Search

Studiens syfte är att undersöka välbefinnandet bland unga vuxna som bott i Sverige i tio år eller mindre. Studien undersöker bland annat välbefinnandet i relation till arbetslivet och studier. Men även deras upplevelser att etablera sig i ett nytt land, det vill säga vilka hinder de har mött på och vad som har varit drivkraften. Studiens syfte besvarades med kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer utfördes på sex utlandsfödda. Studien använde sig utav snöbollsurval och datamaterialet insamlades. Därefter gjordes en tematisk analys på insamlad datamaterialet. Datamaterialet har analyserats med stöd av socialitet och KASAM som bidrog till djupare förståelse för fenomenet. Resultatet visar att utlandsfödda unga vuxna har mött på motgångar under integrationsprocessen som har påverkat deras välbefinnande. Trots alla motgångar visar resultat på att utlandsfödda unga vuxna har en drivkraft och strävar efter framgång. Resultat visar därmed på att drivkraft är en faktor som främjar deras välbefinnande. Ur den tematiska analysen framkom språkets betydelse och att det anses vara en nyckel till integration i det nya samhället. Språket är en väsentlig faktor för känslan av tillhörighet och delaktighet i samhället., The purpose of this study is to examine young immigrant adults who’s been living in Sweden for ten years or less. The study examines, among other things, well-being within work and study environment. But also, their experiences of establishing themselves in a new country, what obstacles they encountered and what’s been the driving force. The study used a qualitative method and semi-structured interviews were conducted on six young immigrants’ adults. The study used a snowball sampling to collect the data. Then a thematic analysis was made of the collected data. The data has been analysed with the support of sociality and sense of coherence, which contributed to a deeper understanding of the subject. The results showed that young immigrant adults have encountered misfortunes during their integration process that have affected their well-being. Despite all the misfortunes, the results showed that young immigrant adults have a driving force and strive for success. The results showed that the driving force is a contributing factor to their well-being. The spoken language in the new country appeared as highly important and considered a key to integration into the new society. Language is an essential factor for the feeling of belonging and participation in society.

Syftet med denna studie har varit att, med stöd av några invandrade individers egna erfarenheter försöka förstå samt bidra till en fördjupad förståelse för både det som underlättar för nyanländas lärande av det svenska språket, samt vad det är som försvårar för det. En kvalitativ metod genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna bestod av fem utlandsfödda personer. Resultatet analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och diskuterades sedan utifrån tidigare forskning i ämnet. Resultatet visar på att informanterna möttes av olika hinder och utmaningar under språkinlärningen, dessa bestod mestadels av yttre faktorer vilket skapat en känsla av utanförskap. Samtidigt belyser resultatet att det huvudsakliga stödet handlar om att få möjlighet att använda det svenska språket socialt samt få stöd i att komma ut i sociala sammanhang utanför skolan.

Syfte: Utlandsfödda kvinnor har sämre hälsa och löper ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning. Dessutom nyttjar de inte mödravården eller deltar i förlossnings- och föräldraförberedande utbildning i samma utsträckning som svenskfödda, och de är även mindre benägna att uppnå den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. Den här studien syftar till att utforska erfarenheterna av att delta i livsstilsinterventionen ”Dansa in förlossningen”, med fokus på integration och fysisk aktivitet, ur de deltagande gravida kvinnornas, barnmorskornas och kulturtolksdoulornas perspektiv. Metod: Den här studien baseras på en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Kvalitativa intervjuer genomfördes från mars 2019 till december 2020 med tio kvinnor som deltog i livsstilsinterventionen: fyra gravida kvinnor, tre barnmorskor och tre kulturtolksdoulor. Tematisk analys tillämpades för att analysera data. Resultat: Resultatet indikerade ett övergripande tema, ”Kollektiv kvinnokraft”, som genomsyrade deltagarna gemensamma erfarenheter av att delta i livsstilsinterventionen. Det baserades på tre huvudteman, vilka i sin tur upprätthölls av sju underteman relaterade till deltagarnas upplevelser: ”Tillhörighet i den nya gemenskapen” och ”Närhet till andra kvinnor” under huvudtemat “Tillhörighet”, “Frambringande av positiva känslor” och “Få kroppen i rörelse” under huvudtemat “Glädje” samt “Kvinnor stöttar kvinnor”, “Kunskapsdelning” och “Kulturellt utbyte” under huvudtemat ”Engagemang”. Originalitet: Resultatet visar att deltagandet i livsstilsinterventionen ”Dansa in förlossningen” skapade positiva hälsofrämjande upplevelser och att liknande insatser i framtiden bör övervägas för att främja hälsa bland kvinnor., Purpose: Foreign-born women have poorer health and are at increased risk of complications during pregnancy and childbirth. In addition, they do not participate in the planned antenatal care to the same extent as natives, and they are also less likely to reach the recommended amount of physical activity. This study aimsto explore the experiences of participating in the lifestyle intervention “Dancing for birth”, focusing on integration and physical activity, from the perspectives of the participating pregnant women, midwives and cultural interpreter doulas. Method: This study is based on a qualitative method with an inductive approach. Qualitative interviews were conducted from March 2019 to December 2020, with ten women who participated in the lifestyle intervention; four pregnant women, three midwives and three cultural interpreter doulas. Thematic analysis was used to analyze the data. Results: Findings an overall theme, “Womanhood”, which permeated the participants shared experiences of participating in the lifestyle intervention. It was based on three main themes, which in turn sustained by seven sub-themes related to the participants' experiences: “Belonging in the new community” and “Relatedness to other women” under the main theme “Belongingness”, “Cultivating positive emotions” and “Get the body moving” under the main theme “Joyfulness” and “Women supporting women”, “Knowledge sharing” and “Cultural exchange” under the main theme “Committedness”. Originality: The findings suggest that the participation in the lifestyle intervention “Dancing for birth” created positive health-promoting experiences and that similar interventions in the future should be considered to promote health among women.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att bidra med förståelse kring hur skolan arbetar för att stödja utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; vilka stödinsatser finns i kommunen och i skolan till utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund, hur framträder stödinsatserna i några av skolans olika yrkesroller? Vilken betydelse har stödinsatserna på dessa elever? Genom semistrukturerade intervjuer, med fem olika informanter som arbetar på den utvalda skolan, framkom det att de utlandsfödda eleverna på skolan, med låg socioekonomisk bakgrund får olika stödinsatser som exempelvis tillgång till stödmaterial och stödlektioner utöver ordinarie undervisning med flera. Stödinsatserna framträder väldigt olika beroende på vem som ger stödet, då det inte riktigt finns tydliga riktlinjer på skolan kring dessa elever. Stödinsatserna påvisades dock inte vara av större betydelse för dessa elever. Slutsatsen som dragits utifrån den empiri som insamlats är att det finns en medvetenhet hos både ledning och pedagoger kring problematiken som råder i skolan, med hjälp av kommunens framtida resursfördelning finns det planer på olika stödinsatser som skolan tror kommer att ha positiv påverkan på utlandsfödda elever med låg socioekonomisk bakgrund.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som förekommer och drabbar många människor i världen. Sjukdomen orsakas av livsstil och levnadsvanor, exempelvis inaktivitet, ökat intag av ohälsosam kost, övervikt och fetma. Utlandsfödda människor är en riskgrupp som drabbas av diabetes på grund av förändrade levnadsvanor och olika hinder som påverkar egenvård vid diabetes. En viktig och betydande behandling vid diabetes typ 2 är att ha ökad egenvårdsförmåga, vilket vissa utlandsfödda människor med en annan bakgrund saknar. Studien ska synliggöra olika utmaningar som har betydelse för egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor med diabetes typ 2. Litteraturöversikt gjordes för att besvara studiens syfte. Vårdvetenskapliga artiklar insamlades från olika databaser och granskades av författarna enskilt och tillsammans för att skapa en gemensam bild och förståelse om innehållets relevans för studien. Artiklar granskades genom att författarna läste var för sig, flera gånger och diskuterade innehållet. Resultat av studien visade sig att det finns olika utmaningar som utlandsfödda människor upplever som påverkar deras egenvårdsförmåga för att kunna leva med diabetes typ 2. De presenterades i temaform som hade två huvudtema och sex underteman. Tema 1: utmaningar i vardagen som hade underteman; livsstilsförändring: kost och fysisk aktivitet, kultur och sjukdomsinsikt samt bristande familjen stöd. Tema 2: utmaningar i relation till vårdsammanhang med underteman som är kommunikations barriär, bristande kunskap och bristande stöd från vårdpersonal. Genomfört litteraturöversikten påvisar att det fanns tydliga utmaningar för egenvård som utlandsfödda människor upplever i vardagslivet och i relation till vårdsammanhang. Genom att förstå de olika utmaningar som påverkar egenvårdsförmåga hos utlandsfödda människor, kan vi främja och förbättra vårdkvalitet för dem.

Syftet med denna studie har varit att på ett explorativt sätt undersöka hur äldre utlandsfödda upplever sitt åldrande i Sverige, samt att med hjälp av intervjuer och tidigare forskning öka förståelsen för de specifika villkoren som åldrandet i Sverige innebär för denna grupp. Studiens empiriska material bestod av kvalitativa intervjuer i form av en fokusgrupp med sex respondenter mellan 60 till 84 år och en individuell intervju med en respondent som var 89 år. Samtliga respondenter var kvinnor. Studiens teoretiska referensram består bland annat av Blumers tre antaganden om grunden till symbolisk interaktionism och Bergs teoretiska förståelse om språkets vikt för jagets utveckling samt av Baumans teori om det individualiserade samhället tillsammans med Becks teori om att individen själv skapar sina förutsättningar för sin levnadsbana. Bergs karaktärsdrag för identitetsskapandet har använts som ett teoretiskt verktyg för studiens analys. Resultaten i denna studie visar att de äldre utlandsfödda är en utsatt grupp på grund av bristande i svenska språket. Resultaten visar också på att genom att ta till sig vissa delar av det svenska individualiserade samhällstänket och behålla sin ursprungskultur såsom att träffa likasinnade och spansktalande så har de äldre anpassat sig till att få ut det bästa av Sverige och sin ursprungskultur. Titel: ”Och gamla som lever som om vi vore unga” – En studie om äldre utlandsföddas upplevelse av ålderdomen Författare: Ella Cerna Gonzalez Antal ord: 11 259 Nyckelord: Äldre, utlandsfödda, äldreforskning, ålderdom, åldrande, språk, identitet, The purpose of this study has been to research in an explorative way how senior citizens who were born in other countries experience their ageing in Sweden. The study's empirical material consisted of qualitative interviews in the form of a focus group with six respondents between the age of 60 and 84 years old and one individual interview with a respondent who was 89 years. All respondents were women. The study's theoretical frame of reference consists, among other things, of Blumer's three assumptions about the basis of symbolic interactionism and Berg's theoretical understanding of the importance of language for the development of self, and of Bauman's theory of individualized society. Another is Beck's theory about the individual himself that creates the conditions for their own life path. Berg's character traits for identity creation have been used as a theoretical tool for the study's analysis. The results of this study show that the elderly born in other countries are a vulnerable group due to a lack of Swedish language. The results also show that by adopting certain parts of the Swedish individualized society and retaining its original culture such as meeting like-minded and Hispanic speakers, the elderly have adapted to getting the best out of Sweden and their native culture. Title: "And old people who live as if we were young" - A study about elderly born in other countries experience of old age Author: Ella Cerna Gonzalez Number of words: 11,259 Keywords: Elderly, born in other countries, gerontology, old age, aging, language, identity

Syftet med denna studie är att belysa hur utlandsfödda föräldrar upplever svensk förskola. I kvalitativa intervjuer har föräldrar från olika länder fått svara på frågor om mötet med den svenska förskolan. De beskriver sina känslor och upplevelser från första besöket på förskolan, hur kommunikationen och samarbetet med personalen fungerar och hur de uppfattar att deras barn trivs och involveras i verksamheten på förskolan. Resultatet visar att de utlandsfödda föräldrarnas upplevelse av den svenska förskolan till största del är mycket positiv. Det tolkas som att de känner sig väl bemötta och stöttade av personalen och de förefaller tycka att förskolans verksamhet är bra, rolig och lärorik.

Syftet med denna studie var att undersöka utlandsföddas erfarenheter av arbetslöshet och hur de upplever att deras fysiska samt psykiska hälsa påverkas. Forskning indikerar att arbetslöshet kan leda till ohälsa och att utlandsfödda löper en större risk för ohälsa i jämförelse med inrikes födda individer. En kvalitativ metod användes i denna empiriska studie och intervjuer genomfördes för att samla in data. Urvalet var tre kvinnor och tre män som bott i Sverige mellan fyra och åtta år. Av dessa informanter hade fem uppehållstillstånd och en hade haft ett arbetstillstånd. De hade inte arbetat på minst sex månader vilket gjorde dem till långtidsarbetslösa. Resultatet visade att utlandsföddas psykiska hälsa hade påverkats och de upplevde stress, oro och trötthet. De oroade sig över att arbetslöshet under en längre tid skulle leda till psykisk och fysisk ohälsa. De upplevde att stöd var en viktig faktor i hanteringen av arbetslösheten och deras familj och vänner var ett stort stöd för dem. Myndigheter upplevdes ej som ett socialt eller psykologiskt stöd. Däremot hade informanterna stort förtroende för att få ekonomiskt stöd om de behövde det. De hinder utlandsfödda upplevde i sitt arbetssökande var språket och kompetens. De upplevde att dessa brister hade stor inverkan på deras chanser till att få ett arbete. Slutsatsen av denna studie var att utlandsföddas psykiska hälsa har påverkats negativt av arbetslösheten men inte deras fysiska hälsa. De var dock oroliga för att få både psykisk och fysisk ohälsa om de inte får ett jobb inom en snar framtid. Mer kvalitativa studier behövs för att få ökad förståelse för utlandsföddas situation under arbetslöshet., The purpose of this study was to explore foreigners’ experiences of unemployment and health. Research indicates that unemployment can lead to reduced health and it also shows that people born abroad have a greater risk of health problems compared with those born in Sweden. A qualitative method was employed in this empirical study. Interviews were conducted to collect data. The selection was three women and three men who had lived in Sweden for less than ten years. They had not worked for at least six months, which made them long-term unemployed. The results illustrated that they experienced that their mental health had been affected and they experienced stress, anxiety and fatigue. They worried that unemployment could lead to mental and physical ill health. They perceived that support was an important factor in dealing with unemployment and informants' family and friends were a great support for them. Authorities were not supportive socially or psychologically, but they were a financial support that foreigners could turn to when they needed help. The obstacles that foreigners face in their job search are language and lack of skills and they feel that these obstacles highly affect their chances of getting a job. The conclusion of this study was that foreigners’ mental health has been affected negatively by the unemployment but not their physical health. But they were worried that both their mental and physical health would worsen if they don’t get a job in the near future. More qualitative research is required to understand the experiences of foreigners’ situations while unemployed.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utlandsfödda gymnasielever ser på yrken och den egna framtiden på arbetsmarknaden. Den teoretiska utgångspunkten för att undersöka detta är Brown´s teori om kulturella värderingar och arbetsvärderingar som styr individer i deras karriärsval. Metoden som uppsatsen bygger på är kvantitativ, enkäter har delats ut till utlandsfödda gymnasielever på två olika skolor i stockholmsområdet. I resultatet framgår att yrken med hög status är de yrken som traditionellt sätt har hög status och är välkända yrken internationellt. En slutstats som kan dras är att vid en begränsad kunskap om arbetsmarknaden sker karriärutvecklingen genom en samverkan mellan värderingar och sociala faktorer. Respondenterna är till stor del födda i samhällen som domineras av grupporienterade kulturer där egenskaper som att hjälpa varandra värderas högt vid val av yrke samt yrkens status. Föräldrar har en stor inverkan i respondenternas framtida karriär. Respondenternas framtida yrkesval görs utifrån ett transnationellt perspektiv där de värderar yrken utifrån den kulturella omgivning i vilken de lever nu och i vilken de är födda i., The aim of the present study is to examine how foreign-born secondary school students look at careers and their own futures in the labor market. The theoretical starting point to explore this is Brown's theory of cultural values and work values that govern individuals in their career path. We used a quantitative method, where surveys were distributed to foreign-born high school students in two different schools in the Stockholm area. The results show that occupations with high status are professions that traditionally have high status and are well-known professions internationally. In conclusion, when the knowledge of the labor market is limited, career development follows through an interaction between values and social factors. Respondents are largely born in societies dominated by group-oriented cultures where properties such as helping each other is highly valued in the choice of occupation and professions status Our results also indicate that parents strongly influence the future career choice of the respondents. Respondents' future career choices are made using a transnational perspective in which they value occupations based on the cultural environment in which they live now and where they were born in.

This study is about a social workers’ knowledge of shame. Shame in this context is the embarrassment and humiliation that many people feel when they have to apply for financial assistance which equates to approximately half a million people each year in Sweden. The aim of this study is to understand if and how social workers in this field become acquainted with shame, and how it is exposed and then handled by the social workers in the meeting and work with clients. In order to achieve the purpose of the study, we also to some extent, need to study knowledge and how social workers obtain knowledge in social work. To analyse the results and to answer the aim of the qualitative study, the study relied on the concepts of knowledge and embarrassment. Informal interviews were conducted with both managers and social workers at two smaller social offices. Results showed that respondents, as previous research shows, think it is important to use new knowledge and new science in their daily work, but contend that there is a lack of time that makes it difficult for them to assimilate these things. There were different opinions among the social workers and the managers as to what information and research was being communicated. The study showed that none of the respondents knew any research of shame or about how clients perceive the visit to the social services office. The social workers indicated that there was shame clearly evident in the meetings, but that it differs between different categories of people. Remarkably, the respondents stated that they believed that immigrants do not feel shame, while previous research shows that immigrants belong to the group of people that feel most ashamed of having to apply for financial help. How social workers handle shame in meetings with clients differs, and the development of knowledge occurs in different ways. The study concluded that there is a substantial sort of knowledge, and that this takes place along with needs and interests., Den här studien handlar om handläggares kunskap om skam. Den skam många människor känner som är tvungna att ansöka om ekonomiskt bistånd, vilket cirka en halv miljon människor är i Sverige varje år. Studiens syfte är att förstå om och hur handläggare inom ekonomiskt bistånd får kunskap om skam, hur den eventuellt märks och i så fall hanteras av handläggarna i mötet och arbetet med klienter. För att kunna nå studiens syfte måste vi även i viss mån studera kunskap och hur handläggare får kunskap i det sociala arbetet. För att analysera resultaten och kunna besvara den kvalitativa studiens syfte har studien utgått ifrån begreppen kunskap och skam, och informella intervjuer har genomförts med både handläggare och chefer på två mindre socialkontor. Resultaten visade att respondenterna, enligt vad tidigare forskning visar, anser att det är viktigt med ny kunskap och forskning, men menar att det råder en tidsbrist på arbetsplatserna som gör att de har svårt att tillgodogöra sig detta. Det visade sig råda delade meningar mellan handläggare och chefer när det gäller vilken information och forskning som förmedlas. Studien visade vidare att ingen av respondenterna kände till någon forskning om skam, eller om hur klienter upplever besöket på socialkontoret. Handläggarna uppgav dock att skammen tydligt visar sig i mötet, men att den skiljer sig mellan olika kategorier av människor. Anmärkningsvärt var att respondenterna uppgav att de inte tror att utlandsfödda känner skam, medan tidigare forskning visar att just utlandsfödda tillhör den grupp som känner mest skam över att behöva ansöka om ekonomisk hjälp. Hur handläggarna hanterar skam i mötet med klienter skiljer sig åt, och utvecklandet av kunskap sker på olika sätt utefter erfarenhet. Studien visade vidare att det sker en kraftig sortering av kunskap, och att denna sker utefter behov och intresse.

Uppsatsen analyserar inkomstskillnader mellan högutbildade svenskfödda och utlandsfödda på den svenska arbetsmarknaden med hjälp av inkomstekvationer. Dataunderlaget kommer från ett tvärsnitt ur LINDA-databasen år 1999 och alla personer i dataunderlaget har genomgått en svensk universitets- eller högskoleutbildning. Två beroende inkomstvariabler finns med i dataunderlaget – årsinkomst och månadslön – för att studera tidsaspekten i inkomstskillnaderna. Det finns stora inkomstskillnader mellan svenskfödda och utlandsfödda för det totala urvalet (särskilt för urvalet baserat på årsinkomst). Separata inkomstekvationer för de fyra utbildningsgrupperna i uppsatsen – undervisning, samhälle/juridik, teknik/naturvetenskap och medicin – visar att det är främst samhälle/juridik och teknik/naturvetenskap som har stora inkomstskillnader. Det kvarstår stora inkomstskillnader på den svenska arbetsmarknaden beroende på ursprung för högutbildade (särskilt för urvalet baserat på årsinkomst). En del av skillnaden kommer troligtvis från faktorer som inte relaterade till produktivitet, dvs det kan finnas viss diskriminering på den svenska arbetsmarknaden av utlandsfödda som genomgått en svensk universitets- eller högskoleutbildning.

Sverige har fortfarande världens mest socialt segregerade eller klassuppdelade fackliga rörelse. Det fackliga landskapet har dock förändrats kraftigt. Andelen tjänstemän, kvinnor och invandrare har ökat starkt. Var tionde fackmedlem är numera född utomlands, men skillnaderna är stora mellan olika branscher och regioner. Förutom en relativ koncentration till storstäderna kan en klassmässig polarisering urskiljas bland utlandsfödda löntagare. Arbetarna är klart överrepresenterade: 59 procent av invandrare med anställning jämfört med 45 procent av infödda svenskar (år 2000). Lägre tjänstemän & mellantjänstemän är lika klart underrepresenterade (28 resp. 40 procent) medan de högre tjänstemännen är förhållandevis väl företrädda bland utlandsfödda löntagare (12 procent jämfört med 15 procent bland infödda svenskar - se tabell 6 på sid 89). En klar majoritet av löntagare födda i Sverige är tjänstemän (55 procent). Endast 45 procent har ett arbetaryrke. Den sociala sammansättningen varierar dock starkt mellan olika delar av landet. I storstadsområdena är mer än två tredjedelar av de infödda svenskarna tjänstemän, men knappt varannan i övriga landet (67 resp. 48 procent - se första kolumnen i tabell 7 sid 90). Bland utlandsfödda anställda är andelen tjänstemän avsevärt lägre: i storstäderna 46 procent och i övriga landet 36 procent (andra kolumnen i tabell 7). Om inte invandrarna till stor del varit koncentrerade till storstadsområdena hade genomsnittet för hela riket varit ännu lägre än de 41 procent av invandrarna som idag har ett tjänstemannayrke. Medan en majoritet av de utlandsfödda löntagarna befinner sig i storstäderna (54 procent) gäller det endast drygt var tredje svenskfödd löntagare (35 procent - se tabell 8 sid 91). Nästan två tredjedelar (65 procent) av alla svenskfödda anställda finns således i övriga landet. Och där är arbetarna i majoritet inom denna grupp (52 procent = 100 - 48 procent tjänstemän; se tabell 7 sid 90). Den extremt höga andelen tjänstemän blan