Search

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning av barn via ambulans är andningsbesvär. Barns luftvägar skiljer sig anatomiskt från vuxna och barn har därför en ökad risk för att drabbas av hypoxi. Ambulanssjuksköterskans prehospitala möte med barn har visats kunna orsaka osäkerhet och nervositet hos ambulanssjuksköterskan. Det saknas djupare förståelse för ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vårda barn med andningsbesvär. Syfte: Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskans erfarenheter vid vårdande av barn med andningsbesvär. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer där 10 yrkesverksamma ambulanssjuksköterskor i Sverige inkluderades. Studiens data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Lundman och Graneheim. Resultat: Vård av barn med andningsbesvär beskrivs som utmanande relaterat till flera faktorer, en stor del relateras till att det sällan förekommer larm gällande barn med andningsbesvär. Ambulanssjuksköterskor beskriver bristande erfarenhet och att detta skapar ett stort behov av ytterligare utbildning gällande barn med andningsbesvär för att skapa trygghet vid vårdandet. Tidigare erfarenheter av barn värderas därför högt och leder till ett tryggare vårdarbete. Att ha egna barn beskrivs vara en underlättande faktor vid vårdande av barn med andningsbesvär. Vid mötet med anhöriga till det sjuka barnet har dessa haft förmåga att orsaka stress för ambulanssjuksköterskan. Konklusion: Erfarenheterna av att vårda barn med andningsbesvär beskrivs som utmanande. Det anses finnas stor förbättringspotential inom rådande specialistutbildningar när det kommer till utbildningar gällande vård av barn. Ytterligare forskning krävs för att vidare belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter vid vårdande av barn med andningsbesvär.

Det här arbetet är en intervju- och litteraturstudie som ger svar på vilka kunskapsförväntningar som ställs från arbetsgivarnas sida och hur landskapsingenjörsprogrammet möter dessa förväntningar. Vilken yrkesroll har en nyexaminerad landskapsingenjör möjlighet att få vid etablering i arbetslivet, För att ta reda på vilka förväntningarna är, studeras landskapsingenjörens arbetsmarknad, kvalitativa intervjuer genomförs och jobbannonser studeras genom att identifiera arbetsuppgifter, önskad kompetens och meriter. Resultatet är att landskapsingenjörsprogrammet möter arbetsmarknadens förväntningar på ett bra sätt. Landskapsingenjörsprogrammet kan förbättras för att förbereda studenten bättre för arbetslivet. Genom mer teoretiska delar såsom projektledning, arbetsledning, juridik och ekonomi kan studenten förbereda sig mer för att kunna axla rollerna som en nyexaminerad landskapsingenjör kan få efter sin examen. Dessa yrkesroller liknar projektledare och arbetsledare men får inte förväxlas med en vanlig utbildning inom projektledning då det är landskapsingenjörens blandade kunskap inom utemiljö som gör den unik., This paper is an interview and literature study that provides answers to what knowledge expectations are set from the employers' side and how the landscape engineering program meets these expectations. What professional role does a newly graduated landscape engineer have the opportunity to get when entering working life? To find out what expectations there are, the landscape engineer's labor market is studied. Qualitative interviews are conducted and job listings are studied by identifying tasks, desired skills and merits. The result is that the landscape engineering programme meets the expectations of the labour market. The landscape engineering programme can be improved to better prepare the student for working life. Through more theoretical parts such as project management, work management, law and economics, the student can be more prepared to take on the roles that a newly graduated landscape engineer can get after graduation. These professional roles are similar to project managers and supervisers but shouldn´t be confused with a regular education in project management, as it is the landscape engineer's mixed knowledge of outdoor environment that makes it unique.

Under 2022 genomfördes en studie bland geografilärare i år 4-9 i svensk grundskola. Studien genomfördes av forskare i geografi vid Karlstads universitet. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur geografiundervisning genomförs i svenska skola och lärares syn på ämnet. I föreliggande rapport redovisas resultatet av denna studie dels utifrån ett samlat perspektiv för samtliga lärare i ämnet, men också utifrån olika mönster i svar mellan lärare i olika ålder, av olika kön och undervisande på olika stadier. I studien behandlas lärarnas personliga relation till geografiämnet, syn på sin utbildning i ämnet och ämnets förhållande till andra skolämnen. Även lärares uppfattning om geografiämnets uppgift som skolämne och syn på hur undervisning i ämnet bäst genomförs har studerats. I det senare fallet såväl utifrån lärares uppfattning om hur undervisning och lärande i geografi bäst bör utformas liksom vilka förmågor som är viktiga att elever utvecklar i ämnet. Studien behandlar också hur lärare organiserar sin undervisning i geografiämnet, vilka arbetssätt och metoder som är vanligast i ämnet och vad som styr deras undervisning. Även vilka lärresurser som lärare använder i sin geografiundervisning, däribland digitala sådana ingår i studien.

Trafikverksskolans årsrapport för 2023

The way education and learning are structured is constantly evolving. Today, education is taking on a more digital approach, with books, paper, and pen being phased out. This is largely due to technological advancements, which open up new ways of thinking about how education can be delivered. A new focus in education has been to involve students on an emotional level in order to increase their engagement and facilitate enhanced learning. One way this can be achieved is through the use of serious games, which are games that are designed with the purpose of teaching. Serious games offer a promising alternative for education, as they have good compatibility with technological advancements. The digitalization of games presents new opportunities in this regard. This work is divided into two parts. The first part investigates how serious games can be used to educate people on risk management, while the second part examines how such games are utilized in the education of emergency services personnel in Sweden. To investigate the use of serious games for risk management, a scoping-study was conducted. The study aimed to provide an overview of the general use of games in risk management. For the second part of the work, interviews were conducted with individuals who educate emergency services personnel, and tips and sources were gathered from these interviews. The results of the study show that serious games are indeed being used for risk management, in many different forms and with varying applications. For example, some games are designed for single play, while others are intended for group participation. Additionally, the focus of the games can vary depending on what needs to be trained. Generally, games tend to revolve around natural disasters and are used to help involved parties come to compromises and solutions that satisfy all parties. The use of serious games for emergency services personnel education varies depending on the type of education being offered. Intervie, För att effektivt hantera risker inom olika områden är kompetens avgörande, och träning utgör en väsentlig komponent för att uppnå denna kompetens. Denna rapport syftar till att utforska potentialen hos spel som en träningsmetod specifik för riskhantering. Resultaten antyder att spel utgör en lovande och effektiv metod för att träna och utveckla färdigheter inom riskhantering. Riskhantering är ett begrepp som kan appliceras på alla olika typer av risker. Syftet med att bedriva riskhantering är att förbättra en process. Förbättringen blir ofta någon form av riskreducering vilket exempelvis kan leda till att en process inte stannar av lika ofta som den gjorde innan riskhanteringen var genomförd. Riskhantering kan således ses som ett verktyg för någon slags förbättring. Att ha en välutvecklad förmåga att genomföra riskhantering och åstadkomma de önskade förbättringarna är därför av hög relevans inom många olika domäner och områden. Ett självklart sätt att stärka denna förmåga är att öva och träna på hur man kan hantera risker. Något som är mindre självklart är hur denna träning ska se ut. Vad detta arbete undersöker är om, och i så fall hur, spel kan användas för att stärka förmågan att hantera risker. För kunna koppla undersökningen till något konkret så läggs ett extra fokus på den svenska räddningstjänsten och spelens potential inom utbildningar till räddningstjänstpersonal, närmare bestämt de så kallade RUB-, SMO-, GRIB-utbildningarna. Arbetsprocessen bestod utav tre olika delar. Den första delen utgjordes av en litteraturstudie där en bred uppsättning av spel ingick. Alla spel anspelade på riskhantering och hade syfte att träna spelaren (serious games). Den stora variationen mellan de olika spelen låg i det område de verkade inom. Vissa spel handlade om riskhantering vid översvämningar medan andra spel handlade om riskhantering gällande IT-system. Inom många olika områden framstod spel som ett bra träningsalternativ för riskhantering. Den andra delen av arbetet gr

This work emphasises the long-standing focus on democratisation in the participatory design field by analysing how participation can be achieved (the pragmatics of participation) and how participation can be increased (the politics of participation) through malleable interactive prototyping. Malleable interactive prototyping refers to the design of digital prototypes of IT systems that are open enough for a designer and a user to collaboratively design and re-design. The interactiveness allows the user to experience the interaction with the system and its design and also allows for redesign during the interaction. This type of prototyping is explored in the collaborative design of an IT system between a designer and citizens at a hospital, and in a short series of co-design workshops with young learners as designers within a component of their digital competence education in upper secondary school. Through a qualitative analysis, this work demonstrates that malleable interactive prototyping increases participation and participatory design. Four conclusions are proposed for the participatory design field: malleable interactive prototyping gives users an informed voice in the design process, allows users to collaboratively design an IT system with a designer, facilitates mutual learning between designer and user, and increases the ecological validity of the collaborative design. Furthermore, the explorations contribute to the education field by showing that malleable interactive prototyping can explicate future use and the user as well as the role of the user and the IT system for young learners, thus enabling young learners to experience democratic IT systems design processes. These conclusions suggest that school policy writers should consider including a socio-technical perspective in the computational-focused curriculum and that educators should contemplate the delivery of this education across all programmes., This study explores the role of prototyping in the democratisation of IT systems design processes. It introduces malleable interactive prototyping, which involves the utilisation of prototypes that allow users to perform valuable tasks and experience the design but are still open enough to enable unexpected interaction patterns and to be collaboratively designed during the interaction. This approach is investigated through two studies: in a hospital, where citizens collaboratively designed an IT system with a designer, and in an upper secondary school, where pupils collaboratively designed IT systems with peers, revealing the prototyping’s potential to boost participation and learning. A qualitative analysis concluded that malleable interactive prototyping enhances participation by giving users an informed voice in the design process, facilitating collaborative design, fostering mutual learning between designer and user, and improving design validity. This approach has the potential to enhance learning for young learners—whether or not programming is in their curricula—by clarifying the future use of IT systems and the users’ role and providing experiences of democratic design processes. This suggests integrating socio-technical perspectives into the curriculum., Demokratisering av IT-systemdesignprocesser har länge varit en brännpunkt inom fältet deltagande design. Den här studien undersöker användares deltagande i systemdesign ur ett pragmatiskt (hur deltagande kan möjliggöras) och ett politiskt perspektiv (hur inriktningen av deltagande kan omfatta fler). Med formbar interaktiv prototyping åsyftas i den här studien utarbetandet av digitala prototyper som är öppna nog för att en designer och en användare tillsammans ska kunna designa prototypen samtidigt som prototyperna är interaktiva vilket låter användaren uppleva både interaktion med systemet och dess design. Interaktiviteten och öppenheten möjliggör omformning medan interaktionen pågår. Formbar interaktiv prototyping används i studien för att undersöka möjligheter att öka användares medverkan och för att öka omfattningen av deltagande design. Två studier har genomförts: samskapande av en applikation på ett sjukhus med medborgare som meddesigners, respektive deltagande design drivet av grupper av gymnasieelever som en del av deras digitala kompetensundervisning. Utifrån en kvalitativ analys förs fyra slutsatser riktade till fältet deltagande design fram: formbar interaktiv prototyping ger användare ett informerat inflytande i designprocessen, möjliggör för samskapande av IT-system mellan designer och användare, medför ett ömsesidigt lärande mellan designer och användare, och ökar samskapandets ekologiska validitet. Tre slutsatser relevanta för skolväsendet förs också fram: de formbara interaktiva prototyperna tydliggör den framtida användningen och användaren för elever; liksom vilka roller användaren och IT-systemet har under en interaktion, samt möjliggör för elever att uppleva demokratiskt utformade IT-systemdesignprocesser. De här slutsatserna utgör ett starkt argument för skolpolitiker att föra in ett vidare perspektiv på digital kompetens i läroplaner, och för skolledare och lärare att överväga hur undervisningen kan utformas för de olika utbildningsprogrammen.

Sedan 2008 samlar Fakulteten för Humaniora och Samhällsvetenskap, tidigare Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, vid Karlstads universitet in information om fakultetens utbildningar från alumner. Informationen samlas in årligen efter ett rullande schema. Syftet är att utvärdera fakultetens utbildningar samt att ta fram ett underlag för fortsatt kvalitetsutveckling av program och kurser. Målsättningen är att förbättra och vidareutveckla program och kurser. I rapporten redovisas resultat från enkäter till alumner som har studerat på programmen · Idrotts- och hälsocoachprogrammet · IT-design, Affärssystem och ekonomi · IT-design, Systemdesign · Juristprogrammet · Samhällsplanerarprogrammet · Magisterprogrammet i arbetsvetenskap · Magisterprogrammet i projektledning · Riskhantering i samhället med examen från i huvudsak 2019, 2020 eller 2021.

Bakgrund: Styrsystem inkluderar både formella och informella styrmedel och är väldigt betydelsefulla för organisatorisk styrning och framgång. Informell styrning kan beskrivas som de arbetsrelaterade oskrivna mekanismer som påverkar anställdas beteende genom sociala normer och organisationskultur. Jämfört med formell styrning som är mer dokumenterad, är informell styrning svårare att mäta. Vidare leder informell kontroll till ett normativt tryck där individen upplever att de måste delta i aktiviteter på grund av de normer och värderingar som anställda har inom organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medarbetare upplever informell styrning och hur det förhåller sig till chefers perspektiv. Detta för att öka förståelsen för hur informell styrning upplevs av medarbetare samt om det leder till de effekter som chefer strävar efter. Metod: Studien har genomförts på chefer och medarbetare inom hemtjänsten i Malmö stad och är således en fallstudie. Vidare har denna studie antagit en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Dessutom har studien utgått från en deduktiv ansats samt att vissa dokument har använts i kompletterande syfte. Slutsats: Medarbetares upplevelser av informell styrning överensstämmer till stor del med chefers tillämpning och intentioner. Chefer främjar öppenhet och samarbetsvillighet genom att vara tillgängliga, synliga, och genom att främja feedback och sociala interaktioner. Medarbetare uppskattar denna informella styrning och upplever att det skapar en familjär känsla. Det kan uppstå en överanvändning och underanvändning av konstruktiv kritik, vilket kan påverka arbetstillfredsställelse, motivation och effektivitet negativt. Medarbetare upplever att informell styrning leder till ökad arbetstillfredsställelse, motivation, informationsflöde, prestation, produktivitet och effektivitet, vilket är i linje med chefernas intentioner. Dock kan studien inte konstatera att de tre sistnämnda effekte, Background: Management control systems include both formal and informal means of control. The systems are crucial to control and organisational success. Informal control can be described as the work-related unwritten mechanisms that influence employee behaviour through social norms and organisational culture. Compared to formal control which is more documented, informal control is more difficult to measure. Furthermore, informal control leads to a normative pressure where the individual feels obligated to participate in activities due to the norms and values that employees have within the organisation. Purpose: The purpose of this paper is to study how employees experience informal control and how it relates to managers perspective. This is to get a better understanding of how informal control is experienced by employees and whether it leads to the effects that managers strive for. Method: The study was carried out on managers and employees within home health care in Malmö Stad and is therefore a case study. Furthermore, this study has adopted a qualitative research method where semi-structured interviews have been conducted. The study has been based on a deductive approach and certain documents have been used for complementary purposes. Conclusion: Employees experiences of informal control are largely consistent with managers application and intentions. Managers promote openness and cooperation by being available, visible, and by promoting feedback and social interactions. Employees appreciate this informal control and feel that it creates a sense of familiarity. There can be an overuse and underuse of constructive criticism, which can negatively affect job satisfaction and effectiveness. Employees feel that informal control leads to increased job satisfaction, motivation, flow of information, performance, productivity and efficiency, which is in line with managers intentions. However, the study cannot establish that the last three effects are actually realized, bu

Denna uppsats syftar till att undersöka vad medarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret uppfattar som vanligt förekommande bakgrundsfaktorer till att ungdomar hoppar av eller inte påbörjar gymnasiala studier. Ytterligare syftar studien till att undersöka vilka motivationsfaktorer till att återuppta studier som kan identifieras av medarbetarna. Av etiska skäl undersöks detta genom intervjuer med personer som arbetar inom det kommunala aktivitetsansvaret. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen utgörs av Marie Jahodas (1982) deprivationsteori om arbetets manifesta och latenta funktioner men även tidigare forskning så som Anna Angelins (2009) doktorsavhandling Den dubbla vanmaktenslogik samt rapporten Fokus 23 utgiven av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med medarbetare inom det kommunala aktivitetsansvaret bland sju av Norrbottens fjorton kommuner. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Två huvudteman och sju underteman framkom ur den tematiska analysen för att besvara uppsatsens frågeställningar. De två huvudtemana är bakgrundsfaktorer och orsaker samt motivationsfaktorer. Det första huvudtemat består vidare av fyra underteman: psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, föräldrarnas och omgivningens attityder, skolpersonalens kompetens samt ett skolsystem som stjälper. Det andra huvudtemat består av tre underteman: ökad ålder och mognad, arbetets manifesta och latenta funktioner samt föräldrarnas och omgivningens attityder. Resultatet påvisar att den vanligaste orsaken till att ungdomar hoppar av gymnasiet är den psykiska ohälsan som många gånger kan vara orsakad av NPF-diagnoser. Faktorer som tidigare varit vanliga så som dataspelande är idag mindre vanligt, troligen på grund av det breddade urvalet gymnasieprogram som finns idag där fritidsintresse och skola går att kombinera. De som hoppar av gymnasiet har som oftast en a

Sverige befinner sig i en situation där omvärldsläget har förändrats. Det började med en pandemi, vilken har följts av militära konflikter i vår närhet. Detta har gjort att både politiker och medborgare har ett nytt omvärldsläge att ta ställning till. Försvarsmakten har fått i uppgift att öka antalet värnpliktiga som genomgår grundutbildning. Den allmänna värnplikten återinfördes 2017 och gäller nu män som kvinnor. Volymen som behöver genomföra grundutbildning ökar varje år med innebörden att fler ungdomar behöver mönstra. När ungdomarna fyller i mönstringsunderlaget online framgår det att intresset och motivationen för att genomföra värnplikt är låg. Trots förändringarna i omvärldsläget, har ungdomarnas motivation till värnplikt förblivit oförändrad. Studien fokuserar på att förstå ur ett individperspektiv, vad som motiverar unga människor att själva vilja genomföra mönstring och värnplikt. Genom att förvärva denna kunskap kan författarna utveckla förslag som kan motivera nuvarande och kommande generationer att mönstra och göra värnplikt, och på detta sätt försvara sitt land. Syftet med denna studie är att söka förståelse och kunskap om vad som motiverar unga till att mönstra och göra värnplikt. Studien använder en induktiv ansats och kvalitativ metod. Empirin är hämtad genom semistrukturerade intervjuer i huvuddel från ungdomar som står inför kommande värnplikt och anställda inom Plikt- och prövningsverket. Ungdomarna som har intervjuats har delat med sig av sina åsikter om vad mönstring och värnplikt innebär för dem personligen, samt vad som motiverar dem att vilja genomföra dessa skyldigheter. Empirin från intervjuerna kodades med grundad teori och resultatet blev tre kärnkategorier, individens utbildning, individens förebilder och individen i samhället. Studien resulterade till följande slutsatser: De viktigaste förebilderna enligt denna studie är respondenternas föräldrar, och de har en betydande inverkan på deras motivation. En högre folklig förankring, Sweden finds itself in a situation where the global context has changed. It began with a pandemic, followed by military conflicts in our vicinity. This has led both politicians and citizens to face a new international situation. The Swedish Armed Forces have been tasked with increasing the number of conscripts undergoing basic training. General conscription was reintroduced in 2017 and now applies to both men and women. The number of people needing to complete basic training increases each year, meaning that more young people need to be conscripted. When the youth fill in the conscription documents online, it shows that the interest and motivation to carry out conscription is low. Despite the global situation, the motivation among the youth for duty neither increases nor decreases. This study focuses on understanding, from an individual perspective, what motivates young people to voluntarily undergo conscription and military service. By acquiring this knowledge, the authors can develop proposals that can motivate current and future generations to muster and do basic training, there by defending their country. The purpose of this study is to seek understanding and knowledge about what motivates young individuals to muster and do basic training. This study uses an inductive approach with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, primarily from young individuals facing upcoming conscription and employees within the Swedish Defence Conscription and Assessment Agency. The interviewed youth shared their opinions on what conscription and military service mean to them personally, as well as what motivates them to want to fulfill these obligations. The empirical data from the interviews were analyzed using grounded theory, resulting in three core categories: individual education, individual role models and the individual within society. The study resulted in the following conclusions: The most significant role models, acc

Sociala normer, individuella förutsättningar och strukturella hinder kan alla ha betydelse för en individs utbildningsval. Genom att analysera intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter i relation till närmiljön och samhällets normer och förväntningar, syftar studien till att skapa en djupare förståelse för universitetsstudenters utbildningsval. Studien är kvalitativ och empirin samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys. Tidigare forskning, teorier och begrepp samlades in genom en växelverkan mellan analys och empiri vilket gör studien abduktiv. Resultatet visar att närmiljön, det vill säga föräldrar, vänner och lärare, spelar en avgörande roll i unga kvinnors utbildningsval. Föräldrarnas inflytande sträcker sig bortom deras egen akademiska bakgrund och gör att de fungerar som förebilder som motiverar och driver intervjupersonerna. Studien belyser även en kedjereaktion av motivation och inspiration bland vänner, där vänners utbildningsval skapar en inspiration till liknande val. Genom att internalisera normer och förväntningar från föräldrar, lärare och samhället i helhet, formades intervjupersonernas ambitioner och val att utbilda sig. Studien visar även på den normativa kraften som finns i sociala strukturer, där utbildning inte bara sågs som önskvärd, utan även nödvändig och självklar. Upplevelserna och erfarenheterna som presenteras i studien visar att utbildning betraktas som en högt värderad väg till personlig och professionell utveckling i samhället., Social norms, individual conditions, and structural barriers can all influence an individual's educational choices. By analyzing the interviewees' experiences and perceptions in relation to their local environment and societal norms and expectations, this study aims to create a deeper understanding of university students’ educational choices. The study is qualitative, with data collected through semi-structured interviews and analyzed using thematic analysis. Previous research, theories, and concepts were gathered through an interaction between analysis and empirical data, making the study abductive. The results indicate that the local environment, including parents, friends, and teachers, plays a crucial role in young women's educational choices. The influence of parents extends beyond their own academic backgrounds, positioning them as role models who motivate and drive the interviewees. The study also highlights a chain reaction of motivation and inspiration among friends, where friends' educational choices create inspiration for similar choices. By internalizing norms and expectations from parents, teachers, and society at large, the interviewees' ambitions and decisions to pursue education were shaped. The study also demonstrates the normative power present in social structures, where education is not only seen as desirable but also necessary and self-evident. The experiences and perceptions presented in the study show that education is regarded as a highly valued path to personal and professional development in society.

Detta examensarbete handlar om hur pojkars gymnasieval påverkas av heteronormativiteten och hur yrkesverksamma vägledare ser på problemet. Stereotypa tankar, strukturer och åsikter påverkar pojkars gymnasieval negativt. Syftet med arbetet är att de samband som finns mellan pojkars (i åldern 15-20 år) gymnasieval och heteronormativitet ska synliggöras. Metoden som användes för att belysa detta område var en kvantitativ metod i form av en enkät där respondenterna utgjordes av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Den kvantitativa datan analyserades sedan genom en kvalitativ metod i form av tematisk analys där de mest centrala temana var könsstereotypiska val, inkomst samt dålig förmåga till självreflektion. Svaren i enkäten bekräftade att könsnormer, maskulinitet och könsstereotyper har en inverkan i pojkars gymnasieval. Respondenternas svar visar att skollagen, diskrimineringslagen samt styrdokument från Skolverket och Jämställdhetsmyndigheten om hur man ska skapa en likvärdig skola inte följs. Detta är något som även den tidigare forskning visar. De tre mest framstående fynden; heteronormativitetens påverkan, saknad av tid och resurser samt skolans bristande ansvar diskuteras. Vidare forskning kan beröra psykisk hälsa kopplat till heteronormativitetens påverkan, att intervjua yrkesverksamma som genomfört normbrytande val samt att undersöka hur universitets- och högskolestudenter ser på detta samband.

Denna studies syfte är att belysa hur schemat utformas för att tillgängliggöra utbildning och undervisning för elever inom anpassad grundskola och i elever i grundskolan i behov av särskilt stöd. Detta görs genom att undersöka vilka avvägningar, prioriteringar och hinder som uppstår i schemaläggningsprocessen. Tidigare forskning som presenteras i studien utgörs av faktorer som direkt eller indirekt kan ha betydelse i schemautformningen såsom dygnsrytm, tidspreferenser för lärande, undervisningstidens utformning, elevers behov, exkluderingsfaktorer och elevdelaktighet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fem rektorer och en biträdande rektor intervjuats. För studien har verksamhetsteorin använts vid utformandet av intervjuguide, i bearbetning av transkribering samt i resultatgenomgången. Därtill har aktör-nätverksteorin kopplats in i resultatets avslutande del. Resultatet påvisar att schemat tillgängliggör utbildning och undervisning genom att vara ett verktyg som garanterar undervisningstiden formellt, men som utformas utifrån skolans kontext. Där utgör främst lokaler, personal, ekonomi och skolskjutsar aktörer som både möjliggör utbildning och undervisning, men även exkluderar elever i behov av särskilt stöd eller inom anpassad grundskola schemamässigt. Studien slutsats är att det finns potential i schemat som aktör och verktyg. Avsaknaden av lärarnas och elevernas röst likväl som specialpedagogiken i schemaläggningsprocessen utgör grund för förslag till ytterligare studier. Detta då de behöver beaktas och utforskas vidare i relation till schemats potential specialpedagogiskt och skolutvecklingsmässigt för tillgängliggörandet av utbildning och undervisning., The purpose of this study is to highlight how the schedule is designed to make education and teaching accessible for students in adapted elementary schools and for students in need of special support in regular schools. This is achieved by examining the trade-offs, priorities, and obstacles that arise in the scheduling process. The previous research presented in the study consist of factors that can directly or indirectly influence schedule design, such as circadian rhythms, time preferences for learning, the structure of instructional time, students’ needs, exclusion factors, and student participation. The study is a qualitative interview study in which five principals and one assistant principal were interviewed. For the study, activity theory has been used in the design of the interview guide, in the processing of transcription, and in the review of results. In addition, actor-network theory has been linked to the concluding part of the results. The results show that the schedule makes education and teaching available by being a tool that formally guarantees teaching time, but which is designed based on the school’s context. Here, primarily facilities, staff, finances, and school transport are actors that both enable education and teaching, but also exclude students in need of special support or within adapted primary education in terms of scheduling. The study concludes that there is potential in the schedule as an actor and tool. The absence of teachers and students’ voices as well as special education in the scheduling process forms the basis for suggestions for further studies, as they need to be considered and further explored in relation to the schedule’s potential in special education and school development for making education and teaching accessible.

This study investigates the distribution of household labour in Swedish couples and therelationships between the division of household labour and gender roles. Despite Sweden'sreputation for gender equality, disparities in household labour persist. Using data from theInternational Social Survey Program (ISSP) 2012, the study employs multiple regressionanalysis to examine these relationships. The research is grounded in theories of gender andcapital, as well as existing literature on gender roles, to provide a comprehensive frameworkfor analysis. Key findings include a strong positive connection between gender and the timespent on household tasks, with women spending more time on household chores than men.Higher income is associated with less time spent on household tasks, while higher educationlevels and older age correlate with more time dedicated to these tasks. Notably, attitudestowards traditional gender roles did not significantly impact household labour hours. Theseinsights contribute to the understanding of how demographic and socio-economic factorsinfluence the division of labour in the household, despite the progressive gender equalitypolicies in Sweden.

There have been discussions about why men in Sweden to a greater extent vote for right-wing parties, the discussion about why women, on the other hand, vote on the left-wing parties is less often discussed. What really makes women and men vote so differently in a supposedly equal country like Sweden? This essay is a quantitative study where the aim is to contribute to increased understanding of the different voting preferences. The data used in the essay comes from the SOM institute from the University of Gothenburg. Previous research has shown that a shift took place around the 60s and onwards, women then started getting an education and jobs that did not only involve the home and family. With this, women began to vote more on the left-wing parties. Regression analysis and factor analysis have been carried out to find connections between how different perceptions of violence and socio-economic factors influence whether one votes left or right. The theoretical frameworks for this essay are the silent revolution, GAL-TAN and ethics of care. The results show that there are differences between women's and men's political preferences, where women are more to the left and men more to the right on the political left-right scale. The cultural factor ethics of care is connected to the aspect that social vulnerability is considered to be a contributing factor to the violence in society, and is the factor that most affects the gender gap in political preferences. The impact that structural factors have on political preferences is consistent with previous research. Finally, we have discussed limitations and recommendations for future research.

För att studie- och yrkesvägledare på ett professionellt vis ska kunna hjälpa individer att fatta välgrundade beslut krävs specifika kompetenser såsom att kunna förstå och tillämpa karriärteorier i praktiken. Forskning har visat att övergången för studie- och yrkesvägledare från utbildning till yrkesliv är relativt utmanande och att karriärteorier inte värderas högt inom professionen. Syftet med föreliggande studie har därför varit att bilda kunskap om hur studie- och yrkesvägledare tillämpar karriärteorier i yrkeslivet. För att besvara syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta verksamma vägledare som vid olika årtal tagit examen från Umeå universitet, därefter gjordes en tematisk analys av resultatet. De mest centrala slutsatserna är att studie- och yrkesvägledarna ofta omedvetet tillämpar karriärteorier. Utbildningen till studie- och yrkesvägledare har bidragit till en grundläggande kunskap om karriärteorier men att ytterligare praktisk övning hade behövts för att bättre förbereda studie- och yrkesvägledarna att använda teorierna som verktyg i yrkeslivet. Härutöver identifierades tidsbrist som en betydande utmaning för kompetensutveckling inom professionen. Karriärteorier anses utgöra grunden i vägledningssamtal men är inte den viktigaste kompetensen i yrket. Betydelsen av karriärteorier tenderar att minska med ökad yrkeserfarenhet. Nyare examenstagare värderar och tillämpar karriärteorier mer aktivt än de med äldre tagen examen. Avslutningsvis föreslås att vidare forskning behövs för att undersöka utbildningsanordnares syn på tillämpning av karriärteorier under utbildningen, samt om en sådan syn skiljer sig åt mellan de tre universitet i Sverige som erbjuder Studie- och yrkesvägledarprogrammet.

Denna studie undersöker språkliga skillnader mellan elevtexter som är skrivna i öppna programsåsom Google dokument eller låsta program såsom Inspera. Detta utforskas med hänsyn till omskillnaderna beror på användningen av artificiell intelligens, andra hjälpmedel eller påverkan från provsituationer. Med en ökande användning av AI i utbildningsmiljöer har uppmärksamheten riktats mot dess potentiella fördelar och utmaningar, särskilt inombedömning av elevtexter. Skillnader i språkliga prestationer mellan texter skrivna i öppna program som Google Dokument och texter skrivna i låsta program som Inspera undersöks med avseende på ordvariation, genomsnittlig meningslängd och andel lång ord. Frågeställningen kretsar kring vilka skillnader som föreligger i elevers språkliga prestationer beroende på skrivmiljö. Studien syftar till att bidra med insikter för utveckling av pedagogiska strategier och bedömningsmetoder för att stödja elevers skrivande och säkerställa en rättvis bedömning. Genom att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ textanalys med teoretisk bakgrund om textbedömning och användning av AI i utbildningen strävar studien efter att förstå hur olika skrivmiljöer och bedömningskontexter påverkar elevers skrivförmåga och hur lärare kan stödja deras utveckling av mer varierade och nyanserade texter.

Denna uppsats syftar till att forska kring styrningen över skolan i Sverige respektive Finland. Detta avseende om styrningen skiljer sig mellan länderna och i sådant fall på vilket sätt, samt se om det finns något samband mellan styrning och likvärdig utbildning. Styrning över skolan handlar om vem som bestämmer över de olika delarna, och hur skolverksamhet organiseras. Detta ämne uppmärksammades genom att Finland sedan många år legat i topp, bland PISAS undersökningar om elevernas prestationer och landets likvärdighet mellan skolorna. Uppsatsen genomförs därför utifrån en kvalitativ idé- och idealtypsanalys, utifrån relevanta nationella styrdokument om svensk respektive finsk styrning över skolan. Detta med stöd från teorin om fyra styrdoktriner och direkt – indirekt styrning, som förklarar hur styrning går till. Studiens resultat visar på att bägge länder präglas av flera styrdoktriner, däribland mål- och resultatstyrning med övergripande formulerade mål och riktlinjer om skolan, nätverkstyrning där samverkan mellan aktörer och kommuner underlättar för samhällets delaktighet samt brukarstyrning där medborgare får inflytande på olika sätt. Däremot skiljer sig graden av enighet med styrdoktrinerna mellan länderna och hur långt länderna dragit gränsen för inflytande.

In the United States, there has been a shift towards a more competency-based recruitmentprocess, where soft skills such as attitude and personality are more important than highereducation. The increasing digitalization has resulted in a shortage of trained IT skills in thelabor market. This study therefore aims to investigate how Swedish recruiters view differentcriteria in the recruitment process of software developers with a particular focus on highereducation. This is a qualitative interdisciplinary study in business administration andinformatics. This study is based on 10 interviews with recruiters from various consulting firmsacross Sweden. A thematic analysis was conducted on the collected data. The results have beenanalyzed in accordance with human capital theory and signaling theory to shed light ondifferent perspectives on the function of higher education, and resource-based theory toexamine its relevance from a market perspective. The results show that education still plays acentral role in entering the labor market, especially among junior consultants, while it varies toa greater extent among seniors. University education is generally considered more valuablethan vocational training, as it signals a broader skill set in both hard and soft skills. Educationcan be seen as a prerequisite for advancing in the recruitment process and demonstrating theseskills and attributes. However, several recruiters claim that their requirements are a result ofcustomer expectations and the situation of the market. If this is the case, it means that theserequirements may be subject to change., I USA har det skett en förändring mot en mer kompetensbaserad rekryteringsprocess, där mjukavärden som attityd och personlighet får större betydelse jämfört med högre utbildning. Denökande digitaliseringen har resulterat i en brist på utbildad IT-kompetens på arbetsmarknaden.Denna studie syftar därför till att undersöka hur svenska rekryterare ser på olika kriterier vidrekryteringen av mjukvaruutvecklare med särskilt fokus på högre utbildning. Detta är enkvalitativ tvärvetenskaplig studie inom företagsekonomi och informatik. Den baseras på 10intervjuer med rekryterare från olika konsultföretag runt om i Sverige, och utifrån insamladdata genomfördes en tematisk analys. Resultatet har analyserats i enlighet medhumankapitalteorin och signaleringsteorin för att belysa olika perspektiv på utbildningensfunktion, samt den resursbaserade teorin för att granska utbildningens relevans ur ettmarknadsperspektiv. Resultaten visar att utbildning fortfarande spelar en central roll för att tasig ut på arbetsmarknaden, särskilt bland juniora konsulter, medan det varierar i högre gradbland seniorer. Universitets- och högskoleutbildning anses generellt mer meriterande änyrkesutbildningar, då det signalerar en bredare kompetens och förvärvning av både hårda ochmjuka värden. Utbildning kan därmed ses som en förutsättning för att ta sig vidare irekryteringsprocessen för att därefter få visa på dessa förmågor och egenskaper. Flerarekryterare hävdar dock att deras krav är ett resultat av kundernas förväntningar ochmarknadens situation. Om så är fallet innebär det att dessa krav kan vara föremål förförändringar.

Titel: Förändring av utbildningskraven för fastighetsmäklare - En djupgående analys av fastighetsbranschens aktörers resonemang bakom högre respektive lägre utbildningskrav i Sverige, Spanien och Polen. Nivå: Kandidatuppsats i ämnet Fastighetsvetenskap Författare: Erik Andersson & Hampus Holmqvist Nilsson Handledare: Sylwia Lindqvist Datum: Juni 2024 Syfte: Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse av de motiv och resonemang som ligger bakom olika länders beslut om striktare eller mildare utbildningskrav för att erhålla licens/registrering inom fastighetsmäklarbranschen. Målet är att identifiera mönster och trender av de förändringar som har skett för att skapa en holistisk bild av fastighetsmäklarutbildningen och yrkesregleringar. Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ forskningsmetod med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer och sekundärdata är informationsamlings metoderna. Ett målinriktat urval gjordes för att välja intervjupersoner. Resultat: Resultatet indikerar att anledningen till höjda utbildningskrav kan vara ett starkare konsumentskydd och ökad yrkesstatus, både nationellt och internationellt. Kulturella och strukturella skillnader mellan länder påverkar dock om dessa mål kan uppnås, vilket i sin tur resulterar i att ett universellt system får anses som osannolikt., Title: Change of educational requirements for real estate agents - An in-depth analysis of real estate industries actors reasoning behind higher and lower educational requirements in Sweden, Spain and Poland Level: Bachelor's Thesis in Real Estate Science Authors: Erik Andersson & Hampus Holmqvist Nilsson Supervisor: Sylwia Lindqvist Date: June 2024 Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the motives and reasoning behind different countries' decisions regarding stricter or more lenient educational requirements to obtain a license/registration within the real estate industry. The goal is to identify patterns and trends of the changes that have occurred to create a holistic picture of real estate education and professional regulations. Method: This study has employed a qualitative research method with an inductive approach, with semi-structured interviews and secondary data as the information collection methods. A purposive sampling was used to select interviewees. Results: The results indicate that the reasons for increased educational requirements may be a stronger consumer protection and enhanced professional status, both nationally and internationally. However, cultural and structural differences between countries affect whether these goals can be achieved, which in turn makes a universal system seem unlikely.

Bachelor Thesis Business Administration III, Organization 15 hp, 2FE78E, School of Economics at Linnaeus University of Kalmar, Spring 2024. Authors: Emelie Syse & Zozan Tercan Delic Advisor: Anna Larsson Examinator: Mikael Lundgren Title: Digitize at your own risk Purpose: The purpose of the study is to examine employees' experiences of digitalization and how changes related to digitalization affect the employees. Method: The study is a qualitative cross-sectional study with an inductive research approach. Data was collected through semi-structured interviews with seven employees in a manufacturing industry in Kalmar County. The employees work or have worked in roles affected by changes due to digitalization. Conclusion: The study has shown that digitalization in the manufacturing industry improves work processes and the working environment. It can increase employee motivation and satisfaction. At the same time, digitalization brings challenges that require systematic training and adaptation. The conclusions also indicate that digitalization has become an individual task rather than an organizational task. To fully benefit from Industry 4.0, companies should therefore invest in both new technology and extensive employee training. Key words: Digitalization, efficiency, communication, work environment, education, Industry 4.0, business economics.

Samverkan mellan vårdnadshavare och förskolan är viktigt för en likvärdig förskola och för barns utveckling och lärande. Förskolan har ett ansvar att kommunicera utbildningsuppdraget till hemmet för att på så vis ge vårdnadshavarna en insyn i utbildningen. Förskolan ska även skapa kanaler och möjlighet för vårdnadshavare till delaktighet i sitt barns utbildning. Studiens syfte har varit att analysera de konstruktioner av förskolans utbildningsuppdrag som framträder hos vårdnadshavare. Det intagna teoretiska perspektivet har varit socialkonstruktionismen. Totalt har fyra vårdnadshavare medverkat i denna kvalitativa intervjustudie och det resultat som presenteras grundar sig på deltagarnas beskrivningar av uppdraget. Tyngdpunkten i resultatet ligger på vårdnadshavares konstruktioner av undervisning och omsorg där undervisningen av vårdnadshavare beskrivs som oviktig medan omsorgen anses vara ovärderlig. Det framkom genom resultatet också brister både kring förskolans metoder för att kommunicera uppdraget men också bristande kvalitet i det innehåll som kommuniceras. Med stöd av resultatet konstateras ett samband mellan innehållet i förskolans kommunikation och vårdnadshavares konstruktioner av uppdraget.

This study examines both the opportunities and challenges of including ChatGPT in education from the perspective of middle and high school teachers. The main objective is to highlight not only the challenges posed by AI but also the potential benefits of AI in education, as negative opinions about ChatGPT are more commonly heard. The study applies the epistemological perspectives of sociocultural and pragmatism to gain a deeper understanding of teachers’ views on the opportunities and challenges that ChatGPT can bring to education. The results show that ChatGPT offers several opportunities as well as challenges, which are explained in more detail in the study. The most interesting finding is that critical thinking emerges as a common factor in the teachers’ opinions, the ability to critically evaluate information has become more important with the introduction of ChatGPT. Teachers believe that ChatGPT can serve as a valuable complement in education, provided that students learn to use the tool in a critical and responsible manner. This can enhance students’ critical thinking and analytical skills, which are crucial for their development.

Denna kvasiexperimentella studie syftade till att undersöka hur en lektionsserie kan struktureras och implementeras med mål att utveckla gymnasieelevers förmåga att använda sig av generativ artificiell intelligens som ett pedagogiskt verktyg. För att möta detta syfte genomfördes tre lektioner om artificiell intelligens, maskininlärning, neurala nätverk och stora språkmodeller med fokus på utveckling av teknisk kunskap och praktiska färdigheter med inslag av etik och kritik. Valet av dessa teman grundades i ett tidigare etablerat ramverk för undervisning inom AIläskunnighet. Vidare teman tas dessa teman upp som del av teknikprogrammet och den kommande AI-kursen enligt Skolverkets förslag. Lektionsseriens påverkan kvantifierades med hjälp av två enkäter – en innan och en efter genomförandet av lektionsserien. Lektionsserien presenterades för två gymnasieklasser vilka bestod av totalt ungefär 50 elever. Urvalet av gymnasieklasserna grundades i deras anslutning till den uppdragsgivande läraren. Vidare valdes respondenterna till enkäten utifrån de elever som fysiskt deltog på den första och sista lektionen och frivilligt valde att svara på enkäten. Dessutom intervjuades fyra tekniklärare för att bättre anpassa lektionsinnehållet till målgruppen. Analysen av svarsfrekvensen till enkätfrågorna visade att lektionsserien hade en statistiskt signifikant påverkan på elevernas tekniska kunskaper, men dess påverkan på elevernas praktiska färdigheter var i stort statistiskt insignifikant. Samtidigt påvisade frekvensanalysen att gymnasieeleverna i regel överskattade sin förmåga att kritiskt granska datorgenererad text och var i stort omedvetna om relevanta etiska frågeställningar. Explorativa faktoranalysen visade att det existerar åtminstone två typer av elever. En elevgrupp av okänd storlek använder sig av stora språkmodeller för att accelerera sina studier genom att lösa problem de annars inte kunde lösa. I detta fall har artificiell intelligens en multiplicerande effekt på ele, This quais-experimental study aimed to investigate how a series of lessons could be structured and implemented with the goal of developing secondary level students’ ability to use generative artificial intelligence as an educational tool. To meet this goal three lessons on artificial intelligence, machine learning, neural networks, and large language models were conducted, focusing on the development of technical knowledge and practical skills with the inclusion of ethics and critical thinking. The choice of these topics was based on a previously established framework for AI-literacy education. Further, these topics are brought up as part of the Swedish upper secondary school technology programme as well as the upcoming AI-course as per the proposal made by the Swedish Agency for Education. The impact of the lesson series was quantified using two form surveys – one before and one after the implementation of the lesson series. The lesson series was presented to two student classes totalling roughly 50 students. The selection of student classes were based on their affiliation with the assigning teacher. Further, the survey respondents were sampled from the students who physically attended the first and last lesson and voluntarily elected to respond. Additionally, four technology teachers were interviewed to better adapt the teaching material to the student demographic. Response analysis showed that the lesson series had a statistically significant impact on students’ technical knowledge, but its impact on students’ practical skills was largely statistically insignificant. At the same time, the frequency analysis indicated that students generally overestimated their ability to critically evaluate computer-generated text and were largely unaware of relevant ethical issues. Exploratory factor analysis had shown that there exist at least two types of students. A student group of unknown size use large language models to accelerate their studies through solving problems th

Inspirationen för denna uppsats är att HR-yrket ökat i popularitet vilket framgår från hur många som söker sig till personalvetenskapliga utbildningar årligen, samtidigt som det enligt tidigare forskning råder en oenighet kring vilken roll yrket ska fylla. Denna studie undersöker hur HR-utövare ser på HR-yrket och de definierar sin yrkesidentitet i jämförelse till vilka förväntningar de hade på yrket på förhand. Vidare utforskar den vilken roll deras utbildning haft i deras arbetsliv, en relevant fråga då utbildningsforskare finner att utbildningsexpansionen resulterar i högre efterfrågan på utbildning utan att de anskaffade färdigheterna nödvändigtvis är nödvändiga.Syftet med vår studie är att bilda en förståelse för hur dessa omständigheter påverkar HR-utövares yrkesidentitet samt vilken nytta deras utbildning ger dem i arbetslivet. Empirin som har att analyserats består av transkriberingar från tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med utbildade HR-utövare, och det teoretiska ramverket grundar sig i Collins (1979) kredentialism samt teorier om yrkesidentitet av bland andra Ibarra och Pritchard.Resultatet finner att respondenternas yrkesidentitet tar olika form och varierar mellan en betoning på mjuka respektive hårda värderingar och att de flesta upplever en dissonans mellan förväntningar på yrket och verkligheten. Dessutom visar det på en tendens på att respondenterna upplever att de kunnat utföra sitt arbete utan utbildning, men att deras utbildningsintyg låg till grund för att de erhöll sin anställning.

In this qualitative study, the experiences of high school students enrolled in the course Social Studies 2 regarding the European Union (EU) as a subject matter in social studies education were examined. The research questions guiding the study are: In what ways do students describe how the EU has been addressed as a content area in social studies education? And, how do students describe their expectations for teaching about the EU? To answer the research questions, six focus group interviews were conducted, involving a total of 28 students. The data was analysed using a hermeneutic approach. The results indicate that students had a somewhat basic understanding o the European Union, characterized by a focus on its institutions and the four freedoms within the union. Furthermore, the study’s findings reveal that students wish to learn more about the EU to participate in the European Parliament elections, specifically how they can influence the union and how it affects them. Suggested teaching methods include engaging with the EU through study visits, external lecturers, or simulation exercises., I föreliggande kvalitativa studie undersöktes vilka erfarenheter gymnasieelever som läser kursen Samhällskunskap 2 har om EU som ämnesinnehåll i samhällskunskapsundervisningen. Frågorna som studien utgår från är: På vilka sätt beskriver elever att EU har behandlats som ett undervisningsinnehåll i samhällskunskapsämnet, och, hur beskriver eleverna sina förväntningar på undervisningen om EU kopplat till ett aktivt valdeltagande i valet till Europaparlamentet.? För att erhålla svar på forskningsfrågorna genomfördes sex stycken fokusgruppsintervjuer, totalt 28 elever medverkade i studien. Genom att utgå från en hermeneutisk teori analyserades datamaterialet. Resultatet visar att eleverna hade en översiktlig kunskap om den Europeiska unionen som präglas av ett fokus på dess institutioner och de fyra friheterna. Vidare framkommer det i studiens resultat att eleverna önskar lära sig mer om EU för att kunna delta i valet till Europaparlamentet, då främst hur de kan påverka unionen samt hur den påverkar dem. Förslag på undervisningsmetoder riktar in sig på att komma i kontakt med EU genom studiebesök, externa föreläsare eller simuleringsövningar.

Sustainable development is arguably a core element and a desirable objective for the institutions of a society to reach for. Upper secondary schools of Sweden are not an exception. Among the many subjects that the upper secondary school provides, civics education is arguably the most relevant one in relation to the matter of sustainable development. How does civic education portray the matter of sustainability, both regarding quantity and quality? What can the production of the subjects' purpose, key content and grades affiliation with sustainable development tell us about the society it´s been framed in? This essay attempts to provide some answers to those questions, by scrutinizing the three different subjects and courses of civics education from 1994 to the upcoming subject of 2025. The democratic, patriarchal and scientifically rational perspectives of society and education, formed by Tomas Englund, constitute the theoretical framework of the essay. The method used is qualitative text analysis, where categorization will help to identify content related to sustainable development in the subjects and courses. The study's result shows that all subjects could be classified as democratic, and that the subjects of 2011 and 2025 provide more and diversified content related to sustainable development than 1994, which indicates a progression. Also, the subjects of 2011 and 2025 could be classified, beyond democratic, as patriarch and scientific rationale, which makes a notable difference between the subjects.

This study investigates how gender, power and education affect how preventative measures against threats and violence as well as conflict management are discussed and used among care workers in specialized youth residencies in Sweden. Semi-structured interviews were held with fifteen care workers which were later thematically analyzed using hegemonic masculinity, total institutions and stigma as a theoretical framework. Our findings show that there are multiple hidden gendered practices. The use of physical measures against clients is constructed as inevitable, and that male care workers are most important in conflict management. By having the strength to physically overpower their clients. They are also framed as ideal with their relational advantage to the all-male youth group. Women instead are seen as a deviation from the norm, and a group that must be protected and kept away from dangerous situations. There is also depicted an experience of disorganization and distrust among care workers. Due to perceived poor choices in recruiting and high turnover among chief positions. Where choices for recruiting are based on nepotism and bias for men. We conclude that this removes agency from women in the greater workgroup. We also find that there is a great need for further training in conflict management for care workers as well as higher standards for the recruiting of care workers.

I takt med digitaliseringen av samhället har det pågått en parallell digitalisering av utbildningssektorn.Högstadieskolan är en av de delar av utbildningssektorn som digitaliserats i högst utsträckning.Studiens syfte är att undersöka vad som ligger till grund för att användarmotstånd elleranvändaracceptans uppstår bland lärare i samband med att digitaliseringen av högstadieskolan. Vidareundersöker studien hur användarmotstånd hos lärare visar sig. Detta eftersom en kunskapslucka haridentifierats gällande uppkomst av användarmotstånd i samband med digitaliseringen avutbildningssektorn. Därmed ser vi att det saknas kunskap om hur och varför användarmotstånd uppstårhos lärare. Studien utfördes genom en kvalitativ och tolkande tvärsnittsstudie. Fall och respondentervaldes primärt genom ett målinriktat urval. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjueroch analyserades genom induktiv tematisk analys. Det framgår av respondenterna flera faktorer somavgör huruvida de accepterar eller gör motstånd till digitaliseringen av högstadieskolan. Faktorernasom identifierats går i linje med tidigare forskning om motståndsfaktorer vid digitalisering. Detpedagogiska syftet med digitaliseringen uttrycks av respondenterna som mest betydande och är uniktför kontexten digitalisering av högstadieskolan. Faktorerna beskrivs enskilt men det framgår attsamspelet mellan faktorerna blir avgörande för huruvida användaracceptans uppnås elleranvändarmotstånd uppstår.

Den effektiva representativa demokratin bygger på ett välfungerande folkstyre där de röstberättigade interagerar med partier, deras folkvalda företrädare, som ser till att folkets röster och åsikter effektivt och sanningsenligt reflekteras i policyskapande och politiska beslut. Förståelse behöver skapas kring graden av representativitet och policykongruens mellan det svenska folket och deras representerande partier, det är en viktig grund att stå på för att bestämma legitimiteten och effektiviteten i det europeiska demokratiska systemet som Sverige medverkar i. Arbetet syftar till att undersöka och analysera hur policykongruensen skiljer sig mellan de större svenska partierna och på vilket sätt medborgarnas utbildningsnivå påverkar hur väl deras politiska ställningstaganden överensstämmer med det parti som de röstar på. Uppsatsen beskriver policykongruens i tre olika frågor samt ett sammanlagt mått uppdelat partivis framtaget genom jämförelse av expertbedömda partipositionen från CHES 2019 och attityder från partisympatisörer hämtade från en Valundersökning gjord av GU i samband med EU-valet 2019. Lägre utbildningsnivå har ett negativt samband med policykongruens och representation i socioekonomiska- och EU-integrationsfrågor men tycks inte ha ett starkt samband med representation och policykongruens i migrationsfrågor. Lågutbildade individers attityder är underrepresenterade i svenska internationella intressen på EU-nivå och de har sämre möjlighet att få sina attityder realiserade.

Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som socionomer sannolikt kommer att möta i sitt yrkesliv, oavsett inriktning. En förutsättning för att ha kompetens att göra det är att man har tillräcklig utbildning i ämnet, både för att den våldsutsatta ska få en bra upplevelse och rätt stöd, men också för den yrkesverksammas skull. Syftet med den här studien är att undersöka hur utbildning om våld i nära relationer ser ut för svenska socionomstudenter, detta görs genom att studera närvaro, omfattning, och utformning av kunskapsmål om våld i nära relationer i kurs- och utbildningsplaner från socionomprogram på tio universitet och högskolor utifrån ett könsmaktsperspektiv och intersektionalitet. Kurs- och utbildningsplaner från tio socionomprogram i Sverige har inhämtats och studerats kvantitativt för att se hur många lärosäten som undervisar om våld i nära relationer. Kursplanerna har analyserats kvalitativt för att ta reda på vilken typ av kurser som har kunskapsmål om våld i när relationer och hur formuleringar används för att rama in kunskapen om våld. Detta sätts i sammanhang och diskuteras utifrån vilka konsekvenser närvaro eller avsaknad av utbildning om våld i nära relationer kan få för socionomstudenter, och våldsutsatta personer de möter efter avslutad utbildning. Resultaten visar att det finns stora variationer i hur olika lärosäten valt att inkorporera utbildning om våld i nära relationer, främst i kursplanerna. Det skiljer både i omfattning, typ av kurser som innehåller kunskapsmål om våld i nära relationer, val av formuleringar, och vilket teoretiskt perspektiv som går att utläsa i dem.

The aim of this thesis is to gain insights into which competencies librarians working at public libraries with makerspaces consider important to possess in order to perform their work, and how and from where they acquire these competencies. The study also examines whether the Swedish Library & Information science education has prepared the librarians in this study for this type of work. The method used is semi-structured interviews. The respondents are four librarians working at public libraries with makerspaces. The theoretical framework is Knud Illeris' expanded concept of competence. The findings show that the Library & Information science education prepares librarians with a basic approach needed to work in all types of libraries. Another finding is that competence development to cultivate the skills needed to specifically work in public libraries with makerspaces occurs more through networks and personal environmental monitoring. The study also concludes that specific skills and competencies needed for working in makerspaces are rather linked to qualities and attitudes related to the ability to acquire the competencies needed for the work such as curiosity, creativity, flexibility, social and pedagogical skills and ability to structure and organize one's work. The study also shows that organizational and collegial support are important for cultivating relevant competencies and developing the makerspace. The participants in the study request that the Library & Information science education should focus more on the learning situation, technology, and project management. Future research should focus more deeply on the challenges these librarians meet in this new type of libraries.

According to science, food allergy is a growing health problem. In home- and consumer studies (HCS), food and meals are central parts. According to the Education Act, teachers must be given professional development to create a safe environment for students. The purpose of this study was to examine how teachers in home economics and consumer studies experienced the conditions for teaching students with food allergies. The focus was on the classroom, routines, allocated budget, and professional development. Qualitative method was used. Nine qualified home economics teachers were interviewed based on a semi-structured question guide. The interviews were transcribed and analyzed with a qualitative content analysis. The results showed that the classroom and the economic conditions limited the teaching. The teachers felt confident in their current knowledge but were positive about continuing education. Routine improvements regarding information management and action plan are desired. The study showed that the classroom was important for the teaching and that the few students with food allergies did not affect the budget in general. Routines around these students should be reconsidered. Basic education needs to be strengthened and teachers need to be given the opportunity for further training.

Den evidensbaserade praktiken har blivit en alltmer påtaglig del av socialarbetares praktik. Betoningen på evidensbasering inom socialt arbete i Sverige har implementerats främst genom statliga myndigheter ner i professionen, vilket har bemötts med en generell skepsis av yrkesfältet. HVB-hem för barn och unga är en del av den sociala barnavården som påverkas av den statliga kunskapsstyrningen. Studiens analys fokuserar på hur behandlingspersonal på HVB-hem för barn och unga upplever att den evidensbaserade praktiken påverkar den professionellas möjlighet att bedriva behandlingsvård. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med behandlingspersonal som arbetar på HVB-hem för barn och unga och som har haft en två-årig eftergymnasial utbildning. Informanternas utsagor har analyserats utifrån professionsteori och symbolisk interaktionism. Resultatet har påvisat att behandlingsarbetet kan innebära en varierande behandlingskontext och att flertalet förutsättningar påverkar yrkesutövningen. Den evidensbaserade praktiken kan däremellan utgöra ett gemensamt yrkesspråk och förhållningssätt på HVB-hem för barn och unga, som kan tolkas och tillämpas olika. Möjligheten att tillämpa evidens kan ses grunda sig i behandlingspersonalens utbildningsbakgrund och yrkesfärdighet. För att kunna arbeta med evidens implicerar det att den professionella kan läsa, förstå och tillämpa evidens inom behandlingsvården. Å ena sidan kan den evidensbaserade praktiken som idé bedömas vara en självklarhet för behandlingspersonal på HVB-hem för barn och unga. Å andra sidan kan definieringen och tillämpningen av den evidensbaserade praktiken bedömas vara oklar och komplicerad i en kontextbunden praktik, som HVB-hem för barn och unga inte sällan är.

Syftet med denna litteraturstudie var att, ur ett internationellt perspektiv, identifiera gemensamma framgångsfaktorer i den pedagogiska miljön för barn och ungdomar med autism i grundskola och anpassad grundskola. Vi har undersökt vilka samband det finns mellan skolans lärmiljö samt lärarens kommunikation och lärande hos elever med autism. Vi har även undersökt om lärmiljön i skolan samt lärarens kommunikation påverkar trivsel i skolan för elever med autism. De granskade artiklarna analyserades tematiskt och sammanställdes i fem olika teman. Inom temana lärarens roll, tekniska hjälpmedel, social träning, relationer och lokaler har vi hittat resultat som leder till större engagemang hos eleverna, förbättrad social interaktion, ökat lärande samt högre trivsel. I vår studie har vi funnit framgångsfaktorer som vi som speciallärare kan påverka och förmedla i skolan. Vi har även funnit metoder och modeller som påverkas av organisation och ekonomi. Vår studies resultat är intressant för både yrkesverksamma lärare samt skolledning.

This study explores the impact of Augmented Reality (AR) on the retention and comprehension of complex biological systems and processes in middle school education. Leveraging a quasi-experimental design, the research compared the learning outcomes of students using AR with those taught through traditional methods. The study's theoretical framework is grounded in multimodality theory, highlighting the integration of multiple senses and representation forms to enhance learning, as well as cognitive and constructivist learning theories, which emphasize the organization and application of knowledge. A total of 35 students participated, with the AR group engaging with interactive, three-dimensional models of human anatomy, while the control group received traditional teaching. The results indicate that AR can improve students’ ability to understand and engage with complex biological content, supporting higher cognitive processes such as analysis andcreation. However, the study also notes the limitations due to its small sample size and the diversity of the participant group, suggesting the results are preliminary. Future research should expand on these findings with a larger, more diverse sample to explore long-term effects and variances across different learning styles. This study underscores the potential of AR to transform biology education by making learning more interactive and accessible., Denna studie utforskar effekten av förstärkt verklighet (AR) på bevarandet och förståelsen av komplexa biologiska system och processer i grundskolans utbildning. Med hjälp av en kvasiexperimentell design jämförde studien inlärningsresultaten hos studenter som använde AR med dem som undervisades genom traditionella metoder. Studiens teoretiska ramverk är grundat i teorin om multimodalitet, vilket betonar integrationen av flera sinnen och representationsformer för att förbättra inlärningen, samt kognitiva och konstruktivistiska lärandeteorier, som lägger vikt vid organisation och tillämpning av kunskap. Totalt deltog 35 studenter, där AR-gruppen interagerade med interaktiva, tredimensionella modeller av människokroppens anatomi, medan kontrollgruppen fick traditionell undervisning. Resultaten tyder på att AR kan förbättra elevernas förmåga att förstå och engagera sig i komplex biologiskt innehåll, vilket stödjer högre kognitiva processer såsom analys och skapande. Studien noterar dock begränsningar på grund av dess lilla urvalsstorlek och deltagargruppens mångfald, vilket tyder på att resultaten är preliminära. Framtida forskning bör bygga vidare på dessa resultat med ett större och mer mångsidigt urval för att utforska långsiktiga effekter och variationer över olika inlärningsstilar. Denna studie understryker potentialen hos AR att omvandla biologiundervisningen genom att göra lärandet mer interaktivt och tillgängligt.

Denna studie undersöker fenomenet skolsegregation och dess konsekvenser för elevernas akademiska prestationer, med fokus på lärarnas perspektiv. Genom kvalitativ forskning utforskar studien hur segregation påverkar elevernas akademiska prestationer och det sociala kapitalets roll i att forma deras framgång. Pierre Bourdieus och James Colemans teoretiska ramverk används för att förstå samhälleliga strukturer och deras effekter på individuella resultat. Resultaten identifierar flera faktorer som bidrar till skolsegregation, inklusive bostadssegregation, fritt skolval och spridningen av fristående skolor. Segregation i skolor observeras genom språkliga barriärer och socioekonomiska faktorer som hindrar akademiska framsteg. Dessutom påverkar föräldrars utbildning, socioekonomisk status och habitus avsevärt akademiska prestationer. Lärare lyfter fram den genomgripande karaktären av skolsegregation som en social fråga som vidmakthåller orättvisor, särskilt som drabbar utsatta elevgrupper. Studien understryker vikten av att säkerställa rättvis tillgång till utbildning, och betonar behovet av att ta itu med denna samhälleliga utmaning.

Denna studie undersöker hur förskollärare uppfattar anpassningen av förskolan för barn i behov av särskilt stöd i undervisningen och om det främjar inkludering i förskoleutbildningen. Utgångspunkten är en kvalitativ forskningsansats, där datainsamlingsmetoden utgår från semistrukturerade intervjuer och från det sociokulturella perspektivet. Informanterna som medverkar i studien är förskollärare från fem olika förskolor. Deras deltagande ger studien en mångfald av perspektiv och erfarenheter från olika pedagogiska verksamheter. Den kvalitativa datan som har framkommit i studien har transkriberats, reducerats och tematiserats. Denna metod bidrar till en rikedom av insikter som resulterar till en fördjupad diskussion om och hur förskollärare kan skapa en stödjande miljö för alla barn, särskilt till de barn som behöver extra stöd för sin utveckling och inkludering. Resultatet av studien visar på flera betydelsefulla aspekter inom förskolepedagogiken. Resultatet visar att samtliga förskollärare betonar vikten av ett nära samarbete med specialpedagog och vårdnadshavare för att skapa en helhetssyn och integrera olika perspektiv i utformningen av lärmiljöer som stödjer varje barn. En central observation är den varierande användningen av tydliggörande pedagogik, vilket indikerar behovet av variation och flexibilitet för att möta individuella behov och samtidigt främja inkludering. Slutsatsen av detta indikerar på att denna variation speglar det komplexa kravet på att balansera hänsynen till varje barns unika behov samtidigt som en inkluderande lärmiljö skapas. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet som betonar kommunikation och samspel, ger det studien en ram för att förstå hur förskollärare tillämpar tydliggörande pedagogik för att stärka kommunikation och samspel.

Syftet är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på att bedriva undervisning i relation till de resurser som finns tillgängliga i verksamheten, samt hur de förstår begreppet undervisning. För att samla in data har jag valt att använda mig av en kvalitativ intervjumetod. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare från fyra olika förskolor i en mellanstor stad i mellansverige. Det insamlade materialet har analyserats med metoden innehållsanalys samt utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att hinder i undervisningen kan bero på bland annat barngruppens storlek samt att personalen är frånvarande av olika anledningar. Men resultatet visar också konkreta tips på hur förskollärarna genomför undervisningsuppdraget i förskolan genom att de skapar strukturscheman och delar på barngruppen., The aim is to contribute knowledge about preschool teachers’ perspective on teaching in relation to the resources that are available in the preschool, and how they understand the concept of teaching. To collect data, I have chosen to use a qualitative interview method. The interviews were conducted with five preschool teachers from four different preschools in a medium-sized town in central Sweden. The collected material has been analyzed using the content analysis method and Bronfenbrenner's ecological system theory. The results show that obstacles can be due to, among other things, the size of the group of children and that the staff is absent for various reasons. But the results also show concrete tips on how the preschool teachers carry out the teaching assignment in the preschool by creating structure schemes and by dividing the group of children.

Förväntat kunskapsbidrag Studien bidrar med kunskap om praktiska insatser som påverkar förskolepersonals utbildning och undervisning av barn i behov av särskilt stöd. Studien belyser även hur skollagen och läroplanen för förskolan utgör möjliggörande faktorer och/eller hinder i förskolepersonalens arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Syfte och frågeställningar Studien bidrar med kunskap om vilka praktiska insatser som förskolepersonal identifierar som viktiga i sitt arbete för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Frågeställningarna är “Hur beskriver förskollärare och barnskötare sin implementering av styrdokument i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd?” och “Hur beskriver rektorer och specialpedagoger strukturella faktorers funktion i utformningen av sin förskoleverksamhet?”. Teori Systemteori valdes som förklaringsmodell för att analysera studiens empiri. Empirin bestod av sju kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Systemteori uppmärksammar vad som händer på olika nivåer i en organisation, vilket innebär att förståelse för såväl individen, gruppen och organisationen som helhet anses viktig. Förståelse för dessa nivåer anses kunna ge insikt om varför en grupp eller organisation upplever ett visst problem (Svedberg, 2021). I och med att studiens frågeställningar formulerades för att undersöka olika delar av studieförskolans organisation, så fungerade systemteori bra som förklaringsmodell. Metod I studien genomfördes sju kvalitativa intervjuer utifrån ett målstyrt urval. Intervjuerna spelades in, kodades och tematiserades. Tematisering bidrog till att skapa djupare förståelse av studiens problemområde och frågeställningar. Identifierade teman låg till grund för studiens resultat- och analysavsnitt. Resultat Resultatet indikerar att förskolepersonals tillgång till egenanställd specialpedagog kan vara en av flera insatser för att bedriva likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd. Fördelen är framför allt

Ett av skolans uppdrag är att utbilda för hållbar utveckling, men vad detta innebär konkret är inte självklart. I kursplanen för slöjdämnet ger det centrala innehållet vissa riktlinjer, men det överlåter mycket åt slöjdlärare att tolka och bestämma hur detta ska integreras i undervisningen. Med hjälp av det teoretiska perspektivet fenomenologi undersöker uppsatsen hur slöjdlärare tolkar det centrala innehållet gällande hållbar utveckling samt hur de implementerar det i sin egen undervisning. Genom kvalitativa intervjuer har nio slöjdlärare, både trä- och metallslöjdslärare och textilslöjdslärare, fått svara på våra frågor om hur de tolkar hållbar utveckling, hur de konkret lägger upp det praktiska arbetet och om de upplever några utmaningar. Vi har undersökt hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna; socialt, ekologiskt samt ekonomiskt. Resultatet visar att slöjdlärarna upplever slöjdämnet som en bra möjlighet att förmedla flera aspekter av hållbar utveckling men beskriver på samma gång flera svårigheter, bland annat i form av för liten budget och för diffusa riktlinjer vilket leder till fria tolkningar. Slutsatsen blir då att uteblivandet av tydliga riktlinjer i slöjdens centrala innehåll leder till en brist på likvärdig utbildning. Ytterligare konstateras att slöjdlärare behöver vidareutbildning för att få en djupare kunskap och därigenom kunna inspirera och involvera eleverna på ett mer effektivt sätt.

Denna studie berör stressens påverkan på förskollärares pedagogiska arbete, den arbetsrelaterade stressen har blivit mer påtaglig bland förskollärare senaste åren (Thapa, Jalal, 2023). Detta beroende på bland annat mer administrativa uppgifter, större barngrupper och många outbildade i verksamheten. Med att förskollärarnas välmående påverkas av detta blir även barnens utbildning påverkad då det pedagogiska arbetet hamnar efter när förskollärarnas stress ökar och orken och drivet minskar. Syftet med denna studie är att undersöka hur stressen påverkar det pedagogiska arbetet i förskolan. Datan samlades in genom en digital enkät. Datan analyserades sedan med hjälp av Karasek och Theorell krav, kontroll och stöd – modell för att kunna tolka svaren och få en insyn på hur deltagarna i studien upplever stressen på deras arbetsplats. Hur stressen påverkar deltagarnas arbete, vad de upplever höjer stressnivån och vad de anser skulle kunna göras för att sänka stressnivån. Resultatet visade att respondenterna blev stressade av flertal faktorer i förskolan såsom stora barngrupper, vikare brist, höga ljud, brist på utbildad personal, höga krav och bristande stöd. För att minska stressen utryckte respondenterna att dessa punkter behöver åtgärdas. Då majoriteten av respondenterna utryckte att deras pedagogiska arbete blev påverkat av den negativa stressen. Studie är relevant då förskollärares välmående sjunker och barnens utbildning i takt med den, studien innehåller åtgärder som behövs tas för att göra förskollärare till ett mer attraktivt yrke i framtiden så det pedagogiska arbetet kan fortsätta utvecklas tillsammans med barnen för en bättre framtid.

design_destruct is a look at industrial design education, straight from the source; it tries to understand the relationship between conscious, radical intentions and the continued embrace of a status quo that upholds and deepens structures of destruction. it focuses in on corporate collaborations as a central culprit to this acceptance, and encourages design to be a tool to build for a structurally sustainable world, instead of the world as it is (and physically, socially, and environmentally can't continue to be). it is a call to action, to question, to reject and to refuse, and to protest. the knowledge gained—both through and despite the education—is turned against the structures we are taught to fit into, resulting in a collection of designs that use text, typography, space and form to educate and mobilise.

Föreliggande antologi behandlar mångfald, flerspråkighet och interkulturella perspektiv. Författarna till kapitlen förstår och förhåller sig på olika sätt till begreppet “interkulturalitet” och ett av antologins syften är att visa på vikten och bredden i den forskning som brukar förknippas med interkulturella perspektiv, flerspråkighet och mångfald inom skola och utbildning. Antologin binder samman och exemplifierar den mångfacetterade forskning som bedrivs på Linnéuniversitetet idag. Vår förhoppning är att du som forskare, blivande, lärare, yrkesverksam lärare eller lärarutbildare ska läsa, reflektera över och kunna ha nytta av bidragen.

För att möta målsättningarna om klimatneutralitet i Europa 2050 ställs byggindustrin inför ett krav på förändring. Digitalisering och digital transformation av sektorn har potential att bidra till att uppnå målet och de krav som ställs. Det innebär dock ett förändringsarbete i en traditionell sektor där alla involverade individer kommer påverkas i både hur branschen historiskt sett ut och hur den potentiellt kommer att förändra roller och ställa nya krav på kompetens. Tidigare forskning fokuserar på tekniken och är på en hög abstraktionsnivå och lägger inte mycket fokus på individerna som befinner sig mitt i en potentiell transformation. Deras branschkunskap och domänexpertis tas det inte tillvara på. Detta är individer som, trots lägre kunskaper om digital transformation, har en vital inblick i hur processer fungerar och vad det kan innebära för en digital transformation inom sektorn. Genom att intervjua projektledare som arbetar mellan en digital och analog del av byggnadsprocessen ämnar studien att belysa de hinder, utmaningar och möjligheter som finns och måste finnas i åtanke vid en digital transformation av sektorn. Detta för att undvika motstånd vid en implementering och öka möjligheterna för en framgångsrik transformation av industrin., To meet the goal of climate neutrality in Europe by 2050 the construction industry is facing demands of change. Digitalization and digital transformation of the sector have the potential to contribute towards this goal and the set demands. It will, however, imply significant change of a traditional sector where every involved individual will be affected, both from a historical standpoint and in how roles and competence requirements will change. Previous research in this topic focuses on the technologies and is on a higher abstraction level, and the focus on individuals within this digital transformation is lacking. The professional’s industry- and domain-knowledge is not taken advantage of. These are individuals, that despite lesser knowledge about digital transformation, have a vital insight in how processes work and how these can implicate a digital transformation of the sector. By interviewing project managers, who work between a digital and analogue part of the building process, this study intends to shine a light on the barriers, challenges and opportunities that exist and need to be acknowledged in regard to digitally transforming the sector. This to avoid resistance when implementing and increase opportunities for a successful transformation of the industry.

This thesis examines the certification management challenge faced by Integrity360. The decentralized approach, characterized by manual processes and disparate data sources, leads to inefficient tracking of certification status and study progress. The main objective of this project was to construct a system that automates data retrieval, ensures a complete audit, and increases security and privacy. Leveraging the ASP.NET Boilerplate (ABP) framework, Angular, and MongoDB, an efficient and scalable system was designed, developed, and built based on DDD (domain-driven design) principles for a modular and maintainable architecture. The implemented system automates data retrieval from the Credly API, tracks exam information, manages exam vouchers, and implements a credible authentication system with role-based access control. With the time limitations behind the full-scale implementation of all the planned features, such as a dashboard with aggregated charts and automatic report generation, the platform significantly increases the efficiency and precision of employee certification management. Future work will include these advanced functionalities and integrations with external platforms to improve the system and increase its impact on operations in Integrity360.

In hope of lessening the inequal division between the amount of women and men studying and working in technical fields a project to create an inspirational platform has been initiated by the organisation Pepp. By the end of the first stage of the project a webpage has been created with frontend programming. This webpage contains several imaginary person portraits of imaginary individuals studying or working in technical fields. JavaScript filter functions have been created in order to filter between these individuals. All the necessary data for the portraits are collected in a database in form of an array in JavaScript. User tests were conducted where seven separate subjects were allowed to test the finished person portrait webpage. In the future the website will be improved and expanded with several webpages. Portraits of real individuals will also be collected and replace the imaginary individuals on the webpage.