Search

Sammanfattning Inledning Övningen rondat används för att rotera kroppen 180 grader kring den longitudinella axeln. Rondaten utförs för att gymnasten efter en löpansats ska kunna utföra övningar där kroppen förflyttar sig bakåt. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tekniken i en rondat med lågt och högt poängavdrag som genomförs med trupp gymnastikteknik samt med artistisk gymnastikteknik. Frågeställningar Finns det någon skillnad i valda utförandefaktorer i en rondat med lågt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med domarens subjektiva bedömning av rondat med lågt och högt poängavdrag mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster? Hur korrelerar valda utförandefaktorer med varandra i en rondat med lågt respektive högt poängavdrag utförd av truppgymnaster och artistiska gymnaster? Metod I studien har en kvantitativ mätmetod använts. 11 artistiska gymnaster och 8 truppgymnaster deltog vid studiens testtillfälle. Vid testtillfället genomförde varje gymnast ansats-inhopp-rondat-flickflack fyra gånger under domarbedömning samt videofilmning med höghastighetskameror. Resultat En skillnad mellan truppgymnaster och artistiska gymnaster vad gäller vissa avgörande utförandefaktorer registrerades i studien. Endast ett fåtal faktorer upptagna i denna studie har visat sig korrelera med domarpoäng. Slutsats Truppgymnaster och artistiska gymnaster har olika strategier för att få ett explosivt stäm inför efterföljande övningar. Truppgymnaster får ett explosivare stäm genom att ha en kort tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger en längre tid mellan handisättningarna. Detta leder till en kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget bland truppgymnaster. En kortare tid som fötterna har kontakt med underlaget indikerar att gymnasten får ett explosivare stäm inför efterföljande övning. De artistiska gymnasterna har en annan strategi; de får ett bättre stäm genom att istället ha en längre tid mellan rondatfot och första handisättning vilket ger kortare tid mellan handisättningarna samt att händerna, och sedan även fötterna har kontakt med underlaget kortare tid. Anledningen till att de olika disciplinerna kan ha motsatta strategier för att få ett bättre stäm beror troligtvis på att de använder olika underlag för att genomföra övningarna på; tumblinggolvet som truppgymnasterna använder sig av är mjukare än voltgolvet, som är det golv artistiska gymnaster använder sig av. Abstract Introduction The exercise round off is used to rotate your body 180 degrees around the longitudinal axis. The round off are performed thus that the gymnast after a run rate is able to perform exercises in which the body moves backwards. Aim The purpose of this study is to investigate and compare the technology in a round off with low and high points deduction carried out with team gymnastic techniques and artistic gymnastics techniques. Issues Is there any difference in performance factors in the round off with low points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the round off performance factors with the judge's subjective valuation of the round off with low and high points deductions between team gymnasts and artistic gymnasts? How correlates the selected performance factors with each other in a round off with low and high points deductions performed by a team gymnasts and artistic gymnasts? Method In the study, a quantitative measurement method is used. 11 artistic gymnasts and 8 team gymnasts participated in a testing session. At the time of testing, every gymnast performed round off back handspring four times during judgments assessment and video recording with high-speed cameras Results A discrepancy between the team gymnasts and artistic gymnasts in terms of certain key performance factors are noted in the study. Only a few factors included in this study have been shown to correlate with judgments points. Conclusion Team gymnasts and artistic gymnasts have different strategies to get an explosive contact for exercises that follows. Teamgymnasts receive a more explosive contact by having a short time between the first hand and the round off foot which gives a longer time between hand touches. This results in a shorter time that the feet are in contact with the floor, amongst teamgymnasts. A shorter period of time that the feet are in contact with the floor indicates that the gymnast will receive a more explosive contact before the following exercises. The artistic gymnasts have a different strategy: they get a better contact by instead have a longer time between the round off foot and first hand which gives shorter time between the hands, and then the feet will be in contact with the ground faster. The reason for the different disciplines have different strategies to get a better contact is probably because they use different surface to do the exercises on; tumbling floor that the teamgymnasts uses is softer than the voltfloor, which is the floor artistic gymnasts use.

Syfte: Syftet med studien är att analysera hur lagen i SSL spelar i numerärt överläge för att göra mål. Frågeställningar: Varifrån kommer avsluten som blir mål i numerärt överläge? Varifrån kommer de målgivande passningarna? Hur ofta blir det mål på första retur efter avslut? Hur många utav målen görs via direktskott? Metod: Försökspersoner: Inspelade powerplay från matcher under säsongen 2010/2011 i SSL med följande slutspel studerades. Lagen som ingick i studien var: AIK IBF, Caperio Täby FC, IBK Dalen, IBF Falun, FC Helsingborg, Hide-a-lite Mullsjö AIS, Pixbo Wallenstam IBK, Storvreta IBK, Umeå City IBK och Warberg IC, matcherna spelades mellan 2010-09-20 och 2011-04-16. Sammanlagt studerades 14 st. matcher och vilka dessa matcher var uppges i bilaga 2. Utrustning: Matchfilmerna kopierades från DVD-skivor i form utav VOB-filer till en extern hårddisk. Filerna spelades sedan upp i Windows Media Player. Upplägg: Filmerna hämtades hos Svenska Innebandyförbundet. När filmerna spelades upp noterades relevant data så noggrant möjligt i anteckningsblock för att senare sammanställas i detta dokument. Statistik hämtades på hemsidanwww.innebandy.seför att ta reda på när i matcherna de numerära överlägen som ledde till mål skedde. Resultat: Avsluten kommer från kanterna, från slottet eller i straffområdet. Passningarna kommer från pointspelare eller från kanterna. 7 % utav målen kom till på första retur. 90 % av avsluten som blev mål var direktskott. Slutsats: En absolut majoritet utav målen görs på direktskott. Avsluten tas ute på en kant, inne i slottet eller i straffområdet. De målgivande passningarna kommer antingen från en kant in till mitten av planen eller från pointspelaren ut till en kant. Det blir sällan mål på krosspassningar, skott från point eller genom förflyttningar inom laget som spelar PP.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att jämföra Svenskamästarna på herrsidan mot hänvisningarna i gamla (2005 & 2009) och nya (2010) utbildningsmaterialet i tumbling steg 1-3 för tränarna som ska lära ut rondat – flickflack. - Finns det några avvikelser i hur de gör i praktiken mot hur det står i teorin att de ska vara i dessa nyckelpositioner? - Vilket material är närmast gymnasterna i praktiken? Metod Fem st elitgymnaster valdes ut från det herrlag som vann SM-guld 2011. Gymnasterna var i genomsnitt 20år gamla ± 4 år, 70kg tunga± 9kg och 176cm långa ± 5cm. De filmades med en kamera: SONY DCR-HC37. Ett stativ för att stabilisera kameran under filmningen användes. Sportinställningar på kameran användes. Kameran på stativet ställdes på ett avstånd av 14m och zoomades in så att man såg hela rondaten och flick-flacken. Filmen fördes sedan över för analysering till programmet cSwing 2008 som delade upp filmen i 50 bilder per sek. Med hjälp av cSwing 2008 räknades vinklarna ut i slut postition för rondat och flick-flack samt bendelningen i rondatens position 4 och knävinkeln i flickflackens position 2 . Resultat Det hittades väsentliga skillnader i en del vinklar i rondat position 5 framför allt i axel och höft och i flickflack position 3 även här i axel och höft. Samt betydligt viktiga skillnader i bendelningen i rondat position 4 där materialet inte visade någon bendelning fast 100 % av gymnasterna hade bendelning. I knävinkeln i flickflack position 3 hade gymnasterna en grov flexning i knä fast materialet hänvisade till ingen flexning i knät. Slutsats Gymnasterna följer inte hänvisningarna i utbildningsmaterialen utan avviker vid mer än ett tillfälle. Antropometrin är en viktig bidragande faktor till avvikande teknik. Det nya materialet är närmare gymnasterna i praktiken.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka vilken skillnad i vinkel mellan olika kroppssegment det är hos elitlöpare och motionärer. Frågeställning: Hur skiljer sig stegvinkel, armvinkel, underbensvinkel, bålvinkel och knävinkel hos elitlöpare och motionärer? Metod: Sex löpare deltog i studien, varav tre springer 10km på 35 minuter och tre springer 10km på 45 minuter. Genom att filma dessa med en 25Hz-kamera vid löpning på löpband, och sedan via analysprogrammet cSwing 2008 mäta vinklarna mellan olika kroppssegment erhölls data för vidare behandling. Resultat: De vinklar som visade på en skillnad mellan grupperna var armvinkeln vid maximal stegvinkel, underbensvinkeln, knävinkeln i den bakre pendelfasen och knävinkeln i den främre pendelfasen. Skillnaderna visade på en löpteknisk fördel hos 35-minuterslöparna. Slutsats: Träning i form av löpskolningsövningar, rörlighet och styrketräning för att aktivera muskulatur som arbetar kring ovan nämnda leder kan leda till förbättringar hos 45-minuterslöparna. Löpskolning innebär olika övningar för att förbättra löptekniken genom att göra individen medveten om rörelsemönstret och aktiverad muskulatur, samt banar in motoriken.

Detta arbete innehåller en taktikanalys i tennis där syftet är att analysera vinnarslagen samt sammanställa hur fördelningen av placering och var ifrån de vinnande slagen slås. Vinnarslagen låg i fokus i denna analys samt var ifrån slagen slogs och var de placerades. Med hjälp av programmet Interplay-sports Analyzer pro 2.1 kunde variablerna analyseras. Matcherna som analyserades var en dammatch och en herrmatch båda från 2009; dammatchen från Australia Open och herrmatchen från US Open. DinaraSafina – Serena Williams 0-6, 3-6 (final) Roger Federer – Novak Djokovic 7-6, 7-5, 7-5 (semifinal) Resultaten visar att det är skillnad mellan herr och damspelare, trots att det handlar om toppspelare. Det vanligaste vinnarslaget bland herrarna (som denna analys visade) var helt klart forehand, jämfört med dammatchen där det var fifty-fifty, lika många vinnande forehand som backhand. De manliga spelarnas position vid ett vinnande slag var vanligast vid den gröna zonen, precis som hos de kvinnliga spelarna, men en avvikelse herrarna gör är att de använder sig av hela banan och det är vanligare att de placerar sig en bit in i banan och söker sig gärna framåt mot nätet för att avgöra på volley. Det ser man nästan aldrig att en kvinnlig spelare gör, de håller sig gärna på baslinjen och "spelar ut sin motståndare" där de slår det vinnande slaget. Serveess och serve + retur, där serveess är en serve som motståndaren inte nuddar och serve + retur är en serve som är för bra för att motståndaren ska kunna få in den på banan. Serve är ett moment i tennis som herrarna behärskar till fullo, och är ett så starkt vapen att det ibland är avgörande om spelaren vinner eller förlorar. Resultaten i denna analys visar på att damspelarna har lite att hämta från herrarna, när det gäller vinst på serve samt placering och hårdhet.

Detta projekt ingår i kursen Träningslära II (7,5 hp) vid Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Projektet innehåller en deskriptiv studie på Spaniens, Hollands, Tysklands, samt Uruguays herrlandslag i fotboll under världsmästerskapen 2010 i Sydafrika.

Syftet med denna studie var att studera vilka skillnader som uppvisas i horisontell kraftutveckling mellan en vanlig stav och Kraftstaven och om rörelsemönstret i höft-, hand- och armbågsleden särskilde sig för testpersonen (TP). Studien genomfördes på en van skidåkare med rullskidor som var väl förtrogen med de båda stavsorterna, TP genomförde ett maximalt stavfrånskjut och mätningarna gjordes endast på själva stavfrånskjutet i stakningscykeln. TP genomförde tio försök med varje stav och studien utfördes på det försök som närmast motsvarade snittet. Innan varje försök accelererade TP nedför en ramp mot kraftplattor där stavfrånskjutet genomförses, i plattorna registrerade den horisontella kraftutvecklingen i frånskjutet. Parallellt med detta videofilmades rörelsen och filmen bearbetades i ett datorbaserat teknikanalysprogram för att kunna utläsa skillnaderna i rörelsemönstret i lederna. Kraftstaven ger en högre horisontell kraft vid stavfrånskjutet och den högsta kraften utvecklas tidigare i fasen än med en vanlig stav, detta trots att inga avgörande skillnader uppvisas i TP´s rörelsemönstret. Förklaringen till att följande resultat uppvisas kan man finna i Kraftstavens böjda rör som skapar en gynnsammare vinkel mellan stav och underlag för att överföra kraften i den horisontella riktningen. Rörelsemönster i höft-, armbågs- och handled uppvisade inga signifikativa skillnader mellan stavsorterna varvid detta inte kan förklara de differenser som uppvisas i kraftutveckling.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna spelanalys är att hitta en specifik yta i anfallszonen där de flesta målen görs och där anfallande lag har bäst procentuell utdelning i förhållande till antalet avslut. Dessutom att visa på hur dessa mål går till. De frågor som min studie skulle svara på var: Hur många skott på mål sker i anfallszon totalt? Varifrån i anfallszon sker skott på mål? Var i anfallszon görs målen? Hur många mål görs? Hur många mål görs på direktskott? Hur många mål görs på styrning? Hur många mål görs på retur? Hur många mål görs på eget avslut? Var i anfallszon är det bäst procentuell målskörd i förhållande till antalet skott? Metod Nio ishockeymatcher från DVD-skiva har analyserats i dataprogrammet Interplay sports ishockey. Jag har tittat på var skott på mål har kommit ifrån samt hur dessa skott gick till. Alla matcher är från Svenska elitserien säsongen 08/09. Med hjälp av Interplay sports kunde jag på ett enkelt sätt sortera upp all data ifrån dessa matcher och därefter analysera och sammanställa resultatet. Jag har kategoriserat avsluten i följande fyra typer av avslut: Direktskott, eget avslut, retur och styrning. Resultat Denna spelanalys fokuserade på varifrån och hur mål görs inom den Svenska elitserien i ishockey. Hela 80 % av målen gjordes från en liten yta framför mål. Det var också från denna yta som de flesta avsluten togs ifrån. Det vanligaste sättet att göra mål på var direktskott som stod för 49 % av alla mål. 20 % av målen gjordes i powerplay och enbart i denna spelform gjordes mål på styrningar. Det effektivaste sättet att göra mål var via returer som hade en effektivitet på 32 %. Diskussion Att flest mål görs från den lilla yta rakt framför mål som jag kallat zon 1 står klart. Trots det tillåts de flesta avsluten att komma från samma yta vilket får mig att ifrågasätta lagens defensiva agerande i egen zon. Att flest mål görs på direktskott vill jag göra en större studie på för att fastslå att så är fallet. Inte ens ett mål i snitt/match gjordes i powerplay och därför ställer jag mig frågan om vi inte har övervärderat betydelsen för denna spelform.