Search

Nivådesign är en viktig del inom spelutveckling för att skapa fängslande och inlevelserika digitala världar. Hur spel- och nivådesigners kan skapa en intuitiv interaktion mellan spelare och spelnivå med hjälp av olika typer av vägledning, utan att det blir för lätt eller svårt, är en fråga som vi saknar svar på. Vår studie undersöker hur vägledning kan stimulera inlärning- och problemlösning för att uppnå flow. Vi undersöker även vad det har för påverkan på uppmärksamhet samt vilka personliga preferenser spelare av vägledning. För att få svar på dessa frågor utfördes en kvalitativ undersökning där 8st deltagare fick spela Mirror’s Edge Catalyst med eller utan spelets inbyggda vägledningsfunktion ”Runners Vision”. Vi kom fram till att vägledning är väldigt användbart för både nybörjare och målfokuserade spelare. För att vägledningen ska vara effektiv så är det viktigt att spelet skapar en tydlig association mellan handling och problem för spelaren vilket kräver en form av positiv eller negativ respons. Det finns även vissa konsekvenser av vägledning såsom att spelet blir för enkelt eller tar ifrån spelarens självständighet. Dessa utmaningar kan förslagsvis lösas genom att använda adaptiva vägledningsfunktioner som baseras på spelarens individuella behov och förmågor.

The Swedish healthcare system strives to maximize the health of the population and at the same time consider a fair distribution of health. In this consideration, the severity of disease is an important attribute as high severity signals a higher need for healthcare. Currently, the Dental and pharmaceuticals benefits agency (TLV) operationalizes this approach by striking a balance between efficiency and equity when deciding which prescription pharmaceuticals that should be reimbursed. The agency uses a qualitative approach to assess the severity of diseases. There are however quantitative methods that can be used to assess disease severity such as absolute and proportional shortfall, indicating how much health is lost compared to the general population. In this study, we quantify the severity of different diseases using absolute and proportional shortfall based on information available from TLV decisions and compare those with the agency´s qualitative assessment. To quantify severity, we use data from publicly available decision-documents from TLV and estimated health of the general population. The results show that quantitative assessments of disease severity with absolute and proportional shortfall differ from the qualitative assessments made by TLV. A large range of absolute and proportional shortfall estimates was observed for diseases assessed to have a specific severity by TLV. A quantitative approach to disease severity could contribute to a more objective severity assessments than current practice. Furthermore, as disease severity is an important aspect of TLV´s prioritization a quantitative assessment could contribute to a fairer allocation of resources in healthcare., Den svenska sjukvården strävar efter att maximera hälsan hos befolkningen samtidigt som hänsynskall tas till hur hälsan fördelas. Hur vårdens knappa resurser skall fördelas bygger på tre principerfrån en etisk plattform: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen ochkostnadseffektivitetsprincipen. Sjukdomars svårighetsgrad är därmed en viktig prioriteringsgrundnär sjukvårdens resurser skall fördelas eftersom hög svårighetsgrad innebär ett större behov avvård. Tandvårds- och läkedelsförmånsverket (TLV) använder exempelvis denna ansats vid beslutom vilka förskrivningsläkemedel som skall få subvention. TLV använder idag en kvalitativ ansatsi bedömningen av svårighetsgrad. Det finns även kvantitativa metoder som bygger på hur myckethälsa patienter förväntas förlora jämfört med individer utan sjukdom, så kallade shortfallmått. Idenna studie kvantifierar vi svårighetsgraden med absolute och proportional shortfall försjukdomar som varit föremål för beslut av TLV och jämför dessa med TLV:s kvalitativabedömningar. För att kvantifiera svårighetsgraden används data från TLV:s beslutsunderlag samtskattad hälsa i normalpopulationen. Resultaten visar att de kvantitativa skattningarna av svårighetsgrad med absolute och proportionalshortfall skiljer sig från de kvalitativa bedömningarna från TLV. Det förekommer ett stort spannav absolute och proportional shortfall för sjukdomar med en specifik svårighetsgrad bedömd avTLV. En kvantitativ ansats kan därmed bidra till mer objektiva skattningar av svårighetsgradjämfört med dagens kvalitativa ansats. Eftersom bedömningen av svårighetsgrad är en viktig delav TLV:s prioriteringsbeslut är ett förslag att myndighetens kvalitativa ansats kompletteras medkvantitativa mått för att säkerställa en rättvis och effektiv resursfördelning inom hälso- ochsjukvården.

Det är osäkert hur svårighetsgraden i spel påverkar spelares nöje. En del studier menar att ett svårt spel leder till högre nöje, medan andra menar på det motsatta. Två viktiga faktorer har identifierats som möjligtvis har en koppling till spelares nöje relaterat till svårighetsgraden: Spelets typ av utmaning och spelarens motivationer till att spela. Denna studie undersökte hur spelares upplevda kompetens, genom Self Determination Theory, påverkar deras nöje i pusselspel, relaterat till deras spelartyp. En artefakt bestående av ett pusselspel samt två enkäter användes för att samla in data om 81 personers upplevda kompetens, nöje och spelartyp. Resultatet, som analyserades genom mixad modell, visade en skillnad i korrelation mellan upplevd kompetens och nöje efter spelartyp. Typen Gardener visade på starkast positiv korrelation, medan Architect visade den svagaste. Vidare forskning uppmanas undersöka hur andra motivationerrelaterar till nöje och om kompetens inom andra utmaningar är lika viktigt för de olika spelartyperna., Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

This study examines the impact of forewarning video game players about the difficulty level. The intention behind this is to ascertain whether or not there are effects from doing so and to explore what kind of implications they might have. The data collection was achieved by allowing participants to play three consecutive levels in a video game. The difficulty of the task was measured using the NASA Task Load Index (NASA-TLX) and the completion time of the levels. The data analysis showed that there is an effect on the players’ feeling of workload when forewarned about the difficulty level in a video game. We highlight implications that our data can have when designing games, things designers might have to keep in mind, and we compare our findings with what other studies have found relating to research into difficulty., Den här studien undersöker effekten av att förvarna spelare av digitala spel om svårighetsgraden. Avsikten bakom detta är att ta reda på om det finns effekter av att göra det eller inte och att undersöka vilken typ av implikationer det kan ha. Datainsamlingen åstadkoms genom att låta varje deltagare spela tre konsekutiva banor i ett digitalt spel. Den upplevda svårighetsgraden mättes med hjälp av NASA Task Load Index (NASA-TLX) och tiden det tog att klara banorna. Dataanalysen visade att det finns en effekt på spelarnas känsla av arbetsbelastning när de förvarnas om svårighetsgraden i ett digitalt spel. Vi lyfter fram implikationer som vår data kan ha när man designar spel, saker som designers kan behöva tänka på, och vi jämför våra resultat med vad andra studier har funnit rörande forskning om svårighetsgrad.

Arbetet har som fokus att undersöka hur spelarens flow påverkas av svårighet som kommer vid presterande osäkerhet. Bakgrunden förklarar arbetets grund vilket är begreppet flow, svårighetsgrad och hur det relaterar till olika typer av osäkerhet. Deltagare fick spela en spelprototyp i tre olika svårighetsgrader där deras mål var att slutföra spelet. De observerades och intervjuades och resultatet är baserat på båda dessa. Resultatet pekade på att om utmaningen är lite större än skickligheten hos spelaren kan den uppnå flow, så länge inte utmaningen är för stor. I det framtida arbetet finns det bland annat funderingar kring hur man säkerställa svårighetsgrad och flow i ett multiplayer-spel med hjälp av matchmaking, samt vad flow, presterande osäkerhet och svårighetsgrad har för effekt på ett narrativ., Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.

Denna studie har undersökt hur ett digitalt gränssnitt kan utformas för att hjälpa redaktörer i det dagliga arbetet, med fokus på förutsättningarna för flow i arbetsprocessen. Termen flow refererar till Csikszentmihalyis teori kring ett tillstånd där personen blir helt uppslukad av en aktivitet utan självreflektion och självmedvetenhet, med en känsla av kontroll över situationen. Fokus i denna studie har varit två av flowteorins grundförutsättningar; snabb, otvetydig feedback samt balans mellan svårighetsgrad och kunskapsnivå. En fallstudie på webbredaktörsgränssnittet Writeous genomfördes där informanterna deltog i en semistrukturerad intervju, en observation med metoden think aloud och enkäten System usability scale. Resultaten analyserades, samt jämfördes med tidigare forskning i området. För att konkretisera resultatet togs även designförslag till redaktörsgränssnittet Writeous fram. Resultatet visade att gränssnitten bör upplevas enkla utan för mycket funktioner, men ändå med de funktioner som krävs för att utföra uppgiften på ett önskvärt sätt. Antalet system som behövs för att utföra en uppgift bör vara så få som möjligt, då användarnas krav på kunskap därmed minskas. Systemet ska även ge användarna den information som behövs för att utföra uppgiften utan större förkunskaper. Gränssnitten som designas för att ge bra feedback enligt de designprinciper och standarder som finns gör användarna mindre förvirrade och ökar därmed den hinderfria interaktionen med systemet. En tillämpning av detta anses stödja två av flowteorins grundförutsättningar; snabb och otvetydig feedback samt balans mellan svårighetsgrad och kunskapsnivå, vilket hävdas öka användarnas möjligheter till flow vid interaktion med redaktörsgränssnittet., This study has investigated how a digital interface can be designed to help editors in their daily work, focusing on the flow preconditions in the work process. The term flow refers to Csikszentmihalyi's theory about a state where the person is completely absorbed by an activity without self-reflection and self-awareness, with a sense of control. The focus of this study has been two of the flow preconditions; fast, unambiguous feedback and a balance of challenge and skill. A case study on Writeous web-based interface was conducted where the informants participated in a semistructured interview, an observation with the method think aloud and the survey System usability scale. The results were analyzed and compared with previous research in the area. In order to concretize the result, design proposals for the Writeous interface were created. The result showed that the interfaces should be perceived as simple without too much functionality, but still with the functions required to perform the task in a desirable way. The number of systems needed to perform a task should be as few as possible, as users' skill requirements are thus reduced. The system should also provide users with the information needed to perform the task without much prior knowledge. The interfaces are designed to provide good feedback in accordance with the design principles and standards available. This makes users less confused, thus increasing the barrier-free interaction with the system. If done right these implementations are considered to support two of the flow preconditions; fast, unambiguous feedback as well as a balance of challenge and skill, which is claimed to increase users' flow possibilities in interaction with the editorial interface.

It is well established that repeated testing is more beneficial for durable learning than repeated studying of the same material, a phenomenon known as the testing effect. This study sought to investigate the role of working memory capacity (WMC) in relation to the learning process and the difficulty of the material to be learned when using a test-enhanced learning method. As between subject manipulation, participants (n = 99, M = 25.62 years of age) were divided into two groups, one using repeated studying and one using alternated testing and studying. A material of two difficulty levels, as well as immediate and delayed retention tests, was used in each condition as within subject manipulation. Further, an n-back task was used to measure WMC. Results from mixed model ANOVAs showed no significant impact of WMC on either the learning process or retention in relation to the difficulty of the material. The testing condition performed significantly higher than the studying condition on the retention tests. The testing effect is further cemented as a promising method for practical application in the educational sector regardless of both WMC and difficulty level., Det är väl etablerat att upprepad testning är mer fördelaktigt för hållbar inlärning än upprepad instudering av samma material, ett fenomen känt som testeffekten. Denna studie ämnade undersöka arbetsminnets roll i relation till inlärningsprocessen och svårighetsgrad av material med testbaserat lärande som metod. Som mellangruppsmanipulation delades deltagare (n = 99, M = 25.62 år gamla) in i två grupper, en som upprepade gånger studerade materialet och en som alternerade studerande med tester. Ett material med två svårighetsgrader och ett direkt samt fördröjda retentionstester användes som inomgruppsmanipulation. Vidare användes ett n-backtest som mått på arbetsminneskapacitet. Resultat visade ingen signifikant inverkan av arbetsminne på varken inlärningsprocessen eller retention i relation till svårighetsgrad av material. Testbetingelsen presterade signifikant högre på retentionstest än studiebetingelsen. Testeffekten fastställs ytterligare som lovande metodik för praktisk applikation i utbildningssektorn oberoende av både arbetsminneskapacitet och svårighetsgrad.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan missbrukets svårighetsgrad av alkohol och narkotika och ett antal riskfaktorer hos ungdomar som varit inskrivna på någon av landets Maria-mottagningar. Ytterligare ett syfte är att undersöka om det finns skillnader mellan pojkar och flickor i detta avseende. Studiens frågeställningar är: Påverkar missbrukets svårighetsgrad förekomsten av riskfaktorer i uppväxtmiljö och social situation? Finns det könsskillnader när det gäller missbrukets svårighetsgrad och riskfaktorer? Den metodologiska utgångspunkten är kritisk realism, som modifiering av positivistisk utgångspunkttveckling. faktorer. ORER. lket av agerat it med uppgifter för vidare kunskaps- och forskningsutveckling. faktorer. ORER. lket med en kvantitativ ansats. Studien är en tvärsnittsstudie med UngDOKs inskrivningsformulär som grund. Resultat visar på signifikanta skillnader mellan hög svårighetsgrad och låg svårighetsgrad samt en del signifikanta könsskillnader både i låg svårighetsgrad och i hög svårighetsgrad. Resultat visar på att ungdomarna i hög svårighetsgrad är mer belastade med riskfaktorer än ungdomarna i låg svårighetsgrad. Gruppen hög svårighetsgrad var procentuellt mer belastade i 14 av 17 riskfaktorer jämfört med gruppen låg svårighetsgrad. De riskfaktorer som utmärker sig mest grupperna emellan är under kategorin skola och kamratrelationer. Fler av ungdomarna i hög svårighetsgrad har problematiska kamratrelationer och umgås i högre utsträckning med vänner som tar droger och vänner som begår brott. Gällande könsskillnader visar resultat på att i 8 av 17 externa riskfaktorer finns signifikanta skillnader i både låg och hög svårighetsgrad där flickorna är mer belastade än pojkarna. Den mest uppmärksammade skillnaden mellan pojkarna och flickorna var psykiskt- och/eller sexuellt våld där flickorna var överrepresenterade i båda riskfaktorerna. I både låg och hög svårighetsgrad har flickorna i större utst

The focus of this thesis is needs in the context of health care priority setting. The notion of needs has a strong standing in health care policy; however, how the idea should be understood more specifically and how it should guide decisions about priority setting remain contentious issues. The aim of this thesis is to explore how needs should be characterised in health care priority setting. This matter is approached by, first, exploring and developing the conceptual structure of health care needs, and second, discussing and suggesting solutions to normative questions that arise when needs are characterised as a distributive principle. In the first article, the conceptual structure of needs in general and health care needs in particular is explored, and it is argued that a specific characterisation of health care needs is required. In the second article, the notion of health care needs is explored in relation to preferences for health care within the context of shared decision-making. The paper further discusses a number of queries that arise in the intersection between what the patient needs and what the patient wants. The third article discusses how a principle of need should handle questions about interpersonal aggregation. The paper characterises a principle of need which strikes a reasonable balance between giving priority to the worst off and the distribution of benefits with regard to interpersonal aggregation. The fourth article discusses how a principle of need should account for the fact that patients often are badly off due to several conditions rather than one single condition. It is argued that how badly off patients are should be understood as a function of how badly off these patients are when all of their conditions (for which they need health care) are considered. The frame story provides the terminological, theoretical, contextual, and methodological background for the discussion undertaken in this thesis. The conclusions of the articles are broug, Den här avhandlingen fokuserar på behov och behovsprinciper inom hälso- och sjukvården. Behov har länge haft en stark ställning inom hälso- och sjukvården men det är omdiskuterat hur begreppet ska förstås mer specifikt och framförallt hur det ska vara vägledande för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Syftet med den här avhandlingen är att karakterisera behov för sådana prioriteringar. Avhandlingen tar sig an detta syfte utifrån två ansatser. För det första, genom att undersöka och utveckla den begreppsliga strukturen hos vårdbehov och, för det andra, genom att diskutera samt ge förslag på lösningar på ett antal normativa frågor som uppstår när vårdbehov skall karakteriseras som en fördelningsprincip. I den första artikeln undersöks begreppen behov och vårdbehov utifrån den allmänfilosofiska diskussionen om behov. I artikeln karakteriseras begreppet vårdbehov på ett sätt som gör det lämpligt för prioriteringar inom hälsooch sjukvården. I den andra artikeln utforskas begreppet vårdbehov i relation till önskemål om vård inom ramen för delat beslutsfattande. I artikeln diskuteras också ett antal frågeställningar som aktualiseras i relation till den spänning som kan uppstå mellan patientens behov å ena sidan och patientens önskemål å andra sidan. I den tredje artikeln behandlas frågan om hur en behovsprincip bör hantera frågor som rör sammanvägning av olika personers behov. I artikeln karakteriseras och försvaras en behovsprincip som balanserar prioritet till de sämst ställda och hur hälsovinster bör fördelas. I den fjärde artikeln förs en diskussion om hur en behovsprincip bör göra reda för det faktum att patienter ofta lider av samsjuklighet snarare än av ett enskilt tillstånd. I artikeln drivs tesen att hur dåligt ställt en patient har det bör förstås som en funktion av hur dåligt ställt patienten har det när alla patientens tillstånd (för vilka patienten behöver vård) har tagits i beaktande, snarare än hur dåligt ställt patienten har det med avseende på det s, I den tryckta versionen är det ena serienamnet felaktigt. I den elektroniska versionen är detta ändrat till korrekt "Linköping Dissertations on Health and Society"

Introduktion: Prevalens av dental erosion har ökat hos barn och ungdomar under 2000-talet och påverkas av olika livsstilsfaktorer, såsom ett ökat intag av sura drycker. Detta kan i sin tur påverka den orala hälsan och ge negativa konsekvenser. Syfte: Syftet med studien är att studera vetenskaplig litteratur om prevalens och svårighetsgrad av dental erosion hos barn och ungdomar. Frågeställningar: Hur ser prevalens och svårighetsgrad av dental erosion ut hos barn och ungdomar? Hur skiljer sig prevalensen av dental erosion mellan pojkar och flickor? Metod: Litteraturstudie med sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet redovisade prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i olika åldersgrupper hos barn och ungdomar mellan år 2001–2015. Skillnader har inte gått att fastställa då artiklarna i denna litteraturstudie utförts i olika populationsgrupper under olika tid. Bland de 16 resultatartiklar som i denna litteraturstudie kunde påvisa prevalens av dental erosion och könsskillnader sågs sju artiklar med signifikant skillnad mellan könen och nio där ingen signifikant skillnad kunde konstateras. Konklusion: Prevalens och svårighetsgrad av dental erosion i samtliga åldersgrupper har förekommit med ett varierande resultat. Prevalens rapporterades var högre i primära tänder och sågs öka med åldern i permanenta tänder. Det kan inte dras en slutsats om det finns könsskillnader i prevalens av dental erosion.

Syftet med den här studien var att undersöka om och hur aritmetikdopning av textuppgifter kan anpassas till elevernas kognitiva förmågor och förkunskaper samt om det är andra faktorer som påverkar elevernas möjlighet att lösa dem. Metoderna som användes var ett test med eget konstruerade aritmetikdopade textuppgifter samt intervjuer. Enligt resultaten hade aritmetikdopning en påverkan på elevernas lösningsfrekvens där de uppgifter som krävde lägst aritmetisk kunskap hade högst lösningsfrekvens. Intervjuerna tydliggjorde att det fanns en förståelse för att elevernas läsförmåga, aritmetiska kunskapsnivå, begreppsförståelse och kognitiva förmåga påverkar elevernas möjligheter att lösa textuppgifter. Lärarnas uppfattning om att de behöver modellera hållbara strategier och metoder för att eleverna ska ges de bästa möjligheterna att lösa textuppgifter överensstämmer med forskningen. Det som ytterligare skulle främja eleverna och utveckla deras möjligheter att lösa textuppgifter skulle vara att stimulera deras kreativa förmåga.

Studien syfte är att se om det finns något samband mellan de tre personlighetsegenskaperna; självkänsla, riktighet, tillhörighet och konformitet. Studien undersöker även skillnaden i grad av konformitet i enklare och svårare bedömningssituationer. Metoden är att riktiga försökspersoner blandas med konfederater och utför två ansiktes minnestest, ett svårt och ett enkelt för att se om graden av konformitet skiljer sig mellan enklare och svårare uppgifter. Hypotesen är att personer med höga värden av behov av tillhörandeskap och riktighet i högre grad konformerar till gruppens åsikter och personer med höga värden av självkänsla konformerar i mindre grad. Hypotesen är även att fler personer konformerar på det svårare testet än det enklare. Sammanlagt deltog 94 personer i studien, 47 personer i experimentgruppen och 47 personer i kontrollgruppen. Könsfördelningen var 53 män och 41 kvinnor. Resultatet uppvisade signifikanta skillnader i avseende konformitet och svårighetsgrad. Resultatet visade även att konformitet ökade signifikant, med svårighetsgraden på testen d.v.s. ju svårare testen blev desto mer konformitet uppvisades. Inga signifikanta samband mellan personlighetsegenskaperna och graden av konformitet uppvisades. Anledningen till detta kan vara att studien inte gjorde någon åtskillnad mellan informativ och normativ konformitet vilket kan leda till att inga samband uppmättes mellan personlighetsvariablerna och konformiteten., The purpose of the study is to investigate any correlations between three personality traits; self-esteem, accuracy, belongingness and conformity. The study investigates the difference in degree of conformity in simpler and harder evaluation situations. The method requires a mix-up of real participants and confederates who attempts two face recognition tests, one hard and one easy to see if degree of conformity differs between simpler and harder tasks. The hypothesis is that individuals with high degrees of need for belongingness and accuracy are more likely to conform to the opinion of the group and people with high degrees of self-esteem conforms less. The hypothesis also states that more people tend to conform on the hard, rather than the simpler test. Altogether 94 persons participated in the study, 47 persons participated in the experimental group and 47 persons in the control group. Distributions in terms of sex were 53 men and 41 women. The result showed significant results in conformity and difficulty. The results also showed that conformity increased along with task difficulty i.e. the harder the test the more conformity. No significant values were presented between the personality traits and degree of conformity, the reason might be that the study itself didn’t investigate normative and informative conformity by themselves which is why no correlations were found between conformity and personal factors.