Search

Heavy metal contamination of land poses severe risks to human health and the environment on a global scale. This thesis aims, firstly, to fill knowledge gaps regarding the general risk of metals spreading from contaminated soil into local groundwater across Sweden. Secondly, it addresses the conditions affecting metal solubility and migration into groundwater specifically around Swedish glassworks sites. To understand the spread of metal from contaminated soil, detailed geochemical studies of the main study object (Pukeberg glasswork) were conducted. These studies complemented analyses of metal solubility in the waste zone with analyses of the underlying soil. We found that high metal concentrations in soil alone are generally not reliable indicators of the risk of groundwater contamination. For instance, the investigated glassworks sites are examples where generic risk assessment models would predict a significant deterioration in groundwater quality, but this is not actually the case. Despite high concentrations and a high leachability of the waste zone material at Pukeberg, metal cations are efficiently immobilized in the natural soil underneath the source. Anions have a higher leachability, but are also retained close to the source area. The geochemical model used, however, had clear difficulties in predicting the observed solubility of most metal(loid)s, and was thus unable to fully uncover the processes behind the observed retention/solubility of metals. Our results underscore the necessity of developing methods and understanding which adsorbent phases are most influential under different scenarios. The thesis also assesses the risks associated with consumption of vegetables grown near glassworks sites, or drinking water from private wells. The results showed that concentrations of As, Cd and Pb in vegetables were moderately elevated in glassworks villages, but still high enough to result in a daily intake of As and Cd above toxicological values for high-expos, Metallförorenad mark utgör globalt sett stora risker för människors hälsa och miljön. I denna avhandling kartläggs hur stor den generella risken är för att metaller sprider sig från förorenad mark i Sverige till lokala grundvattenmagasin i sådan grad så att grundvattnets tjänlighet äventyras. Avhandlingen undersöker vidare de förhållanden som påverkar metallers löslighet och spridning till grundvatten specifikt runt glasbruk i Glasriket i Småland. Eftersom spridning av metaller från förorenad mark inte bara påverkas av förutsättningarna i den förorenade källzonen, så utfördes de geokemiska analyserna för ett av studieobjekten (Pukebergs glasbruk) både på provmaterial från källzonen och från den underliggande jorden. Resultaten visar att enbart metallkoncentrationer i jord generellt ger en dålig uppfattning om risken för kontaminering av grundvatten. De undersökta glasbruken är ett exempel på områden där generella riskbedömningsmodeller förutsäger en betydande förorening av lokalt grundvatten, men så är inte fallet i realiteten. Trots höga metallkoncentrationer och en hög lakbarhet av materialet på deponin i Pukeberg, så immobiliseras metallkatjoner effektivt i den naturliga jorden. Anjoner har en högre lakbarhet, men även deras spridning bort från källområdet är begränsad. Den geokemiska modell som tillämpades på datan från Pukeberg hade dock tydliga svårigheter att prediktera den observerade lösligheten hos de flesta metall(oid)er, och kunde således inte helt avslöja processerna bakom den observerade retentionen/lösligheten av metaller. Våra resultat understryker nödvändigheten av att fortsatt utveckla metoder och förstå vilka mekanismer som är mest inflytelserika för föroreningars fastläggning/frisättning från förorenad jord och dess omgivning. Avhandlingen bedömer också riskerna med att konsumera grönsaker som odlats nära glasbruksområden, samt att dricka vatten från privata brunnar. Resultaten visade att koncentrationerna av As, Cd och Pb i grönsaker var måttlig

Munktellstaden i Eskilstuna har en historia som ett stort industriområde. Innan det omvandlades till en kulturell plats med konstmuseum, sporthall och andra kulturella faciliteter, var området känt för sin industriella verksamhet, särskilt inom mekanisk verkstad, som inkluderade Munktells Mekaniska Verkstad, som senare blev Volvo Construction Equipment. Som ett resultat av den industriella verksamheten och den tidigare hanteringen av olika material, har det rapporterats att det finns flera föroreningar i området. Dessa föroreningar inkluderar tungmetaller och petroleumprodukter. Delar av Munktellstaden i Eskilstuna har undersökts mellan år 1998 och år 2016. Att sammanställa resultaten från markundersökningar och rapporter ger en bra översikt över föroreningsnivåerna i området under den aktuella perioden. Diskussionen om möjliga källor till de påträffade föroreningarna är viktig eftersom det kan bidra till att identifiera de huvudsakliga källorna till föroreningarna och därigenom möjliggöra åtgärder för att minska eller eliminera dessa källor. Att påpeka luckorna i data är också relevant, eftersom det ger en insikt i vad som saknas i kunskapen om föroreningarna i området och kan fungera som riktlinje för framtida undersökningar. Diskussionen om icke undersökta föroreningar är betydelsefull eftersom det kan finnas potentiella föroreningar som ännu inte har upptäckts eller undersökts. Att identifiera dessa kan vara avgörande för att få en mer komplett bild av föroreningssituationen i området och möjliggöra mer målinriktade kontroll- och saneringsåtgärder. Riskanalysen som gjorts, där man diskuterade risker för människors hälsa, markmiljö och risken för spridning till Eskilstunaån, ger en övergripande förståelse för de potentiella konsekvenserna av föroreningarna i området. Detta kan hjälpa beslutsfattare och intressenter att prioritera och planera åtgärder för att hantera de mest akuta riskerna för människors hälsa och miljön.Studiens slutsats ger en tydlig bild av för

Aquatic organisms are constantly at risk of being exposed to potentially harmful chemical compounds of natural or anthropogenic origin. Biological life can for instance respond to chemical stressors by changes in gene expression, and thus, certain gene transcripts can potentially function as biomarkers, i.e. early warnings, of toxicity and chemical stress. A major challenge for biomarker application is the extrapolation of transcriptional data to potential effects at the organism level or above. Importantly, successful biomarker use also requires basal understanding of how to distinguish actual responses from background noise. The aim of this thesis is, based on response magnitude and variation, to evaluate the biomarker potential in a set of putative transcriptional biomarkers of general toxicity and chemical stress. Specifically, I addressed a selection of six transcripts involved in cytoprotection and oxidative stress: catalase (cat), glutathione-S-transferase (gst), heat shock proteins 70 and 90 (hsp70, hsp90), metallothionein (mt) and superoxide dismutase (sod). Moreover, I used metal exposures to serve as a proxy for general chemical stress, and due to their ecological relevance and nature as sedentary filter-feeders, I used bivalves as study organisms. In a series of experiments, I tested transcriptional responses in the freshwater duck mussel, Anodonta anatina, exposed to copper or an industrial wastewater effluent, to address response robustness and sensitivity, and potential controlled (e.g. exposure concentration) and random (e.g. gravidness) sources of variation. In addition, I performed a systematic review and meta-analysis on transcriptional responses in metal exposed bivalves to (1) evaluate what responses to expect from arbitrary metal exposures, (2) assess the influence from metal concentration (expressed as toxic unit), exposure time and analyzed tissue, and (3) address potential impacts from publication bias in the scientific literature. Response

Examensarbetet som omfattar 22,5 högskolepoäng har utförs som den slutliga delen avhögskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, inriktning husbyggnad vid KarlstadsUniversitet. Hållbarhet är ett viktigt ämne som berör företag av alla slag. Ingen bransch kan undvika attfundera över hur de kan främja hållbarhet. Frågan om hur varje bransch kan göra detta äralltid viktig. Genom regeringens förslag och överenskommelser står det klart attkoldioxidutsläppen ska halveras till 2030. Det är dock inte klart hur koldioxidutsläppen skahalveras. Grön betong är en typ av miljövänlig betong där en del av cementen ersätts av masugnsslaggeller flygaska som har tagits fram av Cementa och Swecem. De två vanligaste typerna avcement som används i grön betong är Merit och Anläggningscement FA. Merit kommer frånSwecem medan Anläggningscement AF kommer från Cementa. Målet med denna typ avbetong är att minska byggbranschens koldioxidutsläpp. Rapporten syftar till att ge läsarna en överblick över de olika typer av cement som användsvid tillverkning av grön betong och dess miljökonsekvenser. Rapporten bygger på en mängdlitteraturforskning och dialog med experter från Swecem och Cementa för att få en bättreförståelse för fenomenet grön betong. Den tar också hänsyn till hur deras produkt bidrar tillhållbarhet. En labundersökning gjordes för att jämföra halterna av tungmetaller i olika typerav cement, speciellt grön betong kontra konventionell betong. S1 titan detektorn används föratt mäta och samla in data, detektorn använder röntgenfluorescens (XRF) som mätmetod. Studien fann att både produkterna Merit och Anläggningscement AF innehöll lägretungmetaller än Naturvårdsverkets gränsvärde. Grön restbetong kan återvinnas på sammasätt som en vanlig betong till ballast eller vägfyllnadsmaterial. Grön restbetong innehållerendast tungmetaller som finns i själva cementen. Grön rivningsbetong som innehåller avfallsåsom brandskydd, värmeisolering, skumplast, elinstallationer, fogmassor och rör kanpotentiell, The degree project, which includes 22.5 higher education credits, has been carried out as the final part of the higher education engineering program in construction technology, majoring in building construction at Karlstad University. Sustainability is an important topic that affects companies of all kinds. No industry can avoid thinking about how they can promote sustainability. The question of how each industry can do this is always important. Through the government's proposals and agreements, it is clear that carbon dioxide emissions are to be halved by 2030. However, it is not clear how carbon dioxide emissions are to be halved. Green concrete is a type of environmentally friendly concrete where part of the cement is replaced by blast furnace slag or fly ash that has been produced by Cementa and Swecem. The two most common types of cement used in green concrete are Merit and Anläggningscement FA. Merit comes from Swecem, while Construction cement AF comes from Cementa. The goal of this type of concrete is to reduce the construction industry's carbon dioxide emissions. The report aims to give readers an overview of the different types of cement used in the production of green concrete and its environmental consequences. The report is based on a lot of literature research and dialogue with experts from Swecem and Cement to gain a better understanding of the phenomenon of green concrete. It also takes into account how its product contributes to sustainability. A lab study compared the levels of heavy metals in different types of cement, especially green concrete versus conventional concrete. The S1 titanium detector is used to measure and collect data, the detector uses X-ray fluorescence(XRF) as the measurement method. The study found that both the products Merit and Anläggningscement AF contained lower heavy metals than the Environmental Protection Agency's limit value. Residual green concrete can be recycled in the same way as ordinary concrete for aggregate or

Plants are composed of complex organisms that include morphological, physiological and biochemical segments. A number of environmental factors such as, heavy metals, drought, salinity, heat, and cold cause stress towards plants and impact on their growth and yield values. Heavy metal contamination and drought are considered to be two significant environmental (abiotic) factors that are receiving increased attention due their effects on plants. Many plant species from previously non-drought prone areas now face drought as a new stress factor and must develop their avoidance mechanisms. Comparing drought-related tolerance strategies, plants have developed a number of strategies to fight against heavy metal pollution due to its wide coverage. These heavy metal tolerance strategies include detoxification, compartmentalization, and storage in cell vacuoles in plants. Few similarities have been found in the mechanisms of both drought and heavy metal strategies. The use of beneficial microbes is considered as one of the most promising methods to improve stress tolerance because plant-associated microbes decrease metal accumulation while enhancing nutrient supply and water under such stress. In this review, we summarize how drought and heavy metals contamination effect on plant growth, with particular focus on stress avoidance and tolerance mechanisms, as well as, the role of microbes to enhance stress tolerance. Recommendations including irrigation, fertilization and molecular techniques to increase the plant’s tolerance mechanisms against heavy metal and drought conditions are also discussed.

Highway runoff transport high concentrations of heavy metals. As climate change affect the environment with for example increased storm events, the treatment of road runoff becomes more important. This study aims to evaluate the treatment of highway runoff with constructed wetlands, stormwater ponds, vegetated filterstrips, vegetated swales and filter materials for highways in proximity to nature reserves. The treatment efficiency of constructed wetlands, stormwater ponds, vegetated filterstrips and vegetated swales was examined through a literature study and modelling of the different treatment methods using the StormTac modelling tool. Modelling was done both based on the design of a facility from the literature study and also adapted to a study area along the Södertörn Crosslink. The treatment efficiency of a sand filter as well as four reactive filter materials was determined from field studies on a pilot plant in Gröndal. The results from the study show that the guidelines for stormwater quality from Järfälla municipality can be reached with the treatment of stormwater using filter material. The treatment of heavy metals with constructed wetlands and stormwater ponds is below the guidelines for stormwater quality from Järfälla municipality for some of the studied heavy metals. However, the results from the modelling show a higher treatment efficiency than from the literature study for the majority of the studied metals. Moreover, construed wetlands and stormwater ponds also provide areas for recreation and promotion of biodiversity, which in a nature reserve area should be considered beneficial. A common issue for stormwater treatment with constructed wetlands, stormwater ponds and filter materials are that the required area for filter materials with pre-sedimentation basin, as well as the requested area for constructed wetlands and stormwater ponds, are bigger than the designated area for treatment in the case study., Dagvatten från motorvägar för med sig höga halter tungmetaller. Effekterna av klimatförändringar påverkar miljön med till exempel fler och häftigare regn, vilket leder till att rening av vägdagvatten blir allt viktigare. Denna studie syftar till att utvärdera rening av dagvatten från motorvägar med konstruerade våtmarker, dagvattendammar, översilningsytor, svackdiken och filtermaterial för motorvägar i nära anslutning till naturreservat. Reningseffektiviteten för konstruerade våtmarker, dagvattendammar, översilningsytor och svackdiken undersöktes genom en litteraturstudie och modellering av de olika reningsmetoderna i modelleringsverktyget StormTac. Modellering gjordes både utifrån utformning av en anläggning från litteraturstudien, men även för en anläggning anpassad till ett studieområde längs Tvärförbindelse Södertörn. Reningseffektiviteten för ett sandfilter samt fyra reaktiva filtermaterial bestämdes från fältstudier på en pilotanläggning i Gröndal. Resultaten från studien visar att riktlinjerna för dagvattenkvalitet från Järfälla kommun kan nås med rening av dagvatten med filtermaterial. Reningen av tungmetaller med anlagda våtmarker och dagvattendammar ligger under riktlinjerna för dagvattenkvalitet från Järfälla kommun för några av de studerade tungmetallerna, dock visar resultaten från modelleringen en högre reningseffektivitet än från litteraturstudien för majoriteten av de studerade tungmetallerna. Konstruerade våtmarker och dagvattendammar skapar även områden för rekreation och främjande av biologisk mångfald, vilket i ett naturreservatsområde bör anses vara fördelaktigt. Ett gemensamt problem för dagvattenrening med anlagda våtmarker, dagvattendammar och filtermaterial är att det området som krävs för filtermaterial med försedimenteringsbassäng, samt det önskvärda området för anlagda våtmarker och dagvattendammar är större än det avsedda området för rening i fallstudi

Surges of Sargassum have become more severe and at the time of writing the largest surge yet is set to hit the Caribbean islands, affecting tourism and marine life negatively. Tourism is Grenada’s single handedly largest economic sector, which is why it is important to research the use of Sargassum. Furthermore, for its fertiliser needs, Grenada relies largely on importing inorganic fertiliser, which has become more expensive in recent years. Sargassum as feedstock for biogas digesters and utilising the digestate as fertiliser could be a viable option, but challenges include high heavy metal content and low concentration of nutrients compared to inorganic fertiliser. The aim of this project is to examine heavy metals contents in digestate derived from Sargassum and gaining knowledge about the current agricultural situation, with regards to fertiliser, through interviewing farmers and relevant political figures. The results from the heavy metal analysis of the liquid digestate showed that the concentration of both arsenic and cadmium were below the average for commercial organic fertilisers. However, further testing is considered to be required to conclude whether the product is suitable to use. Gathered from the interviews was that many farmers were concerned about the impact inorganic fertiliser had on the land, however, the choice of fertiliser was, in general heavily dependent on which type was available. Sargassum-based digestate could be viable on the island but challenges of reducing, transporting and separating heavy metals from the digestate have to be solved making it difficult for the Sargassum to be cost-effective. Furthermore, the farmers were very clear that they wanted a product which was safe to use., Sargassumblomningar har blivit allvarligare och i skrivande stund väntas den största vågen hittills att drabba de karibiska öarna, vilket har en negativ påverkan på turismen och det marina livet. Turismen är Grenadas enskilt största ekonomiska sektor, och därför är det viktigt att undersöka användningsområdet för Sargassum. Dessutom är Grenada, för sitt gödselbehov, till stor del beroende av import av oorganiskt gödningsmedel, vilket har ökat i pris de senaste åren. Sargassum som inmatning för biogasrötningsanläggningar och användning av rötrester som gödningsmedel skulle kunna vara ett lönsamt alternativ, men utmaningarna är bland annat det höga innehållet av tungmetaller och den låga koncentrationen av näringsämnen jämfört med oorganiska gödningsmedel. Syftet med detta projekt är att undersöka innehållet av tungmetaller i digestat från Sargassum och att få kunskap om den nuvarande jordbrukssituationen gällande gödningsmedel genom att intervjua jordbrukare och relevanta politiker. Resultatet av den tungmetallanalys som genomfördes av det vätskeformiga digestatet visade ett innehåll av kadmium och arsenik som låg under medelvärdet för kommersiella organiska gödningsmedel. Däremot är vidare testning är nödvändig för att säkerställa att produkten är lämplig att använda. Intervjustudien visade att många jordbrukare var oroade över hur oorganiska gödselmedel påverkar marken, men att valet av gödselmedel i allmänhet var starkt beroende av vilken typ av gödningsmedel som fanns tillgängligt. Sargassumbaserat digestat skulle kunna vara lönsamt för användning på ön, men problemen med reducering, transport och separering av tungmetaller från digestatet måste lösas, vilket gör det svårt för Sargassum att vara kostnadseffektivt. Bönderna var slutligen tydliga med att digestatet från Sargassum behövde generera en ökning eller likvärdig produktion av deras grödor.

There is a widespread distribution of possibly toxic heavy metals, such as zinc, in aquatic ecosystems. Simultaneously aquatic food webs are changing due to declining predatory fish stocks. In this study, I examine how such an alteration of the food chain, the disappearance of a top trophic level, can affect the uptake and transfer of pollutants in lower trophic levels. I investigate a tri-trophic food chain containing resources (zooplankton), consumer fish, and predatory fish and use zinc as an example pollutant. This is done by constructing and adding a pollutant module to a stage-structured biomass model. The combined model is based on a system of eight ordinary differential equations to study the zinc concentrations in the consumer fish population in two scenarios: in the presence or absence of predatory fish, i.e., the food chain consists of either three or two trophic levels. The results show that the removal of the predator affects the concentration of the pollutant in the consumer population. In the absence of predators, the uptake of zinc from food is smaller and the zinc concentration is lower in the consumer fish population. The results remain the same for different values of the pollutant-specific parameters, i.e., uptake rate from water, assimilation efficiency, and efflux rate. This could indicate that food chain dynamics have a strong influence on the uptake and transfer of pollutants. Furthermore, this means that even if the model is parametrized to zinc in this study, the modeling tool can also be used for other pollutants with similar biokinetics as zinc. The results from this study highlight the importance to include food chain structure and dynamics when studying the uptake and transfer of pollutants. The novel knowledge and the developed tool from this study could advantageously be included to a higher degree when discussing the impact of pollution on aquatic ecosystems and mitigation measures., Det finns en utbredd spridning av potentiellt giftiga tungmetaller, som t.ex. zink, i akvatiska ekosystem. Samtidigt förändras akvatiska födovävar på grund av minskande rovfiskbestånd. I denna studie undersöker jag hur en sådan förändring av födoväven, ett försvinnande av en trofisk toppnivå, kan påverka upptaget och överföringen av föroreningari lägre trofinivåer. Jag undersöker en tritrofisk födokedja som innehåller resurser (zooplankton), konsumentfisk och rovfisk och använder zink som ett exempel på förorening. Detta görs genom att konstruera och addera en föroreningsmodul till en stegstrukturerad biomassamodell. Den kombinerade modellen bygger på ett system med åtta ordinära differentialekvationer för att studera zinkhalterna i konsumentfiskpopulationen i två scenarier: i närvaro eller frånvaro av predatorer, dvs. födokedjan innehåller antingen tre eller två trofiska nivåer. Resultaten visar att koncentrationen av föroreningen i konsumentpopulationen förändras när födokedjan ändras. När rovfiskar saknas i systemet är upptaget av zink från föda mindre och zinkkoncentrationen lägre i konsumentfiskpopulationen. Resultaten förblir detsamma för olika värden på de föroreningsspecifika parametrarna, d.v.s. upptagshastighet från vatten, assimileringseffektivitet och utflödeshastighet, vilket skulle kunna indikera att födokedjans dynamik har ett starkt inflytande på upptag och överföring av föroreningar. Vidare innebär detta att även om modellen har parametriserats till zink i denna studie, så kan modelleringsverktyget även användas för andra föroreningar som har en liknande biokinetik som zink. Resultaten från denna studie understryker vikten av att inkludera födokedjans struktur och dynamik när man studerar upptag och överföring av föroreningar. Den nya kunskapen och det utvecklade verktyget från denna studie skulle med fördel i högre grad inkluderas när man diskuterar föroreningars påverkan på akvatiska ekosystem och vilka åtgärder som bör sättas in för att minska pr

This literature study aims to investigate prior knowledge of the effects of heavy metals on amphibians in freshwater environments. The methodological approach for the study is based on extensive searches in the database called Web of Science. These searches then gets narrowed down with the help of with strategic search words for the subject at spotlight. The final combination of searched words, topics and exclusions gave eleven review articles that was deemed relevant for the subject study’s specific topic. The results showed a scarcity of reviewed articles focusing on amphibian and heavy metal compared to other organisms such as fish. However, several studies claims that an anthropogenic influence in nature has caused or contributed to the decline of amphibian population in freshwater environments. In this study I show that how amphibians are affected by heavy metals in their freshwater habitats is a field that need further attention. There is a gap of knowledge that could affect and further harm already endangered species. Furthermore, the studied articles often apply a narrow perspective that might runs the risk of providing an oversimplified and inaccurate representation of the actual damages of the ecosystem. Such a representation makes it hard for legislature to better combat the pollutions at hand. Lastly, this study also airs the topic of comparability. The results of the studied articles have a varying methodological approach which makes them hard to compare. In an ideal setting all the studied articles would run over a long timespan and be based on field studies rather than laboratory. Furthermore, the studies would focus on multiple metals rather than just one at a time., Att bevara den biologiska mångfalden och därigenom stödja våra ekosystem som tillgodogör oss med livsviktiga ekosystemtjänster är av största vikt. En stor rik mångfald av arter ger ekosystemen egen resiliens och livskraft samtidigt som det har en positiv påverkan på andra ekosystem när de interagerar med varandra. Flera av världens ekosystem och dess arter är under hot av att utrotas. Detta i sin tur skulle resultera i fler negativa kedjereaktioner i andra hittills opåverkade ekosystem världen över. Otaliga ekosystemtjänster försvinner eller försvagas, och vissa av dessa är inte ens kända förrän de har försvunnit och saknas. Amfibier är en av de djurarter som under de senaste 30 åren haft negativa trender i dess population, det vill säga blivit allt färre. Av alla de 8600 idag kända arter är flera utrotningshotade och beståndet är kraftigt försvagat. Anledningarna tros vara många men återkommande leder källorna spåret tillbaka till människans påverkan på dess omgivning. Det är i detta ämne, det vill säga människans påverkan på amfibiers levnadsmiljöer och hur de påverkas som denna studie tar sitt avstamp. Amfibier är en av de djurarter som under sin livscykel ändrar sin levnadsmiljö från att vara helt akvatisk till att även delvis vara på land. Detta gör amfibier extra utsatta då de exponeras för både vatten- och landbaserade, så kallade akvatiska och terrestra, miljöpåfrestningar. En av alla miljöpåfrestningar som amfibier tampas med är utsläpp av tungmetaller. Dessa härstammar från såväl trafik och industrier som från läckage ur gruvor och avfall. Den mänskliga faktorn utpekas återkommande som grunden till den största delen av onormalt höga nivåer av tungmetaller i miljöer där amfibier befinner sig, vare sig ifall dessa är på land eller i vatten. Studier på temat tungmetaller och amfibier har visats vara få, vilket den här litteraturstudien efter granskning av litteraturunderlaget kan konstatera. Flertalet studier poängterar att det fortsatt finns flera kunskapslu

Aquatic organisms are constantly at risk of being exposed to potentially harmful chemical compounds of natural or anthropogenic origin. Biological life can for instance respond to chemical stressors by changes in gene expression, and thus, certain gene transcripts can potentially function as biomarkers, i.e. early warnings, of toxicity and chemical stress. A major challenge for biomarker application is the extrapolation of transcriptional data to potential effects at the organism level or above. Importantly, successful biomarker use also requires basal understanding of how to distinguish actual responses from background noise. The aim of this thesis is, based on response magnitude and variation, to evaluate the biomarker potential in a set of putative transcriptional biomarkers of general toxicity and chemical stress.Specifically, I addressed a selection of six transcripts involved in cytoprotection and oxidative stress: catalase (cat), glutathione-S-transferase (gst), heat shock proteins 70 and 90 (hsp70, hsp90), metallothionein (mt) and superoxide dismutase (sod). Moreover, I used metal exposures to serve as a proxy for general chemical stress, and due to their ecological relevance and nature as sedentary filter-feeders, I used bivalves as study organisms.In a series of experiments, I tested transcriptional responses in the freshwater duck mussel, Anodonta anatina, exposed to copper or an industrial waste-water effluent, to address response robustness and sensitivity, and potential controlled (e.g. exposure concentration) and random (e.g. gravidness) sources of variation. In addition, I performed a systematic review and meta-analysis on transcriptional responses in metal exposed bivalves to (1) evaluate what responses to expect from arbitrary metal exposures, (2) assess the influence from metal concentration (expressed as toxic unit), exposure time and analyzed tissue, and (3) address potential impacts from publication bias in the scientific literature.Response ma

Stormwater, which consists of rainwater and snowmelt, often contains pollutants from vehicle traffic, building materials, and industries. These pollutants include chloride and heavy metals, which can cause several environmental issues, such as being toxic to biota at elevated concentrations. A relatively new water treatment method is floating treatment wetlands. These vegetated rafts have given promising results, mainly for nutrient removal in eutrophic watercourses in warmer climates. However, knowledge is lacking about their ability to remove chloride and heavy metals and their performance in a cold climate. The aim was to identify plant species, intended for floating treatment wetlands, which efficiently can remove chloride and the heavy metals Cd, Cu, Pb, and Zn from water in a cold climate such as Sweden and to understand how changes in the environment affect the removal capacity of the plants. This was studied in various conditions by placing plants in water that contained chloride and heavy metals and measuring the concentration of chloride and heavy metals that remained in the water (plant removal capacity; I, III, IV) and the accumulation of removed chloride and heavy metals in the different plant parts (plant accumulation capacity; III, V, VI). In addition, traits of plants capable of high removal and accumulation were identified by correlating their capacity with their morphological characteristics (II, III, VI). The results show that there are Swedish wetland plant species with a high ability to treat water containing chloride and heavy metals, even under varying conditions. Many species effectively reduced the levels of heavy metals in water, and the graminoid species Carex pseudocyperus and Carex riparia distinguished themselves by quickly and significantly decreasing the concentrations of heavy metals in the water (I). Hardly any species were effective chloride removers, but a few, including Phalaris arundinacea, removed large amounts of chloride (III, Dagvatten, bestående av regnvatten och smält snö, innehåller ofta föroreningar från fordonstrafik, byggnadsmaterial och industrier. Dessa föroreningar inkluderar tungmetaller och klorid, som kan orsaka flera problem i miljön om halterna är förhöjda, inklusive vara giftiga för levande varelser. En relativt ny metod för vattenrening är flytande våtmarker som har givit lovande resultat framförallt i varmare klimat och för rening av övergödda vattendrag. Kunskap saknas dock gällande deras förmåga att rena tungmetaller och klorid, samt hur väl de fungerar i kallt klimat. Syftet med avhandlingen var att identifiera arter, tänkta att placeras i flytande våtmarker, som effektivt kan rena vatten från klorid (Cl) och tungmetallerna kadmium (Cd), koppar (Cu), bly (Pb) och zink (Zn) i ett kallt klimat som i Sverige. Dessutom syftade avhandlingen till att studera hur reningsförmågan hos växter påverkas av olika miljöfaktorer. Detta undersöktes genom placera växter i vatten som innehöll tungmetaller och klorid i olika miljöförhållanden, och därefter mäta den kvarvarande koncentrationen av tungmetaller och klorid i vattnet (växternas reningsförmåga, I, III, IV) och koncentrationen av tungmetaller och klorid i olika delar av växten (växternas ackumuleringsförmåga, III, V, VI). Dessutom identifierades drag hos de växter som hade hög reningsförmåga genom att korrelera växters reningsförmåga med deras morfologiska egenskaper (II, III, VI). Resultaten visar att det finns svenska våtmarksväxter med hög förmåga att rena vatten från tungmetaller och klorid även under varierande förhållanden. Många arter effektivt minskade halten tungmetaller i vatten, och halvgräsarterna slokstarr och jättestarr utmärkte sig genom att snabbt och tydligt minska halten tungmetaller i vattnet. Färre arter gav effektiv saltrening, men ett par, däribland rörflen, tog upp stora mängder klorid. Arter med hög reningsförmåga av både tungmetaller och klorid hade generellt sett hög totalbiomassa, stor mängd tunna r

Det övergripande syftet med projektet har varit att genom pilotförsök pröva, utvärdera och utveckla barriärteknik genom erfarenheter som kan skapa bättre förutsättningar för barriärlösningar som en alternativ miljö- och kostnadseffektiv åtgärdslösning. Målet med projektet var också att generera kunskap om filter- och sorptionsprocesser för högprioriterade föroreningar (t. ex. Hg, As, PAH och PCB) och samtidigt erhålla information om barriärdesign och kapacitet i praktiken. Pilotförsöken genomfördes genom konstruktion av celler om 1,6 m3 packade med tre olika barriärmaterial. Materialen som undersöktes var 1) diabas/stenmjöl) 0-4 mm med 40% granulerat aktivt kol (GAC), 2) diabas/stenmjöl 0-16 mm med 20% bioflygaska och 3) diabas/stenmjöl 0-4 mm (stenmjöl). Varje cell utrustades även med ett för- och efterfilter (0,32 m3) bestående av grovt krossat material för att sprida flödet in/ut i cellen. För försökens genomförande valdes två delområden inom Domsjö industriområde där tidigare mätningar visat hög halt löst organiskt material (DOM) och järn (Fe) (område C3) respektive lägre halter DOM och Fe (område C6). Varje material testades i duplikat inom respektive område, dvs två pilotceller av varje typ anlades inom varje delområde. Försöken genomfördes under perioden april 2018 till oktober 2020. Flödet genom cellerna övervakades genom loggning av grundvattennivåer. Vattenprover för analys av organiska ämnen och metaller togs ut varje månad i ingående och utgående vatten för respektive cell. Område C6 uppvisade stabila förhållanden under hela försöksperioden medan område C3 visade stora fluktuationer i flöde och flödesriktning genom cellerna. Resultaten gav att material 1 bestående av stenmjöl 0-4 mm med 40% granulerat aktivt kol (GAC) uppvisar den högsta reningseffektiviteten, generellt med >95% av PAH, PCB och alkaner (C17-C32) i såväl löst som partikelbunden fas. Dock sjönk effektiviteten under toppar med extrema DOM-koncentrationer. Detta material visade även g

Tungmetallsförorenade marker är ett växande problem över hela världen. En del av lösningenär att sanera de kontaminerade områden. Konventionella saneringsmetoder har visat sig varaohållbara för miljön då de leder till en omfattande förstöring av den befintligamarkstrukturen, ett mer hållbart saneringsalternativ är fytoextraktion. Den här studienundersöker hur effektivt senapskål (Eruca sativa) renar förorenad jord från kadmium, arsenikoch bly. Dessutom undersöks hur biomassatillväxten av senapskål påverkas avtungmetallerna. Att studera växtartens toleransnivå gentemot kadmium, arsenik och bly ikombination med växtartens förmåga att ackumulera tungmetallerna är av intresse för attavgöra ifall växtarten lämpar sig för fytoextraktion eller ej. Undersökningen byggde på ettodlingsperiment där senapskål planterades i jord förorenad med 1318 mg/kg kadmium-, 1103mg/kg arsenik- och 2307 mg/kg bly som härstammade från Alsterfors glasbruk i sydöstraSverige. För att genomföra studiens analys och statistiska test planterades senapskål ireferensjord som jämförelsegrupp. Resultatet visade en signifikant skillnad mellansenapskålens biomassatillväxt i de olika jordarna, medelvärdet av plantornas biomassa i denförorenade jorden var 0,33 g och 1,28 g i referensjorden. Dessutom visade resultatet attsenapskål ackumulerade låga halter av alla tre metaller. Utifrån resultatet kan slutsatsen drasatt senapskål inte lämpar sig för fytoextraktion med avseende på biomassatillväxt och upptagav kadmium, arsenik och bly., Heavy metal contaminated soils are a growing problem worldwide. Part of the solution is todecontaminate the contaminated areas. Conventional decontamination methods have provedto be unsustainable for the environment because of extensive disruption of existing soilstructures. A suitable decontamination alternative is phytoextraction. This study examines theextraction of cadmium, arsenic and lead from contaminated soil using arugula (Eruca sativa).In addition, it is investigated how the biomass growth of arugula is affected by the heavymetals. Studying arugulas’ tolerance level towards cadmium, arsenic and lead in combinationwith its ability to accumulate the heavy metals is of interest in determining whether arugula issuitable for phytoextraction or not. This study was based on a cultivation experiment wherearugulas were planted in soil contaminated with 1318 mg/kg cadmium, 1103 mg/kg arsenicand 2307 mg/kg lead that originated from Alsterfors glassworks in southeastern Sweden. Toperform statistical analysis tests arugulas were planted in reference soil as a comparisongroup. The result showed a significant difference between the biomass growth of the arugulain the different soils, the average biomass value of arugulas in the contaminated soil was0.33g and 1.28g in the reference soil. In addition, the results showed that arugulaaccumulated low levels of all three metals. Based on the results, it can be concluded thatarugulas are not suitable for phytoextraction regarding biomass growth and uptake ofcadmium, arsenic and lead.

En ökad levervikt kan ge en indikation på toxisk stress hos fiskar. I denna undersökning jämfördes levervikt hos sandskädda (Limanda limanda) kring utsläppsområdet för pappersmassabruket Södra Cell Värö med ett referensområde ca. 10 km norrut. Det togs även lever- och muskelvävnadsprov för en grundläggande undersökning för närvaro av kadmium. Detta då kadmium tidigare har konstaterats i utsläppsvattnet från det berörda bruket och för att denna tungmetall lätt ansamlas i just levern. Totalt undersöktes 290 individer och 56 vävnadsprov togs från 28 av dessa (14 från utsläppsområdet och 14 från referensområdet). Undersökningen kunde påvisa en signifikant skillnad mellan områdena där en högre levervikt återfanns hos fiskarna kring bruket. Denna skillnad tyder på att det finns en förekomst av toxiska ämnen i området. Undersökningen gällande kadmium gav inga signifikanta resultat, trots det kan närvaro av kadmium inte uteslutas. Vi kan inte heller utesluta andra tungmetaller samt dioxiner och PAH (polycykliska aromatiska kolväten), vilka också kan ge upphov till en ökad vikt och skador på lever., An increased liver weight can be an indicator of toxic stress of fish. In this study, liver weight of common dab (Limanda limanda) from the area around the effluent of the pulp mill Södra Cell Värö and a reference area approx. 10 kilometers north, were compared. Liver and tissue samples for a basic study for the presence of cadmium were also taken. The reason being that cadmium has been proven present in the effluent water in earlier studies and that this is a heavy metal that easily accumulates in the liver. In total 290 individuals were included in the study and 56 tissue samples were taken from 28 of these (14 from each area). A significant difference between the areas was confirmed with the highest liver weight being within the area of the effluent, suggesting a presence of toxic substances. The result from the study regarding cadmium was deemed inconclusive, and the presence can therefore not be ruled out. The presence of other heavy metals, dioxins and PAHs (polycyclic aromatic hydrocarbons) can also not be ruled out, as they too can cause an increase in liver weight and damage to the liver.

The removal of electrostatic precipitator (ESP) ash by solving the ash in water constitutes an environmental problem if heavy metals, such as cadmium, present in the ash remain in the outgoing effluent streams. The ESP ash solution is alkaline, meaning cadmium is present as the insoluble salt Cd(OH)2, cadmium hydroxide. The aim of this work is to reduce the amount of cadmium released to water recipients from pulp mills by investigating different precipitation mechanisms in ESP ash/ water solutions. Solutions with different concentrations, pH and added process chemicals were prepared and the Cd content in the supernatant measured with atomic absorption spectroscopy. The Cd removal through precipitation reached the highest values when ESP ash concentrations were >150 g/l, pH was above 11.5 and the ash solution was allowed to precipitate for 24h. The addition of polymers was found to reduce needed precipitation time. The effect of concentration on Cd removal could be caused by maximum solubility for the Cd2+ ion being reached at roughly 100 g/l ash concentration. The need for higher pH values could be caused by Cd forming complex ions with other solutions at pH<11 and theoretical maximum Cd2+ ion concentration decreasing from pH 10 to pH 13., Uttag av elfilteraska där askan löses i vatten utgör ett miljöproblem om tungmetaller i elfilteraskan, till exempel kadmium, finns kvar i det avloppsvatten som lämnar systemet. Elfilteraskan är basisk, vilket innebär att kadmium bildar det olösliga saltet kadmiumhydroxid, Cd(OH)2 när askan löses i vatten. Målet med detta examensarbete är att reducera mängden kadmium som släpps ut till vattenrecipienter från massabruk genom att undersöka fällningsmekanismer i vattenlösningar av elfilteraska. Lösningar med olika koncentration, pH och fällningstid förbereddes och kadmiumhalten i klarfasen mättes genom atomabsorptionsspektroskopi. Avskiljningsgraden för kadmium var som störst när koncentrationen >150 g/l, pH var över 11,5 och fällningstiden för hydroxidsalterna var 24h. Polymertillsats visades reducera nödvändig fällningstid. Koncentrationens påverkan på kadmiumhalt i klarfasen kan tänkas bero på att maximal koncentration för Cd2+-jonen nås vid ungefär 100 g/l koncentration. Högre pH-värden kan leda till att komplexbildning med andra joner i asklösningen, vilket sker vid pH<11, undviks. Den teoretiskt maximala lösligheten för Cd2+-jonen minskar från pH 10 till pH 13, vilket kan förbättra avskiljningsgraden.

Närmare 80 000 förorenade områden beräknas det finnas i Sverige. Antropogena aktiviteter är en betydande anledning till att dessa områden finns. Glastillverkning har exempelvis varit en stor utsläppskälla av olika tungmetaller såsom As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb då detta är ämnen som använts för att ge glas sina rätta egenskaper. Kalmar och Kronobergs län har haft många aktiva glasbruk som bidragit till föroreningar runt om i länen. Dessa områden behöver saneras och det finns olika metoder för att göra detta, bland annat kan man använda växter för att ta upp tungmetaller. Syftet med rapporten är att undersöka om de naturligt vattenlevande växterna i vattendragen tar upp tungmetaller i så pass hög grad att de kan användas för att rena förorenade våtmarker från tungmetaller. Sex stycken vattenlevande kärlväxter (Lysimachia thyrsiflora, Sagittaria sagittifolia, Phragmites australis, Glyceria maxima, Carex nigra och Equisitum fluviatile) samlades in, tillsammans med vatten- och sedimentprover, vid Orrefors, Ljungbyån (kontaminerat område) och Läen (kontrollplats) och tungmetallarhalter (As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb) analyserades. Med hjälp av statistiska test och BCF (Bioaccumulation factor) visade det sig att E. fluviatile, P. australis och L. thyrisflora var de växtarter som var bäst lämpade att använda för fytoremediering av de mest aktuella tungmetallerna Cd, Pb i Ljungbyån.

Kemiska biotillgänglighetsmetoder kan vara användbara då en riskbedömning (förenklad eller fördjupad) visar att markmiljön är det styrande skyddsobjektet för en åtgärd. I ett första steg i den efterföljande riskbedömningsprocessen kan det vara lämpligt att bedöma föroreningarnas biologiska tillgänglighet (biotillgänglighet) på den aktuella lokalen. I denna rapport beskrivs två kompletta ramverk för ekologisk riskbedömning där analys av föroreningens biotillgänglighet med hjälp av kemiska metoder ingår: ett för 16 polycykliska aromatiska kolväten (16-PAH) och ett för metallerna kadmium (Cd), kobolt (Co), koppar (Cu), bly (Pb), molybden (Mo), nickel (Ni) och zink (Zn). Med ekologisk riskbedömning avses i denna rapport en bedömning av negativa effekter som kan uppstå på markekosystemet till följd av förorening i jorden. Rapporten behandlar inte human, oral biotillgänglighet av föroreningar i samband med human exponeringsanalys. Rapporten tar inte heller upp problematiken med sekundärförgiftning, det vill säga skydd av djur högre upp i näringskedjan (fåglar, däggdjur) som exponeras via intag av jord och föda från det förorenade området. I rapporten ges rekommendationer om var i den stegvisa riskbedömningsprocessen som metoderna är lämpliga att använda. I ett första steg jämförs totalhalter av föroreningarna i jorden (mg/kg TS) med de svenska generella riktvärdena för skydd av markmiljön; EKM eller EMKM. Om dessa överskrids kan en utvärdering av ekologisk risk med hjälp av kemiska biotillgänglighetsmetoder vara ett lämpligt andra steg. Indikerar även denna en risk för markekosystemet bör en komplett ekologisk riskbedömning utföras, vilken även inkluderar biologiska tester. Visar utfallet av den ekologiska riskbedömningen att den befintliga föroreningssituationen inte bedöms utgöra någon risk för markmiljön skall en ny bedömning av risker för andra skyddsobjekt göras.

För att tackla miljöproblemen som uppstår vid skurning av verkstadsgolv utreder detta examensarbete möjligheten att med hjälp av kemisk fällning på plats i verkstaden rena vattnet för att klara de miljökrav som ställs av reningsverken. Vidare utreds det om vattnet är tjänligt nog för att återanvändas för att skura golven flera gånger för att på så sätt minska vattenförbrukningen och arbeta mot att helsluta verksamheten. Processen är uppbyggd för att ha simpel konstruktion för att göra tekniken så tillgänglig som möjligt, med en standardiserad IBC-behållare på 1000 liter med en kran vid 450 liters nivå för att kunna tömma klarfasen efter fällning. Metoden testades först i laboratorieskala och sedan i fullskala för att undersöka om metoden fungerar i praktiken. De parametrar som undersöktes var avskiljning av tungmetaller, BOD-7, COD, oljeindex och mikrobiologisk analys. Den mikrobiologiska analysen visade att den kemiska fällningen gav mycket hög avskiljning för bakterier, vilket är av intresse om klarfasen ska återanvändas för skurning. Reningsgraden för tungmetaller var relativt hög, men otillräcklig enligt utsläppskraven för tungmetallerna Cd, Cu, Ni och Zn. Reningsgraden för BOD-7, COD och oljeindex var bra i i laboratorieskala, men otillräcklig i fullskala. Metoden har stor potential och med optimering av processen och eventuellt komplettering med ytterligare reningssteg som filtrering efter den kemiska fällningen är min bedömning att den kan klara utsläppskraven. Jag bedömer att det inte är praktiskt att återanvända klarfasen för att skura golven igen, då det innebär en större anläggning och mer arbete för personal som ska använda skurmaskinen. Vidare behövs ytterligare ett reningssteg med exempelvis filtrering innan vattnet är tillräckligt rent för att återanvändas., To deal with the environmental problems that arises when scrubbing the workshop floors, this work examines the posibility of using chemical precipitation on site at the workshops to clean the scrubbing water to meet the tough demands from water treatment plants. It is also examined the possibility to reuse the treated water to scrub the floors again and thereby reduce the water usage. The process is built with a simple construction to make the technique as cheap and available as possible, with a standardized IBC container with a volume of 1000 liter, and a tap at the 450 liters level to be able to drain the cleaned water. The method first tested in both laboratory scale and in full scale to see if the process worked as planned. The parameters examined was the reduction of heavy metals, BOD-7, COD, oil index and microbiological material in order to see if the water is sufficiently clean to reuse. The microbiological analysis showed a very high reduction from the precipitation which is important if the water is to be reused. The reduction of heavy metals was relatively high, but not high enough for Cd, Cu, Ni and Zn. The reduction of BOD-7, COD and oil index was great in lab scale, but not very high in full scale. The method has good potential, but needs to be optimized further, and possibly with the addition of a filtration stage before it can manage the emission requirements and be implemented. I make the conclusion that it is not practical to reuse the water to clean again, since it requires additional work, a bigger facility with extra steps to make it work.

Syftet med denna undersökning är att utvärdera en XRFmätuppställning som använder högre spänning påröntgenröret än konventionella XRF-instrument. Iutvärderingen uppskattas Limit Of Detection (LOD) påtungmetaller genom att använda XRF-metoden, där dettestades olika filter, vinklar och rörspänning och derasinverkan på provet.Metaller med hög densitet kallas för tungmetaller. Vissatungmetaller är livsnödiga men vissa är skadliga för bådemänniskor och naturen. Några exempel på dessa tungmetallerär kvicksilver, kadmium och bly, vilka är farliga grundämnensom människor kan få i sig via föda.Vid utförande av denna undersökning användes enröntgenkälla (30-120keV) som var kopplad till mjukvaransom skickade fotonenergi och ström. En spektrometer med CdTe-detektor användes för att mäta energin på fotonerna från provet. Detektorn var kopplad till mjukvara där det uppmätt spektra kunde observeras och energitopparnas intensitet kunde avläsas. Topparnas intensitet kan härledas tillprovets samansättning. Sedan uppskattades LOD förproverna. Den teknik som jag har studerat ger möjlighet till bättre mätresultat än konventionella XRFutrustningar. Detta eftersom högre rörspänning gör att K-linjerna, inte bara L-linjerna, för tungmetaller kan avläsas

Development of cities, new buildings and other impervious surfaces entails increased stormwater flows, volumes and pollutant loads. Heavy metals, nutrients, sediments and salt are common pollutants in stormwater. The conventional way to manage stormwater, which is by discharge to the receiving water body via a sewage network, will not be sufficient for mitigating high flows, flood risks and pollution export. Thus, Low Impact Development (LID) stormwater facilities, such as stormwater biofilters, are built in an increasing rate in Sweden and worldwide. The main function of a stormwater biofilter is water quality treatment, which is achieved when stormwater percolates through a vegetated filter media. Sometimes a pre-treatment facility is installed before the biofilter to reduce the sediment load on the biofilter and extend its life-length. However, there are knowledge gaps regarding pollutant removal in biofilters and the role of associated pre-treatment facilities. In this study the impact of a pre-treatment facility, calcium carbonate as amendment in the filter media and vegetation was investigated regarding treatment of heavy metals (Cd (cadmium), Cu (copper), Pb (lead) and Zn (zinc)), phosphorus and total suspended solids. To do this, influent and effluent stormwater samples from an existing biofilter in Sundsvall were analysed and evaluated regarding removal performance of the above-mentioned pollutants. In general, the stormwater biofilter facility (including pre-treatment) removed total metals well while the removal of the dissolved fraction showed higher variations. Influent concentrations of TP were always higher than effluent concentrations. Leaching of phosphate repeatedly occurred from the filter sections. The mean removal of TSS was high (96.9%). CaCO3 as amendment in the filter material had a beneficial effect on the overall metal removal of the stormwater facility. Although leaching of phosphate occurred from all filter sections, the leaching was lowe, Utvecklingen av städer, nya byggnader och andra hårdgjorda ytor ökar både mängden dagvatten och föroreningshalterna. Vanligt förekommande föroreningar i dagvatten är tungmetaller, näringsämnen, sediment och salt. Det traditionella sättet att hantera dagvatten är genom avledning via avloppsnätet till närliggande recipient, men med den förändrade kvalitén och kvantitet på dagvatten blir kapaciteten i det befintliga ledningsnätet otillräckligt för de ökade flödena och föroreningsinnehållet. Därför byggs bland annat dagvattenbiofilter, som är en typ av Low Impact Development (LID), i en ökande takt i Sverige och globalt. Huvudsyftet med dagvattenbiofilter är dagvattenrening, vilket uppnås när dagvattnet filtreras genom en filterbädd med växter. För att minska (sediment)belastningen och förlänga livslängden på biofiltret kan ibland en förbehandlingsanläggning placeras i före biofiltret. Dock finns det fortfarande kunskapsluckor om reningspotentialen i biofilter och betydelsen av en förbehandlingsanläggning. I den här studien undersöktes betydelsen av en förbehandlingsanläggning, kalciumkarbonat som tillsats i filter materialet och växter på biofiltret för reningen av tungmetaller (Cd (kadmium), Cu (koppar), Pb (bly) och Zn (zink)), fosfor och totalt suspenderat material. För att undersöka detta analyserades och utvärderades dagvattenprover på inkommande och utgående vatten från ett biofilter i Sundsvall, med avseende på reningsprestation av ovan nämnda föroreningar. Resultatet visade att biofiltret (med förbehandlingsanläggningen inkluderad), renade totala metaller bra medan reningen av lösta metaller varierade mer. Inkommande koncentrationer av totalfosfor var alltid högre än utgående koncentrationer och fosfat lakades kontinuerligt ut från filtersektionerna. Den genomsnittliga reningen av TSS var hög (96,9%). CaCO3 som tillsats i filtermaterialet hade en positiv effekt på reningen av totala och lösta metaller i biofiltret. Fosfat lakades ut från alla filtersektioner, m

Industriell vattenrening är ett extremt viktigt område inom Miljöskyddsteknik då 60% av allt sötvatten inom Sverige används av industrier. Substanser som PFAS, aromatiska textilfärger, fenol och läkemedelsrester är extra utmanande då dessa kan vara gifta för biologisk rening. Syftet med denna rapport var att först redogöra några av de viktigaste avvägningarna som behöver göras när ett industriellt vattenreningsverk designas. I del två av arbetet har en kartläggning av teknologier som kan användas för att assistera eller ersätta biologisk rening. Det existerar flera olika typer av tekniker för att ersätta biologisk rening, men majoriteten av dessa konsumerar stora mängder värme eller elektricitet, vilket kan leda till stora rörliga kostnader. En trend inom industriell vattenrening är elektrifiering. Elektrifiering ger möjlighet att återvinna kemikalier, selektiv separation av joner, automatisk justering av pH via tekniker som elektrodialys och elektrokoagulering. Kall plasmaoxidation och kavitation kan även användas för destruktion av organiska ämnen. I takt med att förnyelsebar energi blir billigare att producera och om regeringen inför el-subventioner för industrin så kommer användbarheten av dessa tekniker att öka. Membranprocesser kan användas för att intensifiera processer som extraktion och indunstning. Med hjälp av membran kan separationshastigheten och energianvändningen minskas. Enzym kan användas för att skräddarsy rening för att bryta ner specifika ämnen vid låga tryck och temperaturer. Skumseparation är en mycket lovande process som kan användas för separation av ytaktiva ämnen som PFAS och har en mycket enkel design och låga energikostnader., Industrial water treatment is an important field of study as industries in Sweden consumes over 60% of the available freshwater. Furthermore, only 60% of the industrial wastewater in Europe receive treatment before its discharged. Hard to oxidize compounds such as dyes, phenol, and PFAS are a major problem within the field as they often exhibit toxic or inhibiting qualities towards biological treatment methods. Therefore, the purpose of this thesis is twofold; firstly, some of the most important considerations when designing an industrial wastewater treatment plant is discussed to aid someone new to the field. Secondly, novel technologies that could be used to support or replace biological treatment methods are discussed. There exist several different novel technologies that can be used to treat organic pollutants. However, many of these techniques are very energy intensive, leading to high operational costs. A major trend within wastewater treatment is the electrification of treatment techniques. These enables the recycling of chemicals, selective removal of ions and automatic neutralization of pH by means of electrodialysis and electrocoagulation. They can also be used for destruction of organics using cavitation or cold plasma oxidation. The usefulness of these techniques is likely to increase in the future as the electrification of industry picks up speed and subsidies on industrial electricity prices are put in place. Membrane processes can intensify already existing unit operations such as evaporation and extraction. By employing a membrane, the speed of separation and the energy use can be lowered. Enzymatic treatment can be used to degrade several different compounds at low temperatures and pressures by tailoring the mix of enzymes to perfectly fit the wastewater in question. Foam separation is also interesting technology in the removal of surface-active chemicals and compounds due to its simplistic design and low operational cost. The use of this technology

Sulfidförande berg förekommer på många platser i Sveriges berggrund. När sulfidförande berg losshålls frigörs nya ytor som utsätts för kontakt med syre och vatten, vilket oxiderar sulfidmineralen och berget vittrar. Vittringsprodukten kallas surt lakvatten. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur det sura lakvattnet påverkar den omgivande miljön, och hur spridning av det kan förhindras, samt vilka teoretiska möjligheter och risker det finns för användning av sulfidförande berg i infrastrukturprojekt. När lakvattnet kommer i kontakt med omkringliggande vattendrag orsakar det försurning och förhöjda metallhalter. Det kan också orsaka geotekniska skador. För att på ett säkert sätt kunna återanvända bergmaterialet bör provtagning och provanalys utföras enligt representativa metoder och bedömning av omgivningens förutsättningar ske. De metoder som idag används är i stor grad utvecklade för gruvnäringen och behöver därför anpassas. Om materialet bedöms lämpligt för återanvändning eller om sulfidbärande bergmaterial oavsiktligt använts finns en mängd metoder för att minska negativ påverkan på omgivningen. Mest effektivt är förhindrande av bildning av lakvatten genom övertäckning eller mikroinkapsling. Det finns även metoder för att förhindra spridning av surt lakvatten, såsom kalkning eller olika typer av barriärer eller dräneringsbäddar. För att det losshållna berget ska kunna återanvändas behöver hänsyn tas till en mängd olika lagar och regler. Inom ramen på projektet utfördes en fallstudie av ett område där sulfidförande berg losshållits och oavsiktligt använts som fyllnadsmaterial i lokala vägar. Detta har lett till att vattendraget som rinner genom området kraftigt förorenats med metaller och på vissa platser har mycket låga pH-värden. Sex metaller (Cd, Co, Cu, Ni, Pb and Zn) och sex andra parametrar (pH, Fe, fosfat, nitrat, sulfat och DOC) valdes ut för korrelationsanalys mellan metallerna och parametrarna med Kendall's Tau i fyra olika provpunkter. Statistis, Sulfide-bering rock is found in multiple places in Swedish bedrock. When blasted, new surfaces is exposed and weathering occurs. This has the consequence that Acid Rock Drainage (ARD), water with low pH and high concentrations of heavy metals is spread to local watercourses, the environment becomes toxic. The aim of this project was to investigate theoretical possibilities and risks with recycling of sulfide-bering rock in infrastructure projects, as well as to examine how ARD affects the surrounding environment and how spreading of ARD can be prevented. To safely recycle the rock, it needs to be sampled and analysed by proper methods and the conditions of the sorrounding environment evaluated. Methods for applying this in infrastructure projects is currently being developed. If used, there is multiple methods to prevent or mitigate the spreading of ARD. The most effective way is to prevent its forming by covering or microencapsling, but prevention of spreading can also be dealt with by liming or drainage beds. A case study was made of an area affected by ARD. Correlation analysis with Kendall's tau was conducted between six metals (Cd, Co, Cu, Ni, Pb and Zn) and six other parameters (pH, Fe, phosphate, nitrate, sulphate and DOC). The correlations between the metals and pH as well as DOC was the stongest. It was difficult to find a pattern in the correlations with nitrate. Bioavailability modelling with the Biotic Ligand model bio-met was also made. Ni and Zn hade the highest bioavailable concentrations and exceeded the limit for protection of 95 % of species in one (Zn) or two (Ni) measuring stations. Expanded models for bioavailability is needed, since they have narrow boundaries for water chemistry conditions and only exist for few metals.

I värme- och kraftvärmeverk förbränns olika typer av bränslen för produktion av el och fjärrvärme. Vid förbränningen bildas rökgaser som innehåller föroreningar, till exempel tungmetaller, från bränslet. Anläggningarna har ofta krav på utsläpp både via rökgaserna och avloppsvatten. Rökgaserna renas därmed genom olika tekniker var av en vanlig teknik är rökgaskondensering. Vid rökgaskondenseringen bildas en vätska, kallad rökgaskondensat, som delvis innehåller tungmetaller från bränslet. Rökgaskondensatet måste renas innan det kan lämna anläggningen och det görs bland annat med tungmetalljonbytare. Jonbytarmassan i tungmetalljonbytarkolonnerna behöver bytas ungefär två gånger per driftsäsong då den inte längre kan binda mer tungmetaller. Detta är en kostnad för värme- och kraftvärmeverken som de vill minimera. I denna studie undersöktes om lokal provtagning och analys på ett kraftvärmeverk av ett antal utvalda tungmetaller i rökgaskondensat är en bra metod för att optimering av reningssteget med tungmetalljonbytare. Samt om detta kan säkerställa att miljökraven för tungmetaller i det renade rökgaskondensatet uppfylls. Med optimering avses att jonbytarmassornas fulla kapacitet utnyttjas, d.v.s. att byten av jonbytarmassor kan reduceras utan att riskera otillåtna halter av tungmetaller i de renade rökgaskondensatet till följd av att jonbytarmassorna använts för länge. Även tiden som behöver avsättas för lokal provtagning och analys dokumenterades. I dagsläget sker analyser hos ackrediterade laboratorium där det tar drygt två veckor att få resultatet och under väntetiden kan mycket på anläggningen förändras. En verifiering av resultaten från studien gjordes mot resultat från ett sådant. I denna studie undersöktes lokal provtagning och analys med mätinstrumentet FREEDD som bygger på tekniken kvartskristall mikrobalans (QCM-teknik). Andra alternativ för lokal analys har inte undersökts här. Resultatet visade att det i dagsläget är svårt att med lokal provtagning optimera, In heating and combined heat and power plants, different types of fuels are burned to produce electricity and district heating. During the combustion flue gases containing pollutants, such as heavy metals, are formed from the flue. The plants have requirements for low emissions, both from the flue gases and the wastewater. The flue gases are purified by various techniques and a common technique is flue gas condensation. During the flue gas condensation, a liquid called flue gas condensate, is formed, which partly contains heavy metals from the flue. The flue gas condensate must be cleaned before it can leave the plant. A step in the purification of the flue gas condensate is usually heavy metal ion-exchanger. The ion-exchange mass in the heavy metal ion-exchange columns needs to be changed approximately twice per operating season as it no longer has room to bind more heavy metals. This is an expensive cost for the heating and combined heat and power plants that they want to minimize. This study investigated whether local sampling and analysis at a cogeneration plant of a number selected heavy metals in flue gas condensate is a good method for optimizing the purifications step with heavy metal ion-exchangers. And if this can ensure that the environmental requirements for the heavy metals in the purified flue gas condensate are met. Optimization means that the full capacity of the ion-exchange masses is utilized, i.e. that the exchange of ion-exchange masses can be reduced without risking unauthorized levels of heavy metals in the purified flue gas condensate as a result of the ion exchange masses being used for too long. The time needed for local sampling and analysis was also documented. At present, analyzes are done at accredited laboratories where it takes over two weeks to get the result and during that time much can be changes at the plant. A verification of the result of the study was also made against the result of an accredited laboratory. In this study, loc

Urban runoff may be contaminated with, for example, metals, nutrients and sediment. Generally, such runoff enters waterways and oceans without any type of treatment. Bioretention systems can be used to protect the aquatic environment since one of their main objectives is to remove pollutants from stormwater. This study presents data on one of Sweden´s first biofilters, constructed 10 years ago in the municipality of Tyresö. The main aim of this thesis is to evaluate the treatment performance of an operational biofilter through a comparison of inlet and outlet stormwater quality. The objectives include: Determine the concentrations of selected heavy metals and nutrients in stormwater at the inlet and outlet of the biofilter Identify if, and if so how, heavy metal concentrations and nutrient concentrations change after treatment Assess the condition of the biofilter in relation to particle size distribution and constitution of the filter media compared to data generated in an earlier study Ten sampling campaigns were conducted in 2015 involving the collection of stormwater at the inlet and outlet. Rainfall data was also collected for each event. Samples were analysed for selected metals (lead, cadmium, copper, zinc, nickel and chromium) and nutrients (nitrogen and phosphorous). At the end of the sampling campaign, samples of the biofilter’s filter media were analysed for particle size distribution. Data from a previous study conducted in 2013 was also used in this thesis to provide a baseline data set for comparison. The event mean concentrations of most monitored substances were lower in the outflow than inflow, except for chromium which typically showed an increase. Calculated removal efficiencies show considerable variation, with low removal efficiencies in comparison to previous studies reported in the literature. The low removal performance may be explained by the relatively low pollutant concentrations in both inflowing and outflowing stormwater. If the inflow, Urbant dagvatten kan innehålla olika föroreningar, till exempel metaller, sediment och näringsämnen. Vanligtvis når dagvattnet vattenvägar och hav utan någon rening alls. Gröna dagvattensystem kan användas för att skydda den akvatiska miljön då en av deras huvuduppgifter är att rena dagvatten. Den här rapporten presenterar data från Sveriges första biofilter som byggdes för 10 år sedan i Tyresö. Huvudmålet med den här rapporten är att utvärdera reningsförmågan av Sveriges första biofilter. Fokus ligger på att jämföra vattenkvalitén från inflödet med vattenkvalitén från utflödet. De frågeställningar som utreds är: Fastställa koncentrationen av utvalda tungmetaller och näringsämnen i dagvattnet vid inflödet och utflödet på biofiltret Identifiera om och hur tungmetallernas och näringsämnenas koncentration ändras efter infiltration Utvärdera biofiltrets status med tanke på filter-materialets innehåll och partikelstorlek jämfört med tidigare studie Under 2015 utfördes tio provtagningar då dagvatten samlades in både från inflödet och utflödet. Regndata samlades också in för varje regnhändelse. Proven analyserades för utvalda metaller (bly, kadmium, koppar, zink, nickel och krom) samt näringsämnen (kväve och fosfor). I slutet av provtagningskampanjen samlades även filtermaterial från biofiltret in och analyserades för fördelning av partikelstorlek. Resultat från en tidigare studie utförd under 2013 har också använts i den här studien som jämförande data. Medelkoncentrationen för varje regnhändelse (EMC) hos de flesta föroreningarna var lägre i utflödet än i inflödet, dock gäller det inte för krom, som istället visade på en ökning. Jämfört med tidigare utförda studier visar resultaten från den här studien på både lägre och mer varierande avskild mängd föroreningar. Den låga reningseffekten kan förklaras med att både inkommande och utgående föroreningshalter är låga. Om inkommande koncentrationer är i samma storleksordning som minsta utgående koncentration eller ”oreducerb

Kalmarsundsregionens Renhållare (KSRR) är ett kommunalförbund som ansvarar för behandling av matavfall i åtta kommuner i Blekinge, Småland och på Öland. Matavfallet samlas in från hushåll och verksamheter, förbehandlas till ett biogassubstrat och rötas för att utvinna biogas och den näringsrika rötresten som sedan används i biogödsel. KSRR har nyligen infört en utsortering av tunga partiklar under förbehandlingen av matavfallet. Syftet med denna studien är att analysera och utvärdera halten av miljöfarliga metaller i biogassubstratet för att kartlägga hur och om det skiljer sig beroende på ursprung och storleksfraktion. Analysresultatet visade att halten av miljöfarliga metaller i biogassubstratet var långt under aktuella gränsvärden. Metallhalten skiljde sig något mellan hushåll och verksamheter; koncentrationen av framförallt bly var något högre i substratet från verksamheter. De utsorterade tunga partiklarna innebar förutom en avlägsning av oönskat material även en avlägsning av vissa metaller, vilket visar att denna nya sorteringsmetod har positiv effekt. Ett nytt författningsförslag som reglerar tillåten metallhalt i biogödsel är under bearbetning och Naturvårdsverket har lämnat förslag på nya gränsvärden. Även vid en sänkning är metallihalten i biogassubstratet långt under gränsvärdena., Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) is a municipal federation responsible for the treatment of food waste in eight municipalities in Blekinge, Småland and on Öland. The household food waste and food suppliers waste are treated in several steps into a biogas substrate; also known as ”slurry”. The energy in the substrate is converted to biogas by anaerobic digestion, whereas the nutritious residual material can be used as an agricultural fertilizer. KSRR recently installed a new process step at the waste treatment plant; a separation for heavy fragments. The purpose of this study is to analyze and evaluate the concentration of environmentally hazardous metals in biogas substrate depending on origin and fragment size. The results showed that the concentration of metals in the biogas substrate were below allowed limits. The concentration of metals, in particular lead, were slightly higher in food suppliers waste than in household waste. The separation of heavy fragments separate not only metals, but also unwanted material. A new legislation regulating the allowed concentration of metals in agricultural fertilizers is under way and Naturvårdsverket has suggested a reduced limit for all metals in focus of this study. The concentrations of metals in the biogas substrate are, nevertheless, lower then the suggested reduced limits.

Coastal areas in Grenada and the Caribbean are experiencing an abundance of stranded macroalgae. Climate change and eutrophication are probable causes of this inconvenience. This leads to logistic and economic dilemmas for the Caribbean societies. Research of methods to benefit from the algal bloom is therefore valuable for a sustainable future in these countries. Studies of biogas and fertilizer production are initiated around the world, but a large scale production is absent. Therefore, this thesis scrutinize the requirements for producing biofertilizer from biogas by examine the content of macroalgae and the conditions in Grenada. To achieve this, a literature study and a miniature biogas experiment were conducted. Grenada would presumably benefit from substituting synthetic fertilizer with biofertilizer from macroalgae utilized in biogas production. The positive aspects includes the recirculation of nutrients, development of renewable energy and autonomous fertilizer production. Further research of the definite macroalgae content is essential to determine the exact extent and conditions of the fertilizer utilization., Kustområden i Grenada och Karibien är drabbat av större mängder strandade makroalger. Klimatförändringar och övergödning är de huvudsakliga orsakerna till denna olägenhet. Detta leder till logistiska och ekonomiska problem för samhällen i Karibien. Det är därför av värde att forska på metoder för att försöka nyttja algblomningen, för en hållbar framtid i dessa länder. Studier på biogasproduktion och gödselmedelstillverkning av makroalger har utvecklats på senare tid, men en storskalig produktion är fortfarande frånvarande. Därför ska denna avhandling granska kriterierna för att använda biogödsel från biogasproduktion genom att undersöka makroalgernas innehåll, och Grenadas förutsättningar för att genomföra detta. För att uppnå detta så har en litteraturstudie och ett mindre biogasexperiment genomförts. Grenada skulle förmodligen dra fördel av att byta ut syntetiskt gödningsmedel med biogödningsmedel från biogasproduktion med makroalger. De positiva aspekterna av detta är recirkulationen av näringsämnen, etablering av förnyelsebara energikällor, samt självständig gödselproduktion. Vidare forskning på det exakta innehållet i makroalger är väsentligt för att kunna bestämma utsträckningen och förhållandena för gödselmedelsanvändningen.

Bakgrund: Transport av schaktmassor till och från byggprojekt i Sverige är en kostsam del av byggprocessen och bidrar till de globala växthusgasutsläppen och förorenar vår närmiljö. Flera projekt och samarbeten arbetar med att försöka minska de transporter som är knutna till schaktmassor i Sverige. De schaktmassor som är förorenade faller enkelt utanför dessa projekt då de först måste saneras innan användning. Denna sanering innebär i regel en transport av massorna till ett saneringsverk och är ofta kostsam och använder energikällor som även de bidrar till växthusgasutsläpp. Fytoremediering är en saneringsmetod som sker med hjälp av växter på platsen av föroreningen och drivs av direkt solenergi. Mål: Målet med denna uppsats är att ta reda på vilka de vanligaste föroreningarna vid järnväg är och sammanställa växtlistor som kan vara användbara vid sanering av schaktmassor i järnvägsprojekt. Metod: Det här arbetet grundar sig i metoden litteraturstudier. För att besvara frågeställningen om vilka föroreningarna är genomfördes en systematisk sökning på databasen PubMed. Totalt hittades och lästes 576 stycken sammandrag, där 530 exkluderades och lämnade 46 stycken artiklar. De vidarestuderades i sin helhet och baserat på inkluderingskriterier var 8 stycken artiklar publicerade mellan åren 2009-2018 relevanta. För att besvara vilka växter som kan användas studerades boken PHYTO – Principles and resources for site and landscape design av Kate Kennen och Niall Kirkwood. Där söktes svaret på fråga ett upp mot växter i boken som sammanställt växter med förmåga att fytoremediera från studier utförda mellan åren 1983-2014. Sedan kontrollerades dessa för härdighet i Sverige och sammanställdes i växtlistor efter förorening och växt. Resultat: Baserat på de åtta originalstudierna fastslogs det att metallerna kadmium, bly, zink, koppar och PAH-ämnen både förekom i halter som var förorenande och att de var direkt knutna till användandet av järnväg. Från metoden för fråga två skapade, Background: Transport of excavated materials to and from construction projects in Sweden is a costly part of the construction process and contributes to global greenhouse gas emissions as well as pollutes our local environment. Several projects are working towards reducing the transport of excavated materials in Sweden. The excavated materials that are contaminated easily fall outside these projects as they must first be decontaminated. This usually involves transporting the materials to a decontamination plant, which is often costly and uses energy sources that also contribute to greenhouse gas emissions. Phytoremediation is a remediation method that uses plants at the site of the pollution and is powered by solar energy. Aim: The aim of this thesis is to find out what the most common pollutants in railways are and to compile plant lists that can be useful in remediating excavation masses in railway projects. Method: This work is based on the method of literature studies. To answer the question about what the pollutants are, a systematic search was carried out on the online database PubMed. A total of 576 abstracts were found and read, of which 530 were excluded, leaving a total of 46 articles. They were further studied and, based on inclusion criteria, there were eight full articles included in this review. To answer which plants can be used, the book PHYTO – Principles and Resources for Site and Landscape Design by Kate Kennen and Niall Kirkwood was studied. The answer to question one was sought for plants in the book that has compiled plants with the ability to phytoremediate based on studies conducted during 1983-2014. These were controlled for hardiness in Sweden and compiled into plant lists designating pollution and type of plant. Results: Based on the eight original studies, it was determined that the metals cadmium, zinc, copper and PAH substances were all present in levels that were polluting and directly linked to railway use. Seven plant lists were crea

Water scarcity is becoming more and more of a global challenge due to, among other things, climate change and global population growth. Seventy percent of freshwater resources globally are used for agricultural purposes and new strategies are needed to meet the increasing water demand. The use of wastewater for agricultural irrigation is an efficient way to save freshwater. In 2015, 48 million cubic metres of water were used for agricultural irrigation in Sweden, equivalent to 2% of all water usage in the country. Sixty percent of this water was used in one county – Skåne. Therefore, it is of considerable interest to study whether 27 wastewater treatment plants in Skåne could be used for agricultural irrigation. This study provides a literature compilation of the minimum quality requirements proposed by EU based on WHO recommendations and Swedish regulations for reuse of wastewater in agricultural irrigation. It also analyses data from the 27 mentioned wastewater treatment plants in Skåne to determine if the current water quality is suitable for agricultural irrigation. The study shows that 19 of the Skåne plants fulfil the minimum quality requirements. Eight of the plants are disqualified. No recommendations for heavy metal-levels in wastewater for agriculture irrigation could be found. By applying the maximum acceptable concentrations for heavy metals present in wastewater sludge for agriculture purposes as an equivalent to treated wastewater, this study concludes that zinc is the most limiting heavy metal for irrigation purposes., Skåne undersöker möjligheten att använda sitt avloppsvatten i jordbruket Tillgången på vatten blir mer och mer ett problem i takt med att klimatförändringarna accelererar. Samtidigt ökar trycket på en effektiv livsmedelsproduktion för att mätta en växande global befolkning. Ett effektivt sätt att hushålla med det livsavgörande vattnet är att återanvända avloppsvatten i jordbruket. Men vad innehåller avloppsvattnet och duger det till bevattning? Nu undersöker Länsstyrelsen i Skåne sitt avloppsvatten. EU har nyligen föreslagit gränsvärden, vilka bygger på rekommendationer från WHO, för koncentration av olika ämnen i avloppsvatten som används för bevattning i jordbruket. Dock saknas gränsvärden för bland annat tungmetaller i förslaget från EU, vilket också Länsstyrelsen Skåne som remissinstans har påpekat. Baserat på de förslagna gränsvärdena och de gränsvärden som finns i Sverige har Länsstyrelsen Skåne i samarbete med Lunds Universitet i en kandidatuppsats kartlagt om vattenkvaliteten på avloppsvattnet från 27 reningsverk i länet kan användas för bevattning i jordbruket. Baserat på de gränsvärden som gäller i Sverige för ett antal ämnen, och om man bortser från de koncentrationer av tungmetaller som finns i vattnet, visar det sig att 19 av de 27 avloppsreningsverken potentiellt redan idag skulle kunna använda vattnet för bevattning i jordbruket. Åtta av avloppsreningsverken kan dock inte komma ifråga, även om man skulle bortse från tungmetallerna. Men då de negativa effekterna av tungmetaller på människor, djur och natur är väl dokumenterade är det förstås inte möjligt att bortse från dessa om man vill agera ansvarsfullt och bana väg för en långsiktigt hållbar lösning, och samtidigt skapa acceptans både hos bönder och allmänhet för att återanvända avloppsvatten. Eftersom det saknas gränsvärden både från EU och Sverige för tungmetaller i avloppsvatten har den aktuella studien använt de gränsvärden som satts av Jordbruksverket för användning av slam i jordbruket, då sl