Search

Detta är en kvalitativ innehållsanalys av Sveriges styrdokument för svensk grundskola, med fokus på samisk representation. Analysen är avgränsad till tidsperioden 1962-2022 då denna tidsperiod innefattar alla läroplaner för den obligatoriska allmänna grundskolan. Arbetet tar en historiekulturell teoretisk ansats med postkolonial teori som ytterligare en byggsten i analysen. Syftet med detta arbete är att undersöka samernas representation i svensk skolundervisning under tidsperioden 1962-2022 och varför den sett ut som den gjort. Tidigare forskning utförd i Kanada har visat att när elever lär sig om urfolk gynnar det inte bara eleverna i sig, utan även urfolken i landet. Samerna är Sveriges enda urfolk och Europas enda urfolk. Med denna kanadensiska forskning i ryggen går det att hävda att det bör ligga i allmänhetens intresse, och även samernas intresse, att elever lär sig om urfolk. Detta gav ytterligare skäl att utföra denna undersökning med fokus på urfolket samerna i Sverige, då det skulle kunna gynna alla. Resultatet av denna undersökning är att samernas representation i svenska styrdokument har ökat ganska stadigt över tid sedan 1962 fram till 2022, med en minskande representation i 2011 års läroplan, Lgr11. Störst representation fanns i 1994 års läroplan Lpo94 och det var också enda läroplanen som talade om hur samisk historia och kultur hänger ihop med svensk och nordisk historia och identitet. Anledningen till att representationen har ökat är att samernas rättigheter också ökat under samma tidsperiod. Samerna har under tidsperioden blivit erkända som urfolk, blivit grundlagsskyddade som ett eget folk samt bildat en egen statlig myndighet, Sametinget. Även om samernas representation har ökat under tidsperioden är den fortfarande inte stor, samt har samisk kultur och historia blivit förbisedd i den senaste läroplanen Lgr22. Detta verkar bland annat bero på, baserat på det material som undersökts, att Sverige fortfarande bedriver kolonialism.

This essay will present the perspectives of research findings and governing documents on the topic of inclusion within the teaching profession. How can teachers enhance the inclusivity in their classrooms, and how do inquiry-based learning and clarifying work methods, such as TEACCH, contribute to support the learning process? The study aims to examine how inclusion can be created in the classroom to promote learning for students in mathematical difficulties. The questions at issue are examined through a variety of academic papers. The study concludes that students in mathematical difficulties benefit from an inclusive learning environment, and a lack of expertise among teachers in the subject can lead to exclusion. To promote learning for these students, teachers must possess solid knowledge in both special education and subject-specific teaching methods. Without these skills, a genuinely inclusive classroom is difficult to achieve.

The Swedish National Heritage Board is Sweden’s central administrative agency for cultural heritage. As a national cultural heritage authority, the Swedish National Heritage Board is thus the body that puts the government's cultural heritage policy aspirations into practice, which is why it is relevant to examine the political and ideological currents that influence the authority's activities and by extension the entire cultural heritage administration. Through a mixed method study of governing documents, and an interview with a former Swedish National Heritage Board employee, this essay aims to increase knowledge of and understand the underlying processes and ideological driving forces that form the basis of how the Swedish National Heritage Board operations and tasks practiced during the last thirty years. The result gives an insight into a future oriented politicized authority whose main task seems to be to manage modern cultural heritage, motivated by political interests linked to equality, integration, and economic growth.

Denna studie undersöker hur barnlitteratur kan möjliggöra och synliggöra värdegrundsarbetet i skolans lägre årskurser. Studien är baserad på tre skönlitterära bilderböcker med syftet att analysera hur genus, etnicitet och olika kroppsformer representeras. Urvalet i studien är hämtad från en topplista av bästsäljande barnböcker för december månad år 2023. Det teoretiska ramverket för studien grundas i det intersektionella perspektivet. Metod för studien är kvalitativ innehålls- och bildanalys. Studiens resultat visar att det utvalda materialet genomgående skildrar genus och etnicitet på ett övergripande jämställt och mångfaldigt sätt. Detta synliggörs exempelvis via jämställd fördelning av biologiskt kön bland karaktärer, normbrytande karaktärer där män gestaltas feminint i både utstyrsel och kroppsspråk, kvinnor som karaktäriseras i roller där män generellt dominerar enligt samhällsnorm samt vidrörs viktiga ämnen där det oavsett kön talas om sådant som enligt norm ses som svagheter hos det manliga könet – att prata om sina känslor. Den normativa vita mannen är fortfarande i majoritet i studiens material. Två av tre böcker skildrar en jämställd etnisk representation. Två av tre böcker skildrar olika kroppsformer eller normativa kroppsideal. Samspelet mellan text- och bildinnehåll skildras i materialet på ett lekfullt och pedagogiskt sätt med tydlighet, struktur, färg och kreativitet.

This bachelor’s thesis aims to analyze articles from two different newspapers to identify the actors and discourses involved in Mellerud’s Cultural Strategy 2023-2027. As well as the actors’ different perceptions of reality and hegemony from a post-political perspective. Based on how the discourses and conflicts can be analyzed in terms of agonism, post-democracy and hegemony, the study will clarify the different actors and their perceptions of reality in the determination of the cultural strategy. The findings include how culture is used as a political symbol to polarize and differentiate between “us and them” in a post-political society. Furthermore, the results of the study clarify the different actors and their perceptions of reality, based on how the daily press presented the discourses on democracy, culture and tone.

Det har konstaterats både i globala och nationella styrdokument att skolan har en viktig roll i att undervisa för hållbar utveckling. Förenta Nationernas (FN) globala hållbarhetsmål, delmål 4.7 handlar exempelvis om att säkerställa att alla elever förvärvar kunskaper och färdigheter för att främja hållbar utveckling. Komplexiteten som hållbar utveckling innefattar kan däremot leda till att lärare finner det svårt att närma sig ämnet praktiskt i undervisningen. Även styrdokuments oprecisa karaktär utgör en risk att hållbar utveckling inte undervisas på ett sätt som optimerar elevers lärande om ämnet, vilket i sin tur kan minska deras möjligheter att ta hållbara beslut. Nuvarande forskning visar hur olika ämneslärare förstår och undervisar om hållbarhet i helhet men få studier har inriktat sig på ett specifikt skolämne och undersökt hur varje enskild dimension av hållbar utveckling får plats. Därför har denna studien fokuserat på hur miljömässig hållbarhet inkluderas i geografi och samhällskunskap. Syftet med studien var att få förståelse för hur den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling behandlas inom samhällsorienterade ämnen på gymnasiet samt hur undervisningssätt hos lärare inom samhällsorienterade ämnen resonerar med principer inom lärande för hållbar utveckling (LHU). Studien baserades på en kvalitativ metod, där åtta gymnasielärare intervjuades i Skåne, Sverige. En induktiv tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet av studien visade att samhällskunskap och geografi har olika ämnesinnehåll och undervisningsmetoder kopplade till miljömässig hållbarhet och LHU. Miljömässig hållbarhet hade en mer primär roll i geografiämnet, jämfört med i samhällskunskapen där det inkluderades ur ett mer sekundärt perspektiv. Resultatet visade även hur kompetensutveckling inom LHU är en utvecklingsmöjlighet för att lärare ska få större förståelse och genom det större intresse att använda LHU men också inkludera miljömässig hållbarhet i deras unde, Schools have been identified in both global and national policy documents as having an important role in educating about sustainable development. For example, the United Nations (UN) Sustainable Development Goal (SDG) 4.7 aims to ensure that all students acquire the knowledge and skills to promote sustainable development. However, the complexity of sustainable development can lead teachers to find it difficult to approach the subject in their teaching. The imprecise nature of policy documents also poses a risk that sustainable development is not taught in a way that optimizes students' learning about the topic, which in turn may reduce their ability to make sustainable decisions. Current research shows how different subject teachers understand and teach sustainability as a whole, but few studies have focused on a specific school subject and examined how each individual dimension of sustainable development is addressed. Therefore this study focused on how environmental sustainability is included in geography and civics. The aim of the study was to gain an understanding of how the environmental dimension of sustainable development is treated in social studies at upper secondary school and how the teaching methods of social studies teachers resonate with the principles of education for sustainable development (ESD). The study was based on a qualitative method, where eight upper secondary school teachers were interviewed in Skåne, Sweden. An inductive thematic analysis was used to analyze the interviews. The results of the study showed that civics and geography have different subject content and teaching methods related to environmental sustainability and ESD. Environmental sustainability had a more primary role in the geography subject, compared to civics where it was included more indirectly. The results also showed how professional development in ESD is a development opportunity for teachers to gain greater understanding and through that greater interest in using ES

Den här studien tar upp problematiken kring studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Då forskarna uppfattat att vägledningen ofta nedprioriteras i de skolor som inte har någon anställd vägledare, blev ämnet studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar på mellanstadiet intressant att utforska. Vårt syfte är att undersöka hur mellanstadielärare ser på studie- och yrkesvägledning i undervisningen som en del av hela skolans ansvar. Med grund i kommunala styrdokument diskuterar vi hur detta påverkas. De frågor som besvaras i studien är: Hur ser mellanstadielärare på sin roll och ansvar för att främja elevernas valkompetens genom studie- och yrkesvägledning i klassrumsmiljön i förhållande till aktuella kommunala styrdokument? Har lärarna behov av stöd för att tillgodose skollag och läroplan gällande studie- och yrkesvägledning? Vilka är dessa isåfall? De teoretiska begrepp forskarna utgått ifrån var symbolisk interaktionism, roller, handlingshorisonter samt habitus. Med hjälp av dessa kunde resultatet analyseras utifrån hur den sociala interaktionen mellan kollegor samt kunskap kan påverka arbetet med studie- och yrkesvägledning. Genom den kvalitativa metoden kunde forskarna använda semistrukturerade intervjuer där informanterna tilläts berätta sina uppfattningar. Resultatet av de intervjuer som genomfördes innebar i sin helhet en kunskapsbrist. Kunskap om vad studie- och yrkesvägledning innebär och hur det kan implementeras i mellanstadiet. Forskarna drar slutsatser om lärarutbildning, kommun och ledning som bristande.

Bakgrund: Sveriges digitaliseringsstrategi förutsätter ett aktivt arbete med digitalisering som ska vägledas av offentliga strategier. Offentliga organisationer förväntas bedriva ett aktivt digitaliseringsarbete och därmed är det viktigt att mellanchefer får bra möjligheter för att genomföra detta arbete. Som medlare av en strategi har mellanchefer en central betydelse för att åstadkomma framgångsrika strategiska initiativ. Att arbeta utifrån kommunala styrdokument som mellanchef kan vara en utmanande process eftersom dessa dokument många gånger ger utrymme för tolkning. Denna studie är därmed tänkt att fokusera på hur mellanchefer omsätter sådana styrdokument i praktiken. Syfte: Syftet med studien är att undersöka mellanchefers arbete med digitalisering i praktiken. Detta görs genom att undersöka de styrdokument som färgar det kommunala digitaliseringsarbetet. Vidare avser studien att belysa hur styrdokument används i mellanchefers digitaliseringsarbete. Metod: Studien har ett kvalitativ tillvägagångssätt och utgår från en huvudsaklig induktiv ansats. En fallstudie med interpretivistiska tillvägagångssätt genomfördes i en större svensk kommun. Empiri samlades in genom dokumentstudier och semistrukturerade intervjuer med mellanchefer. Dataanalys av materialet genomfördes tematiskt. Slutsats: Studien resulterar i en konceptualisering av strategiskapandet som påvisar hur dynamiken med kontext, mellanchefer och styrdokument förhåller sig i arbetet med mellanchefers omsättande av styrdokument. Studiens resultat indikerar att mellanchefer har en betydande roll i att möjliggöra meningsfulla styrdokument som omsätts i praktiken. Ett särskilt resultat i detta är att mellanchefer antar olika roller i arbetet med styrdokument i form av: översättare, resursfordrare, riktningssättare och väktare. Ur studien har det också framkommit att mellanchefer upplever att styrdokument som förekommer på mer kommunövergripande nivå är svåra att omsätta eftersom de pekar på en mer generell r

The purpose of this paper is to acknowledge similarities and differences between what teachers are educating their students about and what textbooks contains in relation to the Swedish national minority languages (Finnish, Lappish, Yiddish, Romani and Meänkieli). The methods in the study are semi-structured interviews and textual analysis. The result shows a variety in how much space the minority languages are given in the three analyzed textbooks and a variety between how much time the five different teachers are giving the minority languages. In addition to this one can see that at least three of the teachers are using extra material such as movies, books, or websites in their education to give the students another perspective than the ones in the textbooks.

Fritidshemmen ska möjliggöra en utvecklande och meningsfull fritid för elever, där deras intressen, behov och erfarenheter ska ligga till grund för innehållet (Skolverket, 2024). Syftet med denna studie är att bilda kunskap om vilka aktiviteter de yngsta eleverna i fritidshem väljer när det är fritt att välja, hur lärare arbetar med fysiska lärmiljöer för att stimulera till varierade aktiviteter, samt vilka faktorer de upplever som hindrande respektive möjliggörande i sitt arbete. Undersökningen är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade individuella intervjuer med sex respondenter från fyra fritidshem. Analysen av resultatet visar att eleverna väljer liknande aktiviteter och att lärarna har varierade förutsättningar men liknande arbetssätt när stimulerande fysiska lärmiljöer skapas, samt att precis som forskning visat finns utmaningar. Slutsatsen av analysen blev att ramfaktorer som lokaltillgång, personalantal, gruppstorlek, tid och även ork kan möjliggöra eller hindra dem i deras arbete och därmed påverka elevers valmöjligheter. Utifrån resultatet kan diskuteras huruvida det i alla tillfällen är möjligt att fullt ut arbeta utifrån styrdokumentens intentioner och säkerställa kvalitet, med de utmaningar som utkristalliserats i studien. Det finns olika inriktningar för framtida forskning om fritidshem, som att ur ett elevperspektiv undersöka huruvida elever upplever sin tid i fritidshemmen meningsfull. Alternativt närmare granska de fysiska lärmiljöerna utomhus och hur de på bästa sätt kan utformas och varieras för att inspirera, utmana och utveckla elever.

I min slöjdlärarroll har jag funderat mycket på hur fysiska förlagor påverkar eleverna och slöjdundervisningen. Hur blir eleverna egentligen påverkade av förlagor? Därför blev mitt syfte med denna studie att undersöka vad andra trä- och metallslöjdslärare anser om fysiska förlagor och hur används dessa i undervisningen. Utifrån mitt syfte formulerade jag mina forskningsfrågor. Vad tycker slöjdlärarna är positivt samt negativt med fysiska förlagor? Hur använder slöjdlärarna fysiska förlagor i sitt arbete och hur förändringsbenägna är slöjdlärarna när läroplanerna omarbetats? Studien är kvalitativ i sin ansats och datainsamlingen består av fem intervjuer. Deltagarna som intervjuats i studien är legitimerade trä- och metallslöjdslärare som arbetar på högstadiet i norra Sverige. Intervjumaterialet har sedan analyserats genom tematisk analysmetod. Resultatet av studien, utifrån forskningsfrågorna, består av elva teman handlar om vad som slöjdlärarna i studien upplevde som positivt samt negativt med fysiska förlagor, hur fysiska förlagor används i arbetet och slutligen hur och om slöjdlärarnas arbetssätt förändras när läroplanerna omarbetas. I min diskussion framkommer det att jag anser att jag fått fram trovärdiga resultat då jag kan styrka dessa genom tidigare forskning. Med detta arbete väcktes frågan hur slöjdlärare bedömer och värderar elevernas arbetsinsats och slöjdarbeten, vilken kan bli en framtida forskningsfråga.

FN:s medlemsländer har enats om resolutionen Agenda 2030 som innehåller 17 globala mål som tillsammans speglar hållbar utveckling och de tre dimensionerna social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. Ett av målen tydliggör vad utbildning i hållbar utveckling innebär. Det förtydligas i läroplanen som framhåller att ”utbildningen ska lägga grunden för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässigt” Lpfö 18 (s. 5). Förskolan är en naturlig startpunkt för hållbarhetsarbetet. För att barnen ska få verktyg till att bli goda samhällsmedborgare och verka för en hållbar utveckling är det viktigt att förskollärare är goda förebilder och utbildar barnen i hur vi människor ska behandla varandra, vår natur och de ekonomiska resurserna samt vad vi kan göra som kommer göra skillnad. Syftet med den här studien är därför att öka kunskapen om förskollärares erfarenheter om hur de arbetar med hållbar utveckling och de tre dimensionerna. Erfarenheter från sex legitimerade förskollärare har belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och erhållna data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att förskollärarna beskriver hållbar utveckling som ett mycket viktigt inslag i undervisningen eftersom förskolan fostrar framtidens befolkning. Resultatet visar också hur komplext och svårgripbart begreppen hållbar utveckling, social-, ekologisk- samt ekonomisk hållbar utveckling är och att läroplanen för förskola, Lpfö 18, inte ger några råd på HUR undervisningen ska gå till. Ytterligare forskning om förskollärares arbetssätt för hållbar utveckling behövs för att hjälpa förskollärare att driva detta viktiga ämne framåt och göra utbildningen i förskolan likvärdig internationellt.

Syftet med det här arbetet är att belysa de maktuttryck som kan skönjas i formuleringar rörande individens ansvar, rättigheter och skyldigheter i läroplaner samt kursplaner för ämnet samhällskunskap för åren 1980, 1994, 2011 och 2022. Utifrån Foucaults definition av makt som processer där individer formas utifrån det handlingsutrymme de erbjuds vill jag bidra med förståelse för den maktutövning som sker genom implementering av styrdokumentens direktiv. Enligt Foucault råder under skilda samhällsepoker olika uppfattning om vad som är sant och rätt och genom valet av diskurser fastställs vad som är värdefullt när det kommer till utbildning. Med stöd av läroplansteoretisk forskning vill jag försöka ge en bild av vilka ambitioner som funnits för elevernas subjektskapande vid olika tidpunkter. Det undervisade kunskapsstoffet och de sociala strukturer som eleverna möter i skolan bildar tillsammans den sfär inom vilken de kan skapa en förståelse för sin omvärld och sin plats i densamma. Sett ur denna synvinkel innehar styrdokumenten en dubbel maktposition, då de både förmedlar tydliga riktlinjer för elevernas fostran och samtidigt bestämmer kursen för deras kunskapsutveckling.

Denna rapport analyserar svenska läroplaner som styrdokument utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Utifrån begreppet läroplanskoherens studeras olika aspekter av samstämmighet mellan läroplanens övergripande mål, innehåll och betygskriterier i Lgr22 och Gy2011 rev2021. Syftet är att undersöka hur generella läroplanselement (ämnesövergripande perspektiv och mål) i del 1 och 2 förhåller sig till specifika (ämnes- och kursplaner, betygskriterier). Ett analytiskt ramverk för att kategorisera och klassificera sådana element presenteras och baserat på detta identifieras olika logiker i hur de länkas till varandra alternativt till mål, organisering, innehåll eller bedömningselement i läro-, ämnes- och kursplaner (s.k. ”länkningslogiker”). Utöver undersökningar av läroplanstexternas interna koherens undersöks även i tidigare forskning/utvärdering identifierade problem kring hur de gällande läroplanernas generella mål omsätts i skol- och undervisningsverksamhet, s.k. extern läroplanskoherens. Baserat på resultaten av analyserna identifieras slutligen utvecklingsområden kring läroplanernas styreffekt och hur ökad samstämmighet i läroplansramverk skulle kunna stärkas framgent., Intern rapport till Skolverket, fulltextpublicerad med Skolverkets godkännande.

Bakgrund: Mobbning är ett ökande samhällsproblem inte minst inom idrott och ishockey, dess negativa konsekvenser påverkar hälsans olika dimensioner. Alltmer fokus läggs på att motverka mobbning inom idrottskontext idag. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hockeyföreningars förutsättningar för att förebygga mobbning och kränkningar inom barn- och ungdomshockeyn. Metod: Denna kvalitativa studie genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Sex intervjupersoner inkluderades i studien: idrottsledare, tränare samt styrelsemedlemmar i ishockeyföreningar i två regioner i södra Sverige. Data analyserades med hjälp av konventionell innehållsanalys. Resultat: Ishockey är en utsatt sport och mobbning förekommer både inom föreningar och mellan föreningarna - det sistnämna belyses som ett större problem. Föreningarna i studien arbetar åtgärdande men mer preventivt arbete behövs. Policys och regler är bristande vilket i sin tur leder till bristande förebyggande arbete. Ledare behöver ha tydligare gränser och vara mer öppna för problematiken, samtidigt behöver föräldrarna bli mer realistiska och inte förneka att deras barn kan bete sig illa. Även machokulturen poängterades av informanterna i studien, parallellt som ”tjejhockey” belystes som en sport som blir allt större. Slutsatser: Det finns potential i förebyggande arbete men mer stöd krävs för att detta ska kunna implementeras i praktiken., Betyg i Ladok 240111.

This study focuses on if and how new governmental guidelines about media and information literacy is implemented at school libraries at elementary schools in Sweden as represented in governing documents. Through the lens of Fairclough’s critical discourse analysis eight governing documents from school libraries is closely examined in the quest for answering questions concerning cooperation between school librarians and teaching staff in matters of media an information literacy, the intertextual correlation between governing documents on different levels and how these documents might affect the way the MIL-education is designed. The study concludes that the school library discourse order consists of two oppositional discourses, a library discourse, and an educational discourse. The educational discourse is shown to be the dominant discourse when it comes to activities design around MIL-education. This is linked to which governingdocuments certain paragraphs of the text refers to. MIL as a concept is not uniformly understood between the different discourses which creates different understanding on educational design and where to put the focus. The study further concludes that a close collaboration between school librarians and teaching staff creates a favorable environment for developing a common view of MIL-educationthat bridges the differences in understanding of the MIL-concept as in shown in a case where the governing document is a joint collaboration between a schoollibrarian, a principal and an assistant principal. How the education and activitiessurrounding MIL-education actually is designed at the elementary schools in this study is impossible to answer within this study. This study only concerns the representation in the document. Further studies conducted through interviews and observation could answer questions outside the possibility for this study.

Studien fokuserar på hur fritidspersonal planerar med didaktik i åtanke och om fritidspersonalens arbete påverkas av hur mycket planeringstid de har. I studien undersöks hur fritidspersonalen upplever att de behöver göra flera val för att kunna få ihop dagen genom att vara flexibla beroende på elevernas intressen och dagsform. Ett brett uppdrag som måste planeras, genomföras och återkopplas. Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevers utveckling och erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Samtidigt som styrdokument menar att fritidshemmet även ska komplettera skolan med en mer situationsstyrd planering. Syfte Syftet med undersökningen är att få en insyn i fritidspersonalens planering, vad planering innefattar och ifall fritidspersonalen har verktygen, och möjligheten, att planera i den omfattning de vill för att genomföra fritidshemmets uppdrag så som det beskrivs i Läroplanför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2022 (Skolverket, 2022). I studien undersöks vad planeringen innebär för personalen på fritidshemmet och om fritidspersonal får tillräckligt med tid för planering. Med studien vill vi även ta reda på vilket sätt fritidspersonal arbetar utifrån sin planering och om de har förutsättningar att genomföra sina planeringar och arbetsuppgifter. Metod Datainsamlingen har varit kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer och analysen har varit en modifierat modell av intervjuanalysen beskriven av Christoffersen och Johannessen (2015) för att passa den hermeneutiska tolkningsprocessen (Brinkkjaer & Höyen,2020). Resultat Resultatet i studien belyser hur fritidshemmets kapitel i läroplanen inte speglar ett uppdrag fritidsverksamheter idag är uppbyggda att klara av. Framför allt inte i den ambitionsnivå fritidspersonal i den här studien önskar uppnå. Majoriteten av fritidspersonalen i den här studien var tillfredsställda med tiden de fick att genomföra planeringen. Planeringstiden ansågs dock i många fall inte kunna utnyttjas effe

I föreliggande studie riktas uppmärksamheten mot elevers tidiga skrivande. Speciallärare har en viktig uppgift att berika och understödja lärares kunskaper i främjande skrivundervisning. Elevers skrivutveckling är komplex och inrymmer flera samverkande dimensioner, där undervisningen behöver anpassas efter varje elevs nivå. För att kunna bedriva en allsidig undervisning som gynnar alla elever behövs en medvetenhet om skrivundervisningens bredd, som här tydliggörs med hjälp av skrivdiskurser. Varje diskurs belyser olika aspekter av skrivande rörande språkliga val och handlingar. Mot bakgrund av införandet av grundskolans nya läroplan, Lgr22 (Skolverket, 2022b) och de krav på varierad skriftproduktion som förväntas av elever utifrån uppsatta kunskapskriterier, är studiens syfte att bidra med kunskap kring hur skrivundervisning ur ett specialpedagogiskt perspektiv understöds och kopplas till framträdande skrivdiskurser i styrdokument och stödunderlag. Studiens empiriska material inhämtades från Lgr22, delar som berör skrivande i grundskolans tidigare år, med tillhörande stödunderlag. Materialet kopplades till nationell och internationell forskning om skrivande, skrivdidaktik och skrivundervisning. Som teoretisk utgångspunkt och metod användes diskursanalys, som via diskurser undersöker hur världen konstrueras med hjälp av språket. Citat innehållande ordstammarna skriv och text i de aktuella dokumenten identifierades och kategoriserades utifrån ett analytiskt ramverktyg. Inledningsvis användes Ivaničs (2004) analytiska ramverktyg, innehållande de sex skrivdiskurserna Färdighetsdiskurs, Genrediskurs, Socialpraktisk diskurs, Kreativitetsdiskurs, Processdiskurs och Sociopolitisk diskurs kopplade till de fyra språklagren Text, Kognitiva processer, Situation samt Sociokulturell och politisk kontext. Under processens gång utökades det analytiska ramverktyget med Färdigdiskurs och Multimodal genrediskurs (Forsberg, 2021; Wohlvend, 2009). Relationen mellan diskurserna redovisas

Studiens syfte var att analysera styrdokument från två närliggande samhällen för att upptäcka eventuella likheter och skillnader i framskrivningen av funktionsnedsättningar. Med utgångspunkt i styrdokumenten utfördes analys av barnlitteratur som ämnat läromedel för att lyfta fram funktionsnedsättningar. Den metod som användes för att genomföra analyserna var kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag. Innehållsanalysen resulterade i att specifika begrepp och teman genererats i anslutning till ämnet funktionsnedsättningar. Teorin som användes vid analys av resultaten från genomförda delstudier var läroplansteori. Teorins centrala begrepp, vilka är formuleringsarena, transformeringsarena och realiseringsarena, har varit av vikt för att genomföra analysen av delstudiernas resultat. Studiens huvudsakliga resultat var att funktionsnedsättningar benämns i samtliga styrdokument men i varierande utsträckning. Den åländska läroplanen för barnomsorgen tenderade att ta upp det specifika ämnet i större omfattning än både den svenska skollagen och läroplanen för förskolan. Däremot lyftes ämnet genom varierande begrepp som tolkades innefatta alla barn i förskolan. Barnlitteraturen som analyserades resulterade i fyra olika teman vilka lyfte olika aspekter av ämnet funktionsnedsättningar. Därmed ansågs barnlitteraturen kunna användas som läromedel i enlighet med styrdokumenten inom undervisningen i förskolor och daghem. Intresset för att analysera barnlitteratur har uppstått eftersom det anses vara en central del i förskolans och daghemmens verksamhet vilken grundar sig i styrdokumenten.

Syftet med studien var att utforska några elevers perspektiv kring bedömning och betyg samt hur det har påverkat deras skolgång. För att besvara syftets frågeställningar genomfördes en enkät med elever i årskurs 9 i fem skolor, från två olika kommuner. Enkäten besvardes av 180 elever och följdes upp med sex semistrukturerade intervjuer. Studien kan betraktas som en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod, så kallad triangulering. Studien inspirerades av ett specialpedagogiskt perspektiv, dilemmaperspektivet. Den teoretiska utgångspunkten var Maslows behovs- och motivationsteori. Resultatet analyserades genom centrala begrepp från Maslows behovstrappa. Resultatet visade att 77,2% av eleverna har en positiv eller neutral inställning till bedömning samt att 81,1% har en positiv eller neutral inställning till betyg. Samtidigt framkom att elever upplever stor stress i samband med bedömning och betyg, vilket även påverkar elevernas självkänsla. De mest stressande bedömnongsformerna var nationella prov, framför allt i matematik. Elevernas egna krav och motivation spelar en stor roll för prestationer i skolan. Elever upplevde sig ha stort eget ansvar att klara skolans krav för att nå godkända betyg.

Våren 2023 läste jag en text skriven av Wayne Bowman, där han redogör att begreppet educationsom stammar från lat är en process som förbereder personer för okända, oförutsägbara framtider.Education stammar från latinska educatio och är i sin tur en hopslagning av två begrepp, educareoch educere, som bidrar med två olika typer av undervisning och inlärningsresultat. Syftet meddenna studie är att beskriva och med hjälp av begreppet ”Educatio” försöka förstå någragrundskolemusiklärares ämneskonception. Genom att ovan nämnda begrepp som analysverktygkan identifieras hur musiklärare beskriver betydelse av musik och musikundervisning, samt hur debeskriver deras egen musikundervisning i samtal. Samtalen i detta självständiga arbete är i formav enskilda intervjuer med fem lärare vilka undervisar i ämnet musik på grundskolan. Imusiklärarnas ämneskonception visar sig vilken betydelse musik har för musiklärarna, och hur detpåverkar hur de lägger upp egen musikundervisning. Denna betydelse och påverkan har ett fokuspå möte med elever, vilket ses viktig ur studiens båda teoretiska begrepp. Begreppens perspektivframträder i resultatet i form av informanternas strävan att undervisa utefter bägge perspektiven,möter aktiviteter eller moment i musikundervisningen. Styrdokument och betygens auktoritetfrämjar educare samt exkluderar educere. Detta möte faller generellt i linje med tidigare forskningkring musikämnet i grundskolan och visar i vissa delar ett förändrat synsätt under de senaste 10åren. Pedagogiska implikationer pekar på att musiklärare anser att Lgr22 är enklare att följa änLgr11, men det finns en motsägelse där de önskar tydligare vägledning och behöver konkreta tipsfrån kursplanen. Betygens auktoritet i musikundervisningen leder till betygshets och jämförelsemellan elever och kritiseras av informanterna., In the spring of 2023, I read a text written by Wayne Bowman, where he explains explains that theconcept of education is a process that prepares individuals for unknown, unpredictable futures.Education stems from the Latin word educatio, and is in turn a combination of two concepts,educare and educere, which contribute to two different types of teaching and learning outcomes.The purpose of this study is to describe and, using the concept of ”Educatio”, attempt tounderstand some primary school music teacher's conception of their subject. By using theaforementioned concept as an analytical tool, we can identify how music teachers describe thesignificance of music and music education, as well as how they describe their own musiceducation in conversation. The conversations in this independent work take the form of individualinterviews with five teachers who teach music at the primary school level. In the music teacher’ssubject conceptions, the significance of music for the teachers becomes apparent, and how itaffects how they structure their own music education. This significance and impact focus onencounters with students, which are seen as important from both theoretical perspectives of thestudy. The perspectives of the concepts emerge in the results in the form of the informant’s effortsto teach according to both perspectives meet activities or moments in music education.Curriculum documents and the authority of grades promote educare while excluding educere.This encounter generally aligns with previous research on the subject of music in primary schoolsand shows, in some aspects, that music teachers find Lgr22 easier to follow than Lgr11, but thereis a contradiction where they wish for clearer guidance and need concrete tips from thecurriculum. The authority of grades in music education leads to grade pressure and comparisonbetween students and is criticized by the informants.

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap kring hur olika läroböcker i Hem- och konsumentkunskap kan skilja sig åt vad gäller kopplingen till styrdokument, samt hur innehållet i böckerna har förändrats mellan LGR11 och LGR22. Studien undersöker också om innehållet i böckerna är proportionerligt i relation till den timplan som finns för ämnet Hem- och Konsumentkunskap. Fyra böcker från två bokförlag har granskats och analyserats. För att granska dessa användes en kvantitativ textanalysmetod. Resultatet visar att alla fyra läroböcker behandlar alla delar av det centrala innehållet i LGR11 och LGR22. Innehållet i böckerna har anpassats i relation till läroplanerna, även om ändringarna till stor del handlar om omformuleringar, ändringar av rubriker och omplacering utav texter. Samtliga böcker innehåller en stor del text kopplat till ämnets teoretiska delar samt en stor receptsamling vilket kan vara problematiskt i relation till den timplan som finns idag. En slutsats som kan dras utifrån studien är att fler läroboksanalyser behöver göras. Med fördel en kvalitativ analys där texternas innehåll granskas mer noggrant, samt en bildanalys.

Denna studie handlar om pedagogers (förskollärare och barnskötare) planeringstid i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger och rektorer i förskolan förhåller sig till planeringstid, samt om de upplever att den planeringstid som ges är tillräcklig i tid för att sträva mot högre kvalitet i enlighet med läroplanen för förskolan. Vi har undersökt huruvida pedagoger i förskolan får rätt förutsättningar av rektorer för att möjliggöra utveckling och lärande genom en enkät som metod för datainsamling. Enkäten skickades ut i facebookgrupper där både verksamma förskollärare, barnskötare och rektorer fick delta. Vi har använt ramfaktorteorin som analysverktyg för att analysera studiens insamlade data. Denna teori har medfört att resultaten har kunnat tolkas utifrån olika ramar som styr förskolans verksamhet, samt hur detta påverkar planeringstiden och kvaliteten på utbildningen. Studiens resultat visar att mängden planeringstid varierar mellan förskolor. Vidare visar resultatet att samtliga informanter belyser vikten av planeringstid, där majoriteten av informanterna lyfter att de har för lite planeringstid. En konsekvens av detta beskrivs vara att barnens lärande påverkas negativt samt att förskollärare känner sig stressade och otillräckliga. Förutsättningar för att planeringstiden ska bidra till ökad kvalitet beskrivs i studiens resultat vara ett gott samarbete mellan arbetslag och rektorn.

Denna studie har som syfte att belysa olika sätt genom vilka läsare kan skapa en potentiell anknytning till skönlitteratur. I fokus ligger den estetiska och förtrollande upplevelse som litterära verk kan erbjuda när läsningen går bortom det analytiska målet, vilket dominerar styrdokumentens syn på litteraturens användning i skolans klassrum. Genom att lyfta fram lärpotentialen i och värdet av den estetiska läsningen syftar studien också till att bidra med nya perspektiv på elevers läsning samt lärares litteraturval i svenskundervisningen. Undersökningen av skönlitteraturens möjligheter utgår från Rita Felskis (2020) teori om estetisk anknytning som grundar sig i tre olika meningsskapande grenar: instämning, identifikation och tolkning. För att uppnå studiens syften tillämpas en kvalitativ innehållsanalys med kompletterande inslag av närläsning som en metod för att granska både innehållsliga respektive narratologiska aspekter av ett urval skönlitterärt material. Urvalet, som ska vara lämpligt för barn och unga, baseras på materialets potential att stimulera läsarens fantasi och kreativa tänkande, och består av två noveller och en roman, varav båda tillhör fantasygenren. De tre litterära verkens narrativa element analyseras utifrån deras möjligheter att för läsaren forma en potentiell estetisk anknytning till materialet, med avstamp i Felskis teori. Resultatet visar hur instämning, identifikation och tolkning kan ske i läsningen bland annat genom litteraturens centrala teman, såsom naturen och människan, krig och flykt, och magi och fantastik. Den potential för estetisk anknytning som den utvalda skönlitteraturen ger upphov till yttrar sig även i materialets förmåga att väcka känslor och bidra till att läsaren får nya insikter om sig själv och sin omvärld. Att dessutom i sin tolkning kunna reflektera över innehållet och känna igen delar av sig själv i den fiktiva världen och dess karaktärer kan ytterligare förstärka läsupplevelsen och, på så sätt, leda till att en est

Studien syftar till att studera omfattning av lyrik och typer av lyrikläsning i två läroböcker i svenska för högstadiet. Lyrikens betydelse har lyfts fram tidigare genom att hävda läsning av lyrik förbättrar förmågan att läsa mellan raderna (Rosenblatt 2002; Wolf 2004). Skolans styrdokument ger inget stöd för hur lyriken ska användas i skolan. I och med att statens kontroll av läroböckernas innehåll och kvalitet upphörde 1991 är det alltså upp till de enskilda läroboksproducenterna att avgöra hur mycket plats lyriken ska ha i läroböckerna. Därmed är det av intresse att studera hur författarna till läroböcker i svenska för högstadiet låter lyriken ta plats i läroboken. Studien visar att lyriken har en likvärdig representation i de studerade läromedlen men har olika inriktningar, vilket innebär att eleven i ena läroboken styrs mot ett skrivande där produktion ställs före reflektion medan i den andra läroboken uppmuntras eleven i högre grad till att reflektera och känna efter. Skillnader i läroböckernas presentation av lyrik får till följd att den enskilda läraren måste vara uppmärksam på att valet av lärobok kan styra om lektionsplaneringen för lyrikens roll i undervisningen. Denna studie kan konstatera att lyriken visserligen har en plats i läroböckerna men att utformningen av lyrikens roll och syfte skiljer sig åt mellan läroböckerna genom att eleverna antingen styrs mot produktion eller eftertanke beroende på lärobok.

I denna forskningsrapport presenteras en omfattande studie av hur lärare verksamma inom komvux olika skolformsdelar tolkar och tillämpar de läroplansanknutna styrdokumenten i sin undervisning. Med hjälp av läroplansteoretiska begrepp diskuteras resultat från en enkät som har besvarats av 1321 lärare och intervjuer som har genomförts med 63 lärare. Studien visar att de läroplansanknutna styrdokumenten utgör en ram som tolkas och tillämpas av lärare i relation till en rad andra ramar som exempelvis tid, elevsammansättning, läromedel, marknadsorganisering och fragmentisering. Sammantaget pekar resultaten på ett behov av en översyn av komvux styrdokument likväl som villkoren för lärarnas undervisning med syfte att få dem mer samstämmiga.

The aim of this paper is to examine the construction of problems with gambling as a social problem. We have through a document study examined the intertwined causes, consequences, actors and solutions related to gambling and how twentyone Swedish municipalities define gambling through their official strategies. In regard to rather recent changes in the law (SFS 2001:453) with added responsibility to the municipalities, gambling is now a part of addiction. Our results show that few regulatory documents mention causes behind gambling disorder and most of the municipalities focus on solutions. The choice and use of terms seems to vary and to what extent they mention gambling as a part of their social work. We have also observed that a conjunction between mental health issues and gambling problems are described as both cause and consequence, which appears necessary to be recognized during treatment. We consider that our result also shows a possible variety in the attitudes and ideas of what a gambling addiction or abuse means for the individuals and/or the society as a whole. In summary it appears that regarding where one lives in Sweden, the care for gamblers in need of support will continue to differ.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares motivationer, förhållande till styrdokument, didaktiska val, samt om dessa val kan kopplas till selektiva traditioner. Undersökningen ägde rum inom landsbygdskommunenÖsthammar. Teorin om selektiva traditioner kan kort beskrivas vara de traditioner inom geografin som styrt svaren på dem didaktiska frågorna inom ämnet. Dessa traditioner har sin begynnelse ända tillbaka till 1900-talets början. Genom kvalitativa metoder och analys av tidigare forskning intervjuas 8 lärare på gymnasie- och högstadienivå om deras didaktiska val och resonemang kring dessa val. Studien ämnar även att utforska motivationer och val inom praktiska moment, såsom exkursioner och fältstudier. Resultaten visar att de didaktiska val lärare gör i sitt lärande formas och bestäms av många olika faktorer, till exempel erfarenhet och utbildning. Åsikter gentemot styrdokumenten skiljer sig och förhållningen likaså. Det finns ämnestraditioner inom geografiundervisningar fortfarande i dagens skola. Däremot skulle jag intyga att traditionernas påverkan har minskat i och med tydligare styrdokument och fokus på geografins helhetsperspektiv.

I denna kvalitativa studie intervjuades sju verksamma ämneslärare i svenska som andraspråk på gymnasiet, för att undersöka deras attityder till grammatik och hur de utformar grammatikundervisningen. Tidigare forskning visar att grammatikundervisningen och dess utformning variera beroende på lärarnas attityder till ämnet, vilket även stämmer överens med resultaten i vår studie. Ytterligare en aspekt som undersöktes var huruvida tolkningen av de grammatiska inslagen i styrdokumenten påverkar grammatikundervisningens utformning. Syftet med studien var att undersöka om lärarnas attityder påverkar deras arbete med grammatiska andraspråksdrag och om tolkningen av styrdokumenten ligger till grund för detta. Resultaten visade att majoriteten av de intervjuade lärarna eftersträvar en kommunikativ kompetens, men för att nå denna tillämpar de olika didaktiska metoder. Samtliga lärare uppger typiska och vanligt förekommande grammatiska andraspråksdrag i deras klassrum, och arbetar med dem både explicit och implicit i undervisningen. Majoriteten av lärarna arbetar explicit med grammatik i svenska som andraspråksundervisningen, för att eleverna ska nå en implicit grammatikkunskap. Explicita grammatikkunskaper möjliggjorde, enligt några lärare, arbete med feedback. Detta arbetssätt är dock inte en självklarhet, och således varierar undervisningens innehåll och utformning beroende på elevgrupp, men även hur enskilda lärare tolkar styrdokumentet. Vidare visar resultaten även att de lärare som arbetar med nyanlända tolkar de grammatiska inslagen i styrdokumenten annorlunda, och i kontrast till de resterande deltagarna, behöver de anpassa undervisningen till en språkmässigt heterogen grupp, vilken kursplanen inte alltid är anpassad efter. Avslutningsvis visar studiens resultat att lärarna grundar sina positiva attityder till grammatiken utifrån egna erfarenheter och värderingar, men vilket utrymme grammatiken får i undervisningen

Förskolan i Sverige ska verka för alla barn och dess likheter och olikheter. Alla barn har rätt till att utvecklas och känna glädjen i att få lyckas. Förskolan är en social arena där mänger av människor möts oberoende av kultur eller funktion. Det svenska samhällets skolsystem har lagar och läroplaner ett förhålla sig till när det kommer till inkludering och anpassningar av alla barns olika förutsättningar, både fysiska och psykiska. Syftet med studien är att undersöka förskolans personal om deras erfarenheter och tankar kring inkludering och begreppet en förskola för alla. Frågeställning som genomsyrar studien var Vilka möjligheter respektive hinder ser förskolepersonalen för barnens rätt till inkludering? För att ta reda på detta har vi gjort en intervjustudie med förskollärare och barnskötare som alla verkar inom förskolan. Vi kommer i studien att använda begreppet pedagog som ett samlingsnamn för förskollärare och barnskötare. När det gäller tidigare forskning som uppmärksammas i vår undersökning har vi valt att hålla oss till det studiens syfte och frågeställning kommer belysa. Studien ses och analyseras ur ett dilemmaperspektiv eftersom frågor som rör områden likt dessa är omslutna av många dilemman, vilket även ses i studiens avslutande resultat.

Syftet med denna vetenskapliga essä är att skapa en bredare och djupare förståelse kring problematiken med samverkan mellan fritidshemslärare och klasslärare. I läroplanen finns brister om vad samverkan ska innehålla och hur den bör utformas och vår gemensamma uppfattning är att det fortfarande finns brister i hur arbetet med samverkan sker. Denna vetenskapliga essä vilar på en hermeneutisk metod, vilket beskrivs som en lära för tolkning och metoden används för att skapa förståelse för våra erfarenheter och dilemman. Vi är två studerande till grundlärare i fritidshem som skrivit essän, vi delar liknande arbetslivserfarenhet inom skolvärlden och liknande uppfattning om problematiken kring samverkan. Fritidshemmet skall komplettera skolan, men i det vardagliga arbetet har vi under många år erfarit hur klasslärarens behov och önskemål har prioriterats under skoltiden och vi som fritidspersonal fått lämna våra arbetsuppgifter för att agera därefter. Erfarenheten vi besitter i samband med teorier och olika synsätt från forskare ger oss förutsättningar att tolka våra dilemman och genom dessa olika perspektiv reflektera över tolkningen av begreppet samverkan samt varför bristfälliga samarbeten uppstår mellan klasslärare och fritidspersonal. Vidare visar vår undersökning på hur vi kan samverka utifrån ett pedagogiskt synsätt snarare än att agera hjälpredor och assistenter åt klassläraren. Vi undersöker även vilka faktorer som skapar en problematisk samverkan samt vilka möjligheter som finns för en godtagbar struktur för samverkan, en struktur som pedagogerna följer och en struktur som ledningen ansvarar över. Resultatet visar på att det behöver skapas tid, samhörighet, samt gemensamma mål mellan pedagogerna för att samverkan skall fungera. Vi har med denna essä skapat oss en större förståelse för begreppet samverkan, fått insyn i klasslärarens perspektiv samt insett att samverkan inte vilar på oss enskilda individer att utföra utan att man som en enhet behöver samarbeta för, The purpose of this scientific essay is to create a broader and deeper understanding of the issues surrounding collaboration between after-school care teachers and class teachers. There are gaps in the curriculum about what collaboration should include and how it should be designed, and our common understanding is that there are still gaps in how collaboration is carried out. This scientific essay is based on a hermeneutic method, which is described as a doctrine of interpretation and is used to create understanding of our experiences and dilemmas. We are two people who have written the essay and we share similar work experience within the school world and similar understanding of the issues of collaboration. The leisure-time centre should complement the school, but in daily work we have experienced for many years how the class teacher's needs and wishes have been prioritized during school time and we as after-school care staff have had to leave our work tasks to act accordingly. The experience we possess in connection with theories and different viewpoints from researchers gives us the conditions to interpret our dilemmas and through these different perspectives reflect on the interpretation of the concept of collaboration and why inadequate collaborations arise between class teachers and after-school care staff. Furthermore, our study shows how we can collaborate from a pedagogical perspective rather than acting as helpers and assistants to the class teacher. We also investigate what factors create problematic collaboration and what opportunities there are for an acceptable structure for collaboration, a structure that the teachers follow and a structure that the management is responsible for. The result shows that time, solidarity, and common goals need to be created between the teachers in order for collaboration to work. With this essay, we have created a greater understanding of the concept of collaboration, gained insight into the class teacher's perspective

SammanfattningFörmågan att lösa problem blir allt viktigare i samband med att förändringstakten i dagens samhälle ständigt ökar. De senaste 25 åren har dock svenska elevers kunskaper i matematisk problemlösning försämrats ur ett internationellt perspektiv. Det framstår som att det finns en diskrepans mellan det som beskrivs i styrdokumenten och det som sker i matematikklassrummet avseende undervisning genom problemlösning. Syftet med denna studie har därför varit att öka kunskapen om lärares erfarenheter och upplevelser av att undervisa genom problemlösning i matematikämnet. Halvstrukturerade intervjuer med sex behöriga lärare verksamma i årskurs F-3 har genomförts och erhållna data har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Resultaten visar att lärarna bedriver en undervisning genom problemlösning i matematikämnet som är välplanerad, strukturerad och målmedveten. Lärarna beskriver flera fördelar och möjligheter med undervisningen genom problemlösning och de viktigaste är att elevernas kommunikation- och samarbetsförmågor tränas och att elevernas motivation ökar. Det största hindret uppstår i samband med att elever har svårigheter med läsförståelsen. En annan viktig möjliggörare för att lyckas med problemlösning är kollegialt utbyte. När lärarna planerar sin undervisning genom problemlösning i matematikämnet tar de inte fasta på styrdokumenten i någon större utsträckning, förutom skrivningarna om strategier. Ytterligare forskning om vilka attityder och uppfattningar som påverkar lärarnas undervisning genom problemlösning i matematikämnet behövs, samt om det pågår en generell förändring av undervisningen genom problemlösning i matematikämnet i Sverige som tar fasta på utvecklingen av elevers olika förmågor och sammankopplandet av olika matematiska områden.

Barn i samhället idag spenderar en stor del av sin fritid i digitala sammanhang och visar generellt stort intresse för digitalitet. Än så länge är forskning som berör elevers användning av digitala verktyg och dess effekter för elevernas lärande i en fritidshemskontext skral. Detta bidrar till utmaningar för fritidslärare att implementera det digitala i den fritidspedagogiska verksamheten, då verksamheten skall grundas i beprövad erfarenhet samt vetenskaplig grund enligt skollagen. Syftet med studien innebär att undersöka fritidslärares upplevelser kring en digitaliserad undervisning och att främja elevernas digitala kompetens, hur och i vilken omfattning fritidslärare arbetar med IKT i verksamheten, samt vilken nytta IKT-undervisning kan ge eleverna. Studien har en kvalitativ design och via semistrukturerade intervjuer undersöks fritidslärarens syn på IKT i fritidshemmet. Studien genomsyras av det läroplansteoretiska perspektivet, då teorin öppnar upp för tolkning av styrdokument som fritidshemmet ska förhålla sig till. Tidigare forskning och relevant litteratur diskuteras sedan med studiens resultat. Studiens resultat visar att fritidslärare tolkar styrdokumenten snarlikt, men värderar de tilldelade uppdragen olika högt. Respondenternas förutsättningar att bedriva IKT-undervisning varierar på grund av lokala förutsättningar och ramfaktorer, och även fast respondenterna har en positiv syn på IKT som läromedel upplever de vissa svårigheter att genomföra IKT-undervisningen. Även om respondenterna upplever svårigheter med att genomföra en IKT-undervisning visar de ändå en förståelse för hur viktigt digitala färdigheter är för eleverna och vikten av att fritidshemmets verksamhet har inslag av IKT.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet upplever arbetet med dokumentation inför bedömning. Vidare vill studien svara på frågor som behandlar lärarnas syn på hur, vad och varför dokumentationen sker samt hur lärarna upplever den egna dokumentationspraktiken och hur denna påverkas av yttre faktorer. Studien har en kvalitativ ansats där mixed methods har använts då både enkäter och intervjuer har genomförts. Urvalet till enkäterna gjordes genom ett kriteriebaserat urval och besvarades av 27 respondenter och urvalet för intervjuerna gjordes genom ett bekvämlighetsurval vilket resulterade i att fem lärare intervjuades. Arbetets teoretiska perpektiv grundas i läroplansteori där bernsteins teori om pedagogic device samt Dahllöfs och Lundgrens ramfaktorteorin har använts för analysen. Studiens resultat visar att lärare i idrott och hälsa upplever sin okumentationspraktik som problematisk, där en av de främsta nackdelarna som framkom var bristen på tid på grund av dubbelarbete på mikronivå samt bristande organisation på makronivå. Slutligen framkom vikten av att effektivisera dokumentationspraktiken för lärare i ämnet idrott och hälsa för att förbättra deras profession som lärare., The purpose of this study is to explore how teachers in the field of physical education and health at secondary school and upper secondary school perceive their work with documentation for assessment. Further, the study aims to answer questions regarding the teachers' view on how, what, and why documentation takes place, as well as how teachers perceive their own documentation practice and how it is affected by external factors. The study has a qualitative approach where mixed methods have been applied, incorporating both questionnaires and interviews. The selection for the questionnaires was made through a criterion-based selection and were answered by 27 respondents, while the selection for the interviews was made through a convenience sample, resulting in five teachers being interviewed. The theoretical perspective of the work is grounded in curriculum theory, where Bernstein's theory of pedagogic device and Dahllöf's and Lundgren's frame factor theory have been used for the analysis. The study's findings indicate that there is a problem in how physical education and health teachers perceive their documentation practice, with one of the main disadvantages being the lack of time due to duplicative work at the micro level and insufficient organization at the macro level. Finally, the importance of streamlining the documentation practice for teachers in physical education and health was highlighted in order to improve their professional role as teachers.

Teknikämnet har varit obligatoriskt i svensk grundskola i 30 år och det har fattats ett antal politiska beslut genom åren för att lyfta teknikämnets status. Har dessa politiska beslut gett resultat för hur undervisningen i skolan går till eller vad är lärarnas uppfattningar kring vad som faktiskt påverkar undervisningen i klassrummet? Denna studie vill undersöka hur lärare upplever att deras teknikundervisning påverkas i samband med förändringar i kursplan eller timplan samt om det spelar någon roll om teknikämnet har fått en egen post på schemat eller ej för dessa upplevelser. Det teoretiska ramverket är hämtat från Finger and Houguet och inkluderar fem inre respektive sex yttre faktorer som kan påverka implementering av förändringar. Utifrån en yttre ramfaktor - tid - har olika skolors schemaläggning gällande teknik för årskurs 4 använts som urval inför intervjuer. Data har därefter samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 4–6 på dessa olika skolor. Sammantaget blir slutsatsen från intervjuerna att det är samspel mellan olika inre och yttre förutsättningar samt olika personer som är det avgörande för om det blir en god teknikundervisning oavsett om styrdokument förändras.

Likvärdighet är ett ord som används frekvent i förskolekontext samt i våra styrdokument som all verksam förskolepersonal är skyldiga att följa. Trots detta viktiga ord och tydliga definition är det svårt att se innanför ramen av likvärdighet och vad det faktiskt är och hur man ska arbeta för en likvärdig undervisning på förskolan. Likvärdighet i förskolan är ett ämne med lite forskning kring och komplext ämne att diskutera eftersom likvärdighet är tolkningsbart inom en stor ram. Därför är likvärdighet något som intresserar oss att forska kring, ett komplext ämne men ack så viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur likvärdighetsbegreppet ter sig ute på förskolor samt tolkas av förskollärare som bär ett ansvar för utbildningen ute i verksamheter. Studien resulterar i en rad olika faktorer som har en stor påverkan på lika väl processen som resultatet i ett arbete för likvärdig förskola.Vi har använts oss av en kvalitativ forskningsmetod där sex stycken intervjuer genomfördes med sex stycken utbildade förskollärare som alla arbetar på olika förskolor i olika geografiska område i Skåne. Intervjuerna hölls på valfri plats där informanterna kände sig bekväma att samtala och intervjun hölls utefter en intervjuguide. Det teoretiska perspektivet som vi valt till studien är Dahlöf och Lundgrens ramfaktorteorin samt analyseras studien med hjälp utav förskolan styr- och policydokument.

Syftet med denna studie är att belysa vilket synsätt förskollärare har på förskolans uppdrag att bidra till en verksamhet som är likvärdig för alla barn. Likvärdighet är ett begrepp som har en central del i styrdokumenten för förskolan, samtidigt som det inte finns några väletablerade beskrivningar på hur arbetet med att uppnå en likvärdig förskola kan se ut. Detta lämnar utrymme för förskollärare att göra egna tolkningar av hur arbetet kan genomföras och förstås i praktiken. Studien har en kvalitativ ansatts där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Sammanlagt utfördes åtta intervjuer med förskollärare i två medelstora kommuner i Sverige. Resultatet visar att vägen till en verksamhet som är likvärdig för alla barn ser olika ut, samtidigt som förskollärarna har en samsyn kring att förskolans likvärdighetsuppdrag handlar om att tillvarata barns olikheter med syftet att alla ska ges samma chans till utveckling. Utifrån studien kan man dra slutsatsen att förskolans likvärdighetsuppdrag är ett tolkningsbart uppdrag som ställer höga krav på förskollärarnas pedagogiska kompetens.

I denna studie är syftet att lyfta fram hur den specialpedagogiska professionen växt fram. Studien genomfördes i form av en innehållsanalys av läroplanerna från 1998, 2010, 2016 och 2018. Materialet sorterades med syfte att lyfta fram specialpedagogik. Resultatet i denna studie visar att varje läroplan har lyft fram varje barns rätt till undervisning som är anpassad utifrån barns behov, förutsättningar och svårigheter. Det är förskollärarnas ansvar att det fullföljs. Resultatet i denna studien visar hur specialpedagogiken skrivs fram i läroplanerna. Studien resulterar även i att det finns ett utrymme för hur begreppet specialpedagogik tolkas därför att begreppet inte skrivs fram i läroplanerna. Få begrepp med koppling till specialpedagogik skrivs fram i läroplansrevideringarna. Studien visar att det fanns en begränsad kunskap och disskusion om specialpedagogiken i början av 1900-talet. Med en kort beskrivning av specialpedagogikens framväxt kan det lyftas fram att tidigare sågs barn som bärande av sin svårighet. Utveckling skedde genom åren och ledde till ett synsätt att erbjuda en skola för alla oavsett vilka svårigheter barnet besitter.

Under Skolinspektionens granskning från 2019 framkom det att en tredjedel av de besökta högstadieskolorna i undersökningen saknade delar av det centrala innehållet i sin teknikundervisning. Granskningen vittnade även om en upplevd otydlighet bland tekniklärare när de tolkade Skolverkets styrdokument. Det här examensarbetet undersöker hur planeringar inom teknikämnet på högstadiet ser ut idag och vilken inverkan de har på teknikinnehållet i undervisningen. Denna studie undersöker även vad som framträder som viktigt teknikinnehåll och vad som anses högt värderat samt vad som osynliggörs och anses lågt värderat. Arbetet har för avsikt att besvara följande frågeställningar: Hur reella ämnesplaneringar ut för teknikundervisningen på några av Sveriges högstadieskolor 2022? samt Hur väl kopplade är några av Sveriges högstadieskolors reella ämnesplaneringar för teknikundervisning till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument? För att ta reda på svaret i dessa frågor kontaktades 18 stycken tekniklärare som delade med sig av sina planeringar för högstadiets tre år inom ämnet. Dessa planeringar sammanfattades och bearbetades genom en induktiv tematisk analys, tillsammans med tabeller, vilket utformade diskursen som sedan en resultatanalys utfördes på. Resultatet av arbetet påvisar att det finns en relativt klar bild utifrån diskursen av vad som borde förekomma i teknikundervisningen och att majoriteten av diskursens planeringar är väl kopplade till det centrala innehållet i Skolverkets styrdokument. Flera områden framträder som viktigt teknikinnehåll och anses vara högt värderat och bland de områden som värderas högst finns: teknikhistoria, rit- och skissteknik, byggteknik, konstruktion, tekniska system, styr- och reglerteknik samt programmering. De områden som i större utsträckning osynliggörs och som värderas lågt utifrån diskursens resultat är: digitalisering, framtiden och AI (maskininlärning)., During the inspection of the Swedish Inspectorate (Skolinspektionen) in 2019, it was demonstrated that a third of the visited schools from the investigation lacked parts from the central content in their technology education. The inspection also shed light on an experienced ambiguity amongst the technology teachers when they interpreted the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket). This thesis examines how planning within the technology subject at lower secondary schools looks like today and what impact it has on the technology content. It examines what appears to be classified as important technology content and considered highly valued. Additionally, it also examines what is missing and is considered lowly valued. The thesis’s intention and ambition is to answer the following questions: How does real subject plannings occur within technology education at some of Sweden’s secondary schools in 2022? and How well connected are some of Sweden’s secondary school’s subject plannings within technology education with the central content of the governing documents from the School board of Sweden? To answer these questions, 18 technology teachers were contacted and they shared their subject plannings for the three years of Swedish lower secondary school. These plannings were summarized and processed through an inductive thematic analysis, together with tables, which designed the discourse that the results analysis were based on. The result of the thesis shows that through the discourse there is a relatively clear view of what should take place in technology education and that the majority of the plannings from the discourse are well connected to the central content of the governing documents from the School board of Sweden (Skolverket). Many of the areas appear as important technology content and are considered to be highly valued, but the areas that are considered to be valued the highest are: technology history, draw- and sketch technique, buildin

Upper secondary education has a clear purpose within the Swedish school system: to prepare young adults for their lives as active, democratic citizens in Swedish society. There is a vast amount of information an upper secondary student should be privy to by the end of their pre-college education, and teachers have had to take enormous strides to interpret and implement these guidelines when teaching. This essay’s purpose is to critically discuss the documents which form the guidelines for the subject Religion Studies 1 in upper secondary school in Sweden with the help of teachers’ vast pool of practical experience. Additionally, this study searches for a common denominator amongst the critical feedback. This feedback was collected during interviews. Using the sociocultural perspective, the results of this study were analyzed and fenomenographically presented for ease of the reader’s understanding. The results of this study were that students struggled by far the most with the ability to reason and relate to the course material, within the respective areas “religion and science”, and “individuals’ religious views in relation to their socioeconomic status, gender, and sexuality”. The teachers who took part in this study actively sought out solutions to their criticisms, not specifically deeming the educational plan as flawed but rather larger systems, such as the transference of knowledge from year to year or the diffuse nature of the subject Religion Studies.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar att deras utbildning och tidigare erfarenhet inom rörelse påverkar deras rörelseundervisning. För att få en inblick i det utfördes enkätintervjuer med 55 förskollärare och semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Dessa har varierad yrkeserfarenhet och representerar en geografisk bredd. Totalt baseras studien på 60 förskollärares uppfattningar av rörelse i förskolan. Inspiration från fenomenografi, med fokus på begreppen fenomen och uppfattning, togs vid analys av resultatet. Resultatet visar att fenomenet rörelse är ett brett begrepp vilket gör att förskollärare önskar en tydligare definition i styrdokument. Förskollärarna beskriver att kunskap kommer från förskollärarutbildning, förskoleverksamhet, eget idrottande och/eller privat intresse. Det synliggörs att engagemang och mod är avgörande för att planera och utföra rörelseaktiviteter särskilt om förskolläraren inte är helt bekväm i ämnet. En nyfiken och engagerad förskollärare beskrivs vara nyckeln till undervisning, däremot beskrivs kunskapen som en nyckel för att skapa nyfikenhet och engagemang hos förskolläraren. Trots olika utbildningar och tidigare erfarenheter uppgav förskollärare behovet att höja kunskapen om rörelse kopplat till förskolan. Rörelse är trots allt något som barn har rätt till och innebär därför att undervisning bör ske i, om, med och genom rörelse eftersom inget är mer fördelaktigt än det andra.

Samhället försöker ställa om från en linjär ekonomi, som varit normen, till en cirkulär ekonomi (CE): en ekonomi som genomsyras av att förlänga produkters livslängd, konsumera mindre och ta tillvara på de ändliga naturresurser som finns kvar. Avfall är något som inte ska ses som avfall, men som resurs i det cirkulära. Till hjälp finns styrdokument, lagstiftning och verktyg att ta del av, på internationell, nationell och lokal nivå, ett av dem är EUs avfallshierarki. I fallstudien undersöks hur medarbetare på Malmöbaserade Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) arbetar med cirkulära flöden och CE i sitt vardagliga arbete, hur de ser på avfallshierarkin och hur de förhåller sig till styrdokument. Semistrukturerade intervjuer användes som metod och totalt intervjuades tio anställda på företaget. Resultatet visar att medarbetarna på Sysav, på grund av deras olika erfarenheter och yrkesroller, arbetar väldigt olika med cirkulära flöden, och har olika tankar kring vad det innebär. Det framkommer en rad nya idéer till förbättringar och effektiviseringar som skulle kunna implementeras. Slutligen visar Sysav som företag att det finns en rad åtgärder som kan tillämpas för skapa fler cirkulära flöden., The society is actively trying to change from a linear economy, which has been the norm, to a circular economy: a society permeated by extending the life of products, consuming less and making use of the finite natural resources that remain. Waste is something that should be seen as resources. There are guiding documents, legislation and tools, like the EU’s waste hierarchy, to follow and make use of, at an international, a national and a local level. This case study examines how employees at Malmö-based Sysav (Sydskånes avfallsaktiebolag) work with circular flows and circular economy in their everyday work, how they view the waste hierarchy and how they relate to governing documents. Semi-structured interviews were used as the method and ten employees at the company were interviewed. The result shows that the employees at Sysav, due to their different experiences and professional roles, work very differently with circular flows, and have different ideas about what it means. A number of new ideas for improvements and efficiencies emerge that could be implemented. Finally, Sysav as a company shows that there are a number of measures that can be applied to create more circular flows.

The purpose of this master’s thesis is to investigate how librarians at public libraries relate to guidelines and governing documents when it comes to acquisition of materials that can be perceived as controversial, and how they think and act in cases where such difficult decisions about acquisitions must be made. Considering paragraph 2 of the Swedish library act which states that: “libraries in the public library system shall promote the development of democratic society by contributing to the transfer of knowledge and the free formation of opinions”, certain dilemmas and challenges may arise in the librarian’s work when acquiring books and other materials which in some ways can be perceived as offensive. Knowing exactly where the limits are for something to be seen as controversial and what violates the human rights can at times be difficult for public librarians to distinguish. The purpose of this thesis is thus to also investigate whether the librarians recognize themselves in this and what they think about the clarity of their guidelines. Using semi-structured interviews as a method, 9 different librarians participated in the study during 6 different interview occasions that took place in southern Sweden. The theoretical input used during the analysis is the theory of new institutionalism. The results show that all the librarians who participated in the study are satisfied with the guidelines and governing documents they have regarding acquisitions, and many of them explains that it is difficult to make guidelines clearer because of the many cases that can appear regarding books that differ from each other. If there is uncertainty or problems with decisions regarding acquisitions, they are discussing the issue with their colleagues. They do a lot of research on certain books that they are unsure of, and don’t buy books that are self-published or lack authenticity and factuality. Furthermore, the free expression of opinion is important for all librarians, and t