Search

Det finns en stor efterfrågan på funktions- och sammanhangsförståelse (Jansson, 2020). Genom att bidra med kunskap, som beskrivandet av kvinnliga autisters egenskaper och symptom, kan studie- och yrkesvägledare potentiellt ge mer adekvat vägledning till kvinnor inom autismspektrumet. I tidigare forskning enligt Skolverket (2017) finns det betydligt med instruktioner för att alla skolformer ska utifrån elevernas behov ha tillgång till studie- och yrkesvägledning inom skoltiden. Gällande metod av datainsamling har det använts frågeformulär, intervjuer och skriftliga källor, i en strävan att förmedla vikten av studiens syfte. Resultatet av studien består av respondenter och informanter som har svarat på frågor kring studie- och yrkesvägledning med dess olika stöd, deras arbete med autistiska flickor och kvinnor, samt eventuella könsskillnader och utvecklingsmöjligheter i värnandet av kvinnliga autisters förutsättningar. I analys av den resulterade kopplingen mellan tidigare forskning och teori framgår en djupare förståelse kring vikten av fortsatt forskning och kunskapsinhämtning för autistiska flickor och kvinnors behov. Därefter i det avslutande diskuterande avsnittet med de centrala fynden och dess koppling till studiens syfte och resultat. Slutligen kan denna studie även ses som en första del av många möjliga perspektiv på fortsatt forskning kring bristen av kunskap om autistiska flickor och kvinnor.

Validering framstår som ett avgörande verktyg för att stärka individens möjlighet till livslångt lärande och erkänna tidigare lärande och kunnande som har förvärvats i formella och informella sammanhang. Dock har bristande kompetens i valideringsarbetet orsakat att få valideras men en framgångsfaktor inom vuxenutbildningen har visat sig vara kartläggningen i samband med att individuella studieplaner upprättas. För att kartläggningen ska ske på lika grunder har nytt lagkrav om inledande kartläggning tillträtts. Avsikten med inledande kartläggning, som en del av valideringsprocessen och vägledarens uppdrag, är att erkänna tidigare kunskaper och kompetenser därmed möjliggöra medvetna och väl underbyggda val, snabbare och bättre tillgodose kompetensbehovet, samt underlätta för bland andra nyanlända att integrera och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Studien syftar således till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare uppfattar uppdraget och därigenom utveckla förståelse för betydelsen inledande kartläggning har på villkoren för erkännande i vägledning på vuxenutbildningen. Studien genomfördes med en kvalitativ strategi med en semistrukturerade intervjuform för att förstå och tolka vägledarnas personliga uppfattningar om validering och inledande kartläggning. Resultaten visar att inledande kartläggning kan förändra villkoren för erkännande men framför allt pekar den på att villkoren för vägledning påverkas genom att den bidrar till en systematiserad och strukturerad bedömning av tidigare lärande, dokumentation, individualiserade studieplaner, ökad transparens och rättvisa, kvalitetssäkring av bedömning samt stöd för livslångt lärande, och har således betydelse för erkännande av tidigare lärande därmed validering., Recognition of prior learning appears as a crucial tool to strengthen the individual's opportunity for lifelong learning and to recognize prior learning that has been acquired in formal and informal contexts. However, a lack of competence in the work of recognition of prior learning has caused few to be recognized, but a success factor in adult education has proven to be the mapping in connection with the establishment of individual study plans. In order for mapping to take place on an equal basis, a new legal requirement for initial skills mapping has come into effect. The purpose of initial mapping is to recognize previous knowledge and competences, thereby enabling informed and well-founded choices, to meet the need for competence more quickly and better, and to make it easier for newly arrived migrants to integrate and establish themselves in the Swedish labor market. The study aims to investigate how career counselors perceive the task of initial skills mapping and thereby develop an understanding of the importance of initial mapping on the conditions for recognition in guidance. The study was carried out with a qualitative strategy with a semi-structured interview form to understand and interpret the career counselors' personal perceptions of recognition of prior learning and initial mapping. The main results show that initial mapping can change the conditions for recognition, but above all it points to the fact that the conditions for guidance are affected by the fact that initial skills mapping contributes to a systematized and structured assessment of previous learning, documentation, individualized study plans, increased transparency and fairness, quality assurance of assessment and support for lifelong learning, and thus is important for recognition of prior learning.

Det har inte skett någon förändring i antal byten av gymnasieprogram på tio år. Programbyten har en stor roll i hur elever upplever program och är en viktig pusselbit inte bara för eleverna själva utan även för studie- och yrkesvägledare föratt förstå hur övergången till gymnasiet upplevs av eleverna. Forskning visar på att det finns brister i forskning kring övergångar hos elever och även programbyten. Syftet med denna studie är att utveckla mer kunskap över programbyten i gymnasiet och se vilka faktorer och konsekvenser som det medför för eleverna. Med hjälp av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare belyses frågan om programbyten på gymnasiet med semistrukturerade intervjuer, transkribering och tematisk analys. Resultatet visar på att programbyten till stor del beror på personliga faktorer men grundar sig i för lite information, bristande vägledning i tidig ålder i skolan och avsaknaden av struktur av vägledning genom skolgången. Vidare visar resultaten även att studie- och yrkesvägledare har en stor involvering och påverkan på elever kopplat till positiva och negativa programbyten. Analysen visar att Careership och Bourdieus teorier båda har relevans för att förstå ämnet och att tidigare forskning visar liknande resultat som resultaten i denna studie, trots att de finns skillnader i studiernas huvudsakliga syfte. Slutligen diskuteras de mest centrala delarna i resultatet och tidigare forskning samt hur framtida forskning kan ha programbyten som en del i liknande forskning om andra ämnen för att stödja relevant forskning om elevers upplevelser av en viktig tidpunkt i deras liv.

Studien undersöker hur elva gymnasievägledare som arbetar i antingen mindre eller större kommuner stödjer ungdomar med NPF-diagnoser (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)i deras övergång från gymnasiet till vuxenlivet med fokus på karriärval. NPF-spektrat är ett brett område och studien har därför sitt huvudfokus på hur stödet för elever med ADHD och autism ser ut och ett kort avsnitt kommer att beröra dyslexi. Studien betonar individanpassad vägledning och synsätt som innebär att se möjligheter med hänsyn till elevernas preferenser och styrkor. I bakgrunden utforskas utmaningar för elever med NPF i den svenska skolan och behovet av anpassningar diskuteras. Forskning pekar på utmaningar för elever med inlärningssvårigheter och NPF, inklusive ökad risk för avhopp och svårigheter att ta examen. Syftet var att analysera hur studie- och yrkesvägledningen inom NPF genomförs i olika kommuner. Metoden involverade kvalitativa metoder som intervjuer och analyser av data från gymnasievägledare. En tematisk analys användes för att identifiera likheter och skillnader iinformanternas svar och för att skapa teman utifrån det. Resultaten visar variationer i vägledningspraxis mellan små och stora kommuner med betoning på flexibilitet och tydlighet. Genom analysen integreras karriärteorier för att förstå hur gymnasievägledningen kan stötta elevernas karriärval. Diskussionen identifierar strategier för att förbättra vägledningspraxis och pekar på behovet av individanpassat stöd och samarbete mellan olika aktörer. Framtida forskning bör utforska effektiviteten av vägledningsmetoder och samarbetsstrukturer över tid samt generalisera resultaten till andra geografiska områden fören mer omfattande förståelse., This study explores how eleven career counselors working in either small or large municipalities support youths with neuropsychiatric disorders (NPF) in their transition from high school to adulthood, focusing on career choices. The NPF spectrum is a broad area, and the study therefore mainly focuses on the support for students with ADHD and autism, with abrief section addressing dyslexia. Emphasizing personalized guidance and a strengths-based approach, the study considers students' preferences and strengths. The background delves into the challenges faced by students with NPF in the Swedish school system and discusses the need for tailored adaptations. Previous research highlights the difficulties these students encounter, including a higher risk of dropout and difficulties in graduating. The study aims to analyze how career counseling for students with NPF is implemented in different municipalities. Qualitative methods, including interviews and data analysis from high school counselors, were used. A thematic analysis identified similarities and differences in the informants' responses, forming the basis for thematic development. Results show variations in counseling practices between small and large municipalities, emphasizing flexibility and clarity. Through the analysis, career theories are integrated to understand how upper secondary school guidance counselors can support students' career choices. The discussion identifies strategies to improve counseling practices and highlights the need for individualized support and collaboration among various stakeholders. Future research should examine the effectiveness of counseling methods and collaborative structures over time and generalize the findings to other geographical areas for a more comprehensive understanding.

Detta examensarbete handlar om hur pojkars gymnasieval påverkas av heteronormativiteten och hur yrkesverksamma vägledare ser på problemet. Stereotypa tankar, strukturer och åsikter påverkar pojkars gymnasieval negativt. Syftet med arbetet är att de samband som finns mellan pojkars (i åldern 15-20 år) gymnasieval och heteronormativitet ska synliggöras. Metoden som användes för att belysa detta område var en kvantitativ metod i form av en enkät där respondenterna utgjordes av yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Den kvantitativa datan analyserades sedan genom en kvalitativ metod i form av tematisk analys där de mest centrala temana var könsstereotypiska val, inkomst samt dålig förmåga till självreflektion. Svaren i enkäten bekräftade att könsnormer, maskulinitet och könsstereotyper har en inverkan i pojkars gymnasieval. Respondenternas svar visar att skollagen, diskrimineringslagen samt styrdokument från Skolverket och Jämställdhetsmyndigheten om hur man ska skapa en likvärdig skola inte följs. Detta är något som även den tidigare forskning visar. De tre mest framstående fynden; heteronormativitetens påverkan, saknad av tid och resurser samt skolans bristande ansvar diskuteras. Vidare forskning kan beröra psykisk hälsa kopplat till heteronormativitetens påverkan, att intervjua yrkesverksamma som genomfört normbrytande val samt att undersöka hur universitets- och högskolestudenter ser på detta samband.

Under år 2020–2021 ställde majoriteten av Sveriges högstadie- och gymnasieskolor om till fjärr- och distansundervisning i ett försök att minska smittspridningen av covid-19 utifrån rådande restriktioner. Professionen studie- och yrkesvägledares arbetsuppgifter påverkades utifrån de begränsningar som fjärr- och distansundervisning innebar. Den här studien syftar till att undersöka studie och yrkesvägledares upplevelser gällande att vägleda ungdomar under och efter en tid av snabba omställningar, framtvingad av covid-19 pandemin. Genom en kvalitativ forskningsmetod har upplevelser från åtta behöriga studie- och yrkesvägledare belysts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades därefter med hjälp av grundad teori som visar att den snäva vägledningen kunde fortlöpa relativt opåverkad efter att den digitala utmaningen besegrades. Men att den uteblivna vida vägledning såsom praktisk arbetslivsorientering (prao), gymnasiemässor, studiebesök och öppet hus påverkade elevernas valkompetens, och på sikt handlingshorisont. Resultatet analyserades med hjälp av Careership och dess begrepp; kapital, habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Under studiens datainsamling framkom ett upplevt behov av vidare forskning gällande hur valkompetensen hos eleversom gick årskurs 8–9, under åren 2020–2021 ser ut. Samt om det finns ett samband till informanternas upplevelse av att antal omval på gymnasiet ökade åren efter covid-19 pandemin.

Ett skolmisslyckande kan bero på flera olika faktorer så som utanförskap och psykisk ohälsa. En konsekvens av skolmisslyckande är bland annat ungdomsbrottslighet där skolan är den främsta skyddsfaktorn för att motverka detta enligt forskning. Studiens syfte är att undersöka vilken roll studie- och yrkesvägledaren har i det förebyggande arbetet för att motverka skolmisslyckanden och öka förståelsen för studie- och yrkesvägledarens kompetens samt undersöka hur studie- och yrkesvägledaren arbetar med att vidga elevernas handlingshorisonter. Erfarenheter från åtta utbildade yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på gymnasiet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. En tematisk innehållsanalys visar att studie- och yrkesvägledarens uppdrag blir begränsat pågrund av tidsbrist och oförståelse för uppdraget och att relationsskapande är en av de viktigaste faktorerna att arbeta med för att motverka skolmisslyckanden. Studie- och yrkesvägledning är en process som behöver börjas i tid men för att det ska kunna ske, behöver skolledningen skapa sig en bild av vilka kompetenser en studie- och yrkesvägledare faktiskt har att tillgå. Om skolledningen får en förståelse för vad en studie- och yrkesvägledare kan bidra med, kan studie- och yrkesvägledning ge en positiv inverkan och därmed bidra med att motverka skolmisslyckanden och i förlängningen även motverka ungdomsbrottslighet.

Målet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan grundskolans arbete med studie- och yrkesvägledning och elevernas genomströmningsgrad (examensgrad). Grundskolan har inte på enhetsnivå systematisk kännedom eller statistiska uppgifter om hur det går för eleverna när de lämnat skolan trots att de har ansvaret för studie- och yrkesvägledningen, elevernas valkompetens samt överlämnande och övergångar. Datainsamlingen består av två delar som bygger på varandra. En del är ett nytt statistiskt deskriptivt underlag över ungdomars genomströmningsgrad i kommunal skola i Helsingborg som har tagits fram och bearbetats. Den andra delen är intervjuer som genomförts med skolledare och studie- och yrkesvägledare på fyra grundskoleenheter utifrån det statistiska materialet. Mixed methods har använts som metod och intervjuerna är analyserade tematiskt. z Det går i detta specifika sammanhang att konstatera att de grundskolor som har högre resultat i genomströmning också har ett arbete som ligger i linje med tidigare forskning kring framgångsfaktorer inom studie- och yrkesvägledning. Genomströmning följs inte upp på grundskolorna trots att examen kan vara avgörande för långsiktig etablering på arbetsmarknaden. Detta grundas i att ingen av respondenterna har kännedom om elevernas genomströmningsresultat. Grundskolorna har inte heller kopplat sitt studie- och yrkesvägledande arbete specifikt mot elever med låga meritpoäng trots att det är en avgörande parameter för att klara en gymnasieutbildning. Samtliga undersökta grundskolor arbetar dock kompensatoriskt på olika sätt. De kompensatoriska insatserna riktas främst mot elever med hög frånvaro, elever med låg studiemotivation eller till elever med utlandsfödda föräldrar. Studie- och yrkesvägledningen beskrivs delvis som personberoende och icke likvärdig. De grundskolor med höga genomströmningsresultat har en ansvarsfördelning, ett arbete och förhållningssätt som genomsyrar hela skolan. Grundskolorna har vidare samordnat och, The aim of this thesis is to examine the relationship between primary school career guidance practices and student graduation rates. Primary schools lack systematic knowledge and statistical data at the unit level regarding students' outcomes after they leave school, despite being responsible for career guidance, students' decision-making competencies, and transitions. The data collection consists of two parts. The second part uses findins of the first part. The first part is a new descriptive statistical findings on the graduation rates of youths in municipal schools in Helsingborg, which has been developed and processed. The second part involves interviews conducted with school leaders and career counselors at four units based on the statistical material. Mixed methods were used as the methodology, and the interviews were analyzed thematically. In this specific context, it can be observed that those units with higher graduation rates also have practices aligned with previous research on success factors in career guidance.Graduation results are not tracked at the school units, even though graduation can be crucial for long-term labor market participation. This is based on the fact that none of the respondents have awareness of the students' graduation results. Furthermore, the schools have not specifically linked their career guidance efforts to students with low grade point averages, despite it being a crucial parameter for completing upper secondary education. However, all the investigated schools work compensatory education in various ways. These compensatory measures are primarily directed towards students with high absenteeism, low academic motivation, or students with foreign-born parents. Career guidance is described as partly dependent on individuals and thus unequal. Schools with high graduation rates have an effective division of responsibility, as well as practices and an approach that permeates the entire school. These schools have also coordinated and

Antalet personer som diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) blir idag allt fler. Även inom högre utbildning ökar antalet personer med dessa diagnoser. Flera studier visar att de klarar studierna sämre, och att de känner sig mindre hemma inom högre utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare (SYV) i den snäva vägledningen arbetar med studenter med NPF, samt vilka kunskaper de har om NPF och hur de gått till väga för att förvärva dessa. För att ta reda på detta formulerades de två frågorna Hur goda kunskaper upplever SYV att de har kring NPF? Hur har de förvärvat dessa? samt Vilka tillvägagångssätt använder SYV i den snäva vägledningen i samtal med studenter med NPF-diagnoser?. Den teoretiska förankringen görs i Lärandets tre dimensioner samt i Social Cognitive Career Theory och Tillgänglighetsmodellen. De två senare omarbetas till den konceptuella modellen Förutsättningar för utveckling och lärande. Studien har en kvalitativ ansats, och har gjorts med hjälp av sju strukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med SYV:ar inom högre utbildning. Studiens resultat är att majoriteten av intervjupersonerna upplever sina kunskaper om NPF-diagnoser som goda, eller åtminstone tillräckliga för att utföra uppdraget. Kunskaperna kommer från många håll, såsom närstående med NPF-diagnoser, SYVutbildningen, fortbildningar, eget läsande samt arbetslivserfarenheter. Vidare använder sig intervjupersonerna av ett antal olika verktyg för att vägleda studenter med NPF-diagnoser. Dessa innefattar bland annat pedagogiska verktyg såsom visuella hjälpmedel samt extra tydlighet i kommunikation och samtalsform. Flera framhåller vikten av att se individens behov snarare än dennes diagnos.

Ungas övergångar har varit ett återkommande ämne under studie- och yrkesvägledarutbildningen som upplevts vara såväl komplext som intressant. Intresset för övergångarna grundar sig bland annat i de matchningsproblem som uppmärksammats inom utbildnings- och marknadspolitiken. Mot bakgrund av de utmaningar individer kan ställas inför vid övergången till arbetslivet, givet att de valt ett högskoleförberedande gymnasieprogram, blev syftet med den här studien att synliggöra erfarenheterna hos eleverna på det samhällsvetenskapliga programmets och hur de upplevde den kommande övergången från gymnasieutbildning till arbetsmarknad eller fortsatta studier. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: Hur ser de intervjuade tredjeårseleverna på samhällsvetenskapliga programmet på övergången skola–arbetsliv? På vilket sätt menar tredjeårseleverna att det samhällsvetenskapliga programmet bidragit till att påbörja eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen? Hur har studie- och yrkesvägledningen varit en del i beslutsprocessen? För att samla in studiens empiri genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med tredjeårselever på samhällsvetenskapliga programmet. För att analysera resultatet har självbestämmandeteorin tillämpats tillsammans med begreppen motivation - inre och yttre, självbestämmande, kompetens samt samhörighet. Resultatet visar att informanterna upplevde kommande övergång som något av en utmaning. Dels då de lämnar den trygghet som gymnasieskolan inneburit, dels på grund av det ansvar som vuxenlivet innebär. Informanterna menar att det samhällsvetenskapliga programmet på olika vis bidragit till eftergymnasiala studier alternativt arbete efter gymnasieutbildningen. Fördjupningen av de samhällsvetenskapliga ämnena har vidgat deras perspektiv och tydliggjort yrkesmål samt ökat viljan att fortsätta studera. Studie- och yrkesvägledningen har spelat en varierad roll i informanternas beslutsprocess där det framkommer två sidor gällande behov

Det fysiska arbetsrummet, är en faktor som kan påverka en studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning. Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan det fysiska arbetsrummet har på en studie och yrkesvägledares yrkesidentitet och yrkesutövning på grundskolan. För att uppnå detta syfte, formulerades tre specifika forskningsfrågor. Undersökningen gjordes enligt metoden kulturanalys. Med denna metod i åtanke utfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, blandat med observation av studie- och yrkesvägledares fysiska arbetsrum. De deltagande var sex studie- och yrkesvägledare, som är anställda på olika grundskolor i ett svenskt län. Teorierna som valts till teoretisk bas är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Bourdieus teori om symboliska kapital, fält och Doxa. Analysen visar i huvudsak att studie- och yrkesvägledarnas yrkesidentitet och yrkesutövning påverkas mycket av det fysiska arbetsrummet, samt att det finns olika förutsättningar beroende på hur arbetsrummet ser ut och vad det innehåller för möbler, dekor och detaljer.

Flera studier visar att det råder en matchningsproblematik mellan elevers gymnasieval och arbetsmarknadens behov. Från år 2025 införs en komplettering av skollagen som innebär att planering och dimensionering av gymnasial utbildning ska ta hänsyn till både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan resonerar kring kompletteringen av skollagen (som har sitt ursprung i SOU 2020:33) och hur de tror att kompletteringen kan komma att påverka deras arbete med vägledning. Mot den bakgrunden undersöks även vad studie- och yrkesvägledare anser att kompletteringen av skollagen kan ge för effekter både ur ett individ- och samhällsperspektiv. Studien utgår från Patton & McMahons teori The Systems Theory Framework of Career Development och Hodkinson & Sparkes teori Careership: a sociological theory of career decision making samt begreppen habitus, handlingshorisont och brytpunkt. Empirin samlas in med en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare på grundskolan. Resultatet visar att studiens informanter har sparsam information om kompletteringen av skollagen och resonerar kring att det finns flera utmaningar med vägledningsarbetet i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Studie- och yrkesvägledare erhålleren viktig funktion i elevers valprocess och har en betydande roll i arbetet med att förbättra matchningen mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens behov.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vägledare arbetar för att ge elever stöd i deras livslånga lärande samt att identifiera vilka färdigheter som de upplever behövs för att stärka personlig utveckling och därmed förmågan att hantera vår föränderliga omvärld. Med de samhällsförändringar som skett under senare decennier har människors livsvillkor förändrats; vilket lett till att det numera ställs högre krav på att enskilda individer tar ansvar för sina liv men också på att vägledning bedrivs på ett sådant sätt att den tillhandahåller individer stöd. Med detta som bakgrund avser studien att undersöka tre frågeställningar vilka handlar om hur vägledare på gymnasienivå upplever elevers behov av livslångt lärande, hur de arbetar för att stärka detta samt vilka färdigheter som de anser att elever behöver för att stärka det livslånga lärandet. Denna studie antar en kvalitativ metod samt analyserar empiriskt material genom en innehållsanalys som har sin utgångspunkt i två socialkonstruktivistiska perspektiv vilka är Life-design och Planned Happenstance. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och urvalet bestod av sex utbildade vägledare som arbetade inom gymnasieskolans verksamhet. I studiens resultat framkom det att vägledarna upplevde att elever hade ett ökat behov av vägledning - som tillhandahöll stöd i det livslånga lärandet - men också att det fanns ett samband mellan personlig utveckling och lärande genom hela livet. Således handlade det ökade behovet om att elever behöver utvecklas personligen för att hantera vår omvärld men också att det kunde bli svårt att uppnå på grund av vägledningens förutsättningar.

Ungdomar som saknar sysselsättning kan drabbas av psykisk ohälsa och utanförskap. Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) är en viktig resurs för att hitta meningsfull sysselsättning genom stöd och vägledning. Därför är det intressant att undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever vilka de viktigaste faktorerna är för att kunna ge stöd till ungdomar inom KAA till studier, arbete eller annan insats. Studien undersöker även vilka de yrkesspecifika kompetenser som studie- och yrkesvägledare anser kan ge stöd till målgruppen. Frågeställningarna är: 1) Hur påverkar struktur, styrning och samverkan inom KAA studie- och yrkesvägledarens arbete med ungdomar? 2) Med vilka metoder arbetar studie- och yrkesvägledare inom KAA med att anpassa stödet för en heterogen grupp? 3) Hur upplever studie- och yrkesvägledare utmaningarna inom KAA? Studiens teoretiska ramverk består avkarriärteorin SCCT samt hälsoteorin KASAM. Metodval för studien utgår från en kvalitativ ansats, och insamlad empiri grundas på kvalitativa intervjuer med sex verksamma studie- och yrkesvägledare inom KAA. Studien visar att det har betydelse i hur KAA är organiserat kommunalt, och att detta påverkar vilka resurser och insatser som erbjuds målgruppen, men även hur samverkan med interna och externa aktörer ser ut. Informanterna använder sig främst av samtalsmetodik för att kunna möta målgruppens behov. Informanterna upplever att det är utmanande att kunna erbjuda flexibla och anpassade insatser som stödjer ungdomarnas olika behov inom KAA.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan resonerar kring eventuella mål- och intressekonflikter som kan uppstå när vägledningen ska utformas med utgångspunkt från individens intressen, förmågor och fria vilja samtidigt som arbetsmarknadens behov ska beaktas för att säkerställa en bättre kompetensförsörjning. Kopplat till förekomsten av eventuella målkonflikter undersöks även hur studie- och yrkesvägledningen skulle kunna utvecklas med hänsyn till både individens och arbetsmarknadens behov. Frågeställningarna lyder; hur resonerar studie- och yrkesvägledare i grundskolan kring eventuella målkonflikter i vägledningsarbetet när det gäller att tillgodose enskilda elevers intressen, förmågor och fria vilja, å ena sidan, och kompetensförsörjningsbehoven på arbetsmarknaden å andra sidan samt hur kan arbetet kring vägledningen utvecklas för att på bästa sätt tillgodose både individens intressen och arbetsmarknadens behov enligt studie- och yrkesvägledare i grundskolan? Utifrån undersökningsområdet har vi valt att använda kvalitativ metod. Det empiriska materialet har analyserats utifrån följande teoretiska utgångspunkter; STF, CIP-teorin och begreppet handlingshorisont. Huvudresultatet visar delvis på hur studie- och yrkesvägledare resonerar kring eventuella målkonflikter, där flertalet informanter upplever att målkonflikter förekommer i det dagliga vägledningsarbetet samt att individens behov i dagsläget är det som främst sätts i fokus. Resultatet visar även på att det finns en del förbättringspotential gällande målkonflikterna såsom brister i den vida vägledningen, avsaknad av studie- och yrkesvägledning i lägre åldrar samt brist på engegemang från och samverkan med näringslivet, kommuner och regioner.

Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform går nästan alla ungdomar vidare till ett gymnasieprogram, dock visar forskning att en stor andel elever inte fullföljer sina studier och hoppar av skolan. Detta leder till stora samhällskostnader, men framförallt utmaningar för individer som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av att man saknar formella kvalifikationer och riskerar därmed att bli långtidsarbetslös, utveckla osunda livsmönster och dålig hälsa. Det ställer höga krav på skolan som organisation att arbeta förebyggande genom att erbjuda individ- och organisations inriktade insatser. I de insatserna ingår även en kvalitativ och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att säkerställa att eleven kan göra välgrundade studie- och karriärval. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka påverkansfaktorer som leder till att individer väljer att avsluta sina gymnasiestudier, och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har för att arbeta förebyggande, baserat på de organisatoriska förutsättningarna som skolan erbjuder. Detta genomförs med intervjuer baserade på uppsatsens övergripande frågeställningar: Vilka orsaker upplever studie-och yrkesvägledare är de främsta faktorerna till avhopp i gymnasiet och vilka organisatoriska förutsättningar behöver studie- och yrkesvägledare i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande? Det empiriska materialet analyseras med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development och organiseringsperspektivet. Analysen visar att elever som befinner sig i riskzon eller redan hoppat av gymnasiet har haft svårigheter i skolan sedan tidigare, som påverkat deras självkänsla och prestation. Eleven influeras av olika faktorer som både är individuella och strukturella, vilket påverkar deras val av studier och möjligheter. Studie- och yrkesvägledaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet, dessvärre anser studiens informanter att de inte alltid har de rätta förutsättningarna för at

När det kommunala aktivitetsansvaret lagstiftades 2015 fick kommunerna som krav att se till att unga mellan 16-19 år som varken arbetar eller studerar blir erbjudna lämpliga insatser. Det framkommer dock inte hur insatserna avser att stötta ungdomarna mot sysselsättning. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur studie- och yrkesvägledare inom kommunalt aktivitetsansvar arbetar med ungdomarna samt på vilket sätt insatserna gynnar ungdomarnas återgång till sysselsättning. Frågeställningar som besvaras är: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att kunna stödja och motivera ungdomarna inom kommunalt aktivitetsansvar? På vilket sätt anser studie- och yrkesvägledare inom kommunalt aktivitetsansvar att insatserna hjälper ungdomarna tillbaka till studier? Vad anser studie- och yrkesvägledare att det finns för utvecklingspotential i de insatser som finns i syfte att stödja och motivera ungdomarna mot studier, arbete eller annan sysselsättning? Till studien tillämpades en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom kommunalt aktivitetsansvar. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av teorin Careership och begreppet upplevd självförmåga. Det visar sig i studien att det relationsskapande arbetet spelar stor roll för att kunna arbeta med ungdomarna utifrån deras förutsättningar och behov. Insatserna syftar även till att ge ungdomar verktyg och färdigheter att hantera utmaningar samt bidra till insikter som kan stärka ungdomars tro på sin egen förmåga. Det betonas dock att insatserna behöver utökas för att tillgodose de ungas individuella behov.

Syftet med denna studie var att undersöka yrkesverksamma studie- och yrkesvägledares uppfattningar av vägledning i låg- och/eller mellanstadiet. Forskningsfrågorna handlar om vilken betydelse vägledarna upplever att vägledning i yngre åldrar har för elevernas framtida studie- och yrkesval samt vad vägledare som arbetar med vägledning i yngre åldrar tror att tidig vägledning har för effekter på samhället. För att svara på våra frågor har en kvalitativ metod använts där 8 yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare har intervjuats. Genom Gottfredsons Theory of Circumscription and Compromise samt CIP- teorin har det blivit möjligt att analysera det insamlade materialet. Resultatet visar att yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med studie- och yrkesvägledning i låg- och/eller mellanstadiet ser ett stort värde i insatsen.

Syftet med studien är att undersöka hur individer upplever den frivilliga omställningsprocessen. För att besvara syftet genomförs kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Respondenterna upplever sin omställningsprocess som tillfälligheter och möjligheter, begränsningar och hinder samt framtidstro. Skälen som anges tematiseras utifrån livspusslet, flykt och självförverkligande. Respondenterna beskriver och reflekterar vidare om det stöd de haft och behövt under omställningsprocessen. Resultatet analyseras mot teorierna, planned happenstance, life-span och sociodynamisk vägledning, för att öka vår förståelse kring hur respondenterna påverkas och hanterar den frivilliga omställningen. I och med den föränderliga arbetsmarknaden ökar omställningsprocesser i samhället vilket innebär att behovet av vägledning ökar. Resultatet i vår studie visar dock att det finns stor okunskap kring vad studie- och yrkesvägledning innebär. Vi avslutar studien med att ställa oss frågan; vart vänder man sig om man varken är arbetslös eller student?, The purpose of the study is to examine how individuals experience the voluntary career changeprocess. To answer the purpose, qualitative interviews are conducted with eight respondents. The respondents experience their voluntary career change process as happenstances and opportunities, limitations and obstacles, and faith in the future. The reasons given are thematicized based on the life challenges, flight and self-realisation. The respondents describe and reflect further on the support they had and needed during the career change process. The results are analysed against the theories of planned happenstance, life-span and sociodynamic counselling to increase our understanding of how the respondents are affected and manage the voluntary career change. With the changing labour market, career change processes in society increase, which means that the need for guidance increases. However, the results of our study show that there is great ignorance about the means of guidance counsellors. We conclude the study by asking the question, where do you turn if you are neither unemployed nor a student?

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver det förebyggandearbetet med barn och unga som riskerar att hamna i en gängkriminell kontext. För att få en djupare förståelse för problematiken och de arbetsmetoder som tillämpas för att stödja elever i riskzonen förgängkriminalitet, utgår studien från en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som är verksamma på grundskolor i utsatta områden. Resultaten från studien visar att en central del av det förebyggande arbetet sker i form av samverkan med skolans elevhälsoteam, polis, socialtjänst och övriga aktörer inom det samverkande fältet. En viktig slutsats är att en stor del av arbetet utgår från ett relationsfrämjande förhållningssätt. Vidare är deras upplevelse att vägledningsinsatser spelar en betydande roll för att främja framtidstro hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i en gängkriminell kontext. Tidiga vägledningsinsatser, upplevsdärför vara av betydelse redan i lägre åldrar. Genom att stärka elevers självförmåga, självkänsla och vidga deras handlingshorisont inför framtida val, kan detta få en förebyggande effekt. Detta arbete försvåras dock på grund av bristande förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete som tenderar att dels, i vissa fall, stagnera och dels leda till att arbetet istället får ett fokus på att möta det behov som är mest akut., The purpose of this study is to examine how study and career counselors describe preventive work with children and adolescents at risk of becoming involved in gang-related activities. To gain a deeper understanding of the issues and the methods applied to support students at risk of gang involvement, the study adopts a qualitative approach, collecting empirical data through semi-structured interviews with eight study and career counselors working in compulsory schools in vulnerable areas. The results of the study show that a central part of the preventive work is carried out through collaboration with the school’s student welfare team, police, social services, and other actors in the collaborative field. An important conclusion is that a significant part of the work is based on a relationship-building approach. Furthermore, their experience is that career counselor’s interventions play a significant role in promoting hope for the future among students at risk of involvement in gang-related activities. Early career counselor’s interventions are therefore perceived to be important even at younger ages. By strengthening students’ self-efficacy, self-esteem, and broadening their horizon of action, this can have a preventive effect. However, this work is challenged by the lack of conditions for long-term preventive work, which tends to, in some cases, stagnate and, in others, lead to a focus on meeting the most acute needs.

Denna studie söker förståelse för studie- och yrkesvägledares upplevelser av arbetet med att vidga perspektiv och att ge arbetsmarknadsinformation till elever på gymnasiala yrkesprogram samt vilka effekter detta arbete upplevs ha. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare i Sverige. Studie- och yrkesvägledarna upplever att perspektivvidgande vägledning är viktigt för eleverna. Detta då eleverna får möjlighet att se andra vägar. Möjligheten att välja och välja bort utbildnings- och yrkesmöjligheter upplever respondenterna leder till mer välgrundade val. Det finns en upplevd oro hos ett antal respondenter kring att låta nedvärderande till elevernas tilltänkta bransch som följd av perspektivvidgande vägledning. Detta påverkar i viss mån hur studie- och yrkesvägledarna arbetar med perspektivvidgning och uttrycker sig till eleverna. Arbetet med arbetsmarknadsinformation varierar mellan respondenterna men upplevs som viktigt för elevernas kontakt med arbetslivet och kunskap om arbetsmarknadens förändringar. Arbetsförlagt lärande (APL) samt yrkeslärarnas kunskaper inom elevernas tilltänkta branscher upplevs betydelsefulla. Studie- och yrkesvägledarna ger framför allt arbetsmarknadsinformation mot andra branscher och yrken om intresset finns för detta., This study seeks a deeper understanding of how guidance counselors experience the work with perspective broadening, giving information about the labor market and what effects those might have on students in upper secondary vocational education. This will be achieved through qualitative interviews with eight guidance counselors in Sweden. The guidance counselors experience that perspective-broadening counseling is important for the students. It opens up alternative routes. The ability to choose a path within studies and jobs leads to better career choices. There was a concern among the respondents about sounding derogatory to the students' chosen industry as a result of perspective-broadening guidance. To some extent, this affects how the guidance counselors work with broadening perspectives and express themselves to students. The work with labor market information varies between the respondents but is perceived as important for students' contact with working life and knowledge of changes in the labor market. Work-based learning (practice) and the vocational teachers' knowledge of the students' intended industries are perceived as significant. The guidance counselors primarily provide labor market information on other industries if there is interest in this.

Society, including the education system and labor market, is constantly evolving, placing demands on career counselors to continuously develop their skills and stay up to date with these changes. Previous research has relatively little information on how career counselors in Sweden themselves experience professional development. Hence, the purpose of this study is to explore the experiences of professional development among career counselors in municipal primary and secondary schools. The study adopts a qualitative approach through interviews with six practicing career counselors. To investigate the purpose, two research questions have been formulated: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of themselves and their colleagues on their professional development? And: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of external factors on their professional development? The empirical data has been analyzed using Illeris' formula of competence and Patton and McMahon's STF-model. The analysis reveals that career counselors have a natural or acquired curiosity to learn more things. It was found that career counselors receive the greatest support and can discuss questions about new relevant professional development within their network. The analysis also indicates that career counselors may need more guidance from policymakers regarding their professional development to maintain a high quality., Samhället, inklusive skola och arbetsmarknad, är i ständig förändring vilket ställer krav på studie- och yrkesvägledare att kompetensutveckla sig och att hålla sig ajour med dessa förändringar. I tidigare forskning finns det relativt lite forskat på hur studie- och yrkesvägledare i Sverige själva upplever kompetensutveckling. Därifrån kommer syftet med denna studie; att utforska vilka upplevelser av kompetensutveckling studie- och yrkesvägledare har inom kommunal grund- och gymnasieskola. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av sex verksamma studie- och yrkesvägledare. För att undersöka syftet har det formulerats två forskningsfrågor; hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att de själva och deras kollegor påverkar deras kompetensutveckling? Samt: Hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att externa faktorer påverkar deras kompetensutveckling? Genom Illeris kompetensformel och Patton och McMahons STF-modell har empirin analyserats. I analysen framkommer det att studie- och yrkesvägledare har en naturlig eller inlärd nyfikenhet att lära sig fler saker. Det visade sig att studie- och yrkesvägledare har störst stöd och kan bolla frågor kring ny relevant kompetensutveckling via sitt nätverk. Analysen visade även att studie- och yrkesvägledare kan behöva en större styrning från politiker gällande deras kompetensutveckling för att hålla en hög kvalitet.

Studie- och yrkesvägledning i skolan brukar benämnas både som vid och snäv. Den vida bemärkelsen, som är i fokus i den här studien, innebär all verksamhet som bidrar till att eleverna får kunskap och färdigheter för att kunna göra val, som till exempel att utveckla sin självkännedom, lära sig om mer om arbetslivet och utbildningar eller att göra studiebesök. Ända sedan 1940-talet har det funnits en ambition att studie- och yrkesvägledningen ska vara hela skolans ansvar, men i praktiken har det aldrig riktigt sett ut så. Syftet med studien är att med utgångspunkt i styrdokumenten undersöka hur några lärare och studie- och yrkesvägledare på högstadieskolor a) tolkar intentionerna med studie- och yrkes-vägledningsuppdraget i den vida bemärkelsen och b) hur de beskriver att vägledningsuppdraget iscensätts. Studien teoretiska utgångspunkt utgår från en socialkonstruktivistisk ansats, läroplansteori samt begreppet svårbemästrade problem. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med sex grundskollärare och tre studie- och yrkesvägledare. Studiens resultat visar att det är viktigt att studie- och yrkesvägledning ses som hela skolans ansvar, men även att det är ett svårbemästrat problem med de konsekvenser som detta ger upphov till. Slutsatser som kan dras är att styrdokumenten inte uppfattas vara tillräckligt tydligt utformade, att lärare och rektorer inte känner till tillräckligt mycket kring studie- och yrkesväglednings innehåll, att de saknar utbildning inom dessa områden samt att förutsättningar på de olika skolorna ser olika ut. Ytterligare en slutsats är att det inte finns någon generell lösning på hur man kan hantera studie- och yrkesvägledningen i den vida bemärkelsen, som ett svårbemästrat problem, eftersom olika elever behöver olika mycket stöd. En annan slutsats är att styrdokument iscensätts olika i olika klassrum, eftersom olika lärare tolkar dessa olika samt att eleverna i varje klass är olika.

Etableringsreformen ger Arbetsförmedlingen ett ansvarsfullt uppdrag där ständiga innovationer syftar till att effektivisera arbetsförmedlarnas arbete med nyanlända. Problematiken kopplas till arbetsförmedlarnas handlingsutrymme i vägledningsarbetet som avgränsas på grund av en rad olika administrativa arbetsuppgifter samt det stora antalet klienter. Syftet blir att utforska hur arbetsförmedlare arbetar med den här målgruppen där avgränsningen omfattas av två huvudbegrepp, mångkulturalism och mångkulturell vägledning. Således utformas undersökningens frågeställning kring arbetsförmedlarnas reflektion kring mångkulturalism samt deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning i samtal med nyanlända.Data har samlats in via intervju av åtta arbetsförmedlare, verksamma inom etableringsprogrammet. Empiriskt material tolkas i delanalyser av teman som rör mångkulturalism och mångkulturell vägledning, med användning av flera olika teoretiska referenser, inklusive sociologisk teori som Careership. Slutsatsen blir att arbetsförmedlarnas förståelse kring mångkulturalism kopplas till den positiva effekten av invandringen i form av en främjad arbetsmarknad samt social och kulturell samhällsutveckling där deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning begränsas av rollen som förmedlare samt arbetserfarenheten med målgruppen.

This article analyses the significance of recognition in career guidance counselling for newly arrived migrant youth. In line with the sociology of Herbert Blumer, the concept of recognition is employed as a sensitizing concept. In the article, several different aspects of recognition are highlighted, as recognition of prior learning, competencies, and experiences; educational and vocational aspirations; norms and values; the prospect of individual development, and the recognition of harsh and therefore noteworthy conditions for living. The study is based on an analysis of qualitative data from semi-structured interviews with fourteen career guidance counsellors that meet newly arrived migrants in the course of their daily work. The analysis draws attention to the fact that opportunities for development, as well as the recognition of particularly difficult and thus noteworthy life circumstances, are usually acknowledged without more extensive objections, but that the recognition of previously established knowledge, skills and experiences, study and career aspirations as well as norms and values can, according to the interviewees, lead to goal conflicts in study and career counselling work (although the relevance of a recognition approach is generally emphasised).

Att komma vidare: Unga utqan fullständig grundskola och stödet för att finna framtidsvägar i olika lokala kontexter. Vetenskapsrådet 2017-03591

Som en konsekvens av, och i linje med, den nya arbetslinjen som växte fram i början av det nya milleniet blev utgångspunkten för kombinationsutbildning att nyanländas etablering i samhället och på arbetsmarknaden ska öka. Utbildningsformen har således en tydlig koppling till arbetsmarknaden. Att göra ett väl övervägt studie- och yrkesval kräver en god kunskap om arbetsmarknaden, vilket kan tillgodoses genom generell vägledning och arbetsmarknadsorientering.I denna studie har vi undersökt vägledningens roll i kombinationsutbildning. En slutsats är att en fungerande och hållbar vägledning kräver organisatoriska förutsättningar och en genomtänkt styrning. Den generella vägledningen bygger på en samverkan mellan olika yrkesgrupper, men även samverkan måste få organisatoriska förutsättningar och rätt styrning. Det kan handla om att strategiska dokument formuleras av kommunledningen (SYV-plan), att yrkesvägledarna placeras tillsammans med den pedagogiska verksamheten, eller att olika yrkesgrupper får i uppdrag att tillsammans utveckla moment med inriktning arbetslivsorientering och generell vägledning.

Vår studie behandlar motiverande arbetsmetoder inom Kriminalvården utifrån tre olika professioner;frivårdare, kriminalvårdare och studie- och yrkesvägledare. Vi har fått tagit del av de metoder somanvänds inom programstruktur samt vad som anses motiverade i en allmän kontext. I resultatdelenredovisar vi den empiri, alltså det material, som vi inhämtat från våra kvalitativa intervjuer.Resultatdelen struktureras upp genom att först redovisa vår empiri utifrån vardera frågeställning somvi grundar vår studie på, och sedan delger vi vår analys av materialet. Denna struktur skeråterkommande efter varje frågeställning, utom den tredje frågeställningen. Den har vi valt att redovisalite annorlunda, då vi i den frågeställningen knyter ihop arbetet som en sammanfattning av resultat ochanalys, som ska ge svar på syfte och forskningsfrågor. Vi avslutar sedan vår uppsats med endiskussionsdel där vi redovisar vår slutsats av studien., Our study deals with motivating work methods within the Correctional Service based on threedifferent professions; parole officers, correctional officers and study and career guidance counselors.We have learned about the methods used within program structure and what is considered motivatingin a general context. In the results part, we report the empiricism, i.e. the material, that we obtainedfrom our qualitative interviews. The results part is structured by first presenting our empiricism basedon each issue on which we base our study, and then we share our analysis of the material. Thisstructure occurs repeatedly after each question, except for the third question. We have chosen to reportit a little differently, as in that question we tie together the work as a summary of results and analysis,which will provide answers to purpose and research questions. We then conclude our thesis with adiscussion section where we present our conclusion of the study.

Ungdomsbrottslighet är ett utbrett problem i Sverige och tendenser till involvering i kriminella aktiviteter går att urskilja redan i ung ålder. Det här ger skolans verksamhet en specifik roll i identifieringsarbetet av dessa ungdomar. Syftet med denna studie är av denna anledning att analysera hur verksamma studie- och yrkesvägledare arbetar med ungdomar som visar tendenser för kriminellt agerande. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare, och följande frågeställningar har besvarats: “Hur identifierar studie- och yrkesvägledare ungdomar som visar tendens att hamna i gängkriminalitet?” och "På vilket sätt arbetar studie- och yrkesvägledare med (snäv och vid) vägledning gentemot dessa ungdomar?”. För att analysera resultatet har huvudsakligen Scheffs relationistiska teori använts och denna har kompletterats med begreppet self-efficacy. Resultatet visar att respondenterna anser att den viktigaste faktorn när det gäller att arbeta med denna ungdomsgrupp är att fokusera på att bygga och bevara trygga och förtroendefulla relationer. Identifieringsarbetet av ungdomars kriminella tendenser är stor del av studie- ochyrkesvägledarnas tillvägagångssätt att uppmärksamma socialt avvikande beteende. Slutsatsen är att ett relations- och förtroendeskapande förhållningssätt är särskilt fördelaktigt i arbetet med elever som visar tendenser för att ingå i kriminella aktiviteter. Särskilt fokus riktas även till att arbeta med att stärka den individuella självtilltron (self-efficacy).

Anställningsbarhet är ett begrepp som berör alla som är eller vill vara på arbetsmarknaden. Trots det finns det ingen samstämmig bild av vad anställningsbarhet är och hur man ökar sina chanser att få ett jobb. Den här studien syftar till att öka kunskapen kring hur studie- och yrkesvägledare definierar anställningsbarhet samt hur de arbetar för att hjälpa individer bli mer anställningsbara. Genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys intervjuades sju studie- och yrkesvägledare. Resultatet tog upp ett tema utifrån formella kompetenser deltagarna beskrev, vilket kan sammanfattas i hårda kompetenser, exempelvis utbildning, körkort, språkkunskaper och tidigare arbetslivserfarenheter. Därefter framfördes fem andra teman baserade på karriärteorin Planned Happenstance: nyfikenhet, optimism, flexibilitet, ihärdighet och risktagande. Dessa fem teman kopplade till anställningsbarhet kan beskrivas som mjuka kompetenser som kan öka chansen att få ett jobb och även kunna behålla det. Vidare var vägledarna inte helt överens om vad anställningsbarhet innebar. Några menade att alla i viss mån är anställningsbara, andra lyfte att det handlade om att vara attraktiv för arbetsgivare och ytterligare några ansåg att det handlade om att matcha rätt person till rätt jobb. Vägledarna hade som strategi att använda sig av ett kartläggningssamtal, motiverande samtal och informerande samtal för att hjälpa individerna komma närmre en anställning. Idé till framtida forskning är att utföra studien utifrån någon annans perspektiv, exempelvis arbetsgivare eller arbetssökande.

Just nu sker ett generationsskifte på arbetsmarknaden där Generation Zero nu etablerar sig. Arbetstagare och arbetsgivare har svårt att nå ut till varandra, vilket resulterar i rekryteringsproblematik. Därefter har många unga börjat ifrågasätta kopplingen mellan arbete och självförverkligande. Vår förhoppning är därför att studien ska bidra med kunskap om Generation Zero:s värderingar för att den ska kunna agera kompetenshöjande för studie- och yrkesvägledare i mötet med arbetsmarknaden och Generation Zero. Detta innefattar aktuell kunskap om den föränderliga arbetsmarknaden och de generationer som befinner sig där. Exempelvis har Generation Zero vuxit upp med en självklar digitalisering där sociala medier gett dem möjlighet att påverka sin livssituation och omgivning men den har även fört med sig ökade prestationskrav.För att komma få tag i empiri har fokusgruppsintervjuer använts som metod med syftet om att skapa levande diskussioner som kan tematiseras och användas i analysen. Resultatet visar på att utveckling, meningsfullhet och ekonomisk trygghet är återkommande i diskussionerna och att gemenskap och sammanhang är en nyckelfaktor för att Generation Zero ska trivas på en arbetsplats. De kräver även en viss feedback och återkoppling från chefer och kollegor för att vilja stanna kvar. Studien visar att de vill ha en stor frihet i hur de fördelar sin arbetstid och vart arbetet utförs. Då brytpunkten mellan studie- och yrkeslivet för många inom generationen under coronapandemin, kan det vara en bidragande faktor till att de värderar trygghet i form av pengar. Vidare diskuteras hur detta kan komma att påverka arbetsmarknaden i framtiden följt av förslag på vidare forskning inom ämnet.

Uppemot en sjättedel av de som elever som gick ut grundskolan vårterminen 2022 saknade behörighet till ett nationellt gymnasieprogram och fick istället söka sig till ett av de introduktionsprogram gymnasieskolan erbjuder. Av de elever som börjar intro-duktionsprogrammet är det mer än hälften som stannar längre än ett år för att bli behöriga till ett nationellt program. Syftet med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med elever på introduktionsprogrammen och elevens upplevda självförmåga. Frågeställningarna lyfter vad ett skolmisslyckande är enligt studie- och yrkesvägledaren, hur studie- och yrkesvägledaren tolkar elevens upplevda självförmåga samt vilka metoder eller arbetssätt studie- och yrkesvägledaren använder sig av i arbetet med elever på introduktions-programmen. Studien använder sig av en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare som arbetar på introduktionsprogrammen har intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt för att tolka empirin används karriärteorin Social Cognitive Career Theory och de bärande begreppen: self-efficacy, outcome expectations och personal goals. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna arbetar relationsbyggande och därifrån stöttar eleven mot måluppfyllelse. Det visar även på att det finns en diskrepans mellan elevens upplevda självförmåga och den faktiska förmågan när det kommer till studier.

Skolmotgångar och skolavhopp har länge varit ett stort bekymmer i den svenska skolan. I det här examensarbetet finns två syften. Det första är att synliggöra vilka faktorer som studie- och yrkesvägledare menar ligger till grund för ofullständiga studier. Det andra syftet är att belysa hur studie- och yrkesvägledare arbetar för att motivera elever med tidigare skolmotgångar. Frågeställningarna som använts för att nå ett svar är: Vilka faktorer påverkar individers sannolikhet till att fullfölja studier enligt studie- och yrkesvägledare? På vilket vis arbetar studie- och yrkesvägledare med att motivera elever som haft tidigare motgångar i sina studier? För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod använts där sex verksamma studie- och yrkesvägledare intervjuades. Svaren på intervjuerna analyserades genom de teoretiska begreppen Autonomi, samhörighet, kompetens, habitus och brytpunkter. Resultatet av studien visade på att studie- och yrkesvägledare upplever att socioekonomiska faktorer, däribland segregation direkt kan påverka elevers chanser att fullfölja studierna. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledare upplever individuella faktorer med funktionsvariationer och en tidigare missanpassad skolgång som direkta påverkansfaktorer. Resultatet visade även att studie- och yrkesvägledare anser att individuellt anpassade delmål fungerar bäst när de motiverar elever som tidigare gått igenom skolmotgångar.

Den svenska arbetsmarknaden är starkt könssegregerad vilket bidrar till konsekvenser på individ- och organisationsnivå såväl som samhällsnivå. I skolans uppdrag att arbeta för att elevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet kan studie- och yrkesvägledare med sin kompetens vara en särskild resurs. Granskningar visar dock att få huvudmän och rektorer prioriterar tidig och kontinuerlig vägledning vilket bidrar till att elever generellt inte hinner tillgodoses fullgod valkompetens. Studien ämnar att genom kvalitativ metod undersöka studie- och yrkesvägledares bidrag till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet. Frågeställningarna lyder: Hur arbetar studie- och yrkesvägledare för att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte ska begränsas av könstillhörighet? samt Hur bedömer studie- och yrkesvägledare om deras arbete bidrar till att låg- och mellanstadieelevers studie- och yrkesval inte begränsas av könstillhörighet? Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar med låg- och mellanstadieelever. Som teoretisk utgångspunkt för analys av empirin har Gottfredsons teori och normkritisk pedagogik enligt Björkmans definition applicerats. Resultatet visar att eleverna vägleds olika till följd av att informanternas personliga tolkningar av genusmedveten vägledning får stort utrymme då de inte tillgodoses tillräckliga förutsättningar för att likvärdigt genomföra och utvärdera uppdraget.

Forskning visar att normer och strukturer har stor påverkan på könsbundna studie- och yrkesval för elever inför gymnasievalet. Genom en kvalitativ metod har vi intervjuat sju studie- och yrkesvägledare på högstadiet, med syftet att undersöka vilka möjligheter och begränsningar de har i sitt arbete med att förbereda högstadieelever inför gymnasievalet. Vi ville även få en förståelse för hur de resonerar kring sitt ansvar att förebygga könstraditionella val av utbildning. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Gottfredsons teori Theory of Circumscription, Compromise and self-concept, Egan samtals modell The Skilled Helper och Björkmans normkritiska pedagogik samt kompetensutvecklingsspiralen för att beskriva skolans arbetssätt utifrån normkritisk pedagogik. Resultatet av studien visar att informanterna känner sig begränsade på grund av bristande organisation och fördelning av ansvaret för vägledningsarbetet. Den tidigare forskningen styrker att studie- och yrkesvägledningen har stor betydelse för att motverka att elevernas val inte ska begränsas av könstillhörighet samt av familj och vänners påverkan. Informanterna beskriver att de begränsas av att eleverna inte är mottagliga då de redan har hunnit sätta sina normer i högstadiet. De poängterar därför att vägledningen bör initieras redan från tidig ålder och att detta är en del av hela skolans ansvar.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå sjundeklassares upplevelser av sin skolgång. Mer specifikt vill vi veta mer om deras motivation att engagera sig i sina studier samt få en förståelse för de variationerna av studiemotivation som finns bland elever i årskurs 7. Vi har intervjuat elever som går i årskurs 7 på tre olika skolor i Mellansverige om hur de ser på sin skolgång och vad som motiverar dem samt vad som gör att de inte känner sig studiemotiverade. Utifrån tidigare forskning har vi använt oss av fem teman som grund för våra gruppintervjuer. Med hjälp av faktorer som Boström och Bostedt (2022) kommit fram till som viktiga för elevers studiemotivation och Ryans & Decis (2000) motivationsteorin self-determination theory har vi analyserat vår empiri. Studiens resultat bygger på en beskrivning av elevernas upplevelse av att börja högstadiet och det gemensamma är att alla elever tycker det är roligt, oavsett vilken motivationsnivå de befinner sig på. Den faktor som framträder som viktigast i studiens resultat är relationsskapande mellan elev och lärare. För de elever som är amotiverade och som drivs av yttre motivation, med regleringen yttre kontroll, har inte någon bra relation till sina lärare och de elever som var mer studiemotiverade upplever sina lärare som snälla och tycker att lärarna bryr sig om dem. Med stöd av denna studie får studie- och yrkesvägledare en förståelse för hur studiemotivation kan påverkas av olika faktorer och genom att kartlägga elevernas motivationsnivå kan studie- och yrkesvägledare anpassa sin vägledning utifrån elevens behov., The purpose of this study is to describe and understand seventh graders' experiences of their schooling. More specifically, we want to know more about their motivation to get involved in their studies and gain an understanding of the variations in study motivation that exist among students in year 7. We have interviewed students who are in year 7 at three different schools in Central Sweden about how they look at their schooling and what motivates them and what makes them not feel motivated to study. Based on previous research, we have used five themes as a basis for our group interviews. With the help of factors that Boström and Bostedt (2022) found to be important for students' study motivation and Ryans & Deci's (2000) motivational theory self-determination theory, we have analysed our empirical evidence. The results of the study are based on a description of the students' experience of starting upper secondary school and the commonality is that all students find it fun, regardless of their level of motivation. The factor that emerges as most important in the study's results is relationship building between student and teacher. For the students who are amotivated and driven by external motivation, with the regulation external control, do not have a good relationship with their teachers and the students who are more motivated to study perceive their teachers as kind and think that the teachers care about them. With the support of this study, study and career guidancegain an understanding of how study motivation can be affected by various factors and by mapping the students' motivation level, study and career guidance can adapt their guidance based on the student's needs.

Syftet med denna studie är att bidra till en djupare förståelse för hur människor känslomässigtpåverkas av och hanterar påtvingade omställningar under karriären. Detta är ur ett studie- ochyrkesvägledningsperspektiv en viktig fråga eftersom dagens föränderliga arbetsmarknad och fokus pålivslångt lärande innebär att vägledare sannolikt kommer att arbeta alltmer med en målgrupp i olikaformer av karriäromställning. Sju personer med stora erfarenheter av omställningar har intervjuats, ochi analysen studeras resultaten utifrån flera perspektiv med hjälp av dels teorier om grundläggandekänslor och teorier om kris, sorg och utveckling, dels karriärvägledningsteorin Planned Happenstance.I resultatet finns ett flertal empiriska exempel på vilka reaktioner och förhållningssätt som påtvingadomställning kan leda till, och med en djupare förståelse för dessa kan vägledare få en viktigpedagogisk roll i mötet med klienter i omställning., The aim of the study is to contribute to a deeper understanding of how people are emotionally affectedby, and manage, work transitions that have been forced upon them in their professional life. From theperspective of guidance counsellors, this is an important question, given that the current labour marketis in flux, and given the fact that the focus on ‘life-long learning’ means that counsellors will in alllikelihood find themselves working increasingly with people at various points in career transition.Seven individuals with considerable experience of such work transitions have been interviewed. In theanalysis, the results have been studied from different perspectives based on theories of basic emotions,theories of crisis, sorrow and development and the Planned Happenstance career theory. The resultscontain several examples of reactions and approaches that involuntary work transitions can lead to.With a deeper understanding of these, counsellors can acquire an important pedagogical role in theirinteractions with clients dealing with career transition.

Syftet med den här studien var att undersöka hur studie- och yrkesvägledning och normalitet, kopplat till olika grupper, framställs i läroplanerna, samt hur det kan påverka gruppernas likvärdiga möjligheter till studier och arbetsliv. En tidsseriestudie av läroplanerna för gymnasiesärskolan och gymnasieskolan mellan åren 1970-2013, gjordes utifrån en diskursanalytisk ansats, och resultatet analyserades utifrån en cripteoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att det förekommer skillnader mellan läroplanerna gällande framställningen av studie- och yrkesvägledningen och eleverna, både mellan skolformerna och över tid. Slutsatsen blev med grund i detta att olika grupper skapas i läroplanerna, utifrån normalitetsbegreppet. Kunskap om hur normer kan skapas i läroplaner är viktigt för att vi som vägledare ska kunna arbeta normbrytande och utforma en likvärdig vägledning., The purpose of this study was to investigate how study and career guidance and normality, linked to different groups, are presented in the curriculums, as well as how this can affect the groups' equal opportunities for studies and working life. A time series study of the curriculums for the upper secondary special school and the upper secondary school between the years 1970-2013 was done based on a discourse analytic approach, and the result was analyzed with a criptheoretical point of view. The result shows that there were differences between the curriculums regarding the presentation of the study and career guidance and the students, both between the school forms and over time. The conclusion was that different groups are created in the curriculums, based on the concept of normality. Knowledge of how norms can be created in curriculums is important for us as guidance counselors to be able to work with breaking norms and to be able provide equivalent study and career guidance.

Där emellan raderna, där finns den. En osynlig barriär som gör det svårt för vissa, lätt förandra. Det är grunden i vårt syfte i denna uppsats. Den osynliga barriären – normer somuppfattas som begränsande för individer samt den kritik som lyfts mot normer och dessbegränsningar. Vi tillämpar en analysmodell vars syfte är att kritiskt granska, förståproblembilden bakom representationen av problemen som är underförstådda i styrmedel. Vihar utfört en dokumentstudie där vi har kritiskt granskat Skolverkets allmänna råd - arbetemed studie- och yrkesvägledning (2013) med hjälp av Bacchis (2009) teori och metod“What’s the problem represented to be”. Syftet är att undersöka på vilket sätt Skolverkets allmännaråd- arbete med studie och yrkesvägledning (2013) representerar norm och normkritik samt vilkadilemman som uppstår i representationen. Genom att anamma ett konstruktivistiskt ochnormkritiskt perspektiv försöker vi att förstå representationen av norm och normkritik och vadsom händer där emellan. Mellan raderna., In between the lines, there it is. An invisible barrier that makes it difficult for some, easy forothers. That is the basis of our purpose in this paper. The invisible barrier – norms that areperceived as limiting for individuals. And the criticism leveled against norms and theirlimitations. We apply an analysis model whose purpose is to critically examine, understandthe problem picture behind the representation of the problems that are implicit in policydocuments. We have carried out a document study in which we have critically reviewed theSkolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) using Bacchi's(2009) theory and method "What's the problem represented to be". The purpose is to examinein what way Skolverkets allmänna råd - arbete med studie- och yrkesvägledning (2013)represents norms and norm criticism and which dilemmas arise in the representation. Byadopting a constructivist and norm-critical perspective, we try to understand therepresentation of norms and norm criticism and what happens in between. Between the lines.

Att fatta beslut om utbildning och arbete och planera sin framtid är inte lätt för någon och i synnerhet inte för nyanlända elever som befinner sig i ett nytt samhälleligt sammanhang. För många blir de individuella vägledningssamtalen med en studie- och yrkesvägledare en viktig nyckel för att kunna planera framtiden men, det är fler i skolan som har nycklar till deras framtid. Forskning och erfarenhet understryker vikten av att skolan ger nyanlända elever goda förutsättningar att orientera sig vad gäller utbildning och arbetsliv och att det arbetet måste vara hela skolans angelägenhet. Skolan behöver bidra med undervisning som stödjer nyanlända elevers lärande om dessa frågor så att studie- och yrkesvägledning inte utgörs av enstaka samtalstillfällen. Hur skolor arbetar med nyanlända elevers lärande om utbildning och arbetsliv är med andra ord en central fråga där yrkesgrupper som lärare och studiehandledare spelar en viktig roll. Studie- och yrkesvägledning är också en av nycklarna till livslångt lärande och nationell kompetensförsörjning. Syftet med denna artikel är att ge inspiration och väcka tankar om hur lärare och studiehandledare kan arbeta med och utveckla karriärlärande i undervisningen och på så sätt bidra till att ge nyanlända elever en god grund för deras studie- och yrkesval.

Studie- och yrkesvägledning syftar till att stödja människor att göra studie- och yrkesval och att hitta framkomliga vägar inom utbildning och arbetsliv. Vägledningen har en särskilt viktig funktion för inkluderingen av nyanlända i det svenska samhället. Grundboken Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid behandlar utmaningar, möjligheter och överväganden som aktualiseras i mötet mellan vägledare och nyanlända vägledningssökande. Den belyser begrepp och fenomen som är viktiga för förståelse av hur migration kan påverka människors möjligheter inom utbildning och arbetsliv, som inkludering och exkludering, frågor om makt och erkännande samt erfarenhet av flykt och uppbrott. Områden som vägledningssamtal och mångkulturell vägledning introduceras och olika kommunikativa utmaningar som kan uppstå i vägledningssamtal med nyanlända belyses. Boken beskriver även konkreta metoder och strategier som kan användas i ett vägledningssamtals olika faser med exempel från aktuell forskning. Studie- och yrkesvägledning i migrationens tid vänder sig främst till studerande på studie- och yrkesvägledarutbildningen och verksamma studie- och yrkesvägledare, men även till andra yrkesgrupper som möter nyanlända och har en vägledande funktion i sitt yrke.

Elevstressen i den svenska högstadieskolan har ökat under en längre tid, vilket kan få en rad konsekvenser. Genom vägledning kan bland annat studie- och yrkesvägledare samt lärare underlätta för de stressade eleverna. Studiens syfte är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares samt lärares perspektiv på elevstress och vägledning i grundskolans högstadium. Studien vill även bidra med kunskap om hur stressen kan påverka studieval, samt få förståelse för vilka bakomliggande faktorer som bidrar till den ökade elevstressen i skolan. Med hjälp av styrdokument, skollagen och tidigare forskning presenteras de begrepp och faktorer som kan ligga bakom den ökade elevstressen. Utifrån tidigare forskning förklaras även hur vägledning kan användas för att stötta eleverna. Studien bygger på en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via semi-strukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt lärare. Resultatet som framkom var att stressen i skolan ökat. Resultatet visar att informanterna märker av den ökade elevstressen och ser olika bakomliggande faktorer till ökningen. De ser även alternativ till hur vägledningen kan gå till i en stressad skolmiljö. Vidare forskning behövs om hur vägledning kan användas i den alltmer stressade skolmiljön och vilka konsekvenser stressen kan få för framtida studie- och yrkesval.

Lärlingsutbildning är nära anknuten till arbetsmarknaden, fokuserar på praktiskt lärande och ställer höga krav på eleverna. Studie- och yrkesvägledning är effektivt men outforskat inom lärlingsutbildning på gymnasiet. Syftet med studien att utforska hur studie- och yrkesvägledning bedrivs inom lärlingsutbildning på gymnasieskolan. Med en kvalitativ ansats har nio studie- och yrkesvägledare inom lärlingsutbildning på gymnasiet intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Genom tematisk innehållsanalys har ett flertal teman utvecklats som beskriver vägledningsbehov, vägledningens upplägg och utmaningar inom lärlingsutbildning. Utbildningens särskilda upplägg innebär andra förutsättningar som kan skapa andra behov än inom skolförlagda gymnasieutbildningar. Fördelarna med lärlingsutbildning och arbetslivsanknytningen skulle kunna användas för att utveckla studie- och yrkesvägledningen inom utbildningen. Arbetsfördelningen mellan studie- och yrkesvägledare och yrkeslärare väcker intresse på grund av yrkeslärarnas centrala roll i studie- och yrkesvägledningen. Lärlingselever mognar snabbare men behöver stöd i utvecklingsprocessen. Felinformation, felval och elevgruppens sammansättning är utmaningar inom lärlingsutbildningen som samverkar. Trots utmaningar inom elevgruppen finns indikationer på att lärlingsupplägget kan gynna vissa elever.

De allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning belyser att rektorer har en stor del av ansvaret för arbetet med studie- och yrkesvägledning i skolan. De har det yttersta ansvaret att se till att elever får sitt behov av vägledning uppfyllt. Studie- och yrkesvägledare uttrycker att det är svårt att driva frågor i ämnet på sina arbetsplatser och att de arbetar ensamma med att påvisa värdet i vägledning. Syftet med studien är att undersöka hur några rektorer i grund- och gymnasieskolor förhåller sig till och arbetar med studie- och yrkesvägledningen i sin verksamhet. Genom semistrukturerade intervjuer har studien samlat erfarenheter och åsikter från sju yrkesverksamma rektorer. De berättar om ansvaret i arbetet med studie- och yrkesvägledning, sin syn på vägledarens roll i skolan samt om hur de arbetar som ledare. Resultatet av den tematiska innehållsanalysen visar att rektorer är medvetna om sitt ansvar, men är osäkra på vägledarens kompetenser och arbetsuppgifter. Hur rektorns ledarskap påverkar verksamheten i stort diskuteras, eftersom rektorns ledarskap och inställning till sina ansvar är central på arbetsplatsen. Studien har visat rektorns sida av samarbetet mellan rektorer och vägledare. Framtida forskning om erfarenheter av samarbetet från båda sidorna skulle kunna ge en mer nyanserad bild av situationen.