgasutsläpp att tillämpa. Metod: En kvalitativ studie har genomförts genom semi-strukturerad intervjustudie med 3PL företaget, myndigheten och tre business-to-business kunder. Samt har en textanalys på fem olika tredjepartslogistikföretag genomförts. Slutsats: Studien fastställer att de beräkningsmetoder som tillhandahålls idag inte lämpar sig för jämförande och är otillräckliga som enskilda beräkningsmetoder. Slutsatsen av detta är att orättvisan inom tredjepartslogistikbranschen kommer kvarstå då tredjepartslogistikföretagen kan redovisa förvrängda resultat. Studien fastställer även att tredjepartslogistikföretagens business-to-business kunder påverkas när tredjepartslogistikföretagen känner sig osäkra kring valet av beräkningsmetod. Studien bidrar till praktisk användbarhet då 3PL företaget får en klarare insyn i hur andra intressenter förhåller sig till de olika beräkningsmetoderna, vilket även är relevant för andra tredjepartslogistikföretag. Studien har även bidragit till teoretisk användbarhet genom att användning av flera olika artiklar skapat en utökad teoretisk tillgänglighet inom tredjepartslogistikbranschen.

Emissions of greenhouse gases are one of the biggest problems within the Swedish construction and real estate sector. In year 2019 this sector accounted for one-fifth of Sweden’s total emissions of greenhouse gases. One of Sweden’s environmental objectives is to have net zero emissions of greenhouse gases to the atmosphere by 2045. On January 1st, 2022, a new law was put into effect that requires all new buildings that require a building permit to have a climate declaration. The goal of the new law is to increase the knowledge that the choice of material impacts greenhouse gas emissions. Today, only the product stage and the construction process stage are taken in account in the climate declaration. Future developments of the climate declaration may also include the user stage and the end of life stage in the climate declaration. This study is done on three types of wall constructions, a half sandwich wall of concrete, curtain wall with steel joists and a curtain wall with wood joists. Calculations of one square meter of each wall construction shows that the half sandwich wall has the highest emission of greenhouse gases and the curtain wall with wood joists has the lowest. Calculations of three types of insulation material was studied: stone wool, glass wool and wood-fiber insulation. The study showed that wood-fiber insulation was the best from anemission of greenhouse gases view.

Sedan parisavtalet trädde i kraft 2016 har det ställts allt högre krav på att minska utsläppen av växthusgaser. Avtalet bidrog till att Sveriges regering 2018 införde ett klimatpolitiskt råd varshuvuduppgift är att arbeta mot att minska utsläppen av växthusgaser i samhället. Ett sätt att få bygg- och fastighetssektorn att minska sina utsläpp av växthusgaser knyts an till lagen om klimatdeklarationer, som började gälla första januari 2022. Klimatdeklarationens upplägg grundar sig i livscykelanalysens första del- byggskedet. Klimatdeklarationen beskriver de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet. Det omfattar alla växthusgasutsläpp som sker under tiden som byggnaden uppförs, exempelvis från cementbrytning till färdiggjuten betongplatta. Det är byggherrens ansvar att klimatdeklarationen görs och lämnas till Boverket. Uppförandet av klimatdeklarationen kan delegeras bort till exempelvis entreprenören alternativt att flera parter samverkar vid uppförandet. För att kunna beräkna värden inför klimatdeklarationen behövs byggnadstekniska indata och klimatdata. Studiens huvudsakliga syfte var att studera hur ledningen i ett mindre entreprenadbolag ser på sina förutsättningar att upprätta en klimatdeklaration. Studiens kvalitativa intervjuer utformades på ett semistrukturerat sätt, där respondenterna utöver att besvara intervjufrågorna fick möjlighet att komma med egna tankar, vilket breddade studiens perspektiv. Fallstudien kopplas till ett mindre entreprenadbolag i Kronobergs län, som ännu inte börjat jobba aktivt med lagen. Studien omfattar därav inga klimatberäkningar. Lagen om klimatdeklarationer anses bidra till en onödig kostnad, även om det finns förståelseför att bygg- och fastighetssektorn behöver minska sina växthusgasutsläpp. Kostnaden förklimatdeklarationen vill hållas låga och därför anses inte valet av specifika klimatdata1* att löna sig i så stor utsträckning för ett mindre entreprenadbolag. Den byggnadstekniska indatan till klimatdeklarationen skapas u, Since the Paris Agreement entered into force in 2016, there have been increasing requirements to reduce emissions of greenhouse gas. The agreement contributed that the Swedish government in 2018 introducing a climate policy council whose main task is to work towards reducing the emission of greenhouse gas in the society. A way to get the construction and real estate sector to reduce their greenhouse gas emissions is linked to the law on climate declarations, which came into force on 1 January 2022. The structure of the climate declaration is based on the life cycle analysis´s first sub-construction phase. It covers all emissions of greenhouse gas that occur during the construction of the building, for example from cement quarry to precast concrete slab. It is the client´s responsibility that the climate declaration is made and submitted to the National Board of Housing, Building and Planning. The construction of the climate declaration can be delegated to, for example, the contractor or that several parties cooperate in the construction. To be able to calculate values prior to the climate declaration, building technical input data and climate data are needed. The main purpose of the study was to study how the management of a small construction company views their conditions for drawing up a climate declaration. The study´s qualitative interviews were structured in a semi-structured way, where the respondents, in addition to answering the interview questions, had the opportunity to come up with their own thoughts, which broadened the study´s perspective. The case study is linked to a small construction company in Kronoberg County, which has not yet started working actively with the law. Therefore, the study does not include climate calculations. The Climate Declarations Act is considered to contribute to an unnecessary cost, even though there is an understanding that the construction and real estate sector needs to reduce its emissions of greenhouse gas. The cost of

Med anledning av de allt mer synliga klimatförändringarna har kartläggning av växthusgasutsläpp blivit ett uppmärksammat fenomen. För att inte överskrida Parisavtalets 1,5 graders mål behöver företag initiera åtgärder för att reducera växthusgasutsläpp. Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) har tagits fram av World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development för att främja företags arbete vid kartläggning av växthusgasutsläpp. GHG-protokollet tillhandahåller riktlinjer genom flertalet standarder för företag att tillämpa. Enligt GHG-protokollet är kartläggning av scope 1 och 2 obligatoriskt medan scope 3 är valfritt för de företag som väljer att rapportera i enlighet med GHG-protokollet. Detta trots att majoriteten av företags växthusgasutsläpp härleds till scope 3 enligt litteraturen, vilket ligger till grund för studien.Syftet med studien var att kritiskt granska GHG-protokollets riktlinjer och utvärdera standardens metod för kartläggning av scope 3 utsläpp, samt hur metoden tillämpas i ett tillverkande företag. Vidare syftade studien till att bidra med rekommendationer för att reducera industrins klimatpåverkan inom scope 3. För att kunna besvara studiens frågeställningar har en kartläggning av ett fallföretags scope 3 utsläpp genomförts i enlighet med GHG-protokollets metod. Studien har samlat in data genom intervjuer, kontakt med fallföretagets leverantörer, konsultationer och litteraturstudier. Fallstudien har avgränsats till kartläggning av kategorin uppströms transporter med anledning av tidsramen för studien. Studien konstaterar att det finns flertalet drivande faktorer till att kartlägga och rapportera växthusgasutsläpp för företag vilket skapar behovet av riktlinjer och standarder. Den starkaste drivande faktorn som identifierades var att intressenter efterfrågar hur företag arbetar med hållbarhetsfrågor i allt bredare utsträckning. Däremot finns det även utmaningar när det kommer till kartläggning och rapportering av vä, Due to increasing climate change, mapping of greenhouse gas emissions has become a notable phenomenon. In order not to exceed the Paris Agreement's 1,5 degrees objective, companies need to initiate measures to reduce greenhouse gas emissions. The Greenhouse Gas protocol (GHG-protocol) has been developed by the World Resources Institute & World Business Council on Sustainable Development to promote mapping greenhouse gas emissions within companies. The GHG protocols provide standards and guidelines for companies to apply. According to the GHG protocol, mapping of scope 1 and 2 is mandatory while scope 3 is optional for those who choose to report by the GHG-protocol. This is despite the fact that the majority of company’s greenhouse gas emissions are derived to scope 3, which is the basis for this study. The purpose of the studies was to critically examine the GHG protocol's guidelines and evaluate the standard's method for mapping scope 3 emissions, as well as how the method is applied in a manufacturing company. Furthermore, the studies aimed to contribute with recommendations for reducing the industry's climate impact within scope 3. In order to be able to answer the case study's questions, a survey of a case company's scope 3 has been carried out in accordance with the GHG protocol's method. The study has collected data through interviews, contact with the case company's suppliers, consultations and literature studies. The case study has limited the mapping to the category of upstream transports due to the time frame for this study. The case study states that there are several driving factors in mapping and reporting greenhouse gas emissions for companies, which creates requirements for guidelines and standards. The strongest driving factor identified was that stakeholders demand how companies work with sustainability. However, there are also challenges when it comes to mapping and reporting greenhouse gas emissions in form of lack of resources, need for knowl

Agricultural land releases large amounts of nitrogen and phosphorus to water bodies which causes eutrophication. Creating wetlands on agricultural land is one way to prevent this major issue. However, constructed wetlands are a large emission source of greenhouse gases. The aim of this study was to quantify the CH4 and N2O emissions in 21 constructed wetlands (CWs) around Mälardalen located in mid-Sweden and 19 CWs in the county of Halland along the south-west coast of Sweden and examine if there was any relation between the emissions and the nutrient status. Furthermore, the emission contributed by CH4 ebullition was evaluated. Synoptic water and gas sampling was done during early and late autumn. Floating chambers were deployed in six wetlands and measured CH4 ebullition over a 24-hour period. The diffusive CH4 emissions varied between 0.10–103 mg m-2 d-1 with a mean value of 13 mg m-2 d-1. The N2O emission varied between -0.086–7.8 mg m-2 d-1 with a mean of 1.4 mg m-2 d-1. Significant negative correlation between N2O emission and C:N ratio and a significant positive correlation between N2O emission and N:P ratio was found. No relation between the CH4 emission and total organic carbon (TOC) was found which other studies have been able to prove. Only a weak relation between the CH4 emission and the C:N ratio was found. The ebullition in the six wetlands varied between 0–62 mg m-2 d-1 and accounted for more than 85% of the total CH4 emission in most of the chambers. No significant difference in ebullition was found within the CWs but between the CWs there were found significant differences. The conclusion of this thesis is that CWs in agricultural areas represent a large source of CH4 and N2O emissions and that nutrient status has a major influence of the N2O emissions. Lastly, ebullition seems to be a major pathway for the CH4 emission., Jordbruksmark släpper ut stora mängder kväve och fosfor till ytvatten vilket orsakarövergödning. Skapandet av våtmarker på jordbruksmark är ett sätt att förhindra detta problem.Dock är anlagda våtmarker stora utsläppskällor av växthusgaser. Målet för den här studien varatt kvantifiera utsläppen av CH4 och N2O från 21 anlagda våtmarker runt Mälardalen beläget imitten av Sverige och 19 anlagda våtmarker i Hallands län längs Sveriges sydvästra kust.Vidare var syftet att undersöka om det fanns någon relation mellan utsläppen ochnäringsstatusen. Fortsättningsvis, utsläppen av CH4 genom ebullition utvärderades. Synoptiskvatten- och gasprovtagning utfördes under tidig höst och senhöst. Flytande kamrar sattes ut isex våtmarker och mätte CH4 ebullition under en 24-timmars period. Utsläppen av CH4genom diffusion varierade mellan 0.10–103 mg m-2 d-1 med ett medelvärde på 13 mg m-2 d-1.Utsläppen av N2O varierade mellan -0.086–7.8 mg m-2 d-1 med ett medelvärde på 1.4 mg m-2d-1. Signifikant negativ korrelation mellan utsläpp av N2O och C:N-kvoten och en signifikantpositiv korrelation mellan utsläpp av N2O och N:P-kvoten hittades. Ingen relation mellanutsläppen av CH4 och totalt organiskt kol hittades vilket andra studier kunnat påvisa. Endasten svag relation mellan utsläppen av CH4 och C:N-kvoten hittades. Ebullitionen i de sexvåtmarkerna varierade mellan 0–62 mg m-2 d-1 och stod för mer än 85 % av det totala CH4utsläppen i de flesta kamrarna. Inga signifikanta skillnader i ebullition kunde hittas inom deanlagda våtmarkerna men dock mellan våtmarkerna. Slutsatsen av den här studien är attanlagda våtmarker på jordbruksmark representerar en stor källa av CH4 och N2O utsläpp ochatt näringsstatusen i anlagda våtmarker har en stor inverkan på utsläppen av N2O. Slutligen,ebullitionen verkar vara en betydande utsläppsväg för CH4.

Klimatförändringar och hur dessa ska mitigeras är något som blir alltmer aktuellt på den politiska agendan både i Sverige och globalt. Ett av områdena när det kommer till klimatfrågor är utsläpp av så kallade växthusgaser som är en av aspekterna som orsakar den utökade globalauppvärmningen. Sverige har årliga utsläpp på 50,9 miljoner ton av koldioxid under ett år där majoriteten av dessa utsläpp kommer från sektorerna för industri samt transport, där majoriteten av utsläppen inom transportsektorn kommer från bilar. En av metoderna i Sverige för att minska utsläpp avkoldioxid och andra klimatpåverkande gaser ut i atmosfären är den så kallade elektrifieringsstrategin. Kortfattat innebär denna strategi en omställning från fossilt till eldrivetinom diverse sektorer i samhället. För personbilstrafiken kan detta innebära att elbilar ersätter bensin- och dieseldrivna bilar. Detta fungerar dock enbart om elbilar har lägre utsläpp än de fordon de ersätter. Arbetet i denna rapport är en kvantitativ empirisk undersökning och data för elproduktion och elanvändning samt för en del av transportsektorn i Sverige är statistik från statliga myndigheters databaser. För annan information används tidigare vetenskapliga källor, officiella rapporter genomförda av företag samt specifikationer från tillverkare för att exempelvis beräkna emissionsfaktorer och medelvärden för elbilars behov av el per körd km. Utsläpp som orsakas på grund av användning av elbilar. Vilken beräkningsmetod som appliceras beror på om elbehovet är större elproduktionen i det undersökta området. Jämförelsen görs per månad för att fånga upp om det varierar mellan årstider. Det område som undersökts är södra Sverige. Sverige är indelat i 4 elområden och södra Sverige omfattas av elområde 3 och 4. Elområde 3 har en nordlig gräns i Gävleborgs och Dalarnas län och dess sydliga gräns till elområde 4 är i Västra Götaland, Jönköping och Kalmar län. Gotland ingår i elområde 3 och Öland är en del avelområde 4.Resultatet visa

The carbon footprint of the power generation is studied for more than 30 years now. In order to curb GHG emissions, politics, industrials and consumers tend to take action to reduce the carbon intensity of the electricity mix, spread electrification and enhance usage efficiency. However, little is known on the growing power network which connect production and consumption. This study assesses the GHG emission of typical distribution infrastructure projects, in Sweden, with the aim to express recommendation to further improvements. The life cycle assessment (LCA) follows the Greenhouse gas protocol, gathering every related emission from the material mining till the endof-life. The computation is carried out thanks to the project data, environmental product declaration and environmental agencies carbon emission factor. In addition, 50% load hypothesis have been assumed to model the electric usage of transformer and cable. As a result, the installation of 1km of 240mm2 aluminium cable emits 35.67t CO2eq throughout its 30 years of lifespan, involving material, vehicle, and usage related emissions. The GHG sources are almost evenly split between the losses in the cable and the cable material. This total rises up to 41.81 t CO2eq, when excavation is required. The same life cycle assessment is carried out for a 30 to 130 kV substation with a transformer capacity of 63MVA. 1287 t CO2eq are accounted with the highest share coming from SF6 leakage, with 31% of the emissions. To go further, a wide range of options is studied to reduce the projects’ climate impact: going from more sustainable materials, recycling, equipment lifespan extension, more efficient devices, and alternative fuels. Climate-economic studies applied to the previous project measures the costs and benefits for each solution. It demonstrates the relevance of circular economy, even in a business perspective. The transformer refurbishment must be prioritized as it saves the most emissions and costs. The alumin, Koldioxidavtrycket från elproduktion har studerats i mer än 30 år. För att minska utsläppen av växthusgaser tenderar politiker, industrier och konsumenter att vidta åtgärder för att minska koldioxidin tensiteten i elmixern, sprida elektrifieringen och öka effektiviteten i användningen. Det finns dock få uppgifter om det växande elnätet som förbinder produktion och konsumtion. I den här studien bedöms växthusgasutsläppen från typiska distributionsinfrast rukturprojekt i Sverige i syfte att ge rekommendationer om ytterligare förbättringar. Livscykelanalysen följer växthusgasprotokollet och samlar in alla relaterade utsläpp från materialbrytning till slutet av livscykeln. Beräkningen görs med hjälp av projek tdata, miljövarudeklarationer och miljöorganens koldioxidutsläppsfaktorer. Dessutom har man utgått från en 50 transformatorns och kabelns elförbrukning.procentig belastning för att modellera Resultatet är att installationen av 1 km 240 mm2 aluminiumkabel koldioxidekvivalenter under sin 30släpper ut 35,67 ton åriga livslängd, vilket innefattar material, fordonsoch användningsrelaterade utsläpp. Växthusgaskällorna är nästan jämnt fördelade mellan förlusterna i kabeln och kabelmaterialet. Denna summa stig er till 41,81 t CO2eq när det krävs grävning. Samma livscykelanalys utförs för en 30130 kVstation med en transformatorkapacitet på 63 MVA. 1287 ton koldioxidekvivalenter redovisas, där den största andelen kommer från SF6 utsläppen. Fläckage, med 31 % av ör att gå vidare studeras ett stort antal alternativ för att minska projektens klimatpåverkan: mer hållbara material, återvinning, förlängning av utrustningens livslängd, effektivare apparater och alternativa bränslen. Klimatekonomiska studier som tillämpa ts på det tidigare projektet mäter kostnaderna och fördelarna för varje lösning. Det visar på relevansen av cirkulär ekonomi, även ur ett affärsperspektiv. Renoveringen av transformatorn måste prioriteras eftersom den sparar mest utsläpp och kostnader. Åt ervinning

Global Warming is accelerated by human activity since the industrial revolution. We are currently experiencing the 4th industrial revolution with recent breakthroughs and rapid developments in digitalization, Industry 4.0 and Internet of Things (IoT). The environmental impact of the information and communication technology (ICT) industry will increase up to 3.9 % of the global environmental impact by 2030. At the same time, ICT products are able to avoid environmental impacts by almost ten times their impact. The ICT industry is undergoing a transformation influenced by scientific research and industry standards initiatives that support developments of European policies and directives, as well as increasing user demand for environmentally friendly products. As a consequence, companies are required to account and report environmental impacts along their value chain and reduce impacts by implementing environmentally conscious design such as EcoDesign. However, integration among companies in the sector is insufficient. This is partly due to the complexity and lack of experience in accounting and reporting greenhouse gas emissions and implementing EcoDesign tools. Additionally, research on the life cycle environmental impacts of ICT companies and products is limited. Therefore, this study aims to minimize the gap between research and practice by assessing the carbon footprint of an Internet Service Provider (ISP), calculating the carbon footprint of a residential router from a life cycle perspective and exploring reduction potentials through the application of EcoDesign. The assessment of the value chain carbon footprint of the ISP identifies that roughly 74 % is attributed to the so called indirect emissions (Scope 3), in particular category 3.11, the use of products. This is also reflected in the carbon footprint of the router. Since it is constantly in operation mode, the use phase causes up to 90 % of its carbon footprint. Different carbon footprint reduction scen, Den globala uppvärmningen påskyndas av mänsklig aktivitet sedan den industriella revolutionen. Vi upplever för närvarande den fjärde industriella revolutionen med de senaste genombrotten och den snabba utvecklingen inom digitalisering, industri 4.0 och „sakernas internet“. Miljöpåverkan från informations- och kommunikationsteknikindustrin (IKT) kommer att öka upp till 3,9 % av den globala miljöpåverkan fram till 2030. Samtidigt kan IKT- produkterna undvika miljöpåverkan med nästan tio gånger sin påverkan. IKT-industrin genomgår en omvandling som påverkas av vetenskaplig forskning och initiativ för industristandarder som stöder utvecklingen av EU:s politik och direktiv, samt av den ökande efterfrågan på miljövänliga produkter. Som en följd av detta måste företagen redovisa och rapportera miljöpåverkan längs hela värdekedjan och minska påverkan genom att införa miljömedveten design, t.ex. ekodesign. Integrationen mellan företagen i sektorn är dock otillräcklig. Detta beror delvis på komplexiteten och bristen på erfarenhet när det gäller redovisning och rapportering av växthusgasutsläpp och genomförande av EcoDesign-verktyg. Dessutom är forskningen om IKT-produkters miljöpåverkan under hela livscykeln begränsad. Denna studie syftar därför till att minska klyftan mellan forskning och praktik genom att bedöma koldioxidavtrycket hos en Internetleverantör, beräkna koldioxidavtrycket hos en router för hushållsbruk ur ett livscykelperspektiv och undersöka möjligheterna till minskning genom tillämpning av EcoDesign. Bedömningen av Internetleverantörens koldioxidavtryck i värdekedjan visade att 74 % av koldioxidutsläppen hänförs till de så kallade indirekta utsläppen (scope 3), särskilt kategori 3.11, användning av produkter. Detta återspeglas också i routerns koldioxidavtryck. Eftersom den ständigt är i drift är det användningsfasen som står för upp till 90 % av dess koldioxidavtryck. Olika scenar

Global warming is a global issue which needs to be targeted sooner rather than later. One source of greenhouse gases, especially methane, is landfills. An obstacle for reducing these emissions in Sweden is the lack of national recommendation regarding which method should be used to quantify methane emissions from landfills. In this study, a literature review has been conducted to summarize available methods for quantifying methane emissions from landfills. A case study was then conducted at Filborna landfill, located in Helsingborg. The case study included an overview of the previously used methods for the quantification of methane emissions at Filborna. These consists of the tracer gas dispersion method, fluxbox measurements and measurements by drones and satellites. The case study also consisted of field measurements of methane gas at Filborna, to examine if any correlation between measured methane concentrations and barometric pressure changes could be found. No such correlation could be shown in this study. The case study illustrates how the measured amount of methane emissions can differ between various methods, as well as between different monitoring occasions with the same method. The results from the tracer gas dispersion method, the drone and fluxbox measurements are within the same range of around 100 kilograms methane per hour, whereas the satellite measurements show emissions of several thousand kilograms of methane per hour. Though, it should be noted that the satellite measurements at Filborna are being conducted as a trial, and the results are not yet final. In conclusion, there is a need for better guidelines for quantifying methane emissions from landfills. There is also a need for developing methods which can measure the emissions continuously, rather than momentaneously. This could provide improved measurement reports and create better conditions to implement or upgrade a potential extraction system for landfill gas., Historiska synder leder till nutida problem Att lägga sopor på hög har historiskt sett varit ett mycket populärt sätt att hantera avfall i Sverige. Att det var ett smidigt sätt då, innebär inte att dessa gamla handlingar är enkla att hantera idag. En av de problem som det gamla avfallet för med sig är bildning av växthusgaser som kan läcka ut från avfallsupplagen. För att leva upp till Parisavtalet är detta alltså ett av många områden där utsläppen behöver minskas. Men för att kunna mäta denna minskning, behöver vi först veta hur mycket som faktiskt släpps ut. Det finns ett flertal tillgängliga metoder för att mäta utsläpp av metangas från avfallsupplag, men ingen metod är helt felfri. Ett problem i dagsläget är att det är vanligt att utföra ett fåtal mätningar per år som endast ger ögonblicksbilder av utsläppen, och att sedan använda dessa resultat för att uppskatta de totala utsläppen under ett års tid. En svårighet med detta är att det finns många faktorer som kan påverka utsläppen från deponier över tid, som lufttryck, temperatur och vind. Om mätningar sker under en dag med ovanligt höga eller låga utsläpp, och sedan används för att representera hela årets utsläpp, finns det en risk att utsläppen blir starkt under- eller överskattade. Det är alltså viktigt att ta hänsyn till de väderleksfaktorer som råder vid mätningar för att se om dessa eventuellt kan ha en påverkan på metanutsläppen. Genom en fallstudie på Filbornadeponin i Helsingborg har det konstaterats att mätresultaten kan skilja sig åt både mellan olika metoder, men även mellan olika mättillfällen med samma metod. Något som saknas idag är en bra metod för att mäta gasutsläppen från avfallsupplag kontinuerligt i stället för vid enstaka tillfällen. Kontinuerliga mätningar kan ge en bättre förståelse för hur utsläppen förändras över tid, och vilka faktorer som har störst inverkan på utsläppens storlek. Bättre mätresultat kan skapa bättre förutsättningar för att implementera åtgärder, vilket i sin tur kan l

I rapporten sammanställs information om användningen av alternativa bränslen inom inrikes sjöfart och utrikes linjesjöfart. Med alternativa bränslen avses bränslen som inte är konventionella bränslen för maritima ändamål, vilket innefattar biobränslen, men också el, LNG och metanol. De sistnämnda bränslena är idag i varierande omfattning fossila men kan i framtiden produceras fossilfritt och bidra till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar från sjöfartssektorn. Studien inkluderar inrikes sjöfart i Sverige samt utrikes linjesjöfart, med särskilt fokus på de fartygskategorier som står för den största andelen av bränsleanvändningen. Utöver att beskriva användningen av alternativa bränslen samt trender för förändring av bränsle-användningen har syftet också varit att beskriva egenskaper för sjöfarten så som rörelsemönster, längd och frekvens på rutter, för att i fortsatta studier kunna analysera potentialen till omställning till olika typer av fossilfri framdrift. Inom ramen för studien har de framtagna dataseten använts för att göra en grov uppskattning av potentialen att ersätta bränsleförbrukningen inom de fartygskategorier med högsta andelen linjesjöfart med el. Följande datainsamlingsdelar har ingått: Litteratur och annan rapportering från forskningen, myndigheter och branschen kring användning av alternativa bränslen. Enkäter till aktörer som bedriver inrikes sjöfart samt utrikes linjesjöfart för faktisk användning av alternativa bränslen. Två dataset baserade på rörelsedata (AIS-data) under 2019 för fartyg inom Östersjöområdet, inklusive Skagerrak och Kattegatt, samt Shipair-modellen har tagits fram av SMHI. Information kring hur branschen jobbar med omställning till fossilfrihet. Detta har sammanställts baserat på en digital workshop som arrangerats inom ramen för projektet. Resultaten visar att både för inrikes och internationell sjöfart (från Sverige till Östersjön och Västerhavet) är det ropax, tankfartyg och general cargo-fartyg som står för, This study assesses information of the utilisation of alternative fuels within shipping. Alternative fuels for shipping, refers to fuels not conventionally used for maritime purposes and include biofuels, as well as electricity, LNG, and methanol. Alternative fuels are today (to varying degree) fossil-based but could, in the future, be produced from fossil free feedstocks and contribute to reducing greenhouse gas emissions and other air pollutants from shipping. This study includes Swedish domestic shipping and international (departing or arriving in Swedish ports) liner shipping. In addition to describing the utilisation of alternative fuels and the trends in the fuel utilisation the objective is also to describe properties of the shipping, including patterns of ship movement, distances and frequency for routes, velocities etc, to be used in future studies to analyse the potential for transition to fossil free propulsion. The established datasets have also been used for making a rough estimate of the potential to replace fuel consumption by electricity within the ship categories with the highest estimated share of liner shipping. The study includes the following data collection: Literature and other information from researchers, authorities and the shipping industry concerning the use of alternative fuels. Questionnaires to shipping companies conducting domestic shipping and international liner shipping. Two datasets based on ship-movement data (AIS-data) during 2019 for ships within the Baltic Sea, including Skagerrak and Kattegat, and the Shipair-model, assessed by SMHI. Information on how the shipping industry works with the transition towards fossil free conditions based on the summary of a digital workshop organized within the project. The results show that for domestic and international shipping it is ropax, tanker and general cargo ships that stands for the largest shares of the fuel consumption. According to our analysis ropaxes and passenger ferries have t, Potential och förutsättningar för svensk sjöfarts omställning till fossilfri framdrift

Energy use in the European Union is increasing. At the same time, it is estimated that by the year 2050 most of the EU population will be living in currently existing buildings. Some of these buildings are or will be in need of renovation, and they have identified a target to reduce overall energy use. The urgency of climate change also makes it highly relevant and important to improve buildings resource and energy efficiency. This thesis aims to explain how different proposed energy efficient renovation strategies affect the energy use at different system levels, the potential environmental impacts of these alternatives, how they are connected to economic impacts and the implications of using a commercial LCA software to answer these questions from a research perspective. In order to answer the questions above, the effect of different renovation strategies were studied by combining building energy simulations, energy system simulations, a building environmental assessment tool, life cycle assessment and life cycle cost calculations. These tools are used in order to provide an overview of how the different renovation strategies affect the production of district heating, greenhouse gas (GHG) emissions and the environmental and economic performance of the building. The results show that the selected renovation strategies reduce energy use by decreasing transmission losses, while reducing the total amount of purchased energy by using solar energy or by changing energy carriers. These different approaches have the potential to reduce the environmental impact, mainly by reducing global warming potential, acidification potential and eutrophication potential and to some extent abiotic depletion potential. However, when changing energy carriers there is a burden shift to radioactive waste disposed. When the economic aspects are analyzed, it is shown that there is no simple correlation between financial and environmental impacts. To analyze a building from a life cycle persp, Energianvändningen inom den Europeiska Unionen ökar. Samtidigt, beräknas att år 2050 så bor merparten av EU:s befolkning i byggnader som finns idag. En del av dessa byggnader behöver renoveras eller kommer att var i behov av renovering, och dessa är identifierade som ett mål för att minska energianvändning. Klimatförändringens akuta karaktär ökar också relevansen och betydelsen av att ha mer resurs- och energieffektiva byggnader. Denna avhandlings mål är att förklara hur olika energieffektiva renoveringsstrategier påverkar energianvändningen på olika systemnivåer, vilken är den potentiella miljöpåverkan av dessa alternativ, hur detta är kopplat till ekonomisk påverkan och vika är implikationerna av att använda en kommersiell mjukvara för att besvara dessa frågor ur ett forskningsperspektiv. För att svara på dessa frågor studeras effekten av olika renoveringsstrategier genom av kombinera byggnadsenergisimuleringar, energisystemssimuleringar, system för miljöcertifiering av byggnader, livscykelanalys och beräkningar av livscykelkostnader. Dessa verktyg används för att ge en överblick över hur olika renoveringsstrategier påverkar produktionen av fjärrvärme, utsläpp av växthusgaser och byggnadens miljömässiga och ekonomiska prestanda. Resultaten visar att de valda renoveringsstrategierna minskar energianvändningen genom att minska transmissionsförlusterna, och minskar behovet av köpt energi genom användning av solenergi och genom att byta energibärare. Dessa olika strategier har potential av minska miljöpåverkan i termer av klimatpåverkan, försurning, övergödning och till viss del utarmning av abiotiska tillgångar. Ett byte av energibärare medför dock att bördan skiftas till deponerat radioaktivt avfall. När de ekonomiska aspekterna analyseras visar det sig att det inte finns en enkel korrelation mellan dessa och miljöpåverkan. Att analysera byggnader utifrån ett livscykelperspektiv kan hjälpa till att identifiera för- och nackdelar med energieffektiv renovering från fa

I takt med att mänskliga aktiviteter har en allt större negativ påverkan på miljön, ökar behovet av ett mer omfattande hållbarhetsarbete i samhället. Här har företagen som en viktig aktör en stor roll att spela och att upprätta och redovisa en hållbarhetsrapport är ett sätt att bevisa för samhället hur de bidrar till en hållbar utveckling. Genom att hållbarhetsredovisa kan företagen öka sin trovärdighet kopplad till hållbarhetsrelaterade frågor och får en chans att bevisa hur de jobbar med CSR (Corporate Social Responsibility), det vill säga vilket samhällsansvar de väljer att ta. I dagens samhälle ställs inte längre frågan huruvida företagen ska jobba med hållbarhetsfrågor, utan hur och i vilken utsträckning det ska ske. Hållbarhetsredovisningen har därmed ökat drastiskt de senaste decennierna. I den här studien undersöks därför hur svenska företag jobbar med miljömässiga hållbarhetsrelaterade frågor enligt sina hållbarhetsrapporter och vilka förändringar som skett över tid. Den jämför även skillnaden i förändring över tid för identifierade väsentliga miljömässiga kategorier mellan privatägda och statligt ägda företag.Studien har utförts med hjälp av en blandad kvalitativ metod där innehållsanalyser har genomförts av sex företags hållbarhetsrapporter från åren 2014, 2017 och 2020. För att kunna göra en jämförelse mellan privatägda och statligt ägda företag, valdes tre privata och tre statliga företag ut att ingå i studien. Samtliga sex företag ska enligt lag upprätta en hållbarhetsredovisning. De mest väsentliga miljömässiga kategorierna i de analyserade rapporterna identifierades som avfall och cirkulära flöden, utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning.Baserat på insamlade data från de analyserade hållbarhetsrapporterna samt företagens hemsidor, redovisas sammanfattat hur de sex företagen jobbar med hållbarhet. Detta sker i form av en inledande text och tabeller som inkluderar företagens åtgärder och framsteg, mål och policys, miljöbelastning i siffror samt f, As human activities affect the environment more and more negatively the need for more extensive sustainability work in the society has become urgent. In this context companies as actors play a key role and by drawing up a sustainability report these companies can prove the society in how far they contribute to sustainable development. Through sustainability reporting companies may achieve higher credibility in respect to their sustainability work and get a chance to prove how they work with CSR (Corporate Social Responsibility), e.g. which responsibility they choose to take for the society. In today´s society it is no longer a question of if companies should work with sustainability but how and on which scale they should do it. Thus, sustainability reports have grown in number over the last decades. The aim of this study is to investigate how Swedish companies work with environmental sustainability according to their sustainability reports and which changes happened over the years. The study also compares differences over time between private limited and state-owned companies in respect to identified essential environmental categories.A mixed qualitative method is used by analyzing the sustainability reports of six companies of the years 2014, 2017 and 2020. In order to compare private limited and state-owned companies, this study contains the sustainability reports of three private limited companies as well as three sustainability reports of state-owned companies. All six of the companies are legally obligated to draw up a sustainability report each year. The most essential environmental categories identified in the reports are waste and circular flows, greenhouse gas emissions and energy consumption.This study has shown varying development within the identified most essential categories, and between 2014-2020 the sustainability reports show the same amount of increased as decreased sustainability work in the studied companies. The private limited companies have be, 2022-01-28

In stainless steelmaking, around 68% of the total greenhouse gas emissions come from the processing of raw materials. Thus, it is important for steelmakers to make efforts together with their raw material suppliers to implement low-carbon initiatives. To facilitate such initiatives, assessment of raw materials will provide guidance. In this work, the assessment of materials consists of two parts: i) different production scenarios are studied by using a static process model coupled with life cycle assessment approach to investigate the reduction potential of environmental impacts for Mo and Ni alloys; ii) assessment of the effect of trace element content (phosphorus) in stainless steel scrap on steel’s manufacturing cost, resource consumption and environmental impact using an online static process model. The results show that the overall GHG emission of FeMo production varies between 3.16-14.79 t CO2-eq/t FeMo (i.e. 5.3-24.7 tCO2-eq/t Mo). The main variance comes from the mining and beneficiation stages and depends mainly on the ore’s beneficiation degree. However, whether molybdenum is extracted as a co-product from copper mine or not can have an even greater effect on the total GHG emission of molybdenum due to the allocation of the impacts. In the case of nickel alloys, the GHG emissions for producing nickel metal, nickel oxide, ferronickel and nickel pig iron are 14, 30, 6 and 7 tCO2-eq/t alloy (i.e. 14, 40, 18, and 69 tCO2-eq/t Ni), respectively. Extracting sulfide ore through flash smelting process has been shown to have the least energy requirement and greenhouse gas emissions. In comparison to sulfide ore processing, oxide ore processed in an electric furnace is much more energy intensive and less environmental friendly primarily due to high content of gangue. However, by using a sustainable electricity source such as hydro-powered electricity, or applying a thermal heat recovery, it is possible to reduce the impact from electric furnace smelting of laterite, Vid tillverkning av rostfritt stål kommer cirka 68% av växthusgaserna ifrån råvaruanvändningen. Därför är det viktigt för ståltillverkare att göra en samordnad insats med sina levenrantörer för att reducera dessa utsläpp. Den här avhandlingen ämnar att undersöka råvaror ur två perspektiv: i) att utvärdera olika produktionsscenarier för molybden och nickelleggeringar genom en statisk processmodell i kombination med livscykelanalys för att undersöka potentialen för att minska miljöbelastningen; ii) att undersöka hur spårämnesinnehållet (fosfor) i rostfritt stålskrot påverkar ståltillverkningskostnaden, resursförbrukningen och miljöpåverkan med ett webbaserat verktyg för processmodellen. Resultaten visar att växthusgasutsläppen från produktionen av FeMo varierar mellan 3.16-14.79 t CO2-eq/t FeMo (d.v.s. 5.3-24.7 tCO2-eq/t Mo). Variationen beror främst på malmets anrikningsgrad under malmbrytnings- och anrikningsprocessen. När molybden förekommer i kopparmalm och utvinns som en co-produkt så kan det ha en större effekt på molybdens energiförbrukning och växthusgasutsläpp än vad malmens anrikningsgrad har. I fallet för tillverkning av nickelmetall, nickeloxid, ferronickel och nickeltackjärn är växthusgasutsläppen 14, 30, 6 respektive 7 tCO2-eq/t legering (motsvarande 14, 40, 18, respektive 69 tCO2-eq/t Ni). Användningen av sulfidmalm i flashsmältningsprocessen har visat sig ha lägst energibehov och växhusgasutsläpp medan användningen av oxidmalm i ljusbågsugn både är mer energiintensiv och utsläppsintensiv på grund av en stor mängd oxider i nickelmalmen. Dessa utsläpp kan dock förbättras genom användningen av hållbar energi (till exempel el från vattenkraft), eller genom värmeåtervinning under processen. Utöver detta kan skrot med lågt fosforinnenhåll också användas vid tillverkningen av rostfritt stål för att minska slaggmängden, förbrukningen av legeringar, produktionskostnaden och växthusgasutläppen. En ekvation mellan fosforinnehållet och skrotets värde föreslås

To reach the net-zero carbon goal by 2045, the Swedish government want to push the building and construction sector to lower their greenhouse gas emissions. This push is performed by implementing a law requiring building developers to perform a climate declaration over greenhouse gas emissions, to receive a building’s final clearance. The climate declaration is limited to only include emissions from material extraction until completed building. However, there is a varying knowledge level in the industry regarding how to perform a climate declaration as well as how different materials impact the result. Therefore, this study aims to bring clarity concerning the topic, by investigating where the major and minor climate impacts occur in a building process. Additionally, the impact of different insulations materials and how they influence the result of a climate declaration is studied. To answer the research questions, a climate declaration is performed on a Swedish preschool. The insulation material in the building is altered between glass wool, stone wool, cellulose fibre, foam glass, and polystyrene insulation in different scenarios to see how it impacts the result. The stone wool scenarios use both carbon neutral and non-carbon neutral insulation. Cellulose fibre uses both loose wool with data from an EPD and board insulation with data from Boverket’s climate database in the scenarios. The major climate impact derives from the product stage (A1–A3), meaning material selection have a significant impact on the climate declaration result. The building element with the highest climate impact is the inner walls followed by the foundation, while the floor construction, roof and outer walls have the lowest climate impact. On a material level, plaster board, building plywood and concrete have the highest climate impact in the reference building. The cedar panel have the lowest climate impact and is the only carbon negative material in the reference building. However, this i, För att nå klimatneutralitetsmålet 2045 vill den svenska regeringen driva bygg- och fastighetssektorn till att sänka sina växthusgasutsläpp. Denna insats utförs genom att införa en lag som kräver att byggherrar utför en klimatdeklaration över växthusgasutsläpp för att få ett slutbesked för byggnaden. Klimatdeklarationen är begränsad till att endast omfatta utsläpp från materialutvinning fram till färdig byggnad. Det finns dock en varierande kunskapsnivå i branschen om hur en klimatdeklaration utförs samt hur olika material påverkar resultatet. Därför syftar denna studie till att ge klarhet angående ämnet genom att undersöka var de större och mindre inflytandena på klimatpåverkan förekommer i en byggprocess. Dessutom studeras effekterna av olika isoleringsmaterial och hur de påverkar resultatet av en klimatdeklaration. För att besvara frågeställningarna utförs en klimatdeklaration på en svensk förskola. Isoleringsmaterialet i byggnaden ändras mellan glasull, stenull, cellulosafiber, skumglas och cellplast i olika scenarier för att se hur det påverkar resultatet. I stenullscenarierna används både koldioxidneutral och icke-koldioxidneutral isolering. Cellulosafibrer använder både lösull med data från en EPD och skivisolering med data från Boverkets klimatdatabas i scenarierna. Den största klimatpåverkan kommer från produktstadiet (A1–A3), vilket innebär att materialvalet har en betydande inverkan på klimatdeklarationsresultatet. Byggnadselementet med störst klimatpåverkan är innerväggarna följt av grunden, medan bjälklaget, taket och ytterväggarna har lägst klimatpåverkan. På materialnivå har gipsskivor, plywood och betong den högsta klimatpåverkan i referensbyggnaden. Cederpanelen har lägst klimatpåverkan och är det enda koldioxidnegativa materialet i referensbyggnaden. Detta beror dock på olika antaganden i klimatpåverkan angående bindningen av kol i organiska material. Resultaten visade att isoleringsmaterialet med den högsta klimatpåverkan är icke-koldioxidneutral

The construction sector accounts for about one fifth of Sweden's greenhouse gas emissions. It is also the sector that produces the second most waste in Sweden. Today there is an increased need for housing in Sweden, at the same time as the construction sector must reduce its greenhouse gas emissions. Usually when renovating a building, construction products are disposed despite having a remaining service of life. The purpose of this study is to investigate how the reuse of construction products can be increased in the construction sector. And to find out how companies in Växjö work with reusing construction products. The work was based on the project Kv. Stommen, the project was about a new preschool in Vikaholm, Växjö. In the project the buyer had requested that some construction products should be reused. The purpose of the study was addressed by using interview methodology and partaking in focus group discussion with Godahåll during their meeting. According to the results there are seven challenges that must be overcome before the reuse of construction products in the construction sector can increase. The representatives from the companies in Växjö, who were interviewed had a positive attitude towards reuse of construction products. One conclusion is that there is an interest in the construction sector to use reused construction products and that it will increase in the future. Another conclusion is that by using reused construction products, the construction sector´s waste volumes can be reduced and contribute to a circular construction.

På grund av antropogena utsläpp av växthusgaser sker stora förändringar i klimatet. Dessa kan leda till förödande konsekvenser för både människor, djur och natur. För att olika företag och verksamheter ska kunna mäta, hantera och eventuellt reducera sina växthusgasutsläpp används Greenhouse Gas Protocol som standard för växthusgasrapportering. Röda Korset Sverige har påbörjat ett klimatbokslut enligt Greenhouse Gas Protocol men inte inkluderat sina cirka 600 lokalföreningar runt om i landet. Syftet med detta arbete är därför att identifiera och kategorisera vilka aktiviteter Röda Korsets lokalföreningar bedriver som är av relevans i en växthusgasrapportering. Detta sker enligt Greenhouse Gas Protocol Scope 3, som är uppdelat i 15 olika kategorier och innefattar de indirekta växthusgasutsläppen genererade av den rapporterande verksamheten. Arbetet ämnar även leda till en enkät med generella frågor som ska kunna ställas till olika lokalföreningar för att mäta deras utsläpp av växthusgaser. För att besvara syftet studerades inledningsvis Greenhouse Gas Protocol. Vidare genomfördes ett studiebesök inkluderat en intervju med ansvarig vid Röda Korsets lokalförening i Örebro samt en intervju med ansvarig vid Röda Korsets lokalförening i Piteå. Informationen om lokalföreningarnas aktiviteter som anskaffades kategoriserades sedan enligt kategorierna som Scope 3 innefattar, vilket sammanställdes i en tabell. En enkät utformades baserat på de kategoriserade aktiviteterna. Resultatet visar att lokalföreningen i Örebro bedriver aktiviteter som platsar i Scope 3 kategorierna 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9 och 11, medan lokalföreningen i Piteå bedriver aktiviteter som platsar i kategorierna 1, 3, 4, 5, 6, 7 och 9. Frågeenkäten som skapades innehåller frågor baserade på de aktiviteter som platsade i någon av kategorierna som ingår i Scope 3, det innebär alltså att aktiviteter som inte tagits i beaktande i samband med katego, Due to anthropogenic emissions of greenhouse gases, major changes are taking place in the climate. These can lead to devastating consequences for both humans, animals, and nature. For various companies and businesses to be able to measure, manage and possibly reduce their greenhouse gasemissions, the Greenhouse Gas Protocol is used as a standard for greenhouse gas reporting. The Red Cross Sweden has started a greenhouse gas accounting according to the Greenhouse Gas Protocol but has not included its approximately 600 local associations around the country. The purpose of this report is to identify and categorize which activities the Red Cross local associations carry out that are relevant in a greenhouse gas accounting. This was done according to the Greenhouse Gas protocol, Scope 3 which is divided into 15 different categories that includes indirect greenhouse gasemissions generated by the reporting companies. The report also intends to lead to a questionnaire with general questions that can be asked to local associations to measure their greenhouse gasemissions. To answer the purpose of the report, the Greenhouse Gas Protocol was initially studied. Furthermore, a study visit including an interview at the Red Cross Örebro was done and an interview with the Red Cross Piteå. Information about the local associations' activities that were acquired was then categorized according to the categories included in Scope 3, which were summarized in a table. The questionnaire was then designed based on the categorized activities. The results show that the activities of the Red Cross Örebro fit in categories 1, 3, 4, 5, 6, 8, 9 and 11, while the activities of Red Cross Piteå fit in categories 1, 3, 4, 5, 6, 7 and 9. The questionnaire that was created contains questions based on the activities that were placed in at least one of the categories included in Scope 3, which means that activities not taken in account during the categorization were not included in the questionnair

From the year 2018 to 2020 Uppsala Skolfastigheter AB changed their vehicle fleet to follow Uppsala municipality’s goal of a fossil-fuel-free vehicle fleet. Fossil-fuel-free, according to the municipality’s regulations, means that a vehicle can run on fossil-free fuel. To evaluate Skolfastigheter’s initiative, this report will examine both the change in greenhouse gas emissions as well as the usage of fossil-free fuel from the year 2018 to the year 2020. The report will also evaluate what the most appropriate fuel for Skolfastigheter’s vehicle fleet is. The results showed that even though the vehicle fleet had used more fuel and traveled longer distances, the levels of greenhouse gas emissions were lower in the year 2020 than the previous two years. To compare different fuels the greenhouse gas emissions were calculated as GWP (Global warming potential) and divided by megajoule (MJ). The two fossil-free fuels, HVO100 and biogas, had the lowest quotient compared to diesel, bio diesel and petrol. The usage of fossil-free fuel increased from 35 % to 89 % between the years 2018 and 2020. As the fossil-free fuels have the lowest GWP/MJ quotient, the increasing use of these could be one of the main reasons that the greenhouse gas emissions were lower in 2020 than in both 2018 and 2019. A method was created in order to properly evaluate the fuel types mentioned in this article. Five criterions were chosen to classify the fuels; If the fuel was fossil free, its greenhouse gas emissions [GWP100/MJ], its accessibility outside urban Uppsala, and its affordability [kr/MJ]. The criterions were also weighed differently in accordance with Skolfastigheter’s request. The compared fuels were diesel, bio diesel, petrol, biogas and HVO100 as these are the ones that Skolfastigheter have used in the examined time frame of 2018 to 2020. The fuel should also be applicable to the vehicles Skolfastigheter have. With this method HVO100 was concluded to be the most appropriate fuel, however, t, Från år 2018 till 2020 har ett aktivt arbete utförts av Uppsala Skolfastigheter AB för att i linjemed de kommunala miljömål som finns ha en fordonsflotta som är fossilfri enligt definitionerna fossilfri och förnyelsebara drivmedel. Frågeställningen som rapporten är uppbyggd kring ärutformad för att utvärdera resultatet av arbetet mot detta mål samt hur arbetet kan vidareutvecklas. Det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter orsakat av drivmedel under åren 2018 till 2020, samthur stor del av detta drivmedel som varit fossilfritt, ger en summering av resultatet av arbetet.År 2018 vad det totala utsläppet av växthusgaser 27 ton koldioxidekvivalenter jämfört med år2020 då det hade minskat till 20 ton koldioxidekvivalenter. Och andelen fossilt drivmedel somförbrukades år 2018 var 18 % medan endast 4 % år 2020. Trots att en ökning har skett i hurmånga mil fordonsflottan har kört respektive år har den totala mängden utsläppta växthusgaserorsakade av förbränningen av drivmedel minskat från år 2018 till 2020. Det är ett resultat somberor på en ökad användning av drivmedel som enligt Uppsala kommun definieras som fossilfriaoch förnyelsebara. Dessa drivmedel, främst biogas och HVO100, har en låg kvot av koldioxidekvivalenter mätta i kg per MJ som utvinns ur bränslet. Denna kvot är den som rapportenfrämst har fokuserat på för att avgöra vilken klimatpåverkan ett drivmedel har. En låg kvotinnebär låga halter växthusgaser i förhållande till förbrukad energi och är ett rimligt sätt att kunna jämföra drivmedel med varandra när de varierar i både aggregationstillstånd samt energidensitet. Vilket drivmedel som är mest lämpligt att använda i framtiden är även det något som rapporten behandlar och lägger fram en slutsats om. Genom att ha arbetat fram en metod där olikakriterier för drivmedel vägs mot varandra går det att i slutändan få fram det drivmedel som kananses vara mest optimal med de förutsättningar som finns för Skolfastigheters fordonsflotta. För attdrivmedlet ska anses som

Länder som skrivit under parisavtalet har som mål att sänka sina utsläpp av växthusgaser, men också med hjälp av mänsklig aktivitet absorbera växthusgasutsläpp för att förhindra den globala uppvärmningen till max 1,5°C under 2000-talet. Satsningar som berör mänsklig aktivitet är bland annat Bio-energy with carbon capture and storage (BECCS) och tillämpning av biokol. Sektorer som måste genomgå förändringar angående hur de bedriver sina verksamheter är bland annat transport, energiproduktion, fastigheter och lantbruk med mera. Studiens syfte är att beskriva kolsänkemetoderna BECCS och biokol samt kartlägga växthusgasutsläppen på en fastighet med hänsyn till dess drift och påvisa hur stor andel lagrad koldioxid som behövs för att fastigheten skall bli klimatpositiv. Kartlägga studenters intressen med hänsyn till klimatpositiva produkter och tjänster. Studien utgår från att göra en bokförings-livscykelanalys (BLCA) och information hämtas direkt från bolaget som ansvarar för driften av fastigheten samt utgår från hållbarhetsrapporter från företag och organisationer som har emissionsfaktorer gällande el och fjärrvärme kopplat till fastigheten. En marknadsundersökning riktad mot studenter genomfördes även för att kartlägga studenters intresse angående klimatpositiva produkter och tjänster. Fastigheten släpper ut ca 15,4 kg CO2e / m2 per år med avseende på drift. Det framkommer även att ca 70 procent av de tillfrågade studenterna är intresserade av klimatpositiva produkter och tjänster. Några slutsatser ur studien är att de kan installeras en förnybar energikälla på fastigheten och teckna elavtal gällande grön el för att minska koldioxidutsläppen., Countries that have signed the Paris agreement aims to decrease their greenhouse gas emissions, and with the help of human activity absorb greenhouse gases to prevent a global temperature increase of 1,5°C before the turn of the century. Investments that involve human activity include Bioenergy with carbon capture storage (BECCS) and usage of biochar. Among the sectors that need to make a change regarding their behavior towards greenhouse gas emission are transportation, energy production, real estate, and agriculture. The purpose of this study is to describe BECCS and biochar as a method for decrease greenhouse gas emissions. Calculate the greenhouse gas emissions for a premise regarding its operational activities and determine how much carbon dioxide the premise need to store in order to obtain climate positive status. Determine students interests regarding climate positive products and services. The study used the life-cycle analysis method to determine how much greenhouse gas emissions the premise emitted. The information was obtained by the company that is responsible for the operational activities and emission factors for the district heating and electricity was obtained from secondary sources connected to the premise. A survey aimed at students was conducted to determine the interest of the students regarding climate positive products and services. The premise emitted approximately 15,4Kg CO2e/m2 Atemp per year for its’ operational activities. Approximately 70 percent of the students that answered the survey are interested in climate positive products and services. Conclusion from the study involves installing a renewable energy source on the premise and signing an electricity agreement regarding green electricity in order to decrease carbon dioxide emissions.

Energy efficiency within the transport sector - A case study on the vehicle fleet of a companyIsak EklövThe environmental objective of zero net emissions of greenhouse gases by 2045 asdecided by the Swedish parliament establishes a framework for a standard thatimplies a demand for considerable changes within many sectors at both technical and political level. The need for long term efficiency solutions with respect tosustainability to be able to reach this goal is great and one step towards this couldpotentially be an adaption to an increased amount of vehicles with alternative fuelsin the vehicle fleet of Sweden. This thesis examined the potential for companiesto reduce their life-cycle emissions of greenhouse gases as well as the total cost ofownership (TCO) for their vehicles by changing the composition of their vehiclefleet.The project started with a literature review of a general character where data forlife-cycle emissions of greenhouse gases as well as TCO for different vehicle typeswas examined and collected. Then the life-cycle emissions of greenhouse gases andTCO were calculated for the different vehicle types through a case study on thevehicle fleet of a company. Finally a programming script was developed to increasethe efficiency of the process which was then used to create scenarios with differentcompositions of the vehicle fleet. A sensitivity analysis was also carried out to evaluate the robustness of the life cycle calculations where the parameters individuallywere altered and the effect on the final result was examined.The result of the case study showed that alternative fueled vehicles are expected tolead to lower life-cycle emissions of greenhouse gases compared to the conventionalalternatives for all vehicle types where alternative fuels are commercially available.The only exception for this was the electric fringe benefit vehicle with a 100 kWhbattery which was expected to lead to higher life-cycle emissions than its fossilalternatives. The resu

Arbetet med att minska människans utsläpp av växthusgaser är en fråga som är högaktuell idag. Transportsektorn är den sektor som har näst störst klimatpåverkan inom EU-området. För att minska transportsektorns klimatpåverkan anser EU-kommissionen att en del av det gods som idag går på väg behöver flyttas till tåg eller sjö för att nå EU:s miljömål. Syftet med arbetet var att undersöka skillnaden av växthusgasutsläpp för transport av containrar beroende på transportsätt på sträckan Göteborg till Stockholm. De undersökta transportsätten var lastbil, godståg och containerfartyg. Studien använde en empirisk fallstudie där växthusgasutsläpp beräknades utifrån empiriska bränsleförbruknings data. Fallstudien kompletterades med en intervju från en person med stor erfarenhet av godstransporter på sträckan. Resultatet av undersökningen är att järnvägens miljöverkan är minst, men för tidskänsligt gods är fortfarande vägtransport det effektivaste transportslaget. För att sjöfart ska vara ett miljömässigt alternativ måste anpassningar av fartyg och/eller drift göras., The work to reduce greenhouse emissions created by humans is a question that is highly relevant today. The transport sector is the second largest emitter of greenhouse gases in the European Union. To reduce the greenhouse emissions from the transport sector the EU commission has said that some of the freight that currently is being transported by road must move to rail or sea transport in order to reach EU environmental targets. The scope of this study is to compare the greenhouse emissions based on fuel consumption from domestic container transport between Gothenburg and Stockholm. The different modes of transports studied were trucks, freight train and container ship. The study was conducted using an empirical case study to calculate the greenhouse gas emissions using empirical fuel consumption data. The case study was supplemented by an interview with a person with great insight in the transport business. The result from the study shows that from an environmental perspective container transport by rail should be used. Transport by road is still the best means of transport for time sensitive cargo. If transport by sea is to be an environmental option, there has to be adjustments on either ships or management or both.

Inledning- Det har satts upp mål på både global och nationell nivå för att bekämpa klimatförändringarna som sker på vår planet. Mat och måltider berörs direkt och indirekt av flera av dessa mål. På avdelningen Måltidsservice i Härryda kommun har arbete med att miljöutveckla skolmaten skett i mer än ett decennium, något som de ansvariga önskade en uppföljning på. Syfte- Att undersöka om och i så fall hur klimatavtrycket från skolmaten i Härryda kommuns gymnasieskola har förändrats från år 1993 till 2020. Ett andra syfte är att undersöka eventuella förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod. Material och metod- För att undersöka eventuella förändringar i klimatavtryck över tid har skolluncher från stickprov i tidsperioden 1993-2020 klimatberäknats. För att se eventuella förändringar i skollunchernas innehåll har frekvenser på fem utvalda livsmedel studerats. Resultat- Det finns ingen signifikant skillnad i CO₂emellan period 1 (1993+1998+2003) och period 2 (2013+2018+2020). Där finns svaga tendenser som tyder på minskning i skolmatens klimatavtryck under det senaste decenniet. Förekomsten av rent nötkött, produkter av gris och ris har minskat i skolluncherna medan vegetabiliskt protein och kött från fågel har ökat. Slutsats-Någon signifikant skillnad i klimatavtryck mellan 1993 och 2020 kunde inte fastställas. Det fanns tydliga förändringar i skollunchernas innehåll med avseende på livsmedel under samma tidsperiod., Introduction-Targets have been set at both global and national levels to fight the climate changes that are happening on our planet. Food and meals directly and indirectly affect several of these goals. For more than a decade the Meal service-department in Härryda kommun have been working on making their school meals more sustainable and now they want a follow-up on that. Aims- To investigate if and in that case how the carbon footprint from the high school of Härryda kommun’s school meals has changed from 1993 to 2020. A second purpose is to investigate any changes in the content of the school lunches referred to foods. Materials and methods-In order to investigate possible changes in carbon footprints over time, samples of school lunches in the time period 1993-2020 have been calculated. In order to see any changes in the content of the school lunches, frequencies of five selected foods have been studied. Results-There is no significant difference in CO₂e between period 1 (1993 + 1998 + 2003) and period 2 (2013 + 2018 + 2020). There are small tendencies that indicate a decrease in carbon footprint from the school meals in the last decade. The presence of pure beef, products of pig and rice have decreased in the school meals, while plant-based protein and meat from birds have increased. Conclusion-No significant difference in climate imprint between 1993 and 2020 could be determined. There were obvious changes in the content of the school lunches with regard to food during the same time period.

This thesis evaluates the consulting firm WSP´s most significant direct and indirect emissions. This is done by developing a method for collecting and estimate the climate impact associated with a consulting firm´s operations. The aim of this thesis emerged as part of the Uppsala climate protocol, of which WSP has been a member since 2015. Each member has been assigned to adopt at least five of thirty climate challenges. One of the challenges that WSP has assumed is to identify the company’s most significant indirect emissions. The method is based on the guidelines of the well-established standard for calculating climate impact Greenhouse gas protocol. The results show that WSP's total climate impact for 2019 was 208 tones CO2 -eq, corresponding to approximately 1,59 tones CO2-eq per employee. Of these emissions, 76 percent where related to indirect emissions outside the company´s gate. The result shows that capital goods, energy use and business travel constitute WSP´s most significant emissions in 2019. The study shows that a consulting firm's largest emissions occur outside the business's gate in goods and services along the value chain, which demonstrates the importance of including indirect emissions when mapping a company's climate impact.The climate calculations only reflect WSP's emissions linked to the daily operations at the office. Supposedly, a consulting firm’s biggest emissions lies in the consulting assignments. However, there is currently no accepted method for calculating emissions for assignments or any standard for how emissions should be distributed among different actors. A review of previous research shows that there is a large knowledge gap when it comes to quantifying emissions from consultancy assignments. Thus, there is a need to develop methods for how to calculate emissions from assignments. A prerequisite for this is collaboration and increased transparency between different players in the value chain. Collaborations, such as the Uppsala

Several categories of emissions are presented in Ericsson ́s sustainability report, among them emissions from product transportation is the largest one within Ericsson ́s own business. However, it is only a part of the transportation flow that is included in the report. The sustainability report covers transportations from distribution centers to customer sites, but now Ericsson will expand the range to cover a larger part of the supply chain, from first tier suppliers, through production, to customer sites. The change would provide Ericsson with better visibility and control over the supply chain and therefore enable the possibility to find new solutions the reduce greenhouse gas emissions. One strategy to reduce product transportation greenhouse gas emissions is regionalization, which Ericsson is already implementing for the production sites. Moving forward they also want to evaluate the possibility to regionalize the external suppliers. Therefore, the aim of the study is to evaluate the effects of a regionalized supply on product transportation from first tier supplier to customer sites, with focus on greenhouse gas emissions. Transportation data including weight, distance and transport mode was collected. Calculations was then done on an aggregated level and did not get into details regarding vehicle utilization or fuel usage. Data collected was inadequate in some part of the supply chain and the gaps were filled with assumptions based on initial interviews. The current emissions for the part of the supply chain that goes from suppliers to distribution hubs was calculated to 30 000 ton CO2e, but with regard to sensibility analysis the true value of emissions is higher. Further, the total current emissions were calculated by adding the new calculatedpart with Ericsson’s reported numbers, which gave the total emissions in the flow to be 169 000 ton CO2e. After the benchmark was established the effect of a regionalized supply was examined. Ericsson has divided the, Följande arbete berör Ericssons växthusgasutsläpp från produkttransporter. I Ericssons hållbarhetsredovisning presenteras i dagsläget olika kategorier av utsläpp. Av de utsläppen som sker inom Ericssons verksamhet är produkttransporterna den största kategorin, trots att endast en del av flödet ingår i de presenterade siffrorna. Ericsson redovisar utsläppen för transporter från en distributionshub ut till kundsite, men vill nu utöka omfånget till att gå från förstaledsleverantörer, via produktion, ut till kundsite. Förändringen ämnar ge Ericsson bättre visibilitet och kontroll över försörjningskedjan för att därigenom kunna hitta lösningar för att minska växthusgasutsläppen. En strategi för att minska växthusgasutsläpp från produkttransporterna som Ericsson undersöker är regionalisering, något som redan genomförts för produktionen. Framöver vill Ericsson även utvärdera möjligheten av att regionalisera leverantörerna. Därför är syftet med studien att utvärdera effekterna av regionaliserad försörjning i Ericssons produkttransportflöde från förstaledsleverantörer till kundsiter, med fokus på växthusgasutsläpp. För att genomföra studien samlades transportdata med information kring vikt, sträcka och transportmedel in. Beräkningarna genomfördes på en aggregerad nivå och gick inte in på en djupare nivå såsom fyllnadsgrader eller bränsle som använts. Data var bristfällig på en del ställen i flödet och där fylldes luckorna på med antaganden baserade på intervjuer. Nuvarande utsläpp från flödet som går mellan leverantörer och distributionshubbar beräknas 2019 vara 30000 ton CO2e, men med hänsyn till känslighetsanalyser uppskattas det verkliga utsläppet vara högre. Det framtagna utsläppet slogs samman med de utsläppen Ericsson redan redovisar och de totala utsläppen för flödet blev därför 169 000 ton CO2e. Efter att ett utgångsläge fastställts undersöktes påverkan av en region

According to the national climate policy framework adopted by Riksdagen (the Swedish parliament) 2017, Sweden should reach zero net emissions of greenhouse gases in 2045. For this to be successful, the construction and real estate industry, which annually accounts for one fifth of Sweden’s territorial greenhouse gas emissions, needs to minimize its emissions. One step towards reducing the emissions is to track and quantify them and that is why in 2022 a new law will come in to force that requires the developer to make climate declarations on all new buildings. This study has investigated how and when climate calculations of planned buildings should be carried out in order to be as beneficial as possible. Furthermore, the study examined material choices and emission allocation in order to reduce greenhouse gas emissions caused by the construction process. A building information model (BIM model) of an educational building which is planned to be built, served as a case study for this project. The BIM model was imported to a spreadsheet program in order to create three different versions of the building in three common framing materials; wood, concrete and steel. A list of all used building components, construction resources and associated quantities was produced and exported for each model. The list was imported to a climate calculation tool, based on Life Cycle Assessment (LCA), to manually link the construction resources with their corresponding LCA data. General waste fractions and general transport scenarios were entered for each construction resource. Theresults showed that the wooden frame model emitted 28 %less carbon dioxide equivalents (CO2e) than the concrete frame model and 22 % less than the steel frame model. The wood frame itself generated a 54 % less greenhouse gas emissions than the concrete frame and 45 % less than the steel frame. Concrete and insulation were the two resource groups that caused the greatest climate impact in five out of six cases. Th

För att minska sina växthusgasutsläpp behöver sjöfarten introducera alternativa marina drivmedel. Det övergripande målet med denna förstudie är att bedöma potentialen för ammoniak som marint bränsle. Mer specifikt presenteras en kunskapssyntes av ammoniak som marint bränsle inkluderandes möjliga produktionsvägar, kostnadsuppskattningar, teknisk genomförbarhet, säkerts-relaterade och miljömässiga aspekter. Ammoniak är ett flytande kolfritt bränsle som kan tillverkas från förnyelsebara källor och som drivmedel användas i bränsleceller eller förbränningsmotorer.I jämförelse med andra möjliga förnybara marina bränslen förväntas den framtida kostnaden för ammoniak kunna vara i samma storleksordning. Detta kräver emellertid en betydande ökning av tillförlitlig förnybar produktion av ammoniak. Det större platsbehovet ombord för att förvara ammoniak jämfört med flera andra bränslen, med undantag för vätgas, kan begränsa användandet av ammoniak för långväga sjöfart. Fungerande bränsleinfrastruktur och bunkringssystem är centrala för att ammoniak ska kunna användas som sjöfartsbränsle men det verkar inte finnas några stora hinder för detta.I de begränsade antalet motortester med ammoniak används en relativt stor andel pilotbränsle, det finns också en utsläppsproblematik och den uppnådda effektiviteten är låg. Det finns emellertid ingen anledning att tro att motorerna inte kommer att förbättras och utsläppen att kunna hanteras, men innan ammoniak kan används på fartyg behövs fler studier av utsläpp och effektivitet.Säkerhetsaspekter är centrala för ammoniak som bränsle. Utöver påverkan på vatten och luft vid ett större utsläpp skulle ett läckage inne på fartyget vara ytterst allvarligt för besättning och eventuella passagerare. Strikta riktlinjer för design av ammoniaksystem och för hanteringen av sådana system behövs och effekterna av en olycka behöver utredas vidare.Följande projekt föreslås för att täcka kvarvarande kunskapsluckor: (i) en fördjupad analys av ammoniak som ma, Branschprogrammet hållbar sjöfart

Under 2018 ändrades Sveriges lagstiftning som styr framtagande av miljöbeskrivningar i väg- och järnvägsplaner. Ändringen innebär bland annat att miljöaspekten klimatförändring lyfts in på ett tydligare sätt och får större betydelse. Det finns flera metodologiska utmaningar med att beskriva klimataspekten i planskedet. En utmaning är att klimataspekten har ett långt tidsperspektiv.Målet med projektet har varit att utveckla och ta fram förslag på en metod för att beskriva konsekvenser av utsläpp av växthusgaser i enskilda MKB eller miljöbeskrivningar. Rapporten presenterar en metod som mycket förenklat innebär att projekts utsläpp av klimatgaser kopplas samman med det nationella miljökvalitetsmålet "Begränsad klimatpåverkan" och FN:s klimatpanels (IPCC:s) RCP-scenarier (Representative Concentration Pathways). Med hjälp av kopplingen till RCP-scenarierna skapas en modell som förhoppningsvis gör det möjligt att göra en miljökonsekvensbedömning av ett projekts klimatpåverkan. Därutöver listar rapporten ett flertal aspekter som möjliggör en utveckling av metoden och Trafikverkets klimatarbete i stort., Klimatpåverkan i MKB