Search

Master i produktdesign This thesis has been written as part of the Master’s Degree at Oslo and Akershus University College of Applied Sciences in the department of product design, spring 2016. The thesis is made in cooperation with Blafre and have resulted in a light object for kids that will become a part of their product range. The thesis includes different methods and theories of how the product can encourage to activity and exploring, as well as having tactile and functional features. Title: TITTE – an exploring torch developed for Blafre. Research question: How to develop a light object for Blare that relates to their values and how the products tactile and functional features can encourage to activity and to create adventures through use? Method and theory: The thesis has explored how highlighting Blafre’s history and values can be guidelines for a company’s further product development. A method for history telling, Transmedia Storytelling (Jenkins, 2008), is used a guidance for the whole project. The theories Context of Experience (Moestue and Gulden, 2011) and Consumer Product Attachment (Schifferstein and Zwartkruis-Plegrim, 2008) sets the criteria’s for how to design for product longevity and are the basis for the thesis. As a starting point for gathering inspiration the company Blafre themselves is used. Blafre, their values and product range are used to develop a design probe (Mattelmäki, 2006) and establishing visions and metaphors (Lerdahl, 2007). These methods and theories have collectively resulted in a design process consisting of both 2D- and 3D-sketches, form development, rapid prototyping and production drawings. Conclusion: The thesis has resulted in TITTE – an exploring torch developed for Blafre. The torch is a result of a close dialog with Blafre and a process of history telling through products based on the company and their universe. Blafre and their product range was the basis for gathering inspiration. Through use of different theories and methods for creating an increased connection between the user and the products, the product has features, functions and shape that encourages to activity, tactility and to create adventures through use.

Master i produktdesign Denne masteroppgaven er utarbeidet som avs- luttende del av mastergradstudiet i produktde- sign ved Høgskolen i Oslo og Akershus (HiOA), våren 2015. I oppgaven har man prøvd å belyse hvordan hverdagsobjekter med en skulpturell appell kan bidra til relasjoner og emosjonell tilknytning mellom bruker og produkt for på den måten å fremme nytelse og skape brukerglede og bærekraftige løsninger for fremtiden. Oppgavens tittel Hverdagsobjekter med en skulpturell appell - form, materialitet, taktilitet - relasjoner mellom bruker og produkt Problemstilling Hvordan skape funksjonelle hverdagsobjek- ter med en skulpturell appell som kan bidra til relasjoner og emosjonell tilknytning mel- lom bruker og produkt, for derved å legge et grunnlag for bærekraftige produkter og varig brukerglede? Metode og teori Som metode er utviklingen av konsepter og det fysiske arbeidet med materialer og fremstilling av funksjonelle prototyper på skolens verksted, ilagt størst vekt. Det har vært arbeidet frem mot en presentas- jon av produktene på Salone Satellite i Milano i april 2015. Det fungerte nærmest som en produkttest. I forbindelse med utstilling og produkttesting har det blitt jobbet med utstill- ingsdesign, visuell identitet, produktbilder og kommunikasjon med publikum, presse og potensielle produsenter. Det er vurdert flere teorier som belyser ulike aspekter rundt forholdet mellom bruker og produkt, livsløpet til produkter, faktorer som påvirker tilknytning med mer. Det er sett på hvordan disse teoriene kan tas i praktisk bruk ved ide- og produktutvikling. Konklusjon Oppgaven har resultert i fem hverdagsobjek- ter med skulpturell appell som er utviklet med tanke på bærekraft gjennom økt tilknytning. Dette er forsøkt gjort ved bruk av form, mate- rialitet, taktilitet, funksjon og assosiasjon som fremmer interaksjon og nytelse. Gjennom presentasjon for et bredt publikum i Milano, har man fått et inntrykk av hvordan taktilitet og skulpturell utforming appellerer til interaksjon med og fysisk berøring av produk- tene. Denne oppgaven gir likevel ingen entydig oppskrift i hvordan slike produkter kan skapes eller bør være, men er heller et lite bidrag i de- batten om hvilke kvaliteter et produkt kan ha for å fremme varig tilknytning til bruker og et langt livsløp for produktet

Uppfattningen att digital text är immateriell är fortfarande utbredd och kanske är det förklaringen till att det inte skrivs särskilt mycket om betydelsen hos och effekterna av det jag menar utgör det digitala dokumentets materialitet – de digitala mediernas hårdvaror. Utformningen av och funktionen hos dessa har en lång rad implikationer för såväl individ som samhälle, och jag berör några av dem i denna artikel liksom jag diskuterar vad det analoga dokumentet kan göra som det digitala inte kan.

Master i produktdesign Denne masteroppgaven er utarbeidet som en del av mastergradstudiet ved Høgskolen i Oslo og Akershus (HIOA), avdeling for produktdesign, våren 2014. Oppgaven omhandler prosessen med å utvikle tre produktserier, presentasjon, messestand og visuell identitet til prosjektet som selvstendig designer ved Salone Satellite. Hverdagsobjektene som inngår i oppgaven er utviklet med tanke på å gi en opplevelse av nærvær og tilstedeværelse. Tanken er at opplevelsen av nærvær skal gjøre brukerne sterkere emosjonelt knyttet til produktene for å forlenge deres levetid og gjøre de mer bærekraftige. Oppgavens tittel “Nærvær og hverdagsobjekter” Problemstilling ”Hvordan utvikle produkter som skaper en opplevelse av nærvær og tilstedeværelse for å bidra til relasjoner mellom bruker og produkt?” Metode og teori Prosjektet har et grunnleggende estetisk fokus. Utvikling av produktene er gjort med utgangspunkt i modeller for idéutvikling, etablering av visuelle metaforer og fysisk produktutvikling med en “hands-on” tilnærming. Undersøkelser relatert til oppgaven er gjort på grunnlag av formidling av produkt ved messe og i medier. Det har vært gjort observasjoner og dialog med besøkende under presentasjon av produkter ved Greenhouse ved Stockholm Furniture Fair og Salone Satellite ved møbelmessa i Milano, samt innhentet og analysert av respons fra ulike medier. Teoretisk bakgrunn i oppgaven er basert på samtale med fagpersoner, samt innhenting av fagliglitteratur relatert til mindfullness, emosjonell design, estisk teori og metoder for idéutvikling. Verdikriterier gitt til produktene • Etablering av visuelle metaforer • Innby til oppmerksomt nærvær – gjøre brukerne tilstede i seg selv og omgivelsene • Innby til refleksjon i det øyeblikket man interagerer med produktet • Relasjonsskapende • En stille interaksjon og tydelighet • Taktilitet og sanselighet • Tydelig bruk av silhuetter og skulpturell verdi • Farge brukt som verdi Konklusjon I oppgaven har jeg utviklet og fremstilt tre produkter som prototyper samt presentert dem for potensielle brukere på ulike måter. Jeg ville utforske hvordan man kan utvikle produkter som skaper en opplevelse av nærvær og tilstedeværelse for å bidra til relasjoner mellom bruker og produkt. Produktene jeg har utviklet i oppgaven bidrar til det i større og mindre grad. Hvis man lykkes i å utvikle små objekter, som stimulerer til oppmerksomt nærvær og som er utviklet på etablerte visuelle metaforer, tror jeg at man kan skape bærekraftige produkter. Av de tre produktene jeg har utviklet i denne oppgaven er det Aura som best oppfyller problemstillingen i oppgaven min.

Jag har skapat en plats för eftertanke i kontorslandskapets strikta miljö. Ett bord med taktila kvalitéter som har för avsikt att bidra till avslappnande fysisk aktivitet och meditativt lugn. Med inspiration från naturliga strukturer och mönster har jag jobbat med sinnesintryck som främjar lugn och reflektion. Vi rör oss idag i strikta, geometriska miljöer. Skapade miljöer, som inte alltför sällan känns lika självklara som vår naturliga miljö. I en ständig jakt på effektivitet följer vi ett givet mönster. Hur väl tänker vi egentligen igenom våra val? Genom intervjuer med politiker och andra beslutsfattare kom jag fram till att många människor sällan eller aldrig ger sig utrymme till eftertanke på sin arbetsplats. Detta sker istället i utomhusmiljö, ofta i kombination med någon form av fysisk aktivitet. Våra sinnesintryck blir mer och mer enformiga och torftiga och vi kommer alltmer sällan i fysisk kontakt med naturliga element. Kan vi inte se oss själva som en del av det naturliga kretsloppet kan vi inte heller agera därefter. Jag har därför arbetat med känselsinnet och har i min formgivning fokuserat på det taktila och haptiska och hur det spelar med synsinnet. I en mötesmiljö som erbjuder naturliga, framför allt taktila sinnesintryck hoppas jag kunna erbjuda en lugn och meditativ sinnesstämning. Förhoppningsvis kan denna sinnesstämning leda till bättre genomtänkta beslut.

Som ting betraktat är ett arbete där jag undersöker mitt görande i förhållandet till taktilitet, materialet och textila tekniker. En möbelinstallation bestående av en skulptural möbel, en lampa och en serie med kuddar. Installationen är tänkrt att fungera som ett mellanting mellan konstnärlig utsmyckning och möbler för offentlig miljö. I min process har jag fokuserat på uttrycket som konstnärlig utsmyckning snarare än en undersökning av en praktisk möbel för offentlig miljö. En möbel som tilltalar sinnet genom taktilitet och uppmuntrar till nyfikenhet.

My degree project At Peace on The Carpet and Curious in The Garden Pond evolves around the memory of a specific place of my personal past and the issues of translating a poetic inner memory into a concrete outer expression. Thus also relating to the artistic practice and the critical choices made when bringing out ideas as visual communication. The subject of study is the house of my grandparents, which I parted from 17 years ago.Not a notable place in any way: A common Danish house from the 1920s, containing common 1950s interior, which common people used to live their lives in. But none the less an important place to me as an individual, since the place exists in me as a compressed notion of certainemotions and values.I have thus been very interested in the commonness of the phenomena ‘memory of place’. How all of us carry places within us, that we constantly relate back to. Not only places of our early years, but various places that we pass through in our lives. Especially two aspects of the phenomena ‘memory of place’ have appeared as significant to me: As a remembrance of being physically there at that time, which ensures that we understand ourselves as continuous identities existing across the flow of time. But also: The phenomena understood as a tool that structures our personal experiences by constantly creating links between certain insights and the physical context where these insights were achieved. In this connection I have mainly been focusing on the role that the body plays when remembering place. How my memory of place is strongly situational and connected to a tactile and visual sensation of certain materials. I remember lying there on the floor: The sensation of the carpet under my body and the feeling of contemplation. I remember sitting there against the wooden panel wall: The warm material against my back and a feeling of being at peace. And I remember moving through the garden: The greenery passing over/under/around me and the feelings of interest and exploration.

I den här rapporten redogörs för processen vid framtagandet av det första objektet i möbelserien Vesper. Författarens tillika formgivarens tankar kring olika materials narrativa förmåga i relation till en betraktares förförståelse, föranleder en formgivningsprocess som resulterar i ett arbetsbord där material och symbolspråk tänks förmedla sköna värden. Uttryck av varaktighet och omsorg i en kontext med tillfällighetssyndrom. Kandidatexamen 2009

I mitt examensarbete har jag koncentrerat mig på produkters taktila och haptiska kvaliteter. Jag ville bland annat undersöka vad som upplevs som intressant i olika former när man inte ser dem och hur man kan få föremål att kännas intressanta och uttrycksfulla utifrån ett känselperspektiv. Bakgrunden är att jag ofta kommit på mig själv med att formge saker till största delen för ögat medan jag ofta uppskattar produkter främst utifrån hur de känns att använda. För att få arbeta med olika aspekter av känsel valdes tre produkter som man möter och använder på olika sätt. Produkterna är en dimmer, en väckarklocka, och ett överfallslarm. Dimmern har inspirerats från rörelser man minns med kroppen. Rörelser som är inbjudande och lustfyllda, som att dra en pinne mot ett staket eller att dra fingrarna över tangenterna på ett piano. Arbetet med väckarklockan har handlat mycket om hur man tar in information med känseln och hur man kan använda sig av taktila och haptiska egenskaper på ett meningsfullt sätt i produkten. Överfallslarmet har fått sin form utifrån diskussioner kring skissmodeller som av försökspersonerna endast fått upplevas med känseln. Målet har varit att få överfallslarmet att upplevas som tryggt, som att hålla en vän i handen. När vi rör vid saker kommer vi i direktkontakt med dem på ett sätt som vi inte gör genom att bara se på dem. Med känseln går det inte att stå på avstånd och betrakta något lite halvslött, för att uppleva objekt med känseln krävs mer engagemang. Känseln har som bekant mycket att göra med hur vi upplever kvaliteten hos produkter (tex tyngd och mtrl). Många av mina favoritsaker är favoriter just på grund av hur de känns att använda och ändå kommer jag ofta på mig själv med att formge saker till största delen för ögat. I mitt examensarbete har jag därför låtit känseln få spela huvudrollen.