Search

Through history it becomes possible to examine how societies in the past were structured and what has happened in the past. The school classroom is a common place to get knowledge and understanding of this subject through the history subject, which continually has to make changes to fit the standards of the multicultural society. The curriculum mentions an aim to develop the students’ historical consciousness, use of history and history culture which is stated to be an important part of the curriculum's purpose. The object of this overview is to examine and extend the understanding of the interaction between history culture and education by examining how teachers make their use of history culture to create meaningful teaching experiences for students and students' understanding of the subject through their history culture. By reviewing existing research about the problem area through different databases we have been led by the question “What does research say about the relationship between history culture and education?”. The research in this overview argues that both multiculturalism and interculturality are central themes in the interaction between history culture and education. The multicultural society affects both the school and the history subject and the need of developing the intercultural competence of students to meet the standards of the multicultural society is highlighted. The history subject is a meetingpoint for different history cultures which gives the students a chance to speak about their experiences and enrich the teaching. This on the other hand makes the risk of conflict higher since the students all have different history cultures and interpretations which affect their approach. This makes it important for teachers to be aware of the different perceptions of history and to create an inclusive teaching environment to reduce the possibilities for conflicts. Research made outside of Sweden emphasizes that by including students’ history culture in

Syfte: Den här undersökningen är utförd på en svensk högskola och syftar till att studera förhållanden mellan redovisningsstudenters inrapporterade etiska ställningstaganden och deras verkliga beteenden utifrån variablerna könstillhörighet, utbildningsnivå och ålder. Metod: Studien har utförts med en kvantitativ metod, där empiriinsamlingen har skett genom enkäter. Regressionsanalyser och bivariata korrelationsanalyser har utförts på insamlad data. Resultaten av analyserna har redovisats i form av text och tabeller. Urvalet för denna studie var 185 redovisningsstudenter som läste Externredovisning A eller Externredovisning C på Högskolan i Gävle. Av dessa besvarade 73 studenter alla frågor på enkäten. Resultat och slutsats: Kvinnlig könstillhörighet hade en statistisk signifikant påverkan på studenters etiska ställningstaganden. Dock var könstillhörighet inte lika signifikant när det kom till verkligt etiskt beteende. Variablerna utbildningsnivå och ålder var inte statistiskt signifikanta i den här studien. Korrelationsanalyserna visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan etiska ställningstaganden och verkligt etiskt beteende hos såväl kvinnliga som manliga studenter. De manliga studenterna hade emellertid, jämfört med de kvinnliga studenterna, ett starkare positivt samband mellan sina etiska ställningstaganden och verkliga beteenden. Examensarbetets bidrag: De kvinnliga studenterna rapporterade in mer etiska svar än de manliga studenterna, men när det kom till verkligt beteende fanns överlag inga signifikanta skillnader. Utbildning i redovisningsetik kan behövas på kurser i redovisning på ekonomprogrammet eftersom studenter som läste redovisningsinriktningen det tredje året inte var mer etiska i redovisningsfrågor än studenter som läste den första grundkursen i redovisning första året. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att studera variabeln könstillhörighet utförligare på en större och mer generaliserbar population av redovisningsst, Aim: This assignment aims to study relationships between accounting students' reported ethical stances and their actual behavior based on the variables gender, educational level and age at a Swedish University. Method: A quantitative method with surveys has been used to gather data. Regression analyzes and bivariate correlation analyzes have been implemented on the data. The results of the analyzes is presented in text and tables. The sample for this study was 185 accounting students who studied Financial Accounting A or Financial Accounting C at the University of Gävle. In total 73 students answered all questions in the survey. Results and conclusions: Female gender had a statistically significant impact on students' ethical stances. However, gender was not as statistically significant when it came to actual ethical behavior. The variables education level and age were not significant in this study. The correlation analyzes showed a positive statistically significant relationship between ethical stances and actual ethical behavior for both female and male students. The male students, however, compared to the female students, had a stronger positive relationship between their ethical stances and actual behaviors. Contribution of the thesis: Female students reported more ethical answers than what male students reported, but when it came to actual behavior overall there were no statistically significant differences. Education in accounting ethics may be needed in accounting courses in Business Administration education. It is necessary because students who majored in Financial Accounting the third year were not more ethical in accounting matters than students who studied the first basic course in Financial Accounting as freshmen. Suggestions for further research: One suggestion is to study the gender variable further on a larger and more generalizable population of accounting students. An additional suggestion for further research is to investigate whether the relation

Ett flertal forskare har noterat sambanden mellan intrycksstyrning och social önskvärdhet som växt fram ur Erving Goffmans dramaturgi om människans agerande i sociala kontexter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika intrycksstyrningsstilar används av universitetsstudenter och vilka samband som existerar mellan dessa stilar och den upplevda sociala önskvärdheten. För att uppnå detta använde vi Social Desirability Scale SDS-17 och Impression Management Styles Scale IMS. En enkät skickades ut på Facebook och LinkedIn för att erhålla svar på forskningsfrågorna. Samtliga hypoteser testades, där den första hypotesen visade ett signifikant samband mellan social önskvärdhet och användandet av intrycksstyrningsstilar. Den andra hypotesen förutsäger att studenter med högre social önskvärdhet kommer att använda intrycksstyrningsstilen inställsamhet mer frekvent än de med lägre social önskvärdhet. Den tredje hypotesen förväntar sig att studenter kommer att öka sitt socialt önskvärda beteende med ett ökat antal studieterminer. Dessa hypoteser testades genom en multipel regressionsanalys. I studien deltog 135 personer (N=135) varav majoriteten var kvinnor (71.1%). Resultaten av den multipla regressionsanalysen visade att intrycksstyrningsstilen bedjande var en signifikant prediktor för social önskvärdhet (p = .014). Denna insikt ger en viss ökad förståelse för dynamiken mellan intrycksstyrning, social önskvärdhet och universitetsstudenters beteendemönster., A number of researchers have noted the relationship between Impression Management and Social Desirability that have originated from Erving Goffman’s dramaturgical theory of human interaction in social contexts. The purpose of this essay is to explore how various Impression Management Styles are implemented by university students and to examine the correlations that exist between these styles and perceived Social Desirability. To achieve this we used Social Desirability Scale SDS-17 and Impression Management Styles Scale IMS. A survey was published on Facebook and LinkedIn to collect data to answer the research questions. All hypotheses were tested, where the first hypothesis sought a significant correlation between Social Desirability and the use of Impression Management Styles. The second hypothesis predicted that students with higher Social Desirability will use the Impression Management Style ingratiation more frequently than those with lower Social Desirability. The third hypothesis expected that students will enhance their social desirable behaviors with an increased number of studied semesters. These hypotheses were tested through a multiple regression analyses. The conducted study included 135 people (N=135) with a majority of women (71.1%). The results of the multiple regression analyses showed that the Impression Management Style supplication was a significant predictor of Social Desirability (p = .014). This insight provides a certain heightened understanding of the dynamics between Impression Management, Social Desirability, and the behavioral patterns of university students.

Med den framväxande användningen av AI-verktyg inom utbildningssektorn står vi inför en avgörande fråga: bör AI-verktyg tillåtas och integreras inom Sveriges utbildningssystem? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur programmeringsstudenter inom systemutvecklingsprogrammet använder AI-verktyg för att lösa programmeringsuppgifter, samt att kartlägga studenternas upplevda fördelar och utmaningar.Studien jämför också specialiserade verktyg för programmering, såsom Github Copilot och Tabnine, med generella AI-verktyg som ChatGPT. Studien tillämpade en forskningsmetodik med en empirisk undersökning genom en kvalitativ analys av intervjuer med andra- och tredjeårsstudenter på systemutvecklingsprogrammet, samt en kvantitativ enkät med studenter som tilldelats ett AI-verktyg inom kurserna DA489A Systemutveckling II och DA109A Webb-tjänster på Malmö universitet. Detta kompletterades med en omfattande litteraturöversikt. Syftet med dessa metodologier var att uppnå en djupare förståelse för studenternas erfarenheter och upplevelser av att använda AI-verktyg i sina studier, samt att ge ett bredare perspektiv genom generaliseringar baserade på numerisk data. Resultaten visar att AI-verktyg har en positiv inverkan på utbildningssektorn. Studenterna rapporterar ökad produktivitet, effektivitet, inlärning, hastighet i kodningen och motivation. AI-verktyg används främst för att generera enklare kod eller kodskelett, vilket frigör tid för studenterna att fokusera på mer komplexa uppgifter. Verktygen används även för felsökning, syntaxhjälp, översättning mellan programmeringsspråk, idéutveckling, informationssökning, som programmeringspartner (Copilot) och som en 'rubber duck'. Slutsatsen är att AI-verktyg har potential att positivt bidra till undervisningen, men att noggranna överväganden och riktlinjer är nödvändiga för att säkerställa en etisk och effektiv användning. Denna studie bidrar till den pågående debatten om digitalisering i skolan och ger insikter som, With the growing use of AI tools in the education sector, we are faced with a crucial question: should AI tools be allowed and integrated into the Swedish education system? The purpose of this study is to examine and analyze how programming students in the software development program use AI tools to solve programming tasks, as well as to map out the perceived benefits and challenges experienced by students. The study also compares specialized programming tools, such as Github Copilot and Tabnine, with general AI tools like ChatGPT. The study employed a research methodology involving an empirical investigation through a qualitative analysis of interviews with second- and third-year students in the software development program, as well as a quantitative survey of students who were assigned an AI tool in the courses DA489A System Development II and DA109A Web Services at Malmö University. This was supplemented by an extensive literature overview.The aim of these methodologies was to achieve a deeper understanding of students' experiences with AI tools in their studies, as well as to provide a broader perspective through generalizations based on numerical data. The results show that AI-tools have a positive impact on the educational sector. Students report a increase in productivity, efficiency, learning, higher coding speeds, and motivation. AI-tools are primarily used to generate simpler code or code skeletons, which saves time for students to focus more on the more complex tasks. The tools are also used for debugging, syntax assistance, translation between programming languages, idea development, information retrieval, as a programming partner (Copilot), and as a 'rubber duck.' The conclusion is that AI tools have the potential to positively impact the education, but careful consideration and guidelines are necessary to ensure their ethical and effective use. This study contributes to the ongoing debate on digitalization in education and provides insights that may

In our digitised world, students need effective tools to plan and organise their studies. To facilitate this the demand for user-centered web applications has increased. This study’s purpose was to investigate how feedback from students gathered in focus groups affected the user experience and effectiveness of a prototype of a planning tool specifically designed with students in mind. The methods used in this study were qualitative data gathering through focus groups, prototyping and thematic analysis of the data. With a first iteration of the prototype, called StudyBuddy, the first focus group gathered, and the needs and thoughts were gathered and with this the prototype was developed further. With the second iteration of the prototype a second focus group was gathered to evaluate its user experience. StudyBuddy is not complete in the sense that it does not accurately portray how the final and finished application could look like. It does give a good foundation to further develop a useful application for students. The results from study show that the student’s feedback and early incorporation in the design process brought forward good user experience but would need further iterations and usability testing to establish the effectiveness further. The study also shows that the use of focus groups in the early stages of prototype testing can give insightful thoughts and ideas thanks to the group discussion that would not be discovered with single-person testing., I vår digitaliserade värld kräver studenter effektiva verktyg för att planera och organisera sina studier. För att tillgodose detta har behovet av användarcentrerade webbapplikationer ökat. Syftet med studien var att undersöka hur feedback från studenter som samlades i fokusgrupper påverkade användarupplevelsen och effektiviteten hos en prototyp av ett planeringsverktyg som utformats specifikt med studenter i åtanke. Metoderna som brukades i studien var kvalitativ datainsamling av data genom fokusgrupper, prototyputveckling och tematisk analys av data. Med den första iterationen av prototypen, benämd StudyBuddy, träffades den första fokusgruppen där deras behov och tankar samlades in och med detta vidareutvecklades prototypen. Med den andra iterationen av prototypen som grund träffades en andra fokusgrupp för att utvärdera användarupplevelsen. StudyBuddy är inte komplett i den bemärkelse att den inte kan ge en exakt bild hur den slutgiltiga och färdigutvecklade applikationen kan se ut. Den ger dock en bra grund för att vidareutveckla en användbar applikation för studenter. Resultaten från studien visar att studenternas feedback och tidiga involvering i designprocessen gav en god användarupplevelse, dock krävs det ytterligare iterationer och användbarhetstester för att fastställa effektiviteten ytterligare. Studien indikerar också att fokusgrupper som metod i de tidiga stadierna av prototyptestning kan ge insiktsfulla tankar och idéer tack vare gruppdiskussionerna, som inte hade upptäckts med enskilda personers användartest.

Den föreliggande studie syftade till att studera universitetsstudenters åsikter om användningen av ChatGPT i studier. Studien fokuserade på tre frågeställningar: i vilken omfattning studenter använder ChatGPT, deras moraliska bedömning av användningen samt eventuella skillnader mellan studenter. En kvantitativ forskningsansats användes i studien och datamaterialet baserades på en enkät som delades ut via digitala plattformar till universitetsstudenter. Enkätsvaren analyserades sedan med hjälp av beskrivande statistik analys för att identifiera och förstå samband mellan olika variabler. Resultatet visade att en majoritet av studenterna, 81%, använder ChatGPT i sina studier. De flesta studenter anser att ChatGPT är ett värdefullt komplement som hjälper dem att förstå komplexa problem, sammanfatta information och spara tid. Trots dessa fördelar framhöll många studenter vikten av ett ansvarsfullt användande för att undvika risker som fusk och minskat lärande. En betydande del av studenterna upplevde en osäkerhet kring de moraliska aspekterna av att använda ChatGPT, men valde ändå att använda verktyget på grund av dess praktiska fördelar. Studien fann inga statistiskt signifikanta skillnader i användningen av ChatGPT baserat på ålder, kön eller föräldrarnas utbildningsnivå. Däremot var studenter från tekniska och samhällsvetenskapliga program något mer benägna att använda AI-verktyget, vilket med stöd av Bourdieus teori om kapital och habitus kan indikera att studenter med högre kulturellt kapital och vana vid tekniska hjälpmedel är mer öppna för nya innovationer. Det fanns även en statistiskt signifikant skillnad i användningen av ChatGPT baserat på studenternas moraliska uppfattning om AI-verktyget, vilket visar på en koppling mellan moraliska bedömningar och användningen av ChatGPT. Slutligen betonar studien vikten av att utveckla studenternas kritiska tänkande och att använda ChatGPT på ett ansvarsfullt sätt för att inte negativt påverka inlärningen. Lärarnas inställ

Köns- och klassrelaterade faktorer spelar en betydande roll i val av utbildningsvägar och karriärer, där kvinnor och män ofta väljer olika utbildningsprogram. Studie- och yrkesvägledning är avgörande för att elever ska kunna göra välgrundade val för sin framtid och för att säkerställa att dessa val inte begränsas av kön eller socioekonomisk bakgrund. Forskning inom både socionomprofessionen och ingenjörsyrket har belyst hur könsstereotyper och strukturella hinder påverkar dessa val, med en ökad betoning på att utmana traditionella normer och främja mångfald och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka könsmönster i dagens studie- och yrkesval bland högskole- och universitetsstudenter samt att förstå de bakomliggande orsakerna till dessa val. Metoden för att undersöka könsskillnader i studie- och yrkesval innefattade ett subjektivt urval avdeltagare från civilingenjörs- och socionomprogrammen. Fokus låg på att utforska könssegregering och de bakomliggande orsakerna genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. Studenter inom socionom- och civilingenjörsprogrammen påverkas av olika faktorer, familjebakgrund, personliga intressen och samhälleliga förväntningar. Dessa faktorer kan ibland leda till överrepresentation av ett kön och de kan uppleva olika grader av problematik relaterad till detta. Behov av fortsatt forskning och åtgärder för att bekämpa könsskillnader i studie- och yrkesval och främja en mer jämställd utbildnings- och arbetsmarknad.

On October 7th, the over 75-year-long Israel-Palestine conflict escalated into an ongoing war,extensively covered by traditional and social media, global demonstrations, and politicalresponses. While previous research within library and information science regarding socialmedia has focused on information evaluation and media and information literacy, this studyaims to investigate students' digital and physical information practices in relation to theIsraeli-Palestinian war. Empirical data were collected through four semi-structured interviewswith Swedish students, resulting in two main themes and nine sub-themes. Using McKenzie'smodel of everyday information practices and Zimmerman's model of social noise, thethematic analysis reveals that passive forms of seeking and receiving information are muchmore prevalent on social media, whereas information sharing, regardless of context, can belinked to social noise, such as conflict management or cultural commitments. In physicalencounters, active seeking, receiving, and sharing of information are more common, alongwith passive forms like scanning. The conclusions show that passive information practicesdominate in digital contexts, while active practices balance passive ones in physicalencounters. Information practices are therefore context-bound, and social noise influenceswhat students share in both digital and physical environments., Den 7 oktober eskalerade den över 75 år långa Israel-Palestina-konflikten ut i ett pågåendekrig, demonstrationer och politiska reaktioner har fått omfattande täckning i traditionella ochsociala medier. Medan tidigare forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap omsociala medier har fokuserat på källkritik och medie- och informationskunnighet, ämnardenna studie undersöka studenters digitala och fysiska informationspraktiker i relation till detIsrael-Palestina-kriget. Empiriska data har insamlats genom fyra semistrukturerade intervjuermed svenska studenter, där resultatet gav två huvudteman och nio underteman. Med hjälp avMcKenzies modell innehållande vardagliga informationspraktiker och Zimmermans modellom socialt brus visar den tematiska analysen att passiva former av sökning och mottagandeförekommer i mycket större utsträckning på sociala medier, medan informationsdelning påoavsett kontext kan kopplas till socialt brus, som konflikthantering eller kulturella åtaganden.I fysiska möten är aktivt sökande, mottagande och delande av information vanligare,tillsammans med passiva former som skanning. Slutsatserna visar att passivainformationspraktiker dominerar i digitala kontexter, medan aktiva praktiker balanserar dessai fysiska möten. Informationspraktiker är alltså kontextbundna och socialt brus påverkar vad studenter delar i både digitala och fysiska sammanhang.

Artificial intelligence is an emerging technology with constantly expanding applications. Asthe technology evolves, us humans are becoming more adept at utilizing this new tool. Research investigating the use of artificial intelligence indicates an increase in productivity among its users. However, how have students adapted to this tool? In this study, we examined the use of artificial intelligence among student programmers. We collected and analyzed data on the frequency, area of use and extent of AI usage through a survey completed by 90 programming students. The responses we received came from three types of student programmers: system developers, frontend web developers and full-stack web developers. The results show that artificial intelligence is primarily used for code explanation, as a source of inspiration, for correcting erroneous code, and for bug fixing. Web developers use artificial intelligence for approximately one-third of their assignments. Half of these students use artificial intelligence on half, or more than half, of the days they actively study programming. System developers use artificial intelligence for slightly more than half of their assignments and approximately three-quarters of them use artificial intelligence on half, or more than half, of the days they study. Web developers delegate slightly less than one-fifth of the work per assignment to artificial intelligence, while system developers, on average, delegate 42.5% of the work to artificial intelligence., Artificiell intelligens är en ny teknik vars användningsområden ständigt växer. Samtidigt som tekniken utvecklas blir vi människor även bättre på att använda detta nya verktyg. Forskning som undersökt användningen av artificiell intelligens visar på en ökning i produktivitet bland dem som använder det. Men hur har studenter hunnit anpassa sig till detta verktyg? Vi har i denna studie undersökt användningen av artificiell intelligens bland studerande programmerare. Vi har samlat in och analyserat hur ofta det används, till vad det används samt hur mycket det används. Detta har gjorts via en enkätundersökning som 90 studenter som studerar programmering har svarat på. De svar vi fått in kommer från tre sorters studerande programmerare: systemutvecklare, frontend webbutvecklare och fullstack webbutvecklare. Resultatet visar att artificiell intelligens mestadels används till att förklara kod, som inspirationskälla, att korrigera felaktig kod och till buggfixing. Webbutvecklarna använder artificiell intelligens till ungefär en tredjedel av sina uppgifter, och hälften av dessa studenter använder artificiell intelligens hälften, eller fler, av de dagar de aktivt studerar programmering. Systemutvecklarna använder artificiell intelligens till lite mer än hälften av sina uppgifter och ungefär tre fjärdedelar av systemutvecklarna använder artificiell intelligens under hälften, eller fler, av de dagar som de studerar. Webbutvecklarna låter artificiell intelligens göra lite mindre än en femtedel av arbetet per uppgift medan systemutvecklarna i genomsnitt låter artificiell intelligens göra 42,5% av arbetet

The aim of this study was to describe the social and situated approach to individual reading that academic reading retreats can entail, and to contribute knowledge about how this type of reading activity can be designed, and how reading retreats can promote retreat participants' reading of academic literature. Furthermore, the study aimed to identify arguments regarding the potential relevance of university libraries and librarians organizing and leading reading retreats. The methods of this study included participant observation, semi-structured interviews and qualitative analysis. Two reading retreats organized for students and/or employees at two different Swedish universities were studied (Gothenburg University and Lund University), and a total of 7 retreat participants, 4 organizers and 2 co-organizers were interviewed. Theories that informed the study were those of embodied cognition and information literacy in the workplace. The findings of this study suggest that reading retreats can be a way to promote reading of academic literature by introducing positive peer pressure, providing a situated learning opportunity for reading, protecting time for reading, and producing a good environment for reading. Further, the results of the study provide a rich description of reading retreat design. Lastly, reading retreats were identified as a potential reading promotion activity at university libraries.

Det här examensarbetet belyser skillnader som utspelar sig i teknikundervisningen på lågstadiet. Undersökningen synliggör lärare såväl som studenternas erfarenheter av teknikämnet i årskurserna F-3. Vilken inställning såväl som utbildning har lärare idag inom teknikämnet och hur påverkar det undervisningen. Huvudsyftet med studien är därför att ta reda på vad som gör undervisningen annorlunda och få en bild av hur tekniklektionerna bedrivs idag. Undersökningen berör hur snart färdigutbildade lärarstudenter upplever adekvata kunskaper inom ämnet såväl som verksamma lärares färdigheter inom teknik. Undersökningen utgår från både kvalitativa såväl som kvantitativa forskningsmetoder. Data samlades in genom inspelade intervjuer som följde en semistrukturerad intervjuguide. Studien lyfter fram 3 verksamma lärare och 4 lärarstudenter inom olika kommuner. Resultatet belyser hur respondenternas inställning såväl som utbildning påverkar undervisningen i våra klassrum idag. Resultatet visar också hur våra blivande lärare upplever svårigheter i teknikämnet som nyexaminerade lärare. Därför understryker studien det generella behovet av investeringar i utbildning av verksamma lärare och revidering av kursplanen för att alla grundskoleelever får en likvärdig utbildning.

Figueiredo, J. and Garcia-Penalvo, F. (2021) påstår att studenter hoppar av programmeringsutbildningar allt oftare eftersom de känner att de inte har några förkunskaper, eller att de inte förstår undervisningen. Undervisningstekniker går alltid att förbättra, därför är live-programmering ett sätt att få studenter att förstå vad kod gör. Live-programmering innebär att kod skrivs i en textruta och presenteras kort därefter som en demo. I denna studie kommer programmeringsspråken C# och JavaScript jämföras mot varandra i ett experiment för att se vilket har lägst laddningshastighet. På grund av att C# inte stöds naturligt på webbplatsen kommer webb assembly användas för att kompilera C# kod, samtidigt kommer blazor användas eftersom webb assembly är redan implementerat i ramverket. Mätningen av experimentet gjordes med hjälp av ett skript som mätte laddningstiden i millisekunder. Resultatet visade i varje mätserie att JavaScript hade mycket lägre laddningstid än C#. Det går att fortsätta på studien, genom att bygga en kompilator och ett ramverk., Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.

Implementering av AI ökar i snabb takt i dagens samhälle, och många organisationer kan bli tvungna att anpassa anställda, men även framtida anställda (studenter) till denna utveckling för att bibehålla konkurrenskraft och effektivitet inom sin verksamhet. Denna studie syftar till att undersöka hur acceptansen till användningen av AI på framtida arbetsplatser uttrycker sig bland studenter, samt hur akademisk erfarenhet fungerar som en modererande faktor i relationen. En kvalitativ studie genomfördes bestående av intervjuer med åtta ekonomi- respektive teknologistudenter. Med hjälp av en egenkonstruerad analysmodell undersöktes sedan acceptansen av AI bland dessa studenter med grund i deras attityder. Studien visade att acceptansen av AI uttrycks som någorlunda högre för teknologistudenter än ekonomistudenter. Dessutom togs två reviderade modeller fram. Dessa belyser vilka förväntningsfaktorer som är betydelsefulla för acceptansen av AI hos dessa studenter. Denna kunskap kan vara värdefull för hur organisationer bör utforma proaktiva åtgärder med syfte att maximera acceptansen till användningen av AI bland anställda med olika akademisk erfarenhet.

Syftet med denna magisteruppsats var att undersöka attityder till införandet av legitimation för hälso- och sjukvårdskuratorer. Legitimationen är en nyligen tillkommen titel som i vissa fall är en vattendelare mellan både studenter och yrkesverksamma. Därav har kvalitativa intervjuer genomförts med studerande, icke legitimerade och legitimerade yrkesverksamma hälso- och sjukvårdskuratorer för att ta reda på olika inställningar till legitimationsfrågan. Intervjuerna har analyserats med hjälp av professionaliseringsteori och legitimationens grunder inom andra yrken. För att sortera i datamaterialet som bestod av intervjuer har tematisk analys använts som utgångspunkt. Slutsatserna som går att ta del av i resultatet visar på olika syn på införandet av legitimation, samt delade åsikter i legitimationens nytta. Bland annat gick det att se förhoppningar om höjd lön samtidigt som det fanns attityder om en oförändrad status för hälsooch sjukvårdskuratorer. Intervjupersonerna uppgav även förhoppningar inför framtiden och att legitimationen på sikt ska innebära en positiv förändring, men att det i dagsläget är svårt att se någon skillnad gentemot tiden innan legitimationen infördes. Legitimationsfrågan för hälsooch sjukvårdskuratorer är en ny fråga och därav även svår att studera samt dra slutsatser kring. Därav anser vi att frågan bör studeras längre fram för att visa på eventuella förändringar över tid för legitimerade kuratorer samt ändrade attityder till införandet av legitimation.

En brist på auktoriserade revisorer är ett problem som har uppmärksammats i Sverige och på global nivå under en längre tid. Syftet med denna studie är att förklara vad som påverkar svenska ekonomistudenters intentioner att inrikta sig mot att bli auktoriserad revisor, genom att nyttja Ajzens teori om planerat beteende. Tidigare forskning har indikerat att studenters intentioner för en karriär som auktoriserad revisor fungerar väl i syfte att förutse vilka som faktiskt kommer att fullfölja ett visst beteende. Sådan forskning saknas dock inom den svenska kontexten, vilket medför svårigheter att skapa en grund för praktiska lösningar. För att testa faktorer som är relevanta till studenters intentionsbildande nyttjas binär logistisk regression, med ett dataunderlag som utgörs av enkäter skickade till ekonomistudenter på nio lärosäten i Sverige. I studien framkommer det att ett intresse för redovisning och revision är den starkaste drivkraften i intentionsbildandet. En uppfattning om att yrket medför god inkomstpotential bidrar också till en ökad benägenhet att inrikta sig mot att bli auktoriserad revisor. En uppfattning om att yrkesvalet medför hög social status har mot förväntan en starkt reducerande effekt på benägenheten att ha en intention. Resultaten visar att studenters intentioner huvudsakligen påverkas av deras utfallsförväntningar. För praktiska lösningar indikerar resultaten att det är mest lämpligt att fokusera på att skapa intresse för redovisning och revision, samt att skapa en tillfredställande bild av yrkets inkomstpotential. Det är inte att rekommendera att inrikta sig mot att marknadsföra yrkets sociala belöningar, då detta skulle vara kontraproduktivt., A shortage of practicing certified public accountants (CPA) is a problem that has been observed in Sweden, and on a global scale, for a relatively long time. The purpose of this study is therefore to explain what influences intentions to pursue a CPA certification among Swedish students of economics, by utilizing Ajzen’s theory of planned behavior. Previous research has indicated that students’ intentions to pursue a CPA certification serve as a functional predictor for actual future behavior. This direction of research is still largely unexplored in the Swedish context, making it hard to form a basis for practical solutions. Relevant factors are tested using a binary logistic regression analysis, applied to survey data from students of economics at nine Swedish universities. The study shows that genuine interest for accounting and auditing constitutes the strongest motivator for students’ intentions. Perceptions of the career as financially rewarding also increase the likelihood of having an intention, to a lesser extent. Against expectations, the study also finds that perceptions of high social status for CPAs has a strong diminishing effect on the likelihoodof having an intention. The study therefore finds that students’ intentions can largely be explained as a result of their outcome expectations. The implication for practical solutions is that fostering interest for accounting and auditing is of high importance. Projecting an image of the career as financially rewarding is also important, albeit to a lesser extent. Trying to make the career seem rewarding through increased social status is not recommended, given its apparent counterproductive effect.

The public health is detected to become worse and a lot can be connected to social issues among the population. Sports is believed to be a positive place and a measure to prevent different sorts of social issues such as social isolation. Should social politics consider the sports arena as a solution for problems like social isolation? Previous research depicts in high degree that the answer is yes in that question but the topic is discussed through different aspects. Some say that these are old anecdotes and praises while others say that a lot of research does not have trueworthy results. This is the main reason why we want to investigate social relationships in sport communities. This study has restricted the selection against men since research and statistics demonstrate that they are more lonely in higher degrees than women.The chosen method for this study is of qualitative approach and includes semi-structured interviews with eight men with sports backgrounds. We interviewed men with sports backgrounds to gain detailed answers from men that are familiar with and knows how it works in reality. The result shows that the old anecdotes and praises are mostly correct. Although there are some negative aspects in the result. For example we are talking about macho culture that will not allow men to talk freely about feelings. Another negative aspect is if you are not good at the sport it will be more difficult to create social relationships in sports communities. Even though there are some negative understandings from the results, the positive effects on social relationships in sports are much more. In sports communities both shallow and deep connections can be made, the trainer can be decisive when it comes to learning social skills from the sports world and gain skills that are valuable also when you left the sports.

Denna studie syftar till att undersöka studenters bostadspreferenser, förväntningar och krav på bostäder i Malmö. Studien är därav geografiskt begränsad med fokus på studenter med koppling till Malmö. Genom att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, inklusive enkäter och semistrukturerade intervjuer med studenter i Malmö, analyseras ett antal faktorer (såsom ekonomiska aspekter, standard och kvalitet, läge, transportmöjligheter, boendeform, säkerhet och trygghet, samt miljöaspekter) och hur dessa påverkar studenternas bostadsval. Studien ger djupgående insikter i studenternas bostadspreferenser i Malmö och belyser de utmaningar och överväganden de möter i sin strävan efter lämpligt boende. Genom att förstå dessa preferenser kan bostadsföretag och planerare skapa mer anpassade och attraktiva bostadslösningar för studenterna i Malmö, vilket i sin tur kan förbättra studenternas boendemiljö och trivsel. Resultaten visar att ekonomiska aspekter, moderna bekvämligheter, läget och närhet till viktiga faciliteter är avgörande för studenterna. Studenternas prioriteringar vid bostadsval domineras av kostnad, där de är villiga att betala mellan 5000-6000 kr/mån och värdesätter hög standard och bekvämligheter som diskmaskin och tvättmaskin. De föredrar ensamboende för att ha eget utrymme och undviker delade boenden om möjligt. Läget är avgörande, med närhet till lärosäten, centrum och vardagsfaciliteter som matbutiker. God och lättillgänglig kollektivtrafik är även viktigt för studenterna. Trots betydelsen av säkerhet och trygghet, prioriteras detta inte alltid högst, medan miljöcertifieringar bortprioriteras till förmån för andra faktorer. Trots varierande preferenser är budgetbegränsningar ofta en faktor som leder till kompromisser., This study aims to investigate students’ housing preferences, expectations, and requirements for housing in Malmö. The study is geographically limited to students with connections to Malmö. By combining qualitative and quantitative methods, including surveys and semi-structured interviews with students in Malmö, several factors (such as economic aspects, standard and quality, location, transportation options, housing form, safety and security, and environmental aspects) and how these affect students' housing choices are analyzed. The study provides in-depth insights into students' housing preferences in Malmö and highlights the challenges and considerations they face in their search for suitable accommodation. Understanding these preferences can enable housing companies and planners to create more tailored and attractive housing solutions for students in Malmö, thereby improving their living environment and well-being. The results show that economic aspects, modern amenities, location, and proximity to essential facilities are crucial for students. Students' priorities in housing choices are dominated by cost, with willingness to pay between 5000-6000 SEK/month and valuing high standards and amenities such as a dishwasher and washing machine. They prefer single occupancy for personal space and avoid shared accommodations if possible. Location is crucial, with proximity to educational institutions, city centers, and everyday amenities like grocery stores. Good and accessible public transportation is also important for students. Despite the importance of safety and security, these are not always top priorities, while environmental certifications are deprioritized in favor of other factors. Despite varying preferences, budget constraints often lead to compromises.

Syftet med studien är att undersöka vad högskolestudenter tycker är attraktivt på en framtida arbetsplats, samt om det skiljer sig mellan manliga och kvinnliga studenter när det gäller deras preferenser för en potentiell arbetsplats. Studien genomfördes med en kvalitativ metod varav den insamlade datan analyserades med hjälp av en tematisk analys, där materialet strukturerades upp i sju teman. De teman vi har tagit fram grundar sig på vad våra respondenter har uppgett som de främsta faktorerna som avgör val av arbetsgivare. Materialet analyserades med hjälp av teoretiska perspektiv på motivation, självbestämmande och genusaspekter. Resultatet visar att både män och kvinnor värderar de inre faktorerna högst vid valet av framtida arbetsgivare, såsom arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och arbetsmotivation. I sammanställningen av resultatet går det att utläsa att det inte förekommer några större skillnader mellan kvinnor och män i vad de värderar högst i valet av framtida arbetsgivare. Studien bidrar till en ökad förståelse för vad som är en bidragande faktor för högskolestudenter vid deras val av framtida arbetsgivare. Resultatet av denna studie kan vara användbar för företag samt organisationer i deras rekryteringsstrategier för att attrahera och behålla nyexaminerade talanger. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att både manliga och kvinnliga högskolestudenter i stor utsträckning värderar samma attribut och kvaliteter vid val av arbetsgivare, framför allt inre faktorer som arbetsuppgifter och utvecklingsmöjligheter. Detta resultat ger bland annat företag en viktig insikt om vad studenter som ska ut på arbetsmarknaden efterfrågar, vilket gör det möjligt för dem att utveckla effektiva strategier för att attrahera ny kompetent arbetskraft., The purpose of this study is to examine what university students find most attractive when choosing a future employer and whether there are differences in how men and women prioritize when selecting a future employer. The study was conducted using a qualitative method, and the collected data was analyzed through thematic analysis, organizing the material into seven themes. These themes are based on what our respondents identified as the key factors influencing their choice of employer. The material was analyzed using theoretical perspectives on motivation, self-determination, and gender aspects. The results show that both men and women highly value intrinsic factors when choosing a future employer, such as job tasks, opportunities for development, and work motivation. The analysis indicates that there are no significant differences between men and women in what they value most in a future employer. This study contributes to a better understanding of the factors that influence university students when choosing their future employers. The findings of this study can be useful for companies and organizations in their recruitment strategies to attract and retain newly graduated talent. In conclusion, the results of our study show that both male and female university students largely value the same attributes and qualities in choosing an employer, particularly intrinsic factors such as job tasks and opportunities for development. This result provides companies with important insights into what students entering the job market are looking for, enabling them to develop effective strategies to attract new, competent workforce.

It has been shown that people are passive when it comes to political participation in the climate issue. This is despite the fact that the issues related to climate change are growing. Students have been pointed out as a group especially likely to be engaged in the issue but still we haven´t quite seen an emergence of climate movements among students. By interviewing Swedish students, this study sought to reach a better understanding of why it is so. With a theoretical starting position in the models of political participation; Civic Voluntarism Model and Climate Passivity Model the study maps out the explanations of why students are passive in the climate issue. The result of the study shows that there are several different reasons why students choose to be passive. The reasons are based mainly on the difficulty for the students to identify themselves with the issue, problems related to political efficacy and by norms that seem to surround the climate issue.

Bakgrund Att börja på universitet eller högskola kan vara en livshändelse där omfattande förändringar sker och nya vanor etableras. Rapporter har visat att unga vuxna generellt äter mindre frukt och grönsaker och mer utrymmesmat. Matbutiken står för en stor del av maten som konsumeras i samhället och kan med olika försäljningsstrategier påverka konsumenten. Syfte Syftet med studien var att förstå hur studenter upplevde att deras köpbeteenden påverkas i matbutiken. Metod Studien använde en kvalitativ metod där sex studenter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna genomfördes och spelades in via Microsoft Teams för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fyra kategorier med tillhörande subkategorier. Studenterna upplevde att många olika faktorer påverkade deras köpbeteende i matbutiken. De upplevde att känslor som uppstod i butiken påverkade deras val samt att butiken påverkade genom att fånga deras uppmärksamhet. Studenterna upplevde att pris var av stor betydelse på grund av deras ekonomiska situation. Trots detta påpekade studenterna att det slutgiltiga valet låg i deras egna händer. Slutsats Resultatet i studien visade att studenterna upplevde sig bli påverkade av matbutikens försäljningsstrategier. De försäljningsstrategier som matbutiken använder har potential att påverka konsumenternas val och matbutikerna skulle därmed kunna ta ett större ansvar för att främja hälsosamma matvanor och god folkhälsa., Background The unique lifestyle of studying at university often marks a period characterized by significant changes and the formation of new habits. Research has demonstrated that young adults tend to consume less fruits and vegetables and more junk food. Since the grocery store is the primary location in which procurement of groceries takes place, the store can with different strategies affect the consumers' choices in the store. Objective The aim of this study was to understand how students' consumer behaviour is affected in the grocery store. Method This study employs a qualitative method where six students were interviewed using a semi structured interview guide. The interviews were conducted and recorded via Microsoft Teams and transcribed and analyzed using a qualitative content analysis. Results The analysis resulted in four categories with associated subcategories. Students experienced that many different factors affected their consumer behaviour in the store. They also experienced that the stores’ various marketing strategies captured their attention and different emotions influenced their decisions. Price was of prominence in the students' consumer behaviour mainly due to their financial situation. However, the final decisive factor was in their own hands, many students admit. Conclusion The result of this study showed that students experienced themselves affected by the grocery stores' sales strategies. The strategies that the stores practice can affect the consumers' consumers choices and grocery stores could take bigger responsibility to promote healthy dietary habits and thereby benefit public health

In this study, we have used a survey to investigate students in higher education and their self-efficacy abilities in Media and information literacy (MIL). We have investigated whether the students felt that the MIL-related education, offered by the libraries, helped them develop their abilities when they took part in it. The survey also asked if the students would like more such education. The results in this study revealed that the students at Chalmers had a high self-efficacy for critical thinking and information seeking both in their studies and in their social media habits. The result also revealed that despite their high self-efficacy the students still wished for more education in media and information literacy.

As a result of covid-19 restrictions universities were encouraged to conduct their education remotely. Because of this remote education students could not live the social life they had expected to do during their education. The purpose of our study is to examine the importance of social interactions for the students' learning/academic success during remote education as well as if it was related to any challenges. Furthermore, we intend to compare how the social interactions differ from remote education to the current university-based education. The study was conducted through a qualitative approach with interviews being conducted with students who began their education when it was remote during covid-19. The collected material has been analyzed using Goffman’s dramaturgical theory, social integration and the educational contract. The results show that the students had a lack of social interactions during the remote education. This has also led to a lack of knowledge acquisition for the student when the education was held remotely. The results further show that the student had struggles with the ability to concentrate and motivation during the remote education as well as experiencing difficulties asking for help. In conclusion the results show that the social interaction during university-based education differs significantly from remote education. When the education switched back to being university-based the students got to know each other, which contributed to a better social interaction.

Legalisering av marijuana blir allt vanligare globalt, men Sverige går i motsatt riktning och blir mer negativt inställt till legalisering. Trots att det är olagligt, är marijuanabruk vanligt bland unga i Sverige. Marijuana är de torkade bladen och blommorna från hampväxten Cannabis sativa. Tidigare forskning från andra länder visar att marijuanabruk är utbrett bland unga vuxna, särskilt universitetsstudenter. Dessa studier indikerar också att acceptansen för marijuanabruk och legalisering är hög i dessa populationer. I Sverige har några studier undersökt marijuanabruk bland befolkningen i stort, samt bland universitetsstudenter, men dessa studier är antingen inte specifikt inriktade på marijuana eller genomförts för många år sedan. Dessutom har ingen av dessa studier utforskat acceptansen för legalisering av marijuana i Sverige. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur studenter vid Uppsala universitet ser på marijuanabruk och legalisering, samt graden av acceptans för marijuanabruk bland olika grupper. En kvantitativ enkät användes för att samla in material. Efter bearbetning av resultaten identifierades fyra teorier som kan förklara resultaten; Sykes och Matzas teori om neutraliseringstekniker, Beckers teori om stämpling och avvikande beteende, The Bystander Effect utvecklad av Latané och Darley, samt Frances Heidensohns teori om socialiseringens effekt på kön. De tre första teorierna överlappar och kommer användas för att förklara liknande resultat. Analysen visade att de flesta studenter hade brukat marijuana, antingen i Sverige eller under sin tid på universitetet. Graden av acceptans för studenter var högre än för de med fast anställning, 25,1% respektive 18,8%. När det gäller legalisering var åsikterna delade: 25,6%var helt för, medan 22,7% var helt emot. Trots att många var emot legalisering, uppgav endast 1,0% att de kulle kontakta polisen vid bevittnat marijuanabruk. Den variabel som hade störst påverkan på acceptansen av marijuana var om respon

Stress is a common health problem among students, and individuals with a minority identity might also experience minority stress. Minority stress associated with skin color is a relatively unexplored topic in Sweden; thus this study aims to investigate a possible connection between students' skin color and their minority stress from a jobseeker's perspective. To investigate this, a digital survey consisting of 25 items was carried out. Participants (n=177) were recruited through convenience sampling and categorized into three groups based on skin color (light, medium light/dark, dark). A one-way ANOVA was carried out to test the study's hypothesis that students with darker skin have a higher degree of minority stress prior to the job search process than students with lighter skin. The result showed a significant difference between the groups(F2,174=34.5, p<.001, 2= .275) and a post-hoc test (Tukey) showed significant differences between each group. The result was consistent with the study's hypothesis and previous research. Furthermore, this study concludes that minority stress can give rise to mental illness. Additionally, the study concludes that Meyer's American framework, which aims to measure minority stress in gay and bisexual individuals, can be applied in a Swedish context with racist stress factors. For further research, a more representative sample would be beneficial, as well as a broadened perspective by examining how schools and workplaces work to counter minority stress, which in turn could prevent mental illness.

Den tekniska utvecklingen har med ett snabbt tempo infört diverse verktyg och hjälpmedel för att effektivisera och underlätta flertalet områden i våra liv. Inom utbildning finns numera olika versioner av utbildningsplattformar och verktyg för att distribuera information, samarbeta och kommunicera. Parallellt med en ökad användning av institutionella IKT-verktyg har flertal studenter en egen direkt åtkomst till en enorm informationsinhämtning via sina privata sociala medier. Det gör att sättet som inlärning går till på är möjlig för studenter att påverka och till viss del kan bestämma hur det ska se ut för dem själva. I denna studie undersöks studenters användning och upplevelse av sociala medier i utbildningssyfte och hur detta integreras med studentens utbildning och övriga IKT-verktyg. För studiens första frågeställning undersöktes studenternas praktiska användning av sociala medier med en enkätundersökning. Resultatet visade att studenterna främst använder sociala medier för kommunikation med andra studenter, inlärning och fördjupning av ämnen samt för informationshämtning kring utbildningsrelaterade evenemang och föreläsningar. Det var ett resultat som även stärktes av resultatet av studiens andra frågeställning som berörde studenternas upplevelse, tankar och känslor kring användandet av sociala medier i utbildningssammanhang. För att besvara den andra frågeställningen användes en tematisk analys genomfört på data från fokusgrupper. Analysen resulterade i fyra teman som visade studenternas upplevelse av sociala medier som ett smidigt verktyg som ger upphov till en flexibilitet och anpassningsbarhet av deras studier. Användandet av sociala medier ansågs även uppstå ur ett behov av funktioner som inte framhävs eller används via universitets IKT-verktyg. Slutligen önskade de deltagande studenterna tydligare ramverk och struktur samt stöd för hur IKT-verktygen kan och uppmuntras till att användas. Baserat på studiens resultat ges ett perspektiv och underlag för hur

Sjökaptensstudenter på Sjöfartshögskolan i Kalmar genomgår praktik under sammanlagt tolv månader i form av fartygsförlagd utbildning indelad i tre olika perioder under deras fyraåriga utbildning. Praktikperioderna ombord på fartyg ger studenterna möjligheten att lära sig yrket på ett praktiskt sätt, inte bara från läroboken. Ombord på fartyg används härdplaster i en stor utsträckning och som student på Sveriges två sjöfartshögskolor går man ut på fartygsförlagda praktikperioder med olika grundkunskaper inom härdplaster. Syftet med arbetet var att undersöka hur sjökaptensstudenter förhåller sig till härdplaster genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där sex avgångsstudenter från Sjökaptensprogrammet i Kalmar deltog. Resultatet visar att alla respondenter hanterade härdplaster under sina praktikperioder på fartyg, i form av tvåkomponentsfärger med olika utsträckningar av förståelse angående hälsorisker och PSU som ska användas för att minska hälsorisker. Studien visade också att faktorer som ålder, erfarenheter samt hur de ombordanställdas attityd kring hantering och användning av härdplaster spelar en stor roll på hur studenter förhåller sig till härdplaster., Sea captain students at the Kalmar School of Maritime Capital undergo internship for a total of twelve months in the form of onboard education divided into three different periods during their four-year training. Practice periods onboard ships give students the opportunity to learn the profession in a practical way, not just from the textbook. Onboard ships, hardener is used extensively and as a student at Sweden’s two maritime universities goes out on onboard training with different basic knowledge about hardeners. The aim of the work was to examine how sea captain students relate to hardener through a qualitative method of semistructured interviews where six last year students from the sea captain Program in Kalmar participated. The result shows that all respondents handled hardener during their onboard training in the form of two-component paint with different extensions of understanding regarding health risks and PPE to be used to reduce its risks. The study also showed that factors such as age, experience and how the onboard attitude regarding handling and use of hardener play a big role in how students handle hardener by themselves.

Bakgrund: Kostvanor kan orsaka ohälsa genom icke-smittsamma sjukdomar. Utifrån Sveriges nationella kostråd är fördelningen av hälsosamma kostvanor mellan män och kvinnor inte jämnt uppdelad. Kvinnor har mer hälsosamma kostvanor än män, vilket uppmärksammas i flera målgrupper. Enligt Theory of planned behaviour är attityder en determinant som styr hur kostvanor utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka studenters attityder till hälsosamma kostvanor och de nationella kostråden samt jämföra det mellan män och kvinnor. Metod: Studien har använt en kvantitativ ansats med en digital enkät av tvärsnittsdesign. Ett slumpmässigt urval har använts med totalt 70 respondenter. Deskriptiva analyser, Fishers exact test och Spearman’s Rho användes för att besvara syftet och frågeställningarna. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade positiva attityder till respektive indikator och kostråden, men inte hos socker. En signifikant skillnad fanns enbart mellan män och kvinnor i attityder till frukt och grönsaker och dess kostråd, där flera kvinnor hade positiva attityder. Samband fanns mellan samtliga intag och attityder, men inte hos attityden till kostrådet för socker. Slutsatser: Studenter hade övervägande positiva attityder, och hälften uppnådde kostrekommendationerna. Socker var en indikator med mer negativa attityder och fler studenter som hade en överkonsumtion. Mellan män och kvinnor fanns fåtal signifikanta skillnader i attityder till indikatorerna och kostråden. Det finns ett samband mellan attityder och intag.

Utbildning är en grundläggande rättighet och alla har rätt till en hälsofrämjande studietid. Högskolor och universitet kan arbeta hälsofrämjande genom att stärka studenters välbefinnande och tilltro till sin egen förmåga, men detta kräver både fysiska och psykosociala förutsättningar i studiemiljön. Med hjälp av två teoretiska perspektiv, KASAM och krav-kontroll-stödmodellen, förklaras i denna studie vikten av gemenskap och det sociala samspelet i studielivet, samt hur inre och yttre krav påverkar känslan av stress. Syftet med studien är att undersöka studenters upplevelser om studiemiljöns betydelse för hälsa och studiemotivation. Med en kvalitativ ansats har sju semistrukturerade intervjuer utförts. Valet av intervjupersoner grundades i ett målstyrt urval. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Under arbetets gång har hänsyn tagits till etiska krav och riktlinjer. Resultatet belyser att studiemiljön påverkar hälsa och motivation på varierande sätt. En betydande faktor i resultatet är gemenskap, då känslan av tillhörighet och sammanhang kan minska studierelaterad stress. Socialt stöd, samhörighet, engagemang från omgivningen och att studera tillsammans med andra kan öka studiemotivationen. Balans mellan studier och fritid är av vikt för en hälsosam studietid och vikten av kravlös återhämtning presenteras i resultatet. Genom att slippa tänka på studier och istället samla energi på andra meningsfulla sätt kan en balans uppkomma. Motivationsfaktorer skiljer mellan individer, men gemensamt för samtliga medverkande studenter är att mål, delmål och belöningar är drivande komponenter. Sammanfattningsvis utifrån denna studie är de psykosociala faktorerna av stor betydelse för hälsa och studiemotivation., Education is a basic right, and everyone has a right to health promoting studies. Colleges and universities can work to promote health by strengthening students’ well-being and self- efficacy, but this requires both physical and psychosocial conditions in the study environment. With the help of two theoretical perspectives, KASAM and the demand-control- support-model, the importance of community and the social interplay are explained in this study, as well as how inner and outer demands influences the feeling of stress. The purpose of the study is to examine students’ experiences of the study environments meaning for health and study motivation. With a qualitative approach, seven semi-structured interviews have been performed, and the choice of interviewees was founded in a goal- directed selection. Collected data was analyzed with a qualitive content analysis. During the work process ethical demands and guidelines has been taken into account. The result illuminates that the study environment has an affect on health and motivation in varying ways. One considerable factor in the result is community, since the feeling of participation and coherence can lower study-related stress. Social support, solidarity, commitment from the people around you and to study together can increase the study motivation. The balance between studies and free time is of importance for a healthy study time and the importance of undemanding recovery is presented in the results. By not thinking about studies and instead gather energy in other meaningful ways, a balance can arise. Motivational factors distinguish between individuals but mutually for all participating students is that goals, milestones, and rewards are driving components. In summary based on this study, the psychosocial factors are of great importance for health and study motivation.

Uppsatsen faller inom ämnet bildproduktion och undersöker hur människor lever sig in i film och hur den inlevelse kan gå förlorad. I studien utforskas hur avancerade kamerarörelser kan utgöra ett hinder för att följa filmens narrativ och om personer med förkunskap inom filmproduktion påverkas mer än andra. Film- och socionomstudenter, med sex deltagare från varje grupp, har intervjuats efter att ha visats fyra olika sekvenser med avancerade kamerarörelser. Studien utgår från forskning inom reception och intervjusvaren har erhållits genom ett kvalitativt tillvägagångsätt. Resultaten visar att kamerarörelser inte verkar utgöra ett hinder för att följa filmers handling eller påverka förmågan hos människor att leva sig in i den filmiska världen. Vissa kamerarörelser uppmärksammas mer än andra, beroende på om de är motiverade eller inte, utan att publiken slungas ut ur den filmiska världen. Film- och socionomstudenter uppmärksammar olika aspekter under filmtittande där filmstudenter uppmärksammar mer den tekniska aspekten medan socionomstudenter fokuserar mer på filmens miljö och karaktärer.

Syftet med studien var att genom en statistisk analys och ur ett riskkommunikationsperspektiv undersöka informationens roll för riskuppfattning och upplevelse av oro kring pågående dödligt våld (PDV) hos studenter vid lärosäten i Sverige. I studien innefattar informationens roll beteenden kopplade till informationssökning, information som trygghetsskapande faktor och informationsbehov. I studien genomfördes en enkätundersökning som 120 studenter vid ett lärosäte besvarade. Genom en statistisk analys analyserades studiens forskningsfrågor utifrån aspekter kring informationskonsumtion, riskuppfattning, tillit och oro för att undersöka informationens roll. Studiens teoretiska ramverk bestod av teorier och begrepp från riskkommunikationsforskning (riskuppfattning) samt teorier och begrepp relaterade till informationskonsumtion (informationsundvikande, uncertainty reduction theory och risk information seeking and processing model). Resultatet i studien visade att de studenter som är oroliga och som söker information kring PDV är de studenter som i störst utsträckning anser sig ha kunskap om ämnet, däremot fanns det inte ett enskilt samband mellan ökad oro och att söka information. Individer som förväntas besitta kunskap om PDV, söker i större utsträckning mer information om ämnet. Studenterna i studien har inte fått information kring PDV från sitt lärosäte, men vill generellt få mer information och tror att information kan göra dem tryggare. Studenterna känner generellt tillit till lärosätet, trots att de inte fått någon information om PDV. De som känner tillit till lärosätet skulle vilja söka information om PDV hos dem, medan de som inte känner tillit söker mer information på egen hand. Vidare uppmuntras forskning där det undersöks vilken roll andras förväntan på individens kunskaper om risker spelar för individens informationskonsumtion., The purpose of this study was to investigate the role of information for the risk perception and worry regarding ongoing deadly violence (ODV) that students at Swedish schools experience. The role of information regards behaviours in relation to information seeking, information need and information as a way to reduce worry. In the study, a web survey was conducted in which 120 students at a Swedish school participated. Through a statistical analysis, the research questions were analysed from aspects regarding information consumption, risk perception, trust and worry to investigate the role information plays. The theoretical framework for this study consisted of theories and concepts from the risk communication research field (such as risk perception), but it also consisted of theories and concepts related to information consumption (such as information avoidance, uncertainty reduction theory, and risk information seeking and processing model). The result of this study indicated that students who worry and seek information about ODV believe that they possess knowledge about the subject. However, no correlation between a higher level of worry and increased information seeking was shown. The individuals that feel a greater responsibility to have knowledge about ODV seek more information. The students in this study have not been given information about ODV from their school, but generally want to get more information and believe that information could make them less worried. Those who trust the school would seek information about ODV from the school, while the ones that do not trust the school tend to seek more information by themselves. Furthermore, we encourage further research that aim to investigate which role the expectations of others regarding expected knowledge play for the level of knowledge that individuals possess about risks and their information consumption.

In Sweden, the last couple of years have entailed an increased amount of concern, due to events like the Corona-pandemic and an ongoing war in Europe. These situations have made the Swedish population more crisis- and risk-aware than they were before. In this independent study we explore Swedish students' crisis preparations as well as their risk knowledge. The aim of this pilot study is to examine students' risk- and crisis preparations as well as what affects them. From previous research in the field and the study's theoretical framework, an individual's trust in the state as well as one's demographic qualities, should affect your riskand crisis preparations. The study's aim and research questions are analyzed quantitatively based on the study's survey. The results from the survey showed that an individual's demographic qualities do affect one's risk- and crisis preparations and that one's trust in the state does not. Students' risk- and crisis preparations are dormant for the most part, something that we discuss and that would be interesting to base future studies on., De senaste åren har kantats av ökad oro i Sverige på grund av händelser som Coronapandemin och krig i Europa. Dessa situationer har gjort den svenska befolkningen mer risk- och krismedveten än tidigare. I detta självständiga arbete undersöks studenters förberedelser inför eventuella kriser. Syftet med denna pilotstudie är att undersöka studenters risk- och krisförberedelser samt vad som påverkar dem. Utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska referensram kan individens tillit till staten samt demografiska egenskaper påverka individens risk- och krisförberedelser. Syftet och frågeställningarna analyseras kvantitativt med hjälp av resultat från studiens webbaserade enkät. Utifrån webbenkäten fann vi i resultaten att individens demografiska egenskaper har en viss påverkan på ens risk- och krisförberedelser men att individens tillit till staten inte har det. Studenters risk- och krisförberedelser är till stor del passiva, något vi diskuterar och som även vore intressant att basera vidare studier på.

This study examines what motivated high school students and university students to consume political content prior to the Swedish 2022 election. In addition, this study aims to investigate if there are any connections between the consumer’s motivation, preferred media and political sympathies. By primarily applying the uses and gratifications theory this study could draw several different indications of what motivated students to consume political content. As a complement to the uses and gratifications theory, the theory about knowledge gap and the socialisation theory was used. A survey was designed using these three different theories as well as previous scientifically conducted research. Survey questions included, among others, which factors were the most important for consuming news, political interest on a scale from one to five and which social media or news plattform was the most preferred for consuming political content prior to the Swedish 2022 election. This quantitative study included 19 questions and resulted in 298 answers by different participants via email. The result of this study indicates that seeking information was the most important motivation for students to take part in political content, regardless of education level or political opinion. Furthermore, a connection between political sympathies and media usage was discovered. Students who had sympathies for the opposition on the left side of the political spectrum (Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Socialdemokraterna and Centerpartiet) preferred mainly the public service media. While the people who sympathised with the right leaning (Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna and Sverigedemokraterna) preferred to a greater extent the commercial media. This study also indicated that there is a difference between how much political content high school students and university students consumed before the election on the 11th of September 2022. The difference is shown both in traditional media usage

This research aimed to understand how students between 15-19 years at Lagaholm School and Osbeck High School experience safety and security at their schools and how they experience the impact of external events on the perception of safety and security. To investigate this, the following research questions were asked: How do students experience the situation of safety and security at their schools? How do students experience that external events impact their sense of safety and security? What conclusions can be made from the experiences and factors that emerge? The third research question is primarily answered by the researcher’s conclusions and reflections from the empirical evidence that emerges from the first two research questions. As the ambition of the research was to evolve a deeper understanding of students’ perception of safety and security, the empirical collection was based on seven semi-structured interviews with students from each school. Three were students at Lagaholm School and four at Osbeck High School. The study’s theoretical framework consisted of Anthony Giddens’s (1996) theory of Ontological Security and Ulrich Beck’s (2012) theory of the Risk Society. Sustainable Development Goal 4: Quality Education, and Goal 16: Peace, Justice and Strong Institutions were also included in the theoretical framework to provide a further understanding of the connection between the global and local context. The results show that students at Lagaholm School perceived their school as less safe and secure than students at Osbeck High School perceived their school. In terms of what impacted the students’ sense of safety and security at school, patterns emerged of: age, maturity, knowledge of safety and security measures, teachers’ presence and consideration for students. Further, awareness and proximity in time, distance, and emotions proved to be relevant for what affected the feeling of safety and security in relation to external events. This became clear when ev

Idag finns möjligheten att skriva texter med chatbots som är en form av artificiell intelligens. En av de framträdande chatbotarna är ChatGPT som exempelvis kan generera text. På universitetet förekommer det examinationsuppgifter där studenter skriver texter. Det är då möjligt för studenter att använda ChatGPT som hjälpmedel vilket kan anses som fusk. Denna studie ämnar undersöka hur väl universitetslärare har möjlighet att skilja på texter skrivna av studenter och ChatGPT. Ytterligare undersöker studien universitetslärares acceptans gällande ChatGPT som lärarverktyg och verktyg för studenter. Den använda metoden var enkät med experimentdel samt frågor gällande acceptans. Studien bestod av 38 deltagare mellan 30–72 år med medelåldern 49,3 år. Studien Av dessa var 22 kvinnor, 14 män och 2 vill ej ange. Deras uppgift var att bedöma tre texter. Texterna var antingen av en student eller av ChatGPT. Resultaten visade att universitetslärare inte med säkerhet kan avgöra om det är en student eller ChatGPT som skrivit en text. Endast i en av texterna kunde lärarna se en skillnad mellan texterna och kunna urskilja på vem som hade skrivit det. Faktorer som enligt deltagarna gjorde att texterna verkade skriven av ChatGPT var att den var välskriven och källornas placering. Det fanns inte en tydlig attityd för eller mot användning av ChatGPT, varken som verktyg för lärare eller lärverktyg för studenter. Däremot var den upplevda nyttan (Performance expectancy, PE) viktigast. De övergripande slutsatserna av denna studie är att lärare har svårt att se om en text är skriven av ChatGPT eller en student., Today the possibility exists to write text with chatbots, which is a form of artificial intelligence. One of the prominent chatbots is ChatGPT that has the capability to generate texts as an example. At universities, it is common to have examination tasks where students are required to write texts. It has therefore created the possibility for students to use ChatGPT as a tool which could be considered cheating. This study aims to research how well university teachers possess the capability of distinguishing texts written by students compared to ChatGPT. Furthermore, research about university teachers’ acceptance in the usage of ChatGPT as a tool both for university teachers and students. The method used was a survey that’s part experiment and questions about acceptance. The study had a total of 38 participants between 30-72 years old and the mean age being 49.3. The study consisted of 22 women, 14 men and 2 did not want to specify. Their task was to read and assess three texts. These texts were written by a student or ChatGPT. The results showed that university teachers could not identify if the author was a student or ChatGPT. There was only one text that university teachers could identify a difference between the two texts and distinguish who had written it. Factors according to the participants that seemed to distinguish if the text was written by ChatGPT were that it was well written and the placement of sources. There was no definite attitude towards or against the usage of ChatGPT, neither as a tool for teachers or students. Thus, the perceived usefulness (Performance expectancy, PE) was most important. The overall conclusion of this study was that teachers found it difficult to identify if the text was written by ChatGPT or a student.

Studien analyserade nio intervjuer för att undersöka studenternas upplevelser och perspektiv på sina parasociala relationer. Med målet att dels undersöka den roll som parasociala relationer spelar i studenternas liv och hur de påverkar deras vänskapsrelationer och andra nära relationer, samt att analysera studenternas resonemang och perspektiv kring deras parasociala relationer för att förstå deras uppfattningar och känslor kring dessa interaktioner. Syftet är att ge en större förståelse för vilken roll de parasociala förhållandena har i studenternas liv och hur viktiga dessa relationer är för dem. Den kommer att bidra till en ökad förståelse för parasociala relationer och bidra till det socialpsykologiska och kommunikationsvetenskapliga området. Studiens frågeställningar är: Vilken roll spelar parasociala relationer i studenternas liv?, hur samspelar studenternas parasociala relationer med deras vänskapsrelationer och andra nära relationer?, och hur resonerar studenterna kring sina parasociala relationer? Resultaten visar att studenterna betraktar dessa relationer som tillfredsställande, värdefulla och skapare av en illusion av gemenskap. Istället för att omvandla parasociala relationer till verkliga interpersonella relationer strävar studenterna efter en fördjupad känsla av närhet inom den föreställda gemenskapen. Denna studie ger insikter i studenternas navigering av parasociala relationer och bidrar till en bättre förståelse av dessa relationers betydelse för individerna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur användningen av avgiftsfria fakturor påverkar studenter till impulsköp inom den svenska e-handeln. För att besvara studiens syfte har följande forskningsfråga tagits fram: “Hur påverkar avgiftsfria fakturor till impulsköp hos studenter?” Genom att intervjua heltidsstudenter strävade studien efter att erhålla gynnsam data och på så sätt förstå de bakomliggande faktorerna som påverkar användningen av avgiftsfria fakturor och dess inverkan på impulsköp. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med följdfrågor för att få djupa svar från respondenterna. Vidare antog studien en deduktiv ansats vars teoretiska ramverk stod till grund för intervjuguiden och därmed det insamlade materialet. Det teoretiska ramverket består av teorierna köpprocessmodellen, det digitala beteendet, impulsköp online och konsumentens påverkande faktorer. Resultaten visade på flera faktorer som påverkar studenternas användning av avgiftsfria fakturor och impulsköp. Avgiftsfria fakturor minskade oro kring risker och erbjöd en känsla av trygghet för studenterna. Möjligheten att köpa nu och betala senare ansågs vara den främsta anledningen till användningen av avgiftsfria fakturor. Extern påverkan från sociala medier, familj och vänner samt den ekonomiska situationen spelade också en betydande roll. Det framkom att impulsköp faktiskt kunde genomföras med eftertanke, då respondenterna visade att de resonerade vid impulsköp på grund av sin ekonomiska osäkerhet. Avgiftsfria fakturor fungerade som en katalysator för impulsköp genom att möjliggöra köp trots ekonomiska begränsningar.

Akademiska nybörjare känner en stor osäkerhet. En mer ämnesnära gemenskap är nyckeln för att få studenter att stanna kvar. Det menar i vart fall en ny brittisk studie i Higher Education, som särskilt identifierar tre typer av osäkerhet (eng: awkwardness) förknippade med att vara akademisk gröngöling., exten publicerades i Aktuell högskolepedagogisk forskning 2023, nr 4. Texten publicerades den 30 maj 2023 och finns fritt tillgänglig online på följande länk: https://www.su.se/ceul/forskning/aktuell-h%C3%B6gskolepedagogisk-forskning/akademiska-gr%C3%B6ng%C3%B6lingar-stanna-kvar-1.658263

Den så kallade breddade rekryteringen som innebär att Sveriges högskolor och universitet aktivt ska arbeta främjande för att öka tillgången till högre utbildning kan ses som del i att utjämna existerande skillnader mellan inrikes och utrikesfödda svenskars förutsättningar till högre utbildning (Prop. 2001/02:15). För att kunna genomföra och lyckas med en högre akademisk utbildning förväntas studenter behärska det akademiska språket, vilket kan vara utmanande beroende på språklig bakgrund och tidigare skolgång. För studenter som har svenska som sitt andra språk kan detta vara särskilt utmanande (Blomström & Wennerberg, 2021). På så vis uppstår en klyfta mellan förutsättningar att erövra akademisk litteracitet (AL) mellan förstaspråksstudenter och andraspråksstudenter (Melander et al. 2022). Det finns även en klyfta mellan vad lärare förväntar sig av studenterna när de börjar i högre utbildning och nybörjarstudenters prestation gällande det akademiska skrivandet (Hardy & Clughen, 2012). Detta pågående projekt riktar sig mot förutsättningar för andraspråksstudenter att erövra AL och därmed öka möjlighet till att lyckas i högre utbildning. Projektet förväntas kunna bidra med kunskap om hur studenter med svenska som sitt andra språk kan ges mer likvärdiga förutsättningar att lyckas med akademiska studier. Detta är i förlängningen dels gynnsamt för de enskilda studenternas möjligheter att utbilda sig inom akademin och dels för samhället i stort då såväl studentgrupp som gruppen verksamma lärare breddas och blir mer heterogen. Projektet inriktar sig på lärarstudenter, men resultaten är relevanta för annan akademisk utbildning då AL är i fokus inom all högre utbildning. I förlängningen är det av yttersta vikt att lärare kan vara förebilder för framtidens barn, elever och föräldrar med olika förstaspråk. Syftet är att öka kunskapen om och förståelsen för hur studenter me

The aim of this study was to understand if immature-, mature- and neurotic defense styles are associated with negative-, positive-, and temptation drinking situations in an adult university student sample, as well as investigate gender-specific differences that have been supported in previous research. Similar questions have been previously researched in clinical settings as well as for students and risk groups. The purpose of this study is to replicate earlier research on psychological processes and alcohol by measuring defense style and drinking situations. The data was collected on one occasion through a questionnaire distributed to adult university students in April-May 2023, containing DSQ-40 and IDTS-alcohol. The survey results have been analyzed with several statistical tools, such as a one-way MANOVA, hierarchical linear regression, and moderated linear regression. The results suggest that an immature defense style is associated with negative and temptation drinking situations for both men and women. In contrast, a mature defense style reduces the frequency in which participants find themselves in negative and temptation drinking situations. Furthermore, it suggests gender-specific differences in defense styles, i.e., in the collected sample, men tend to use more mature defense styles, while women tend to use more neurotic defense styles., Syftet med denna studie var att förstå om omogna, mogna och neurotiska försvarsstilar är associerade med negativa, positiva och frestande drickande situationer i ett urval av vuxna universitetsstudenter, samt att undersöka könsspecifika skillnader som har fått stöd i tidigare forskning. Liknande frågor har tidigare undersökts i kliniska miljöer samt för studenter och riskgrupper. Målet med denna studie är att replikera tidigare forskning av psykologiska processer och alkohol, genom att mäta försvarsstil och drickande situationer. Uppgifterna samlades in vid ett tillfälle genom ett frågeformulär som delades ut till vuxna universitetsstudenter i april-maj 2023, innehållande DSQ-40 och IDTS-alkohol. Resultaten av undersökningen har analyserats med flera statistiska verktyg såsom en enkelriktad MANOVA, hierarkisk linjär regression och modererad regression. Resultaten tyder på att en omogen försvarsstil är associerad med negativa och frestande drickande situationer för både män och kvinnor, medan en mogen försvarsstil minskar frekvensen där deltagarna befinner sig i negativa och frestande drickande situationer. Dessutom tyder det på att det finns könsspecifika skillnader i användningen av försvarsstilar, det vill säga i det insamlade urvalet tenderar män att använda mer mogna försvarsstilar, medan kvinnor tenderar att använda mer neurotiska försvarsstilar.

Till följd av den snabbt växande AI-tekonologin syftar denna studie till att fylla det forskningsgap som finns kring hur AI används inom undervisning. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, baserad på intervjuer och kartläggning, som undersökt hur studenter använder sig av chatboten ChatGPT. ChatGPT är en AI-robot som fungerar på ett konversationsliknande sätt för att härma mänsklig interaktion. Detta möjliggör för ChatGPT att vara ett hjälpmedel och komplement för studenter och kan både skriva och bearbeta texter, svara på frågor och generera sammanfattningar. Problemet kring ChatGPT är att det är ett nytt, obeforskat fenomen som på kort tid tagit stor plats inom utbildning, det finns här ett stort forskningsgap som bör fyllas. Studien ger en bra grund för hur AI inom undervisning bör hanteras genom att svara på forskningsfrågan; Vilka är de huvudsakliga användningsområdena med ChatGPT? samt tillhörande underfrågor; Vilka värden och utmaningar som upplevs i samband med ChatGPT? Vilka AI-baserade verktyg i funktionaliteter studenter önskar ha i lärplattformar baserat på ChatGPT teknologi? Studiens resultat visar att studenter i stor utsträckning använder ChatGPT som ett hjälpmedel som skapar tidsbesparing, underlättar studierna och fungerar som en extra lärare. Studien visar också på upplevda utmaningar som den lathet som användandet leder till samt den begränsade pålitlighet som finns kring ChatGPTs svar. De främsta önskemål om funktionaliteter i lärplattformar som studien resulterat i är att de ska inkludera en sökfunktion, samt en integrerad plattform för informationsåtkomst. Hur studenter i denna studie använder sig av ChatGPT står till viss del till kontrast till vad den begränsade, befintliga forskningen inom området uppmärksammar. Således bidrar studien med en nyanserad bild av användningen av ChatGPT som kan användas som grund för vidare forskning inom området, Due to the rapidly growing AI technology, this study aims to fill the research gap in the field of AI in education. This has been done by examining how students use the chatbot ChatGPT through a qualitative study based on mapping and interviews. ChatGPT is an AI robot that mimics human interaction, enabling it to be a tool and complement for students. It can write and process texts, answer questions, and generate summaries. The problem with ChatGPT is that it is a new, unresearched phenomenon that has in a short time taken a huge part in education, this research gap needs to be filled. By illustrating how students use ChatGPT in terms of; What its main area of use is? What values and challenges are experienced? and what AI-based tools and functionalities students wish to have in learning platforms based on ChatGPT technology, the study provides a good foundation for how AI in education should be handled. The study's results show that students primarily use ChatGPT as a tool that saves time, facilitates studies, and serves as an extra teacher. The study also indicates challenges, such as the laziness that the use leads to and the limited reliability of ChatGPT's answers. The main requests for functionalities in learning platforms resulting from the study are a search function and an integrated platform for information access. How students use ChatGPT in this study stands in contrast to what the limited existing research in the field emphasizes. Thus, the study contributes to a nuanced picture of the use of ChatGPT that can be used as a basis for further research in the area.

Bakgrund: Denna text diskuterar universitetsstudenters stillasittande och dess koppling till ökad skärmtid. Studier visar att 8 timmars dagligt stillasittande, speciellt med bärbara datorer, ökar risken för muskuloskeletala och kardiovaskulära problem. Statiskt muskelarbete under skärmtid kan leda till trötthet och nedsatt funktion. Att förstå studenters stillasittande kan hjälpa förebygga hälsoproblem kopplade till långvarigt sittande. Syftet: Syftet med studien var att vi ville undersöka hur, redan i tidigare ålder, den fysiska arbetsmiljön samt durationen av skärmtid och variationsmönster såg ut hos universitetsstudenter. Studiedesign: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Metod: Denna rubrik beskriver metodologin som användes i en kvantitativ tvärsnittsstudie genomförd med en digital enkät för att samla in data från studenter vid Health Science Center (HSC) Campus. Inklusionskriterierna var studenter som tillbringade tid på HSC, medan exklusionskriterierna var icke-studenter, de som inte studerade på något program vid HSC, eller de som inte använde skärmar. Enkäten bestod av 43 frågor, inklusive flervalsfrågor och öppna frågor. Data samlades in med hjälp av Sunet Survey och analyserades med Excel. Etiska överväganden beaktades, och deltagarna hade möjlighet att samtycka och dra sig ur studien när som helst. Resultat: Studien indikerar att majoriteten av studenterna studerar hemifrån, oftast vid skrivbord, men att de också växlar mellan olika arbetsstationer. Endast en liten andel har anpassat sin arbetsplats, med vanligaste justeringarna i kontorsstol och användning av löst styrdon/datormus. Trots överväganden om anpassning har många studenter inte genomfört förändringar. Många deltagare använder kompletterande belysning vid sidan om dagsljus. Förvånansvärt var att 78,1% av deltagarna upplever fysiska besvär kopplade till bildskärmsarbete, med nacke, axlar och ländrygg. Slutsats: För att förbättra studenters arbetsmiljö och minska fysiska besvär kopplade till ökad skärm

Fotnot: Texten är skriven med hjälp av Chat GPT 4.