Search

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver det förebyggandearbetet med barn och unga som riskerar att hamna i en gängkriminell kontext. För att få en djupare förståelse för problematiken och de arbetsmetoder som tillämpas för att stödja elever i riskzonen förgängkriminalitet, utgår studien från en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som är verksamma på grundskolor i utsatta områden. Resultaten från studien visar att en central del av det förebyggande arbetet sker i form av samverkan med skolans elevhälsoteam, polis, socialtjänst och övriga aktörer inom det samverkande fältet. En viktig slutsats är att en stor del av arbetet utgår från ett relationsfrämjande förhållningssätt. Vidare är deras upplevelse att vägledningsinsatser spelar en betydande roll för att främja framtidstro hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i en gängkriminell kontext. Tidiga vägledningsinsatser, upplevsdärför vara av betydelse redan i lägre åldrar. Genom att stärka elevers självförmåga, självkänsla och vidga deras handlingshorisont inför framtida val, kan detta få en förebyggande effekt. Detta arbete försvåras dock på grund av bristande förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete som tenderar att dels, i vissa fall, stagnera och dels leda till att arbetet istället får ett fokus på att möta det behov som är mest akut., The purpose of this study is to examine how study and career counselors describe preventive work with children and adolescents at risk of becoming involved in gang-related activities. To gain a deeper understanding of the issues and the methods applied to support students at risk of gang involvement, the study adopts a qualitative approach, collecting empirical data through semi-structured interviews with eight study and career counselors working in compulsory schools in vulnerable areas. The results of the study show that a central part of the preventive work is carried out through collaboration with the school’s student welfare team, police, social services, and other actors in the collaborative field. An important conclusion is that a significant part of the work is based on a relationship-building approach. Furthermore, their experience is that career counselor’s interventions play a significant role in promoting hope for the future among students at risk of involvement in gang-related activities. Early career counselor’s interventions are therefore perceived to be important even at younger ages. By strengthening students’ self-efficacy, self-esteem, and broadening their horizon of action, this can have a preventive effect. However, this work is challenged by the lack of conditions for long-term preventive work, which tends to, in some cases, stagnate and, in others, lead to a focus on meeting the most acute needs.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå sjundeklassares upplevelser av sin skolgång. Mer specifikt vill vi veta mer om deras motivation att engagera sig i sina studier samt få en förståelse för de variationerna av studiemotivation som finns bland elever i årskurs 7. Vi har intervjuat elever som går i årskurs 7 på tre olika skolor i Mellansverige om hur de ser på sin skolgång och vad som motiverar dem samt vad som gör att de inte känner sig studiemotiverade. Utifrån tidigare forskning har vi använt oss av fem teman som grund för våra gruppintervjuer. Med hjälp av faktorer som Boström och Bostedt (2022) kommit fram till som viktiga för elevers studiemotivation och Ryans & Decis (2000) motivationsteorin self-determination theory har vi analyserat vår empiri. Studiens resultat bygger på en beskrivning av elevernas upplevelse av att börja högstadiet och det gemensamma är att alla elever tycker det är roligt, oavsett vilken motivationsnivå de befinner sig på. Den faktor som framträder som viktigast i studiens resultat är relationsskapande mellan elev och lärare. För de elever som är amotiverade och som drivs av yttre motivation, med regleringen yttre kontroll, har inte någon bra relation till sina lärare och de elever som var mer studiemotiverade upplever sina lärare som snälla och tycker att lärarna bryr sig om dem. Med stöd av denna studie får studie- och yrkesvägledare en förståelse för hur studiemotivation kan påverkas av olika faktorer och genom att kartlägga elevernas motivationsnivå kan studie- och yrkesvägledare anpassa sin vägledning utifrån elevens behov., The purpose of this study is to describe and understand seventh graders' experiences of their schooling. More specifically, we want to know more about their motivation to get involved in their studies and gain an understanding of the variations in study motivation that exist among students in year 7. We have interviewed students who are in year 7 at three different schools in Central Sweden about how they look at their schooling and what motivates them and what makes them not feel motivated to study. Based on previous research, we have used five themes as a basis for our group interviews. With the help of factors that Boström and Bostedt (2022) found to be important for students' study motivation and Ryans & Deci's (2000) motivational theory self-determination theory, we have analysed our empirical evidence. The results of the study are based on a description of the students' experience of starting upper secondary school and the commonality is that all students find it fun, regardless of their level of motivation. The factor that emerges as most important in the study's results is relationship building between student and teacher. For the students who are amotivated and driven by external motivation, with the regulation external control, do not have a good relationship with their teachers and the students who are more motivated to study perceive their teachers as kind and think that the teachers care about them. With the support of this study, study and career guidancegain an understanding of how study motivation can be affected by various factors and by mapping the students' motivation level, study and career guidance can adapt their guidance based on the student's needs.

Syftet med den här studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledning och normalitet, kopplat till olika grupper, framställs i läroplanerna, samt hur det kan påverka gruppernas likvärdiga möjligheter till studier och arbetsliv. En tidsseriestudie av läroplanerna för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan mellan åren 1970-2013, gjordes utifrån en diskursanalytisk ansats, och resultatet analyserades utifrån en cripteoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att det förekommer skillnader mellan läroplanerna gällande framställningen av studie- och yrkesvägledningen och eleverna, både mellan skolformerna och över tid. Slutsatsen blev med grund i detta att olika grupper skapas i läroplanerna, utifrån normalitetsbegreppet. Kunskap om hur normer kan skapas i läroplaner är viktigt för att vi som vägledare ska kunna arbeta normbrytande och utforma en likvärdig vägledning., The purpose of this study was to investigate how study and career guidance and normality, linked to different groups, are presented in the curriculums, as well as how this can affect the groups' equal opportunities for studies and working life. A time series study of the curriculums for the upper secondary special school and the upper secondary school between the years 1970-2013 was done based on a discourse analytic approach, and the result was analyzed with a criptheoretical point of view. The result shows that there were differences between the curriculums regarding the presentation of the study and career guidance and the students, both between the school forms and over time. The conclusion was that different groups are created in the curriculums, based on the concept of normality. Knowledge of how norms can be created in curriculums is important for us as guidance counselors to be able to work with breaking norms and to be able provide equivalent study and career guidance.

Denna uppsats syftar att undersöka hur yrkesprogrammen på gymnasieskolan förhåller sig till olika könsnormer på individnivå. En kvalitativ intervjustudie används för att ge en personlig inblick hur individer reflekterar över sin gymnasietid utifrån könsnormer, valprocessen och studie- och karriärvägledares påverkan. Genom att tillämpa teorier från Linda Gottfredson och Erving Goffman kopplas dessa till individers begränsningar, kompromisser och självuppfattning samt de olika rollerna en tar i en grupp eller i en klass. Vi har sett hur könsnormer ser ut och hur dessa påverkar en individ. Resultaten visar att alla har lagt märke till könsnormer på de olika yrkesprogrammen. Könsnormer finns i gymnasieskolan och visar sig på olika sätt. Studien ger insikt i hur olika teorier kan användas för att analysera och problematisera olika normer i gymnasieskolan., This essay aims to investigate how the vocational programs in upper secondary school relate to different gender norms at the individual level. A qualitative interview study is used to provide a personal insight into how individuals reflect on their upper secondary school years based on gender norms, the selection process and the influence of a study and career counselor. By applying theories from Linda Gottfredson and Erving Goffman, these are linked to individuals' limitations, compromises, and self-perception as well as the different roles in a group or in a class. We have seen what gender norms look like and how those affect individuals. The results show that everyone has noticed gender norms in the various vocational programs. Gender norms exist in upper secondary school and manifest themselves in different ways. The study provides insight into how different theories can be used to analyze and problematize different norms in upper secondary school.

In Sweden, study and career guidance is the responsibility of the whole school, which also includes teachers. However, research concerning the role of teachers in study and career guidance is limited if one compares it with the existing research on the role and work of study and career counselors. The overall aim of this article is to provide a deeper understanding of how teachers in a Swedish municipality view their role in guiding students in their future study and career choices. The results show that teachers believe that they must be neutral, objective, and not influence students in their life choices even though they are at the same time aware that not all students have (equal) opportunities to be reflexive and to make choices that are independent of class affiliation. This indicates that teachers have limited possibilities to support their students and to equalize class reproduction in society. © 2022 The Author(s), Funding: The municipality of Falkenberg, Region Halland and the county administrative board in Halland, Sweden

Det här kapitlet undersöker lärarstudenters upplevelser av så kallad internationalisering på hemmaplan (IPH) och hur exempelvis interkulturella och internationella dimensioner inlemmas och kommer till uttryck i undervisningen.Den svenska högskolan har en historia av att arbeta proaktivt med internationaliseringsfrågor, men det har ofta kommit att förstås som en fråga om mobilitetoch utbyten av olika slag. På senare tid har även IPH lyfts fram som en alltviktigare internationaliseringsambition för landets lärosäten (SOU 2018:3). Idetta kapitel analyseras intervjuer med 23 studenter från olika program inomlärarutbildningens område. Resultatet visar att även om studenterna resonerarmycket insiktsfullt om såväl interkulturella kompetenser som färdigheter är deinternationella dimensionerna de mött i sin utbildning starkt begränsade. Lärarutbildning som kunskapsfält uppfattas i mångt och mycket som en utbildningorienterad mot den nationella sfären och det påverkar hur studenterna möter deämnesmässiga inslagen i utbildningen liksom hur de förbereds för det framtidayrkeslivet. En central slutsats utifrån studenternas berättelser är att det finnsett betydande utrymme för att utveckla goda interkulturella och internationellalärmiljöer som kan möta de krav som ställs på såväl en högkvalitativ utbildningsom i den kommande yrkesutövningen.

Det här kapitlet undersöker lärarstudenters upplevelser av så kallad internationalisering på hemmaplan (IPH) och hur exempelvis interkulturella och internationella dimensioner inlemmas och kommer till uttryck i undervisningen. Den svenska högskolan har en historia av att arbeta proaktivt med internationaliseringsfrågor, men det har ofta kommit att förstås som en fråga om mobilitet och utbyten av olika slag. På senare tid har även IPH lyfts fram som en allt viktigare internationaliseringsambition för landets lärosäten (SOU 2018:3). I detta kapitel analyseras intervjuer med 23 studenter från olika program inom lärarutbildningens område. Resultatet visar att även om studenterna resonerar mycket insiktsfullt om såväl interkulturella kompetenser som färdigheter är de internationella dimensionerna de mött i sin utbildning starkt begränsade. Lärarutbildning som kunskapsfält uppfattas i mångt och mycket som en utbildning orienterad mot den nationella sfären och det påverkar hur studenterna möter de ämnesmässiga inslagen i utbildningen liksom hur de förbereds för det framtida yrkeslivet. En central slutsats utifrån studenternas berättelser är att det finns ett betydande utrymme för att utveckla goda interkulturella och internationella lärmiljöer som kan möta de krav som ställs på såväl en högkvalitativ utbildning som i den kommande yrkesutövningen.

I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Forskning inom studie- och yrkesvägledning visar på stora brister hur området integreras i skolan. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka lärarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning i årskurs 1–6. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av enkäter. Resultatet visar att lärarna saknar tillräckliga kunskaper för att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen, men de anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt. En lärare menar att “Det är ju det hela skolgången syftar till: att förbereda för ett kommande yrkesliv”., The swedish curriculum for compulsory school, pre-school class and after-school center 2011 states that the school is responsible for each pupil after completing compulsory school can make well-founded choices of further education and vocational orientation. Research in study- and career guidance shows major shortcomings in how the area is integrated into the school. The purpose of our study is to investigate the teachers perspectives on study- and career guidance in grades 1–6. To get answers to our questions, we have chosen to use surveys. The results show that teachers lack sufficient knowledge to integrate study- and career guidance in teaching, but that they believe that study- and career guidance is important. One teacher says that “This is what the whole schooling is about: to prepare for a future professional life".

I gränslandet mellan barn- och vuxenliv ställs ungdomar inför många utmaningar. Under denna komplexa period finns bland annat en förväntan, att denne på ett vuxet och moget sätt, ska hantera och ta beslut om framtida utbildning och karriär. Samtidigt som det sker ett sökande efter identitet och tillhörighet. Om man dessutom tvingas fly, utan sina föräldrar, från ett land drabbat av krig blir dessa utmaningar än fler och ännu större. Socialstyrelsens (2021) statistik visar att 35 369 ensamkommande barn kom till Sverige under 2015. Endast 8% av dessa var flickor. Tidigare forskning åskådliggör ett mottagande, till största del baserat på pojkar och deras behov, vilket gör att flickorna kommer i skymundan och i många fall missgynnas i framtida karriärvägar. I denna kvalitativa studie har fokus varit att studera och analysera karriärvägar för fem ensamkommande flickor från Afghanistan. Ett land med stark könsegregation, där korrupta juridiska system missgynnar landets kvinnor skriver Brunnberg och Darvishpour (2016). Studien tar även del av flickornas upplevelser av mötet med studie- och yrkesvägledning. Resultaten visar att tidigare skolerfarenhet, föräldrars utbildning samt typ av uppehållstillstånd är betydande för flickornas framtida karriärvägsmöjligheter. Således finns det ett stort behov av att vidare undersöka ensamkommande barns väg in i det svenska skolsystemet. Framförallt finns det behov av fler studier som ser till de ensamkommande flickornas erfarenheter och behov. Den här kvalitativa uppsatsen har som ambition att bidra med ny kunskap inom detta område., In the borderland between childhood and adulthood, young people face many challenges. During this complex period, there is an expectation that they, in an adult and mature way, will handle and make decisions about their future education and career. At the same time as there is a search for identity and belonging. If you are also forced to flee, without your parents, from a country affected by war, these challenges will be even more and even greater. The National Board of Health and Welfare's (2021) statistics show that 35,369 unaccompanied children came to Sweden in 2015. Only 8% of these children were girls. Previous research illustrates a reception, largely based on boys and their needs, which means that the girls are overshadowed and in many cases disadvantaged in future career paths. In this qualitative study, focus has been on studying and analyzing career paths for five unaccompanied girls from Afghanistan. A country with strong gender segregation, where corrupt legal systems disadvantage the country's women (Brunnberg och Darvishpour, 2016). The study also shows the girls experiences of the meeting with studying and career guidance. The results show that previous school experience, parents education and type of residence permit are significant for the girls future career path opportunities. Thus, there is a great need to further investigate the path of unaccompanied children into the Swedish school system. Above all, there is a need for more studies that look at the experiences and needs of unaccompanied girls. This qualitative thesis aims to contribute new knowledge in this area.

Syftet med studien är att få en helhets förståelse för sociala nätverkens betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden för arabisktalande och persisktalande individer som har invandrat till Sverige. Studien ämnar även att besvara på hur informanterna använder sitt sociala nätverk för etablering på arbetsmarknaden, på vilket sätt de upplever att kompetenser och kunskap har för betydelse i etableringen på den svenska arbetsmarknaden samt vilken betydelse platsen har för nätverkande och etablering.Studien har genomförts med en kvalitativ metod där sju informanter intervjuades. I ramen av den föreliggande studien använde vi oss av tidigare forskning med en relevant koppling till studiens syfte och frågeställningar. Den insamlade empirin analyserades med utgångspunkt i Hodkinsons och Sparkes Careership-teori, Pierre Bourdieus kapitalteori och Robert D. Putnams teori om sammanbindande och överbryggande socialt kapital. Vidare analyserades deninsamlade empirin utifrån social nätverksanalys. Studiens resultat kring nätverkande pekar på att informanterna har använt sig av olika vägar för etableringen på arbetsmarknaden. Det som framkommer tydligt är att för vissa informanter har sammanbindande och överbryggande socialt kapital haft en betydelse för etableringen. Resultatet visar tydligt att utbildning kan en avgörande betydelse för etableringen. Andra faktorer som kan påverka etableringen är språkkunskapen och arbetslivserfarenheter enligt informanternas berättelser. Vidare har det framkommit att geografiska läget har en nära koppling till informanternas livskontext. Utifrån studiens resultat tyder allt på att det svenska språket är den mest avgörande aspekten för nätverkandet och etableringen., The purpose of the study is to gain a holistic understanding of the importance of social networks in the establishment in the Swedish labor market for Arabic-speaking and Persian-speaking individuals who have immigrated to Sweden. The study intends to answer how immigrants use their social network to establish themselves in the labor market, it also tends to understand in which way the informants experience that competence and knowledge are important in the establishment in the Swedish labor market. Lastly, it aims to understand what significance the place has for networks and establishment.The study was conducted using a qualitative method where seven informants were interviewed. In the framework of the related study, we used previous research with a relevant connection to the study's purpose and issues. The collected empirical data were analyzed on the basis of Hodkinson's and Sparkes Careership-theory, Pierre Bourdieu's capital theory and Robert D. Putnam's theory of connecting and bridging social capital. Furthermore, the study was conducted with the help of an egocentric network analysis. The results of the study indicate that the informants have used different paths for establishment in the labor market. What is clear is that for some informants, connecting and bridging social capital has been important for the establishment. The results clearly show that education is of crucial importance for the establishment. Other factors that can affect the establishment are language skills and work experience according to the informants’ stories. Furthermore, it has emerged that the geographical location has a close connection to the informants' life context. Based on the results of the study, everything indicates that the Swedish language is the most crucial aspect for networking and establishment.

Syftet med studien har varit att få en fördjupad kunskap kring alternativt urval genom en ökad förståelse för antagna läkarstudenters upplevda navigering genom den alternativa urvalsprocessen. Frågeställningarna har därför undersökt vilka strategier sökande använder vid antagningsintervjuerna. Och hur de två urvalskriterierna lämplighet och motivation upplevs i relation till den tidigare genomgångna antagningsprocessen samt vad läkarstudenterna menar var viktiga framgångsfaktorer för att lyckas vid intervjuerna. Tidigare forskning har visat att alternativt urval är vanligt förkommande ur en internationell kontext på det medicinska utbildningsfältet, och att studenter som har föräldrar med högskoleutbildning nyttjar utbildning på ett mer obundet sätt, där kapitaltillgångar visat sig vara viktiga i navigeringen av det svenska utbildningssystemet. Det som saknas i den tidigare forskningen är de antagna studenternas självupplevda perspektiv på alternativt urval. En kvalitativ intervjustudie har därför använts som metod för att lyfta fram dessa perspektiv. Studiens resultat har visat att de antagna läkarstudenterna har använt sig av olika strategier, en viktig sådan var att de konverterade tidigare utbildning och erfarenheter till styrkor. Lämplighet och motivation framkom som viktiga begrepp där förmedlingen av hur och varför var centrala i navigeringen. Framgångsfaktorer som lyftes fram i relation till antagningsprocessen var uppväxtmiljö, att lyckas förmedla sin person och skapa en relation till intervjuarna. Resultatet har analyserats med hjälp av ett bourdieuskt perspektiv där intervjupersonernas kapitaltillgångar, strategier och förhållningssätt till det medicinska fältet och rådande doxa varit centrala punkter. Studiens resultat har bidragit till ny kunskap och insyn i en annars tämligen outforskad värld kring det alternativa urvalet, genom de antagna läkarstudenternas perspektiv. Studien har också pekat på vikten av mer specifik studie- och yrkesvägledning för at, The aim of the study was to gain a deeper knowledge about alternative admission through a better understanding of admitted medical students’ navigation throughout the admission process. It has therefore been explored which strategies applicants use during the admission interviews. And how the two selection criteria aptitude and motivation are perceived in relation to the previously experienced admission process, as well as what medical students point out as important factors to succeed with the interviews. Previous research has shown that alternative admission is commonly used internationally in the medical field of education, and that students who have parents with higher level of education use education in a more unbound way where capital assets have shown to be important in the navigation of the Swedish educational system. What is less known in earlier research is the selfperceived perspective of the admitted students in relation to alternative admission. A qualitative interview study has therefore been conducted. The study result showed that the admitted medical students used different strategies – a critical one being the converting of previous education and experiences to strengths. Aptitude and motivation also emerged as important terms where the mediation of how and why was fundamental in the navigation. The success factors that were raised in relation to the admission process were the upbringing environment, achieving to mediate one’s personality, and to create a relation with the interviewer. The results were analysed with a Bourdieuan perspective where the interviewee’s capital assets, strategies and attitudes toward the medical field of education and existing doxa emerged as key points. The study results have contributed with new knowledge and insight in the so far unexplored field that is alternative admission, from the medical students’ perspective. The results also indicate the importance of more specific study and career guidance, which could lead to

The study aims to examine students on the Natural Sciences program and their thoughts on their choice of program as well as what may have influenced their decision. Semi-structured interviews have been used as a data collection method and a phenomenological approach has been taken to seek answers to the study's research questions. The study shows that there are many similarities between the interviewees' ways of reasoning about their choice. Influencing factors that are prominent among the interviewees are, for example, the importance of the grades for program selection and interest. The study shows that students tend to sort themselves into a compartment based on self-perception and then adapt the program choice. As a theoretical framework for the study, Hodkinson's and Sparkes's sociological theory of career choice has been used., Studien har undersökt elever på det Naturvetenskapliga programmet och deras tankar runt sitt programval samt vad som kan ha påverkat deras beslut. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och ett fenomenologiskt förhållningssätt har intagits för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studien har visat att det finns många likheter mellan intervjupersonernas sätt att resonera kring sitt val. Påverkansfaktorer som visade sig framträdande mellan intervjupersonerna var exempelvis betygens betydelse för val av program samt intresse. Studien visar att eleverna hade en tendens att sortera in sig själva i ett fack utifrån självuppfattning och därefter anpassa programvalet. Som teoretiskt ramverk för studien har Hodkinsons och Sparkes sociologiska teori om karriärval använts.

Syftet med vår studie var att undersöka vilka eventuella skillnader och likheter i kompetenser som studie- och yrkesvägledare och coacher besitter och använder i sitt arbete. Utifrån vårt syfte formulerade vi följande tre forskningsfrågor; Vilka kompetenser har de intervjuade studie- och yrkesvägledare erfarenhet av i sin yrkesutövning? Vilka kompetenser har de intervjuade coacherna erfarenhet av i sin yrkesutövning? Och Vilka är de två yrkebenämningarnas eventuella skillnader och likheter i avseende på kompetensinnehav och kompetensanvändning. För att få svar på våra forskningsfrågor så valde vi att genomföra åtta stycken kvalitativa intervjuer med fyra stycken studie- och yrkesvägledare och fyra stycken coacher där samtliga arbetar inom området studier och/eller arbete. För att analysera vårt resultat så tog vi hjälp av EU ́s organ, Cedefops kompetensbeskrivningar av vägledarens arbetsuppgifter samt Kerstin Keens kompetensbeskrivning och Knud Illeris utökade kompetensbegrepp. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna lyfter fram fem stycken fokusområden vilka är; Metoder och teorier, Empati, Acceptera människors olikheter och olika förutsättningar, Motivation och hopp samt Trygghet, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Även coacherna lyfter i sina intervjuer fram fem stycken fokusområden vilka är; Arbetssätt och metoder med klienten, Hjälpa klienten att se sina framgångar eller brister, Att klienten åstadkommer något, Våga vara obekväm samt Anpassningar, gällande vilka kompetenser som de besitter och använder. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledarna i vår studie har ett större fokus kring metoder och teorier än våra intervjuade coacher hade. Coacherna däremot hade ett stort fokus på att våga vara obekväm, vara ärlig och att arbeta med att utmana klienterna på olika sätt, vilket inte var lika tydligt hos studie- och yrkesvägledarna. Resultatet visade även p, The purpose of our study was to investigate the possible differences and similarities in the skills that study and career counselors and coaches own and use in their work. Based on our purpose, we formulated the following three research questions; What skills does the interviewed study and career counselors have experience off in their professional practices? What skills does the interviewed coaches have experience off in their professional practices? And what are the differences and similarities between the two occupations in terms of competence and competence use. To answer our research questions, we chose to conduct eight qualitative interviews with four study and career counselors and four coaches, all working in the field of study and / or work. In order to analyze our results, we took the help of EU bodies, Cedefop's competence descriptions of the supervisor's duties, and Kerstin Keen's competence description and Knud Illeri's extended competence description. The results show that the study and career counselors highlight five focus areas which are; Methods and Theories, Empathy, Accepting People's Differences and Different Conditions, Motivation and Hope, and Safety, regarding the skills they possess and use. The coaches also highlight five focus areas in their interviews, which are; Way of working and methods with the client, Help the client to see their successes or shortcomings, That the client accomplishes something, The ability be uncomfortable, and Adaptations, regarding the skills they possess and use. The results also showed that the study and career counselors in our study have a greater focus on methods and theories than our interviewed coaches had. The coaches, on the other hand, had a great focus on the ability to be uncomfortable, honest and to work to challenge the clients in different ways, which was not as clear in the case of the study and career counselors. The result also showed similarities such as the fact that both professional roles wor

Syftet med det här arbetet har varit att studera, med hjälp av diskursanalys/sättet att tala om arbetslivets framtida förändringar, mer specifikt förutsägelser om arbetslivets automatisering. Metoden har varit kritisk diskursanalys och diskursanalytiska begrepp hämtade från Foucault. Fokus för vår analys har varit en etablerad rapport i vilken man beräknar att 53 procent av jobben på den svenska arbetsmarknaden kan komma att automatiseras inom 20 år. Resultatet visar att sättet att tala om framtidens automatiserade arbetsmarknad i termer av risk, som något som innebär konkurrens mellan länder och grupper och som en naturkraft skapar en diskursordning kring framtidens automatiserade arbetsmarknad. Några av slutsatserna för vårt arbete visar på ett sätt att se på arbetslivets automatisering som något riskfyllt, något som hotar jobben på den svenska arbetsmarknaden och något som sker utan någon aktiv aktör., The aim of this work was to study, with the help of discourse analysis/way to talk about working life, future changes, more specific predictions about the working life of automation. The method has been critical discourse analysis and discourse analytical concepts taken from Foucault. The focus of our analysis has been an established report which estimates that 53 percent of the jobs on the Swedish labor market can be automated within 20 years. The result shows that the way to talk about the future of automated labor market in terms of risk, in terms of competition between countries and groups and as a force of nature creates an order of discourse of the future of automated labor. Some of the conclusions of our work demonstrates a way to look at working life automation as something associated with risk, something that threatens the jobs on the Swedish labor market and something that occur without having any active agent.