Search

Bildskapande används både inom förskola och skola där helheten av erfarenheter, kunskaper, känslor och upplevelser gynnar barns kunskapsutveckling. Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förskollärares olika syn på bildskapande verksamhet i förskolan. I studien användes metoden intervju. Intervjuerna genomfördes enskilda och i grupp. Resultatet pekar på förskollärarnas olika synsätt på bildskapande verksamhet i förskolan, där förskollärarna beskriver att bildskapande blir ett sätt för barn att uttrycka sig och kommunicera på, där samspelet och kommunikationen bidrar till barns utveckling. Förskollärarna uttrycker att kulturella redskap kan tolkas som fysiska och språkliga och förskollärarna beskriver att olika material är viktigt för att ge barn stöd inom bildskapande. Resultatet visar även på förskollärarnas olika synsätt på den egna rollen inom bildskapande aktiviteter vilket pekar på att rollen är central för barns utveckling inom bildskapande. Förskollärarna uttrycker att deras roll inom bildskapande handlar om hur de utforma miljön, erbjuder material, hur de ser till barnens egna intressen, att de lyssna på vad barnen uttrycker, hur de ger barnen stöttning, och även att de uppdaterar sig själva om ny forskning inom bildskapande. Förskollärarna i studien uttrycker även att deras egen kompetens och trygghet inom bildskapande är central. Resultatet pekar på att förskollärarna anser att kompetensen och tryggheten genererar både möjligheter och hinder för bildskapande aktiviteter. Slutsatsen för denna studie ger en antydan om att förskolläraren har en central roll i bildskapande aktiviteter i förskolans verksamhet utifrån flera olika delar som framgår i resultatet.

Denna rapport beskriver ett examensarbete inom integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde. Arbetet utfördes i samarbete med företaget The Best of Sweden AB där uppdraget var att utveckla ett fäste och skyltar för bakrutetorkare på personbilar. Utvecklingsprocessen för produkten började med en förstudie där bland annat kundbehov undersöktes. Under förstudien undersöktes även olika faktorer som kan komma att påverka produkten i dess användningsmiljö, exempelvis bilars aerodynamik och kraften i bakrutetorkarens motor. En fältstudie genomfördes på existerande torkararmar som fästets och skyltarnas mått grundas på. Resultatet från förstudien var en kravspecifikation som det slutliga konceptet ska kunna ställas mot. Olika strukturerade designmetoder användes under konceptgenerering samt konceptutvärdering som följdes upp av detaljutveckling. Förslag på material och tillverkningsmetod samt ett kostnadsförslag togs fram. Resultatet blev en fästanordning och skyltar för bakrutetorkaren på personbilar vilket gör det möjligt för användaren att montera personifierade skyltar i olika format. Fästanordningen består av ett fäste och en rem, där remmen spänns åt runt torkararmen och håller fästet på plats. Produktens symmetri medför att den kan placeras på torkararmar oavsett om torkararmen går vänster- eller högervarv. This thesis discloses a bachelor degree project in Product Design Engineering at the University of Skövde. The project was performed in collaboration with a company called The Best of Sweden AB where the assignment was to develop a universal mount and signs for rear window wipers on cars. The development process started with a prestudy where customer needs where analyzed. Different factors which affect the product in the environment of use, such as the aerodynamics of cars and the force in the rear window wiper engine, were examined as well during the prestudy. A field study was carried out on existing rear window wipers which became the basis of the dimensions of the signs as well as the mount. The result of the pilot study ended in a list of requirements that the final concept was to be compared to. Different structured design methods was used during concept generation as well as concept evaluation which was followed by a development of the details of the final concept. A proposition of material selection and manufacturing method was determined as well as an estimation of manufacturing cost. The result was a fastening device and signs for rear window wipers on cars which makes it possible for the user to mount personalized signs if various different formats. The fastening device consists of a base mount and a strap, where the strap is tightened around the rear window wiper and keeps the base mount in place. The symmetry of the product enables it to be mounted to a rear window wiper that either rotates clockwise or counter-clockwise.

Läroplan för förskolan (Skolverket, 2016a) lyfter att barn ska få möjlighet att upptäcka och utforska sin omgivning genom olika uttryckssätt. Syftet i studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda rörelse i arbetet med barns lärande i förskolan. Vi vill undersöka förskollärarnas olika arbetsmetoder som de använder inom rörelseaktiviteter med barnen. Vi har gjort en kvalitativ studie där sju förskollärare har intervjuats i två olika kommuner för att ta del av deras erfarenheter och arbetsmetoder. För att få en djupare förståelse för förskollärarnas erfarenheter har semistrukturerade intervjuer genomförts som metod. Resultatet visar att förskollärarnas arbetssätt och engagemang har inverkan på barns möjligheter till utveckling i förskolan. Förskollärarna delar med sig av konkreta arbetsmetoder som används i verksamheten som exempelvis miniröris, dans, drama och musik. De upplever att barnen har lättare att skapa sig en förståelse av nya uttryckssätt om de får uppleva ny kunskap med hela kroppen. Resultatet visar även att då en förskollärare är lyhörd inför barnens olika behov ger det en möjlighet för barnen att testa olika uttryckssätt. Att lära med hela kroppen och se kunskap från olika synvinklar visar tidigare forskning och empiri på att rörelse har en positiv inverkan på barns inlärningsmöjligheter för att skapa förståelse för sin omgivning. Slutsatsen vi kommit fram till är att förskollärare uppfattar rörelse som någonting betydelsefullt för barnen samt att rörelse kan skapa goda möjligheter till att övervinna ny kunskap.

Syftet med studien är att få reda på hur användningen av matematikens skriftliga språkande kan påverka elevernas lärande i räknesättet division. Informanterna i studien var fem elever i årskurs 4 som valdes bland de som samtyckte till deltagandet. I den praktiska delen av arbetet, konstruerade eleverna en textuppgift till matematiska uttrycket 24/6 - 3. Materialet bestod av intervjuer och det som eleverna producerade när de konstruerade uppgifter och deras svar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att den största fördelen enligt eleverna var att matematikens språkande gör det roligare att arbeta med division. En annan viktig fördel var att elevernas förståelse i division ökade efter att de hade arbetat på detta sätt. De nackdelar som kom fram var att eleverna upplevde att det var arbetsamt och svårt att arbeta med metoden. Andra delen av resultatet visade att eleverna konstruerade uppgifter enbart med delningsdivision. De flesta elever gav siffran 24 kontexten av någonting ätbart. Största delen av eleverna menade att antalet 6 representerade människor. Eleverna definierade inte med tydlighet var antalet togs ifrån. Denna del av resultatet visade också att eleverna föredrar användning av symbolspråket och naturliga språket framför bildspråket i deras lösningar. Med stöd av det som resultatet visade kan språkandet anses vara ett bra sätt att arbeta med matematik i räknesättet division. The aim of the study is to see how the use of textual languaging of mathematics can affect pupils learning in an operation of division. Participants of the study consisted of five 4th grade pupils which were chosen among those who agreed to participate in the study. In the study, the pupils were supposed to construct a word problem for a mathematical expression 24/6 - 3. The research data consisted of interviews and of the material pupils produced when they constructed their word problems and their answers to them. The interviews were later analyzed with a qualitative content analysis. Results show that the most significant advantage according to the pupils were that languaging of mathematics makes it more fun to work with division. Another important result was that after the pupils had worked this way, they were able to understand the concept division a bit better. Disadvantages expressed by the participants were that they felt this kind of working method in mathematics may demand more work than what they are used to. The other part of the results show that the pupils constructed their word problems with division by parts. Almost all the pupils gave number 24 a context of something eatable. The most part of the pupils meant amount of 6 represent human beings, for example friends. Pupils didn’t clearly define where the amount of was taken away. This part of the results show also that the pupils preferred using symbolic language and natural language over pictorial language in their answers. Results indicates that languaging could be a recommended way to work with mathematics in division.

Syftet med detta examensarbete är att se hur det multimodala lärandet uttrycker sig i vardagsmatematik med hjälp utav tre frågeställningar. Med hjälp utav de tre frågeställningarna vill vi ur ett barn - och pedagogperspektiv belysa deras tankar kring matematik. Vi vill även som blivande KME-lärare se hur pedagogerna på förskolan använder sig utav estetiska uttryckssätt för att belysa matematik för barnen. Samt om de kombinerar de olika uttryckssätten i sitt arbete med barnen för att gynna deras utveckling. För att besvara vår frågeställning har vi valt kvalitativ forskningsmetod med hjälp utav barnintervjuer, enkäter till pedagogerna och observationer utav både barnen och pedagogerna. Materialet vi har fått fram från vår forskning har vi sedan analyserat och diskuterat med litteraturen från vår litteraturgenomgång. Vårt resultat har visat att en lyhörd och medveten pedagog stimulerar barns matematiska utveckling under deras tid på förskolan. Resultatet visade även på att pedagogerna arbetade multimodalt (mångspråkligt) för att beröra barnens alla sinnen och utveckla deras matematiska tänkande. Vidare såg vi även ett tydligt matematiskt samspel mellan barnen, där de under lek och aktiviteter med varandra använde sig utav matematiska begrepp för att lösa problem.

Syftet med studien är att kartlägga användningen av musik som ett verktyg för att stimulera kunskapsbildning inom skolämnen i årskurs 1-3 i Västerås Stad. Studien är kvalitativ med kvantitativa inslag och är baserad på en webbenkätundersökning med frågor som syftar till att undersöka hur pedagoger som undervisar i årskurserna 1-3 i Västerås stad tillämpar musik i undervisningen för att stimulera kunskapsbildning inom något skolämne. Resultatet visar att många pedagoger använder musik i sin undervisning genom att sjunga, lyssna, spela och dansa. Många pedagoger använder musik i sin undervisning för att skapa glädje, avslappning och stimulera lärandet. Resultatet visade också att ju äldre man är som pedagog, desto mer använder man sig av musik i sin undervisning. Slutsatser är att musik används i undervisningen för att främja inlärningen och frambringa känslor.

This study intends to examine teacher´s thoughts and perception of esthetic activities at preschools. I have chosen to restrict the esthetic area to the significance and function of clay to the teachers and children. On the basis of the belief that children can, and need access to a variety of ways to express themselves, we used the interviews to take part of teachers work and thoughts concerning clay, and the esthetic work. I have in this qualitative study addressed four questions: How do the teachers use clay in preschool activities? What do the teachers think about clay as a tool in the educational work at the preschool? Are the teachers working from the perception of children’s rights to express themselves in different ways and with the help of different tools? What function does clay fill for the children? I have interviewed eight teachers and taken part of both older and more recent theories around children and the creativity in esthetic contexts. The result is that clay is a valuable tool for the children and it could work as a tool in the educational work at the preschool. The teachers use the clay to give the children the opportunity to use their creativity, to explain and to talk in a group and also to get to know the material. The teachers have the belief that clay and other esthetic activities can contribute to the language development and give the children more ways to express themselves verbally and with the help of images. My study shows that it depends on the single teacher’s interest and engagement on how big a part of the esthetic activities the child is allowed to take part in, and also how the work with clay is modulated. Furthermore, it looks like there is good access to both clay and opportunities for the children to create in different ways using different materials. The teachers in this study have different experiences and all do not see the clay as the most useful form of esthetic work, but can see that it works as a useful material and complement to other creative material at the preschool.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om specialpedagoger använder sig av ett musiskt/estetiskt förhållningssätt till lärande för att underlätta inlärningen för elever med koncentrationssvårigheter. Med musiskt/estetiskt lärande menar vi att hela kroppen är integrerad i lärandet och att olika uttryckssätt möjliggör tillägnandet av ny kunskap. Vår tanke var att göra intervjuer med endast specialpedagoger men på grund av få tillgängliga informanter så har vi även gjort intervjuer med andra kunniga pedagoger inom det specialpedagogiska området. Totalt har vi gjort sex intervjuer med kvalitativ karaktär. Genom intervjuerna har pedagogernas syn på koncentrationssvårigheter och musiskt/estetiskt lärande och dess koppling synliggjorts. Vi har även studerat läroplanen för att tydliggöra och styrka vikten av musiskt/estetiskt lärande i skolan där det står att undervisningen ska anpassas till alla elevers förutsättningar och behov och att de har rätt till att få använda olika uttrycksformer för kunskap. ”Ingenting är mer orättvist än att mäta alla med samma mått” (Modern Barndom, 2004:8 s.10). Resultatet har visat att musiskt/estetiskt lärande förekommer i våra informanters undervisning och att det kan vara till fördel för elever med koncentrationssvårigheter men det är ett förhållningssätt till lärande som samtidigt kan försvåra för dem. Vi har valt att blanda begreppen barn och elever i vår text för att vi anser att barn är en ställning de yngre individerna alltid har men elever är de endast i skolsituationer. I skolan är de både barn och elever medans de efter skoltid endast är barn.

Denna studie är en liten undersökning om barns kroppsspråk samt barns kroppsliga uttryckssätt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda på hur barns olika uttryckssätt kan tolkas utifrån en gemensam situation. I studien försöker vi även ta reda på vilket sätt vi kan förstå barnens uttryckssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, där vi använder oss av videokamera. Från det inspelade materialet väljer vi sedan ut två sekvenser som vi sedan analyserar. Resultatet visar att barnen upplevde med och utifrån den egna kroppen i form av gester, miner, imitation och känslor.