Search

Syftet med denna kvalitativa studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande synliggöra förskollärarnas syn på utomhusmiljöns betydelse för barns språkutveckling. Studien lyfter även fram hur förskollärarna anser att det kan främja barns språk utifrån utomhusaktiviteter. För att uppnå studiens syfte har vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare från tre olika kommuner. I studiens resultat uttrycker förskollärarna att förskollens gård och närmiljöer är viktiga platser för att kunna utveckla barns språk. Däremot framkom det i resultatet att förskolens resurser samt närliggande utomhusmiljöer är grundläggande faktorer för att förskollärare ska kunna genomföra planerade och spontana aktiviteter utomhus. Resultatet visar även att hur pedagoger bemöter och stötter barnen i deras lek utomhus, påverkar barns språkutveckling både positiv och negativ. Studiens slutsats är att förskollärarnas förhållningssätt, platsen som förskolan befinner sig på och dess resurser påverkar barns möjlighet att utveckla sitt språk och möta den värd de lever i.

Studiens syfte är att undersöka fritidslärares uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik samt att förstå deras åsikter och reflektioner kring användningen av utomhuspedagogik i undervisningspraxis. Studien utforskar fritidslärares reflektioner av utomhusmiljöns användning för att främja elevernas kunskap och lärande i planerade aktiviteter. I tidigare forskning beskrivs utomhuspedagogikens och utomhusmiljöns möjligheter i ett pedagogiskt sammanhang. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade fritidslärare samlas empiriskt data till forskningsfrågor. Fenomenografi är en kvalitativ forskningsmetod som används i studien. Studieresultatet visar fritidslärarnas uppfattning av utomhuspedagogik som ett arbetssätt där lärandet sker i utomhusmiljö. Undervisning utomhus öppnar möjligheter för alla skolämnens inkluderande i undervisning. Med hjälp av praktiska exempel från verksamhet förstärker fritidslärarna sin uppfattning om utomhusmiljöns betydelse för elevernas kunskap och lärande. Studien lyfter också planerade aktiviteters positiva inverkan på elevernas lärande och kunskap.

Hur skolans utomhusmiljö är utformad varierar från skola till skola vilket gör att elevernas lekkommer har olika förutsättningar. Dessutom kan lärarens synsätt ha en påverkan på hur eleverna förhåller sig till miljön och leken. Examensarbetet undersöker hur lärare arbetar medutomhusmiljön samt hur deras arbete påverkar elevernas lek. Studien använder sig av intervjueroch observationer, med analysschemat outdoor play environment categorys (OPEC), för att undersöka frågeställningarna: Hur upplever lärarna att utomhusmiljön och material påverkans lek?; Hur påverkar lärarens synsätt och förhållningssätt hur eleverna förhåller sig tillutemiljön och leken?; Vilka metoder och verktyg använder lärare sig av för att vara möjligheter och motverka hindra i utomhusmiljön, material och leken? Detbarndomssociologiska perspektivet användes för att forma studier, där begreppen varandeindivider och blivande vuxna visade sig återkommande i informanternas berättelser. För att förstå informanternas berättelser angående elevernas lek utomhus används rumsteori och begreppet tolkningsreproduktion. Resultatet visar att det finns en koppling mellan platsen och hur eleverna leker, men även att lärarnas förhållningssätt har påverkats på elevernas lek. Detframkom att eleverna drog sig till undanskymda platser, bland annat i buskar och bakom träd, föratt leka rollkar. Det visade även sig att lärarnas synsätt gjorde det möjligt att skapa nya rumutomhus, bland annat genom att ta ut inomhusmaterial eller att hålla i lärarledda aktiviteter på platser.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare upplever förskolans utomhusmiljö under vintern som en plats för undervisning. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där två olika metoder för att samla in data har använts, semistrukturerade intervjuer och gåturer. Resultatet visar på olika arbetssätt och innehåll som vintern med dess förutsättningar möjliggör för samt vilka hinder som finns för att genomföra undervisning utomhus på vintern. Klibbsnö och kyla ses som stora möjligheterför undervisning. Utmaningar som resultatet visar är när det kommer stora mängder snö och när det är så kallt att det inte går att vara ute, då blir kylan istället ett hinder. Studiensresultat analyseras utifrån ett didaktiskt perspektiv där samverkan mellan de didaktiska dimensionerna och platsens betydelse för undervisningen synliggörs.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas vanor gällande utomhuspedagogik. För att ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie utifrån 10 semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma förskollärare. Vi tolkadematerialet utifrån ett pragmatiskt perspektiv genom Deweys vanebegrepp, hur vanor på förskolan i relation till utomhuspedagogik formar pedagogiska möjligheter och begränsningar. Studiens resultat pekar mot en differens i utomhuspedagogiken utifrån vad som sker på gården och närliggande miljö utanför gården. Resultatet visar även hur pedagogernas olika typer av vanor påverkar förutsättningarna för barns utbildning. Studien lyfter också hur förskollärarna medvetet väljer utomhuspedagogik som ett sätt att kanalisera lärande genom att aktivera flera sinnen. Vi har genom denna studie dragit slutsatsen om att pedagogers förhållningssätt ligger till grund för hur vanor skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen i utomhusmiljön

Studiens syfte är att öka förståelsen för hur pedagogerna skapar förutsättningar för barn att lära och utvecklas utomhus genom att kartlägga och undersöka hur utomhusmiljön används i förskolan och vilka roller pedagoger intar under utomhusvistelsen. Rådande studie tog avstamp i följande frågeställningar: Hur används utomhusmiljön i förskolan och hur stor del av barnens utomhusvistelse består av planerad- respektive spontan undervisning? Och Vilka roller intar pedagogerna under utomhusvistelsen och på vilket sätt skapas förutsättningar för barns lärande i utomhusmiljön? Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats där statistiska metoder användes för att analysera data. Empirin har samlats in genom en webbaserad enkätundersökning och uppföljande strukturerad observation. Studien utgick ifrån det sociokulturella perspektivet, där man intresserar sig för samspelet mellan människor. Begreppen som användes för att analysera empirin var språk, scaffolding och potentiell utvecklingszon. Utifrån tidigare erfarenheter ställde sig studiens författare frågande till om utomhusvistelsen används som en plats för undervisning. Studiens huvudsakliga resultat visar att förskolans utomhusmiljö används i syfte att erbjuda barnen rörelse, frisk luft och miljöombyte. Resultatet av delstudie 1 visar vidare att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning i jämförelse med planerad. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver planerad utomhusundervisning i närmiljön i jämförelse med förskolegården. Vidare visar resultatet att majoriteten av pedagogerna i större utsträckning bedriver spontan utomhusundervisning på förskolegården, i jämförelse med förskolans närmiljö. Resultatet av delstudie 1 visar att majoriteten av alla tillfrågade pedagoger, oavsett yrkesutbildning intar rollen som närvarande under barnens utomhusvistelse. Resultatet från delstudie 2 visar att majoriteten av alla observerade pedagoger, oavse

Denna studie är skriven i syfte att bidra med kunskap om vilka yttre och inre ramfaktorer som råder och påverkar förskollärares undervisning i rörelse och fysisk aktivitet i förskolans utomhusmiljö samt närmiljö. Vi strävar efter att ta reda på förskollärares beskrivningar och förhållningssätt kring detta område. Vi vill bidra med en djupare förståelse och nytänkande eftersom det är ett viktigt ämne som ofta hamnar i skymundan i förskolans verksamhet. För att ta reda på förskollärares beskrivningar användes kvalitativa intervjuer där empirin analyserades utifrån tematisk analys med hjälp av ramfaktorteori och inspiration från hermeneutikens tolkningslära. Med avsikt att ta fram teman och tolka deras beskrivningar och berättelser. Ramfaktorer handlar om de strukturella riktlinjer och förhållningssätt som påverkar förskollärares handlingsutrymmen. Resultatet av studien visar att barngrupperna blir större och personaltätheten minskar vilket påverkar barns utrymme och förskollärares möjligheter till aktiviteter på förskolegården och ta sig ut i närmiljön. Det framkom också att fysisk aktivitet vanligtvis inte diskuteras, planeras, dokumenteras eller utvärderas eftersom andra ämnen ligger i fokus. Förskollärare beskriver att barn rör på sig hela tiden och att det är viktigt med barns rörelse samt är grundläggande för deras lärande och utveckling. En slutsats blir därmed att flera förskolor saknar en utmanande och inspirerande utomhusmiljö med nivåskillnader och växtlighet. Tillsammans kan arbetslaget skapa möjligheter och sträva efter barns rätt till en likvärdig utomhusmiljö och upplevelser av olika fysiska miljöer med alla sina sinnen för motorisk utveckling och lärande., This study is written with the aim of contributing knowledge about which external and internal framework factors prevail and affect preschool teachers' teaching of movement and physical activity in the preschool's outdoor environment and local environment. We strive to find out about preschool teachers' descriptions and approaches to this area. We want to contribute with a deeper understanding and innovative thinking because it is an important subject that is often overlooked in preschool activities. In order to find preschool teachers' descriptions, qualitative interviews were used where the empirical evidence was analyzed based on thematic analysis with the help of frame factor theory and inspiration from hermeneutics. With the intention of bringing out the theme and interpreting their descriptions and stories. Framework factors are about structural guidelines and approaches that affect pre-school teachers' actions. The results of studies show that the childrens’ groups are getting larger and the staff are decreasing, which affects the childrens’ space and preschool teachers' opportunities for activities in the preschool yard and to get out into the local environment. It also emerged that physical activity is not discussed, planned, documented or evaluated because other subjects are in focus. Preschool teachers describe that children move all the time and that childrens’ movement is important and fundamental to their learning and development. A conclusion is therefore that several preschools lack a challenging and inspiring outdoor environment with differences in levels and vegetation. Together, teamwork can create opportunities and strive for childrens’ right to an equal outdoor environment and experiences of different physical environments with all their senses for motor development and learning.

Denna studie syftar till att väcka kunskap om naturmaterial till barnens utomhuslek. Studien vill även lyfta fram betydelsen av olika faktorer som påverkar barnens lek, där förskollärare, utomhusmiljön och barns egna kunskaper är av betydelse för leken med naturmaterial. För att kunna besvara studiens syfte som är att ”belysa förskollärares syn på naturmaterialet i leken.”, används semistrukturerade kvalitativa intervjuer med hjälp av fenomenografi. Utifrån fenomenografin använder sig studien av tre utfallsrum med underkategorier för att tydliggöra förskollärarnas olika uppfattningar som synliggörs i resultatet. Resultatet visar på att förskollärare har olika uppfattningar kring naturmaterial till barnens lek som grundar sig i deras egna personliga upplevelser med materialet. Där naturmaterial kan både anses vara svårt för barn att leka med och som ett material som bidrar med frihet till barnens lek., This study aims to raise knowledge about natural materials for children's outdoor play. The study also wants to highlight the importance of various factors that influence children's play, where preschool teachers, the outdoor environment and children's own knowledge are of a big importance for playing with natural materials. In order to answer the purpose of the study, which is to "illuminate preschool teachers' view of the natural material in play.", semistructural interviews are used using the phenomenography. Based on the theory, the study also uses three outcome rooms with subcategories to clarify the preschool teachers' different perceptions, which are made visible in the results. The results show that preschool teachers have different perceptions about natural materials for children's play, which are based on their own individual experiences with the material. Where natural materials can be considered both difficult for children to play with and as a material that contributes freedom to the children's play.

From previous experiences, different perceptions of risky play have been noticed. This study therefore aims to shed light on the early childhood education center (ECEC) teachers’ approach to and perceptions of risky play in ECEC outdoor environment. In order to make approaches and perceptions visible, nine semistructured interviews have been conducted with ECEC teachers. The semistructured interviews and the study are based on the socio-cultural perspectivewhere the concepts of proximal development zone, scaffolding and mediating tools are of importance.The result shows that risky play is seen from two different perspectives: risk of injury or as a chance for challenging the children. The risky plays occur in the ECEC’s outdoor environment; however, the possibility of scaffolding varies, though on the other hand, the children encourage each other to participation.Caregivers and the outdoor environment are the external factors that influence the children’s opportunities for risky play, though they do not influence the ECEC teachers’ attitude. Throughout the result, the risk of the play is an underlying focus, though despite this, several advantages are described.The conclusion is that risky play is significant for children’s development. The lack of risky play inhibits the children and can lead to negative consequences in the long term., Från tidigare erfarenheter har olika uppfattningar om riskfylld lek uppmärksammats. Denna studie har därför som syfte att belysa förskollärares förhållningssätt till och uppfattning av riskfylld lek i förskolans utomhusmiljö. För att kunna synliggöra förhållningssättet och uppfattningarna har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollärare. De semistrukturerade intervjuerna och studien i helhet utgår från det sociokulturella perspektivet där begreppen proximal utvecklingszon, stöttning och medierande redskap är av betydelse.I resultatet framkommer att riskfylld lek ses från två olika perspektiv; risk för skador eller chans till utmaning. De riskfyllda lekarna sker i förskolans utomhusmiljö, men möjligheten till stöttning varierar, däremot uppmuntrar barnen varandra till deltagande. Vårdnadshavare och utomhusmiljön är de yttre faktorer som påverkar barnens möjligheter till riskfylld lek, men de påverkar inte förskollärarnas inställning. Genom hela resultatet ligger lekens risk som ett underliggande fokus, men trots detta beskrivs flera fördelar. Den slutsats som kunde dras är hur betydelsefull den riskfyllda leken är för barnens utveckling då bristen av riskfylld lek hämmar barnen och kan leda till negativa konsekvenser på lång sikt.

The purpose of the study is to contribute to knowledge about educators' perceptions of biology teaching in the preschool's outdoor environment. The study focuses on educators’ perceptions of biology teaching, biology teaching in the outdoor environment and perceptions of how it can contribute to children's learning. The study is based on John Dewey’s pragmatic learning theory and the didactic questions of what, where, how and why. The study was conducted through a survey in which 44 active preschool educators participated. The educators work work as preschool teachers, principals and special education teachers. The result shows that educators have perceptions of biology teaching that takes place in the outdoor environment contributes that the children gets to take part in several of the curriculum's goals. Therefore, this is assumed to promote the children’s learning and development. The children gets to use all of their senses, experience practically and not only theoretically, and when they learn about their environment, it contributes to them having a further good attitude and approach against our society and the world around them, according to the educators perceptions. The result also showed educators perceptions and awareness of being present and in biology teaching so that the children can acquire knowledge about the subject. The perceptions describes that if educators make the content connected to biology visible so the children can pay attention to it and in a fun and meaningful way get to conquer knowledge in the subject., Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogers uppfattningarkring biologiundervisning i förskolans utomhusmiljö. Studien fokuserar påvilka uppfattningar pedagoger har om biologiundervisning,biologiundervisning i utomhusmiljön samt uppfattningar kring hur det kanbidra till barnens lärande. Studien utgår ifrån John Dewey’s pragmatiska lärteori och de didaktiskafrågorna vad, var, hur samt varför. Studien genomfördes med hjälp av enenkätundersökning där 44 verksamma pedagoger inom förskolansverksamhet deltog. Pedagogerna arbetar som förskollärare, barnskötare,rektorer och specialpedagoger. I resultatet framkommer pedagogers uppfattningar om attbiologiundervisning som sker i utomhusmiljön bidrar till att barnen får ta delav flera av läroplanens mål och antas därför främja barnens lärande ochutveckling. Barnen får använda sig av alla sina sinnen, uppleva praktiskt ochinte enbart teoretiskt samt att när de lär om sin natur bidrar det till att de fåren vidare bra inställning samt förhållningssätt mot vårt samhälle ochomvärld, uppfattar pedagogerna. Resultatet visade även pedagogers uppfattningar och medvetenhet om att varanärvarande och engagerad vid biologiundervisning för att barnen då skakunna inhämta kunskaper om ämnet. Uppfattningarna beskriver att ompedagogerna synliggör innehållet kopplat till biologi så kan barnenuppmärksamma det och på ett roligt och meningsfullt sätt få erövrakunskaper inom ämnet

I samband med att barnkonventionen antagits som svensk lag har frågan om ett barnperspektiv på den fysiska planeringen i Sverige blivit aktuell. Svenska tätorter växer, men den förtätning som tillväxten innebär genomförs ofta på bekostnad av de utomhusmiljöer som barn använder i sitt lekande. Lek är nödvändigt för barnets utveckling, och för att säkerställa att barn har möjlighet att leka utomhus i tider av förtätning krävs en medveten fysisk planering. Detta kandidatarbete undersöker hur förtätade urbana utomhusmiljöer kan utformas med lekvänlighet i åtanke. Undersökningen görs dels genom en kunskapsöversikt som sammanfattar de förutsättningar som krävs för en lekvänlig utomhusmiljö, dels genom en omgestaltning av utomhusmiljön i kvarteren Oxnö, Ingarö och Möja i Farsta, Stockholm, vilka alla ska förtätas. Slutsatserna av kunskapsöversikten visar att lekvänlighet utomhus i synnerhet skapas genom miljöer som är fria från onödiga risker, lätta att nå, innefattar vegetation samt erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Det gestaltande projektet har genomförts mot bakgrund av dessa slutsatser.

This study is a degree project in Information Design with a focus on Spatial Design. The aim has been to gain an understanding of the residents' relationship to the city of Fuengirola through methods and theories. This with the goal of developing a public environment that leads to an increased sense of place while respecting and informing about a culture that is de-prioritized in favor of fast-growing tourism. The work inspects, from a perspective of Critical Regionalism and Sense of Place, the meaning of an authentic cultural experience and how it can be communicated through a spatial design. Methodical work has been carried out where interviews, photo studies, site analyses and an analysis of these have led to answers regarding which factors the residents of Fuengirola feel most attached to and which aspects have been lost over time. The results concluded that the attachment to place and the place identity that Fuengirola generates are based on interactions, traditions, and social gatherings, where the beach and tourism play a leading role. The sense of place is also strengthened through materials from a former room, as they still have a cultural importance today. The collected empirical evidence in combination with the theories has been the basis for a design proposal. The proposal involves a concept of different passages that reflects the activities and interactions that have characterized a room of the past and the factors that created an attachment to the place among the inhabitants. This degree project only visualizes part of a selected street to give an example of how these streets can potentially benefit an increased sense of place, place identity and connection to place in the city of Fuengirola., Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet har varit att genom metoder och teorier få en förståelse för invånarnas relation till staden Fuengirola. Detta med målet att utveckla en offentlig miljö som leder till en ökad platskänsla samtidigt som den respekterar och informerar om en kultur som bortprioriteras till förmån för en snabbväxande turism. Arbetet inspekterar, ur ett perspektiv av Kritisk Regionalism och Sense of Place, innebörden av en autentisk kulturell upplevelse och hur den kan kommuniceras genom en rumslig utformning. Ett metodiskt arbete har bedrivits där intervjuer, fotostudier, platsanalyser samt en analys av dessa har lett till svar inom vilka faktorer som Fuengirolas invånare känner mest anknytning för samt vilka aspekter som förlorats genom tiden. Resultaten kommer fram till att den platsanknytningen samt den platsidentitet som Fuengirola genererar har sin grund i interaktioner, traditioner och sociala sammankomster, där strand och turism bär en ledande roll. Platskänslan stärks även genom material från ett dåtida rum, då de har fortfarande en kulturell vikt idag. Den insamlade empirin i kombination med teorierna har legat som grund för ett gestaltningsförslag. Förslaget innebär ett koncept av olika stråk som reflekterar de aktiviteter och interaktioner som har präglat ett dåtida rum och de faktorer som skapat en platsanknytning hos invånarna. Detta examensarbete visualiserar endast del av en utvald gata för att ge ett exempel på hur dessa stråk kan eventuellt gynna en ökad platskänsla, platsidentitet och platsanknytning i staden Fuengirola., En del bilder har inför publicering suddats ut på grund av upphovsrättsliga skäl.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur förskollärare främjar deyngsta barnens motoriska utveckling i förskolans utomhusmiljö. Studienämnade också belysa den variation som kan finnas i utformningen avutomhusmiljön på olika förskolor. Åtta förskollärare på olika förskolor intervjuades i semistruktureradeintervjuer. Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Det gjordes ävenobservationer av varje förskolas utomhusmiljö när inga barn var närvarandeför att titta på dess utformning. Resultatet visar att man på många förskolor föredrar fri lek och spontanaaktiviteter över planerade och lärarledda aktiviteter när det kommer till rörelseoch motorisk utveckling. Det framkom också att alla förskolor erbjöd enutmanande utomhusmiljö och liknande fasta material, men att tillgången tillskogsliknande områden på gårdarna varierade kraftigt. En viktig slutsats som framkom är att flera förskollärare uttrycker att det intefinns ett behov av planerade lärarledda rörelseaktiviteter, i rak motsats tillforskningen, som föreslår att denna typ av aktiviteter är av stor vikt för deyngsta barnens motoriska utveckling. Gällande utomhusmiljön är det inteutformningen som har visat sig vara det viktigaste utan att barnen erbjudstillgång till den och att förskollärarna är närvarande och stöttande i barnensutforskande av miljön., The aim of the study was to contribute with knowledge about how preschoolteachers promote the motor skill development of the youngest children in thepreschool's outdoor environment. The study also aimed to highlight thevariation that can be found in the design of the outdoor environment at differentpreschools. Eight preschool teachers at different preschools were interviewed in semi-structured interviews. A qualitative content analysis was then conducted.Observations of each preschool's outdoor yard were made when no childrenwere present to look at its design. The results show that many preschools prefer free play and spontaneous activities over planned and teacher-led activities when it comes to movementand motor skill development. It also emerged that all preschools offered achallenging outdoor environment and similar solid material, but that access toforest-like areas on the yards varied greatly. An important conclusion that emerged is that several preschool teachersexpress that there is no need for planned teacher-led movement activities, indirect contrast to the research, which suggests that this type of activity is ofgreat importance for the motor skill development of the youngest children.Regarding the outdoor environment, it is not the design that has proven to bethe most important, but that the children are offered access to it and that thepreschool teachers are present and supportive in the children's exploration ofthe environment.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förskollärares förhållningssätt gällande utomhuspedagogik samt att belysa utomhuspedagogik som arbetssätt i undervisningen i förskolan. I läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) framgår att barn ska erbjudas aktivitet i både inomhusmiljö och utomhusmiljö. Utifrån läroplanens beskrivning av utomhusmiljön kan studien anses väsentlig för att belysa och bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring och använder utomhusmiljön i undervisningssyfte. Med utgångspunkt i två forskningsfrågor om förskollärares uppfattningar kring utomhuspedagogik som förhållningssätt och arbetssätt samlades empirin in genom intervjuer med sex verksamma förskollärare. Tre intervjuade förskollärare arbetade på förskolor med utomhuspedagogisk inriktning och tre informanter arbetade på förskolor utan utomhuspedagogisk inriktning. Föreliggande studies resultat analyserades genom tidigare forskning samt genom utvecklingspedagogiken och begreppen lärandets akt och lärandes objekt som är centrala begrepp inom utvecklingspedagogiken. Studiens resultat synliggör flera möjligheter och begränsningar med utomhuspedagogik. Informanterna använder till stor del utomhuspedagogik som arbetssätt på förskolans utegård och i förskolans närmiljö.Undervisningen utomhus är spontan och planerad varav planerad undervisning är mer förekommande. Undervisningen planeras och genomförs utifrån de fokuserade läroplansområden förskolorna arbetar med. Spontan undervisning i utomhusmiljön synliggörs i resultatet varav några informanter hänvisar till att utomhusvistelse innebär fri lek vilket medför att spontan undervisning inte är lika förekommande. Studiens slutsats är att utomhuspedagogik utgör fler möjligheter än begränsningar för barns utveckling och lärande och att förskollärares förhållningssätt till utomhuspedagogik är avgörande för förekomsten av utomhuspedagogik.

Syftet med studien är att vinna kunskap om hur en grupp förskollärare relaterar till den planerade undervisningen på förskolegården samt vad det finns för utmaningar och möjligheter med planerad undervisning på förskolegården. Vi anser att detta är ett område inom förskolans verksamhet som är nödvändigt att ta upp då möjligheterna som finns inomhus även finns utomhus. Björklund (2016) belyser att barns lärande sker hela tiden, även utanför tröskeln (a.a.). Därför är ytterligare kunskap kring detta område viktigt att forska vidare kring. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare varav två har titeln utomhuspedagog. Utifrån det insamlade empiriska materialet går det att tolka att förskollärarna är överens om vad begreppet planerad undervisning har för innebörd. Däremot skiljer sig förskollärarna åt i resultatet när det kommer till undervisning på förskolegården. Majoriteten av förskollärarna berättade att de använder sig av den spontana undervisningen på förskolegården och att den planerade undervisningen främst sker inomhus. I studien tar även upp frågeställningar kring möjligheter och utmaningar med att bedriva planerad undervisning på förskolegården. Det empiriska underlaget i studien har bearbetats med hjälp av tematisk analys. Materialet har analyserats och identifierats i olika teman och mönster som därefter har organiserats i olika kategorier. Dessa kategorier har med hjälp av den teoretiska grunden utvecklingspedagogiken använts för att förstå och tolka det empiriska materialet med hjälp av begreppen lärandets objekt och lärandets akt.

Syftet med denna studie är genom att lyssna på barns utsagor och röster få en djupare förståelse för och lyfta fram barns perspektiv på utomhusmiljön i förskolan. I studien ville vi undersöka och lyfta barns perspektiv på affordance i förskolans utomhusmiljö. Studien som utfördes är kvalitativ genom metoden mosaic approach. Den genomfördes på en förskola där totalt 18 barn var delaktiga i studiens två delar, gåturer och fokussamtal. De teoretiska utgångspunkterna för vår studie är barndomssociologiskt perspektiv och James J. Gibsons teori om affordance. Dessa perspektiv har använts i analysdelen av den insamlande empirin. Resultatet visar att förskolans utomhusmiljö har en mångsidig och variation av mjuk och hård funktionalism. Det påvisar även att barnen upptäcker breda variationer av affordance i utomhusmiljön men att olika faktorer begränsar för hur barnen får utlopp för sina handlingar. En av studiens viktiga slutsatser är att det krävs trygghet och ett flexibelt förhållningssätt hos pedagogerna att inte vara den som måste tala om hur allting ska förhålla sig. För att tillmötesgå barnens uppfinningsrikedom av utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt för att stötta barnens kreativitet och fantasiförmåga. En annan viktig slutsats i denna studie är att barn är kompetenta meningsskapare i utformandet av utomhusmiljön i förskolan., Betyg i Ladok 230619.

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om hur pedagoger förhåller sig till barns utevistelse och lärande samt vad utemiljöns utformning har för betydelse för spontan och planerad undervisning utomhus. Studien utgår ifrån ett socio-materiellt perspektiv och är utformad utifrån kvalitativ metod, där observationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Studiens resultat visar att utevistelsen domineras av barnens fria lek och samordnade aktiviteter ute sker i låg utsträckning. I resultaten framgår det att utemiljöns utformning och storlek har betydelse för hur pedagogerna förhåller sig till utevistelsen. Enslutsats är att det behövs en ökad kunskap hos pedagoger om hur utemiljöns utformning och deras förhållningssätt till utemiljön och utevistelsen påverkar barnens möjligheter för nya upptäckter och lärdomar.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver deras förhållningssätt i utomhusmiljön kopplat till genusnormer, inklusive hur de beskriver att genus konstrueras i förskolans utomhusmiljö. Studien är kvalitativ och använder sig av metoderna observation och semistrukturerade intervjuer. Observationerna användes för att skapa förkunskaper och bakgrund till intervjuerna om förskollärarnas förhållningsätt till genusnormerna i utomhusmiljön. Vidare intervjuades sex förskollärare i par, för att bidra med en medvetenhet och eventuell kunskap kring förskollärarnas förhållningsätt till genus i utomhusmiljön, samt konstruktionen av genus i utomhusmiljön. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Yvonne Hirdman och Judith Butlers teorier om genus samt att resultatet har bearbetats genom en tematisk analys utifrån teoriernas begrepp, isärhållning, hierarki, genuskontrakt och den heterosexuella matrisen. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att utomhusmiljön var genusneutralt samtidigt som det framkom många sätt som genusnormerna konstrueras i utomhusmiljön. Vidare visade resultatet hur genuskonstruktionen i utomhusmiljön beror på faktorer som materialet, barnens intressen, barnens ålder och förskollärarnas förhållningsätt. Förskollärarna betonade att deras förhållningsätt till genus i utomhusmiljöerna handlar om att se barn som barn, vara tillåtande till barns utforskande men även vara närvarande och där med barnen när genusnormerna behöver problematiseras tillsammans.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers reason about physical activity in preschool outdoor environments and whether there are any factors that affect the physical activity that is made possible. The study provides answers to how the preschool teachers in the study describe the design of the importance of the outdoor environment, the importance of their participation and time for planned activities that promote physical activity. The study is qualitative and the analysis of the empirical material is described through a content analysis based on six semi-structured interviews with active preschool teachers. The informants work at six different preschools, but within the same municipality in western Sweden. The empirical results show that all preschool teachers in the study reasoned that physical activity is an important part of preschool education, and that their role is important in promoting physical activity in children. The informants' outdoor environments differ from each other as they have different availability of trees, level differences and bushes. In the results, the preschool teachers also report that there is a desire to work more with planned physical activities in the outdoor environment, as some of them see an increase in children who do not manage to move as much., Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring fysiskaktivitet i förskolans utomhusmiljöer och om det finns några faktorer somberör för vilken fysisk aktivitet som möjliggörs. Studien ger svar på hurförskollärarna i studien beskriver utformningen av utomhusmiljöns betydelse,vikten av deras delaktighet, samt tid och tillgångar för planerade aktivitetersom främjar fysisk aktivitet.Studien har en kvalitativ ansats och analysen av det empiriska materialbeskrivs genom en innehållsanalys baserat på sex semistrukturerade intervjuermed verksamma förskollärare. Informanterna arbetar på sex olika förskolor,men inom samma kommun i Västsverige. I resultatet av empirin visas attsamtliga förskollärare i studien resonerar att fysisk aktivitet är en viktig del iförskolans undervisning, samt att deras roll är av vikt för att främja fysiskaktivitet hos barn. Informanternas utomhusmiljöer skiljer sig från varandra dåde har olika tillgänglighet av träd, nivåskillnader och buskar. I resultatetredogör även förskollärarna att det finns en önskan att arbete mer medplanerade fysiska aktiviteter i utomhusmiljön, då några av de ser en ökning avbarn som inte orkar röra på sig lika mycket.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare bedriver undervisning utomhus i förskolan. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi undersökt hur förskollärare beskriver deras användande av utomhusmiljöer för undervisning. I analys av empirin har vi använt oss av en kvalitativ tematisk analys med pragmatismen som teori. Studien innehåller tankar och erfarenheter från sex förskollärare som arbetar på förskolor belägna i stad och på landsbygd. Resultatet visar att det råder skilda förutsättningar för förskollärarna att besöka och bedriva undervisning på andra platser än förskolegården. En viktig aspekt som synliggörs är att förskollärarnas förhållningssätt spelar in i hur de använder sina omgivningar samt hur de ser på sin roll som förskollärare både i planerad och i spontan undervisning. Det tydligaste resultatet är att alla förskollärare som deltagit i studien önskade bedriva mer undervisning utomhus än vad de gör idag. För oss visar det på vikten av att belysa och diskutera utomhusundervisning och utomhuspedagogik och vad det kan bidra med i barnens utveckling och lärande.

Utomhuspedagogik har blivit en allt större del i dagens undervisning och det har forskats mycket om detta på senare år. Utomhuspedagogiken sägs ha en stor påverkan på elevers lärande där många faktorer påverkas positivt av denna sorts undervisning. Denna studies syfte är att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt till utomhusmatematik och hur de anser att utomhuspedagogiken bidrar till elevernas lärande. För att besvara studiens frågeställningar användes Deweys tre principer: Frihetens natur, Erfarenhetens kontinuitet och Social kontroll som tillhör Deweys lärandeteorier. De som intervjuades var lågstadielärare runt om i landet som var oberoende av varandra. Resultatet för studien visade att lärarna tycker det är bra med utomhusmatematik då det bland annat ökar elevernas motivation. Alla använde sig däremot inte av detta vilket sades bero på olika yttre faktorer.

Barns motoriska utveckling är en viktig del av arbetet i förskolan. I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, s. 9) står det att förskolans uppdrag är att utmana och främja barns motoriska utveckling och lärande i varierande miljöer. Den forskning som undersökt barns motoriska utveckling i utomhusmiljöer och vid riskfylld lek är bristfällig, vilket innebär att mer forskning inom området behövs. Därav är syftet med denna studie att undersöka hur förskollärare arbetar i utomhusmiljöer och hur riskfylld lek används för att främja barns motoriska utveckling. Studien har genomförts med den kvalitativa metoden self-report, där förskollärare besvarat nio frågor via e-post. I studiens resultat framkommer det att förskollärarna anser utomhusmiljön som betydelsefull för barns motoriska utveckling. Det framgår dessutom att när barn får möta varierande miljöer och leka med olika material främjas deras motorik. Förskollärarna lyfter fram vikten av närvarande, medforskande och stöttande pedagoger när barn utvecklas motoriskt i utomhusmiljöer. Resultatet visar även att förskollärarna anser att riskfylld lek är gynnsamt för barns motoriska utveckling, då de utmanas i olika rörelseaktiviteter vilket främjar deras motorik., Children's motor development is an important part of the work in preschool. In the Swedish Curriculum for the preschool, Lpfö 18 (Skolverket 2018, p. 9) it is stated that the preschool's mission is to challenge and promote children's motor development and learning in varying environments. Previous research that has studied children's motor development in outdoor environments and at risky play is inadequate, which means that more research in the area is needed. Hence, the purpose of this study is to investigate how preschool teachers work in outdoor environments and how risky play is used to promote children's motor development. The study has been conducted using the qualitative method self-report, where preschool teachers answered nine questions via e-mail. The results of the study show that preschool teachers consider the outdoor environment to be important for children's motor development. It also appears that when children encounter varying environments and play with different materials, their motor skills are promoted. The preschool teachers highlight the importance of present, co-researching and supportive teachers when children develop motor skills in outdoor environments. The results also show that preschool teachers consider risky play to be beneficial for children's motor development, as they are challenged in various activities which promotes their motor skills.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärares syn på undervisning utomhus ser ut. Vi har även undersökt om förskollärare använder tiden utomhus till någon planerad undervisning, vilka faktorer som påverkar hur de planerar för undervisning utomhus och vilka fördelar förskollärare ser med undervisning i utomhusmiljö. Studien är en kvalitativ studie och vi har intervjuat sex förskollärare. I analysen har vi använt oss av tematisk analys som stöd för att koda datamaterialet. Resultatet visar på att förskollärare tycker att det är betydelsefullt att vistas utomhus, men att undervisning utomhus sker i varierad mängd på de olika förskolorna. I vårt resultat framkom det olika faktorer som påverkar hur förskollärare planerar för undervisning utomhus. Sammanfattningsvis kunde vi se att det är förskollärarens personliga förhållningssätt och intresse som styr huruvida undervisning utomhus sker, Betyg i Ladok 240110.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik. Studien har riktat in sig på pedagogers förhållningssätt, utomhusmiljöns utformning, utomhusmiljöns handlingserbjudanden samt möjligheter och begränsningar i användandet av utomhuspedagogik. Detta för att förskolans läroplan belyser att barn i förskolan ska ha möjlighet till variation av aktiviteter, såväl inomhus som utomhus (Skolverket, 2018). Samtidigt som forskning bland annat nämner att yrkesverksamma inom förskolan uttrycker att det råder kunskapsbrist i hur man ska använda utomhuspedagogik och utomhusmiljön till sin fulla potential (Akpinar & Kandir, 2022; Moser & Martinsen, 2010). Metoden som använts i denna studie är semistrukturerade intervjuer av 8 olika pedagoger, där 6 stycken är förskollärare och 2 stycken är barnskötare. Vi har använt oss av tematisk analys som metod för att kunna urskilja likheter och skillnader i den empiri vi samlat in. Med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella perspektiv och tankar kring fantasi och kreativitet, samt begreppet affordance analyserade vi resultatet. Det övergripande resultatet av studien visar att utomhuspedagogiken som ämne är brett och komplicerat. Pedagogerna i intervjuerna uttryckte många olika faktorer som påverkar i hur stor utsträckning man använder utomhuspedagogiken och utomhusmiljön. Dessa faktorer var bland annat väder, samsyn, pedagogers förhållningssätt, kommunen och politikers beslut samt miljöns utformning och innehåll. Pedagogerna upplever att alla dessa delar behöver passa ihop för att man ska få till en bra utomhuspedagogik och utemiljö för barnen. Slutsatserna är att de brister och begränsningar som finns gällande utomhuspedagogiken och användandet av utomhusmiljön bidrar till problem för såväl yrkesverksamma i förskolan som för förskolebarnen. Kan inte pedagogerna planera för aktiviteter utomhus eller ställa iordning utomhusmiljön riskerar barnen att gå miste om rikare och mer varierade lärti, Betyg i Ladok 240110.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som syftar till att få mer kunskap om hur förskollärare beskriver att de arbetar med utomhuspedagogik i förskolan samt synliggöra förskollärares förhållningssätt och didaktiska val gällande undervisning i förskolans utomhusmiljö. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har åtta yrkesverksamma förskollärare intervjuats. Analysen har utgått ifrån ett teoretiskt ramverk utifrån pragmatisk syn på undervisning och förskollärarprofessionen för att få en fördjupad förståelse av förskollärarnas resonemang. I resultatet framkom tre huvudteman, första temat var förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogik som visade att förskollärarna hade svårigheter att definiera vad utomhuspedagogik innebar men att förskollärarna bedrev en praktisk outtalad utomhuspedagogik. Andra temat som framkom i resultatet var förskollärarnas olika roller i utomhusmiljö, utmanande- och medforskare, barncentrerad demokratiskt, instruerande och förmedlande samt observatör. Tredje temat i resultatet var didaktiska val i förskolans utomhusmiljö där det framkom en viss osäkerhet kring de didaktiska valen i utomhusmiljö. Studiens slutsatser är att förskollärare behöver ha mångsidig didaktisk kompetens och förskollärarens roll i utomhusvistelsen är avgörande för att bedriva meningsfull undervisning i utomhusmiljön.

Vårt arbete utgår från en kvalitativ studie om förskollärares upplevelser och erfarenheter i arbetet med matematik i utomhusmiljön. Eftersom vi valde att skriva en studie om förskollärares upplevelser och erfarenheter valde vi att utgå från fenomenologi som vetenskapsteori och forskningsansats. Metoden som användes för att besvara forskningsfrågorna var semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare på två olika förskolor som är belägna inom samma kommun. Det empiriska materialet bearbetades genom Giorgis analysmetod som består av sex steg. I resultatet kom vi fram till sex teman och dessa sex teman är en sammanfattning av deras upplevelser och erfarenheter i arbetet med matematik i utomhusmiljön. I resultatet visade det sig att förskollärares upplevelser och erfarenheter har betydelse och påverkan för i vilken omfattning de väljer att arbeta och implementera matematik i utomhusmiljön. Utifrån deras tidigare upplevelser och erfarenheter visade det sig att de arbetar med matematik i de vardagliga situationerna och tar tillvara på matematiken i barnens lek. Förskollärarna lyfte dessutom materialets betydelse och hur de kan ta vara på det material och verktyg som utomhusmiljön och det naturen har att erbjuda. Det visade sig även att förskollärares kunskaper har en avgörande betydelse ochpåverkan för i vilken omfattning de väljer att arbeta med matematik i utomhusmiljön. Dock framgår det att deras kunskaper inte påverkar deras inställning till ämnet matematik. Det framkommer i resultatet att förskollärarna upplever att de behöver utveckla sina kunskaper och kompetenser inom ämnet matematik genom kompetensutbildning för att kunna få nya tips och metoder på hur de kan arbeta ännu mer med matematik i utomhusmiljön.

Syftet med föreliggande studie är att studera samhandlingar mellan barn, plats och material i förskolans utomhusmiljö i förhållande till lärande och kunskap. Studien tar avstamp i posthumanistisk teori med inriktning mot Karen Barads agentiell realism. Forskningsresultatet framkom med hjälp av videoobservationer från två olika förskolor i södra Sverige. Genom en intra-aktiv analysmetod kunde relationen och förhållandet mellan barn, plats och material analyseras. Resultatet visar på att barn, plats och material ständigt samhandlar med varandra i ett flöde av händelser där olika performativa agenter ges en agens beroende på barnens förflyttningar. Genom att komma nära och vara en del av den samhandling som sker, inte bara ser vi detaljer så som blickar utan kan även uppfatta ljud som på ett längre avstånd hade försvunnit ut i bruset. Vidare visar resultatet på att barn aldrig befinner sig ensamma på en plats då omgivningen är full av agentiska krafter vilka alltid är delaktiga i de transformationer som uppstår i samhandlingarna. Barn, plats och material lär genom att ömsesidigt konstruera varandra.

This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Spatial design. The purpose of the study has been to investigate whether methods and theories in information design can be applied to develop an activity-based outdoor office, where activity-based zones promote and orientable environment such as communicate and inform activities and function. This with the help of spatial elements and its location. The study includes methodological work that includes a physical room analysis: site analysis, observation and notation analysis, semi-structured interview, one survey and workshops as well as test and evaluate the design. The methods are implemented to explore whether the site's design today communicates an activation-based outdoor office and investigate which spatial elements can be applied to different activity zones, to clarify the site's activities and functions. The methodological work thus examined what different spatial elements communicate for activity and why it does so. The study also finds out about the need for different activity zones and users' attitudes towards office work, in the outdoor environment. Based on the theory combined with collected data and empirical data, a design proposal for the development of co-working has been developed. The focus has been on spatial elements that inform and organize the place according to different activities. This benefits the orientability and understanding of the place, at the same time as office work in an outdoor environment contributes to a good work environment that promotes health.

Syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskolans utomhusmiljö utformas och används vintertid och hur detta påverkar barns spontana lek och lärande. Studien baseras i en kvalitativ metod där tre fallstudier ligger till grund för studiensresultat. För att skapa både en bredd och djupare förståelse har studien genomförts med tre olika metoder för datainsamling. Resultatet visar att den föränderlighet som sker i förskolans utomhusmiljö under vintern har betydelse för barns spontana lek men även för pedagogernas förhållningssätt till utomhusverksamhet. Studiens resultat har analyserats genom ett sociomateriellt perspektiv och visar hur det materiella har betydelse för hur barn, pedagoger och utomhusmiljöns utformning på förskolan vintertid står i relation tillvarandra och att detta resulterar i inbjudningar men även uteslutningar för barns spontana lek och lärande.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka förskollärares uppfattningar om utemiljön som undervisningsplats med fokus på barns lärarande och utveckling, vad utemiljön används till samt vilka utmaningar som finns. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Intervjusvaren analyserades tematiskt. Resultatet visar att förskollärarna var medvetna om att utomhusmiljön erbjuder speciella möjligheter till undervisning och lärande, exempelvishar den fördelar för barnens motoriska utveckling jämfört med inomhusmiljön. Ett annat resultat är att det kunde vara svårt att genomföra undervisning utomhus i praktiken på grund av distraktioner i form av andra barn eller aktiviteter som lockar. Förskollärarna beskrev också hur de kunde bli stående tillsammans i samtalsklungor utomhus istället för att vara nära barnen, och potentiella lärtillfällen kunde därmed missas. En viktig slutsats är att i utomhusmiljön ändras de fysiskt medierande artefakterna med årstiderna, något som ofta användes av förskollärarna, både i spontan och i planerad utomhusundervisning.

I dagens skola bygger lärandet mer och mer på abstrakta texter som förstahandsupplevelse. Eleverna sitter still inne och förväntas kunna fokusera en längre tid för att nå uppsatta mål. Ges verkligen eleverna bästa möjlighet att utvecklas genom en undervisning som präglas av stillasittande och teori? Syftet med denna självständiga studie är att beskriva lärares uppfattning och användning av utomhusbaserad undervisning, i matematik, som resurs för att stärka elevers motivation och förståelse för ämnet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Heddens (1986) teori med dess perspektiv som utgår från de fyra stadierna, konkreta, semi-konkreta, semi-abstrakta och slutligen det abstrakta stadiet. För att få fram ett resultat gjorde vi semistrukturerade intervjuer med fem aktiva lärare. Utifrån det framkom ett resultat som visar att dessa lärare använder sig av utomhusbaserad undervisning i sin verksamhet kontinuerligt. De upplever att eleverna lättare kan ta till sig och förstå de abstrakta delarna i matematik om de först arbetat med det utomhus med konkret material. Det har också visat sig att elever med olika svårigheter börjar prata och engagera sig mer vid utomhusbaserad undervisning, vilket har varit positivt för elevernas utveckling. I studien framkommer det emellertid att det finns förutsättningar för en fungerande utomhusbaserad undervisning som till exempel väder, gruppsammansättning och individualisering. Om lärarna planerar dessa delar väl anser de att det är värt tiden det tar samt att det både motiverar och förstärker förståelsen för ämnet matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda förskolegården som undervisningsmiljö. Den datainsamlingsmetod som ligger till grund för studien bygger på intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med komplement av Gibsons ekologiska realism. Resultatet visar att förskollärare har en nyckelroll i utformningen av gården där deras engagemang möjliggör olika handlingserbjudanden. Genom att tillhandahålla ett variationsrikt och utmanande material kan undervisningssituationer på gården möjliggöras. Resultatet visar även att det finns en motsägelsefullhet i förskollärares utsagor kring att använda gården som undervisningsmiljö. Planerade undervisningstillfällen på gården är mer förekommande än spontana. Slutsatsen är att man missar många undervisningssituationer på gården, vilket ger skäl till att de behöver tas tillvara på ett tydligare sätt. Förskollärares didaktiska överväganden är avgörande för om det blir en lekfull undervisning på gården eller om gården enbart blir en symbol för barns fria lek. Fortbildning inom området är något som kan betonas både i styrdokument och i utbildningssammanhang.

Utomhusvistelsen är en del av den dagliga rutinen i förskolan och är ett naturligt inslag. Hur gårdarna ser ut samt hur de används skiljer sig mellan förskolor, syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares syn på utomhusmiljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Där de centrala frågorna riktar in sig på användningen av utomhusmiljön och om den ses som en resurs för verksamheten. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, där åtta legitimerade förskollärare deltog. Resultatet analyserade med hjälp av det sociokulturella perspektivet och det utvecklingsekologiska perspektivet. Resultatet av studien visar förskollärarnas gemensamma uppfattningar och syn på utomhusmiljön, det framkommer hur förskollärarna anser att utemiljön kan användas i lärande syfte samt att utemiljön och förskolans närmiljö ses som en pedagogisk resurs. Slutsatsen synliggjorde att det finns potentiella möjligheter för att utveckla lärandet i förskolans utomhusmiljö och att förskollärarna anser att verksamhetens olika material kan förflyttas mellan miljöerna i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn interagerar med förskolans utomhusmiljö med fokus på det sociala samspelet. För att samla in empiri har en kvalitativ ansats, i form av observation med kartläggning och barnsamtal, tagits. Resultatet i studien visar att barnen ser utomhusvistelsen som en tid att leka tillsammans med andra barn och valet av miljö där leken ska utspela sig lockar barnen.

Sammanfattning Inledning: I rådande pandemi på grund av covid-19 har många förskolor fått omstrukturera sina verksamheter och bedriva mer undervisning utomhus. Utomhusvistelsen har ökat och det ställer därmed ännu högre krav på pedagogerna kring deras kunskaper om utomhuspedagogik. Vår ambition är därför att förskollärare kan dra nytta av denna studie genom att få fler perspektiv kring hur de kan undervisa i förskolans utomhusmiljöer. Syfte: Syftet med studien är att utifrån en fenomenografisk metodansats skapa ytterligare kunskaper om utomhuspedagogik i förskolan. Vi vill undersöka förskollärares resonemang om utomhuspedagogik som begrepp, som verktyg samt som arbetssätt och förhållningssätt i undervisningen. Metod: Studien är fenomenografisk och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. I studien medverkade åtta verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. I studien har vi tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska kraven, samt analyserat intervjumaterialet med en fenomenografisk analysmodell. Resultat: Resultatet i studien visar på uppfattningar kring utomhuspedagogik som ett upplevelsebaserat lärande, hur gården kan användas som bas och hur utomhuspedagogik går att använda i andra utomhusmiljöer än förskolegården. Resultatet visar även på uppfattningar kring hur personligt intresse, inställning och kunskaper påverkar förskollärares arbetssätt och förhållningssätt. Avslutningsvis visar resultatet på uppfattningar kring att använda gården och skogen som pedagogiskt verktyg.

Syftet med vår studie är att synliggöra pedagogernas uppfattning om platsskapande och materialens erbjudanden i utomhusmiljön utifrån toddlarna. Studien utgår från affordance teorin, då den utgår från material och miljöns handlingserbjudanden. Det är en kvalitativ studie som utgår ifrån intervjuer med förskollärare från sex olika förskolor som analyserats med en hermeneutisk metodansats där svaren från intervjuerna ligger till grund för resultatet. I resultatet framträder att pedagogernas förhållningsätt spelar stor roll för skapandet i toddlarnas utomhusmiljö, vilken syn de har på exempelvis kodad och okodat material, hur anpassningar sker i form av förutsättningar och regler. En annan viktig aspekt är att pedagogernas närvaro spelar stor roll för toddlarnas platsskapande. Resultatet visar vädrets betydelse som material, då vädret som fenomen både förändrar utemiljön och ger andra erbjudanden. Även årstider har stor inverkan och påverkar speciellt toddlarna i deras utforskande av utomhusmiljön då de upplever med hela kroppen vilket innebär att de påverkas både positivt och negativt., The aim of this study is to make educators 'perception of the toddlers' outdoor environment visible in relation to how the environment is designed and which materials are offered. The study is based on affordance theory, as well as material and environmental action statements. It is a qualitative study where interviews with teachers from six different preschools have been hermeneutically analyzed. The results show that the educators' approach plays a major role in creating the toddlers' outdoor environment, what view they have of, for example, coded and uncoded material, how adaptations take place in the form of conditions and rules. Another important aspect is that the educators’ presence play a major role in the toddlers' job creation. Something that has become evident is the importance of the weather as a material, as the weather as a phenomenon that both changes the outdoor environment and provides other offers. Seasons also have a great impact and especially affect the toddlers in their exploration of the outdoor environment as they experience with the whole body, which means that they are affected both positively and negatively.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring förskolebarns syn på sin utomhusmiljö i relation till vuxnas närvaro och miljöns möjligheter till utveckling, lek och lärande. Insamling av empirisk data grundade sig i två steg, fotografering av förskolegårdarna utförd av barnen själva och kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i bilderna och semistrukturerade frågor. Empirin har analyserats genom att insamlat material från de båda källorna vägts samman. Den utvecklingspedagogiska teorin stöttar analysen med fokus på begreppen variation, mångfald, riktadhet, erfarande och metakognition. I resultatet synliggjordes förskolebarns uppfattningar om vuxnas närvaro utomhus och utemiljöns egna möjligheter till utveckling, lek och lärande. Beroende på utomhusmiljöns utformning bidrog den till olika erfaranden som ledde till lärande med fokus på naturkunskap, motorik och sociala färdigheter. Vuxna som arbetade på förskolan sågs av förskolebarn som frånvarande i leken, samtidigt som det av barnen uttrycktes en efterfrågan av ökad vuxennärvaro. Slutsatsen av resultatet kopplad till de teoretiska utgångspunkterna var att undervisning genom riktadhet och metakognitiva dialoger uteblev utomhus. Utomhusmiljön i sig själv gav samtidigt stora möjligheter till erfarande och lärande inom naturvetenskapliga ämnen samt sociala och motoriska färdigheter.

I arbetet undersöker vi vad förskollärare säger om utomhuspedagogik och hur de använder uterummet i sin verksamhet. Via studien besvaras undersökningsfrågan vilka faktorer som förskollärare ser som betydande för arbetet med utomhuspedagogik i förskolan. 19 förskollärare har genomfört en enkätundersökning online. I bakgrunden tas relevant litteratur och tidigare forskning upp, som beskriver utomhuspedagogik och dess möjligheter samt vad förskollärare internationellt och nationellt säger om utomhuspedagogik och uterummet. Vidare beskrivs hur utevistelse och uterummet kan stödja barns lek, utveckling och lärande. Det teoretiska ramverket, sociokulturellt perspektiv och begreppet scaffolding har använts i diskussionen för att synliggöra hur förskolläraren vägleder barnen, till ett möjligt lärande och utveckling genom att agera stödfunktion i uterummet. Resultatet visar på att de faktorer som förskollärarna i studien anser vara betydelsefulla för arbetet med utomhuspedagogik i förskolan är; Upplevelsebaserat lärande, Kroppslig utveckling, Hälsoaspekter, Förskollärarens förhållningsätt, Fri lek kontra undervisning, Fortbildning & kompetensutveckling, Förskolegårdens utformning, Aspekter som begränsar samt Vinster med utomhuspedagogik och aspekter som stödjer. Utifrån vårt resultat kan vi dra slutsatsen att förskollärarna i studien tycker att utomhuspedagogiken är viktig och att de anser sig ha tillräckligt med kompetens för att bedriva undervisning utomhus. Trots detta visar resultatet på att förskollärarna oftast genomför spontan undervisning i uterummet.

Syftet med denna studie var att undersöka vad för potential förskolegården har för barns utveckling och lärande. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori som handlar om att barn lär i samspelet med andra och miljön. Studien har en kvalitativ ansats där sju förskollärare och en sakkunnig person intervjuades. Resultatet visade bland annat att förskollärarnas positiva erfarenheter, engagemang och viljan att använda förskolegården bidrog till barns utveckling och lärande. Resultatet visade däremot även att förskolors olika förutsättningar, tid för planering och ekonomiska resurser blir avgörande för hur förskolegården används och utvecklas. Studiens slutsats blir att det därför behöver finnas förutsättningar för förskollärare att använda förskolegården för barns utveckling och lärande, men också för att utveckla förskolegården.

Studien utgår från hur förskollärare uppfattar och beskriver de lärtillfällen som utomhusmiljön kan bidra med. Detta är intressant att ta reda på eftersom olika uppfattningar finns om att utomhusundervisning inte sker i den utsträckning som inomhusundervisning gör. Vi vill ta reda på hur förskollärare uppfattar och beskriver de lärtillfällen som utomhusmiljön kan bidra med samt vilka svårigheter som kan finnas med utomhuspedagogik. Syftet med studien är att generera kunskap om hur förskollärare uppfattar att utomhusmiljön kan bidra till att skapa lärandemöjligheter. De forskningsfrågor som formulerats för att kunna besvara syftet är hur uppfattar förskollärare att lärtillfällen kan skapas i utomhusmiljön? Vilken kunskapsinhämtning kan utomhusmiljön bidra med enligt förskollärare? Vilka eventuella svårigheter uppfattar förskollärare med att bedriva utomhusundervisning? Teorin som används i studien är utvecklingspedagogiken. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med förskollärare och analysen genomfördes med inspiration av fenomenografin. Resultaten som framkommer i studien är att förskollärare uppfattar att utomhusmiljön kan bidra med motoriska färdigheter och upptäckter av fenomen inom naturkunskap. Förskollärarna uppfattar också olika lärandemöjligheter i utomhusmiljön där främst samlärande belystes som viktigt. De svårigheter som framkommer i resultatet är att förskollärare uppfattar att det saknas material som är anpassat för utomhusmiljön, för lite kunskap kring utomhuspedagogik samt personalbrist vid utomhusvistelse. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattar att utomhusmiljön kan skapa lärandemöjligheter däremot beskriver förskollärarna att de svårigheter som finns kan hindra att undervisning i utomhusmiljön genomförs. De svårigheter som förskollärarna uppmärksammat kan ge svar på varför undervisning utomhus inte genomförs i den utsträckning som inomhusmiljön gör och därmed finna lösningar på svårigheterna i verksamheten. Detta för att barn ska få

Denna uppsats syftar till att ta reda på hur förskollärare använder sig av utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med sex förskollärare från sex olika förskolor. Efter analys av data visar resultaten på att förskollärare anser att användandet av pedagogiskt material, naturmaterial, pedagogers förhållningssätt och nyttjandet av det stora rummet är betydande för användningen av utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg. Förskollärare ser även fördelar med användandet av utomhusmiljön i form av mycket öppna ytor, frihet att använda rösten samt hälsofrämjande aspekter. De nackdelar som förskollärare nämner är dåligt väder, fel kläder, dålig överblick samt gårdens grundutformning som inte går att ändra på.

Att finna platsen - en kvalitativt studie med barn i fokus, i samarbete med planprogrammet Odlaren i Eskilstuna, är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. Studiens syfte har varit att undersöka hur en plats kan gestaltas med barnens önskemål och behov i fokus, samt hur platsen kan informera och kommunicera med barnen om hur den ska användas. Fokus ligger också på att undersöka hur navigering kan formges för att bli läsbart och läsligt för användarna. Det metodiska arbetet har innefattat observationer/platsanalyser, dialogmöten med barn och workshops samt semistrukturerade intervjuer. Urvalet av metoder genomfördes för att skapa en uppfattning om användarnas önskemål och behov, undersöka vad användarna ansåg bör finnas i de olika zonerna. Kunskap från relevanta yrkeskunniga personer finns också kopplat till studien. Studien har baserats på insamlad empiri och data, sammankopplad med teori har den resulterat i gestaltningsförslaget. Syftet med förslaget är att visa hur en lekplats med olika zoner för olika definierade aktiviteter kan utformas. Barnens åsikter och önskemål har gjort avtryck på navigationssystemet och platsens utformning i sig. I studien har barnen har varit delaktiga i utformningen av en framtida lekmiljö utomhus, här ska vikten av att påverka inte underskattas. Användarnas röster inkluderas i samhällets demokratiska process samtidigt som de bidrar till tillgängligheten men även till förbättrad hälsa och andra önskvärda sociala parametrar, precis som sällskaplighet och en känsla av bidrag och möjlighet till inflytande i utvecklingen. Men givetvis också den frihet och trygghet som en god lekmiljö ger både barn och föräldrar och andra.

There is currently limited previous research that concerns the area of ​​language development in the preschool's outdoor environment. The purpose of the study is to investigatepreschool teachers´view of the outdoor environment in order to stimulate the children's language development. Thestudy is conducted with a qualitive method by using semi-structured interviews.The purpose of the study is answered with the help of the following questions: How do preschool teachers plan language-stimulating teaching in an outdoor environment? and What are the possibilities and limitations of language-stimulating teaching in an outdoor environment? To analyze the empirical evidence, we have used the childhood sociological concepts of place, spaceand the socio-cultural concepts of mediation and artefacts to help us. The result of the study shows that the geographical place, together with the preschool teachers' space, is significant for how preschool teachers plan for a language-developing teaching in an outdoor environment. The limitations and possibilities lie in the educators' space for the creation of a place in the physical location. The surrounding environment, preschool teachers who have a mediating role and the artefacts used as mediating appeared to be significant. Specific elements that take the children's attention in the outdoor environment were seen as limiting to enable language-developing teaching in the outdoor environment.

Skolverket (2018) belyser bristen på utbildade förskollärare och menar på att yrket behöver bli mer attraktivt. Samtidigt skriver Försäkringskassan (2022) att förskollärare är en utsatt grupp när det kommer till stressrelaterad sjukskrivning. Syftet med vår studie är att undersöka om förskollärarna tror att stressnivån skulle påverkas positivt av att lägga större delen av arbetet utomhus och om de själva upplevt detta. Vår studie bygger på en flermetodsforskning där enkäter står för den kvantitativa metoden och intervjuer för den kvalitativa metoden. Enkäten gav oss svar från tjugo förskollärare runt om i Sverige med varierande erfarenhet. Vi valde att intervjua fyra förskollärare, två med utomhusprofil och två utan bestämd profil. Vi har använt oss utav två perspektiv när vi analyserade vår empiri, miljöpsykologiskt perspektiv samt ett psykosocialt perspektiv. Vi har utgått ifrån tre teman när vi besvarade vårt syfte och våra frågeställningar. De ligger som rubrikerna Samvetsstress- en känsla av otillräcklighet, Utomhusvistelsen - en tillfällig lösning för att minska stressnivåerna? och Har de fysiska miljöerna någon inverkan på förskollärarnas stressnivåer? Resultatet i vår studie visar på att miljön har stor inverkan på förskollärarnas upplevda stress. Det som också visar sig vara en stressande faktor är att det administrativa arbetet tar mycket tid från barngruppen. Vårt resultat visar på att utomhusvistelsen har en positiv inverkan på stressnivåerna på kort sikt. På längre sikt så har den organisatoriska delen av den psykosociala arbetsmiljön större betydelse för förskollärarnas välmående.

Under vår utbildning till förskollärare på Malmö Universitet har vi haft möjlighet till verksamhetsförlagd utbildning samt arbetat inom professionen. Vi har båda skapat oss ett bredare intresse inom förskolans utomhusmiljö och fysiska aktiviteter. I Läroplanen för förskola Lpfö 18 (2018) står det att: Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer. (2018, s. 11) Vårt syfte med studien är undersöka förskollärarnas förhållningssätt till utomhusvistelsen på förskolan. Vi studerar även om det finns ett samband mellan utomhusmiljön, hälsa och rörelse. Vi har genomfört vår studie utifrån kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Vi utgår från poststrukturell teori och analyserar vårt resultat utifrån Foucaults maktteori. De centrala begreppen i vår studie är hälsa, fysisk aktivitet och utomhusmiljö. Resultatet visar att förskollärarna anser att utomhusmiljön har betydande faktorer på barnens utveckling och lärande men däremot visar det sig även att utomhusmiljön används som en resurs när personalbrist förekommer. Vi upptäckte även att pedagogernas förhållningssätt till utomhusmiljön är en bidragande del till vad barnen erbjuds på sin utevistelse.