Bakgrund: Den senaste tiden har en debatt blossat upp i media om huruvida det är rimligt att bostadsrättsföreningar får tillämpa progressiva avskrivningar och om raka avskrivningar är ett bättre alternativ. Bokföringsnämnden beslöt under våren år 2014 att progressiva avskrivningar inte är en tillämplig avskrivningsmetod för byggnader. I media har många uttalat sig om vad detta kommer få för effekt på marknaden för bostadsrätter, men det har ännu inte utretts ur ett vetenskapligt perspektiv. Syfte: Uppsatsen syftar till att bidra med detta vetenskapliga perspektiv genom att analysera huruvida progressiva avskrivningar är en förutsättning för nyproduktion. I uppsatsen ämnas även undersöka om detta skiljer mellan olika regioner i Sverige. Metod: För att besvara de i syftet ställda problemformuleringarna har en teoretisk modell utvecklats med grundantagandet att köpare av bostadsrätter ska vara indifferenta till vilken avskrivningsmetod som används. Regler och praxis kring avskrivningar i bostadsrättsföreningar har kartlagts för att kunna ge modellen adekvat utformning. Modellens slutresultat visar hur en övergång från progressiva till raka avskrivningar påverkar lönsamheten i nyproduktion av bostadsrätter. En diskussion har förts kring rimligheten i de antaganden som gjorts i modellen och det framtagna resultatet, med utgångspunkt i mikroekonomisk teori och en generell analys av bostadsmarknaden. Slutsats: Enligt de antaganden som gjorts i denna studie och den modell som tagits fram har slutsatsen dragits att de progressiva avskrivningarna på kort sikt är en förutsättning för nyproduktion. Det finns dock ett antal omständigheter som tyder på att reaktionen i verkligheten blir något mildare än vad resultatet från modellen visar. Vidare tycks effektens storlek minska ju högre marknadspriset för bostadsrätter var innan övergången till raka avskrivningar. På lång sikt är inte progressiva avskrivningar en förutsättning för nyproduktion av bostadsrätter. Background: In Sweden, there has been a recent debate about the reasonability of the use of progressive depreciations by housing cooperatives and if straight line depreciations is a better alternative. The Swedish Accounting Standards Board decided during the spring of 2014 that progressive depreciation is not an applicable depreciation method for buildings. In media, many have discussed the effect on the market for housing cooperative shares but it has not yet been investigated with a scientific perspective. Purpose: The aim of the thesis is to contribute with this scientific perspective by analyzing if progressive depreciations is a prerequisite for production of new dwellings. The thesis is also meant to look into regional differences of this matter. Method: To answer the two problem formulations above, a theoretical model has been developed with the basic assumption that buyers of housing cooperative shares should be indifferent to which depreciation method is applied. Rules and practices of housing cooperative depreciations have been charted in order to make the model adequate. The end result of the model shows how a transition from progressive to straight line depreciation affects the profitability of production of new dwellings. With respect to microeconomic theory and a general analysis of the housing market, a discussion has been carried out about the model assumptions and the model results. Conclusions: According to the used model and its assumptions, the conclusion has been made that progressive depreciations is a short term prerequisite for production of new dwellings. Although, there are circumstances that indicate that the market reaction would be milder than what the model results show. Furthermore, the effect of the depreciation method transition seems to decrease with higher market prices for the housing cooperative shares. In the long term, progressive depreciations is not a prerequisite for production of new dwellings.