Search

Syftet med arbetet är att undersöka planeringsstrategierna nudging och medborgardeltagande. Arbetet undersöker hur Uppsala kommun använder sig av nudging i stadsplaneringen för hållbara urbana livsstilar samt hur man kombinerar strategierna genom hållbarhetsvandring som metod. Syftet är att undersöka hur en kombination av strategierna kan omfördela makten om vem som avgör vad som är det rätta valet för hållbara urbana livsstilar. Litteratur om strategierna samt tidigare forskningsresultat från Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturvårdsverket har undersökts. Intervjuer med Uppsala kommun samt SLU har använts som metod för att besvara arbetets frågeställningar. Resultatet av detta arbete visar att nudging som strategi i stadsplaneringen ser annorlunda ut än hur den beskrivs i beteendeekonomin, och det krävs reflektion över hur man använder begreppet i planeringen. Hållbarhetsvandring som metod kan omfördela makten om vem som avgör hur platser ska användas, men bara om gemensamma beslut följs upp och metoden inte endast blir en symbol i planeringsprocessen. Det finns motsättningar i att endast låta expertkunskap styra eller att medborgare fattar beslut endast utifrån personliga åsikter om hållbara urbana livsstilar. Genom att låta olika kunskaper mötas kan strategierna kombineras. På så sätt kan makten omfördelas om vem som avgör vad som är det rätta valet för hållbara urbana livsstilar.

The shrinking of permeable areas in favour of urban development is a phenomenon described in both scientific literature and policy documents. Changes in rainfall intensity and frequency following climate change are expected, but predicting the exact magnitude of these changes remains unclear. The uncertainty of what we will have to face in the future and when it will happen causes a blur of activities that may successively influence the mitigation of climate change. This study aims to explore and understand sustainable stormwater management within nature-based solutions (NBS) by reviewing both scientific and grey literature, as well as development plans in a specific area in southern Stockholm. Both risks and benefits of NBS implementation in urban stormwater management have been reviewed and described. Moreover, it is found in the literature that conceptual ambiguities and uncertainties of the NBS concept lead to weaker decision-making and planning processes. The goal of this study was to understand stormwater management recommendations for climate change mitigation, how these recommendations relate to detailed planning documents, what types of solutions are considered and proposed in the planning process, whether there is a link between the NBS and the proposed solutions, and finally, whether spatial analysis can help in the planning process in locating the strengths and weaknesses of the planned construction in flood-prone areas. The results of this study indicates whether the selected detailed development plans follow the recommendations of strategic documents. Detailed planning documents followed the recommendations to a limited extent. Moreover, in terms of spatial analysis, the analysed plans rarely referred to Skyfallsmodell, the model used to represent the flood-risk caused by 100-year rain event. In one of the cases of the early-stage detailed development plan, the new construction area were proposed inside an area with significant risk of flooding. The us, Minskningen av genomsläppliga markområden till förmån för stadsutveckling är ett fenomen som beskrivs i både vetenskaplig litteratur och policydokument. Förändringar i nederbördsintensitet och storlek efter klimatförändringar förväntas, men det är fortfarande svårt att förutsäga den exakta storleken på dessa förändringar. Osäkerheten om vad vi kommer att behöva möta i framtiden och när det kommer att hända orsakar en oklarhet kring vilka aktiviteter som kommer att kunna påverka och mildra effekterna av klimatförändringarna. Denna studie syftar till att utforska och förstå hållbar dagvattenhantering genom naturbaserade lösningar (NBS) genom att granska både vetenskaplig och grå litteratur, samt utvecklingsplaner i ett specifikt område i södra Stockholm. Både risker och fördelar med NBS-implementering i urban dagvattenhantering har granskats och beskrivits. Dessutom framgår av litteraturen att begreppsmässiga oklarheter och osäkerheter i NBS-begreppet leder till svagheter i beslutsfattande och planeringsprocesser. Målet med denna studie var att förstå rekommendationer för dagvattenhantering för att mildra klimatförändringar, hur dessa rekommendationer relaterar till detaljerade planeringsdokument, vilka typer av lösningar som övervägs och föreslås i planeringsprocessen, om det finns en koppling mellan NBS och de föreslagna lösningarna, och slutligen - om rumslig analys kan hjälpa till i planeringsprocessen för att lokalisera styrkor och svagheter med den planerade konstruktionen i översvämningsutsatta områden. Resultaten av denna studie indikerar hur de valda detaljutvecklingsplanerna följer rekommendationerna i strategiska dokument. Detaljerade planeringshandlingar följde rekommendationerna i begränsad omfattning. Dessutom, när det gäller rumslig analys, hänvisade de analyserade planerna sällan till Skyfallsmodellen, som används för att representera översvämningsrisken orsakad av 100-årsregn. I ett av fallen med en tidig detaljplanen föreslogs nybyggnadsområdet inom

Conflicts between pedestrians and vehicles are inherent in traffic systems where each participant aims to reach their destination efficiently, despite stringent traffic laws. A frequent issue arises when pedestrians cross streets without considering oncoming vehicular traffic. Such actions compel drivers to adjust their speed and direction, which can not only increase the risk of accidents but also disrupt overall traffic flow. These adjustments diminish the efficiency of the traffic system. This study investigates the impact of jaywalking on traffic flow compared to legal crossing. Using the traffic simulation software PTV Vissim, we constructed a straight 1 km road segment with a speed limit of 70km/hour, featuring a signalized crosswalk at its midpoint. Three scenarios were devised, each varying in pedestrian crossing behaviour and quantity, simulated alongside increasing vehicle volumes. Each scenario was simulated for one hour with a 10-minute warm-up period, during which vehicle travel times were recorded. The default PTV Vissim implementations of vehicle- and pedestrian behaviour models were used for the simulation. Subsequently, a multivariate analysis was employed to examine the correlation between pedestrian behaviour and vehicle travel time. Our findings indicate that vehicle density significantly impacts vehicle flow and travel time more than jaywalking ratio. In scenarios without pedestrians, vehicle volume increased overall travel time linearly. In scenarios with pedestrians, vehicle volume had a seemingly exponential impact on vehicle travel times. Additionally, our study revealed that in scenarios with a 100% jaywalking ratio, where every pedestrian jaywalked, overall vehicle travel time decreased by up to 50% and vehicle standstill time up to 80% compared to other ratios. This occurred because vehicles continuously had a green light, reducing the frequency of full stops. These findings suggest that signalised crosswalks might not always be the optim, Konflikter mellan fotgängare och fordon är vanligt förekommande i trafiksystem där varje deltagare strävar efter att nå sin destination, trots stränga trafiklagar. Ett vanligt problem uppstår när fotgängare korsar gator utan att ta hänsyn till inkommande trafik. Förare tvingas att justera sin hastighet och riktning, vilket kan öka risken för olyckor och störa trafikflödet. Dessa justeringar minskar trafiksystemets effektivitet. Denna studie undersöker effekten av otillåten korsning (s.k. jaywalking) på trafikflödet jämfört med laglig korsning. Med hjälp av trafiksimuleringsprogramvaran PTV Vissim konstruerades ett 1 km långt vägsegment med en hastighetsbegränsning på 70 km/h, innehållande ett signalreglerat övergångsställe vid mitten. Tre scenarier utformades, var och en med varierande fotgängarbeteende och mängd, simulerade tillsammans med ökande fordonsflöde. Varje scenario simulerades under en timme, efter en 10-minuters uppvärmningsperiod, under vilken fordonens restider registrerades. De förinställda PTV Vissim-modellerna för fordon- och fotgängarbeteenden användes för simuleringen. Därefter gjordes en flervariabelsanalys för att undersöka korrelationen mellan fotgängarbeteende och fordonens restid. Våra resultat visar att fordonsdensiteten har en betydande effekt på fordonsflödet och restiden mer än förhållandet av otillåten korsning. I scenarier utan fotgängare ökade fordonens flöde den totala restiden linjärt. I scenarier med fotgängare hade fordonsflödet en till synes exponentiell påverkan på fordonens restider. Dessutom visade vår studie att i scenarier med 100% otillåten korsning, minskades den totala fordonens restid med upp till 50% och stillastånde tid upp till 80% jämfört med andra fotgängarbeteenden. Detta berodde på att fordonen kontinuerligt hade grönt ljus, vilket minskade frekvensen av fullständiga stopp. Dessa resultat tyder på att signalreglerade övergångsställen kanske inte alltid är den optimala lösningen för trafikflöde. Alternativ där fordo

Användningen av drönarteknik inom fysisk planering har ökat de senaste åren tack vare dess förmåga att snabbt och kostnadseffektivt samla in högupplöst data. Denna teknik möjliggör skapandet av detaljerade kartor, övervakning av byggprojekt och inspektion av infrastrukturer. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka drönarteknikens potential och begränsningar inom svensk fysisk planering, samt att analysera hur existerande regelverk påverkar dess användning. Litteraturgenomgången visar att drönarteknik används inom flera områden, inklusive kulturmiljövård, naturresursförvaltning, hantering av klimatförändringar, 3D-modellering och trafikövervakning. Dessa användningsområden visar på teknikens förmåga att förbättra planeringsprocessen genom att tillhandahålla detaljerad och exakt information. Dokumentanalysen undersöker hur svenska regleringar påverkar drönarteknikens implementering i praktiken. Regler som Luftfartslagen, Kamerabevakningslagen och Lagen om skydd för geografisk information kan utgöra betydande hinder för användningen av drönare. Dessa lagar är utformade för att skydda säkerhet och integritet men kan också skapa administrativa och ekonomiska bördor för kommuner och planerare. Resultaten visar att komplexa och restriktiva regelverk ofta medför administrativa och ekonomiska hinder, vilket kan begränsa teknologins potential. Det framkommer även att det finns en brist på tydliga riktlinjer och samordning mellan olika myndigheter, vilket ytterligare försvårar implementeringen av drönarteknik. Enkätundersökningen riktad till svenska kommuner visar att många kommuner sällan använder drönare, delvis på grund av de komplexa regelverken. Det låga deltagandet i undersökningen kan indikera att många kommuner inte använder drönare alls, vilket kan bero på bristande kunskap eller resurser. Resultaten pekar på behovet av ökad medvetenhet och utbildning kring drönarteknikens potential och tillämpningar inom fysisk planering. Slutsatserna belyser behovet av en b

Detta examensarbete berör problem och möjligheter kring utformningen av skolgårdar och där syftet är att identifiera vad som utgör en god utvändig skolmiljö. För att göra detta har författarna framför allt använt sig av en fallstudie som har bestått av platsbesök och intervjuer med företrädare för tio olika kolor samt en litteraturgenomgång. Studien har lyckats identifiera en rad olika värden som tillsammans kan skapa en god skolgård varav flera kan kopplas direkt till teori från litteraturgenomgången. Dessa värden sammanställdes sedan och kategoriserades i en lathund. För att exemplifiera dessa gjordes ett gestaltningsförslag för hur en befintlig skola i Färjestaden skulle kunna planera utökningen av sin skolgård. Under skolbesöken identifierades många olika konkreta värden som sedan kategoriserades in under rubrikerna: miljö, grönska, vila & rekreation, generella ytor, kommunikationsytor, pedagogik och funktionsbaserade ytor. Dessa rubriker bedömdes vara de viktigaste aspekterna i att skapa en bra skolgård och övriga värden kunde placeras in under dessa rubriker. Något som också blev tydligt var vikten av att ha en god variation av alla dessa värden. En skolgård med exempelvis bara funktionsbaserad yta förlorar många positiva aspekter som kommer med en generell yta. Genom att utveckla en lathund, för att poängsätta olika aspekter av en skolgårdsmiljö, bidrar examensarbetet med ett verktyg för skolor att på ett enkelt sätt utvärdera sina egna skolgårdar och se vilka värden de har mycket eller mindre av. Detta ger underlag för att skapa denna viktiga variation av värdena. I förslaget som skapades för Färjestadens skola så har en god variation av de framtagna värdena uppnåtts. Med hjälp av tydliga kommunikationsytor undviks trängsel. En god variation av generell och funktionsbaserad yta skapar många olika platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet samtidigt som tydliga ytor finns för rekreation och vila. Grönska i förslaget bidrar till att skugga ytor samt inko, This paper revolves around the development of schoolyards and what qualities a good schoolyard is made up of. In an increasingly densifying urban environment schools within the city are becoming more and more common. With limited space, it is important that these schools can offer high-quality schoolyards for children. To ensure a high quality schoolyard, it is first important to know what makes a good schoolyard. In this paper, a case study including interviews and site visits of ten schools has been conducted as well as a literature review. Upon the completion of the case study the different qualities found were evaluated and categorized. This categorization was later used to create a radar chart that can be used by other schools to evaluate their schoolyards as well as an example schoolyard for an existing school in Färjestaden, Sweden. The study found a lot of different qualities to consider, however, they could all be placed under seven main categories: environment, greenery, rest & recreation, general space, space for communication, pedagogy and function-based space. The study especiallyfound that a variety of all these categories were important.

I samband med att barnkonventionen antagits som svensk lag har frågan om ett barnperspektiv på den fysiska planeringen i Sverige blivit aktuell. Svenska tätorter växer, men den förtätning som tillväxten innebär genomförs ofta på bekostnad av de utomhusmiljöer som barn använder i sitt lekande. Lek är nödvändigt för barnets utveckling, och för att säkerställa att barn har möjlighet att leka utomhus i tider av förtätning krävs en medveten fysisk planering. Detta kandidatarbete undersöker hur förtätade urbana utomhusmiljöer kan utformas med lekvänlighet i åtanke. Undersökningen görs dels genom en kunskapsöversikt som sammanfattar de förutsättningar som krävs för en lekvänlig utomhusmiljö, dels genom en omgestaltning av utomhusmiljön i kvarteren Oxnö, Ingarö och Möja i Farsta, Stockholm, vilka alla ska förtätas. Slutsatserna av kunskapsöversikten visar att lekvänlighet utomhus i synnerhet skapas genom miljöer som är fria från onödiga risker, lätta att nå, innefattar vegetation samt erbjuder ett brett utbud av aktiviteter. Det gestaltande projektet har genomförts mot bakgrund av dessa slutsatser.

Bakgrund: För människor som bor i Sverige har utomhusaktiviteter en betydande roll gällande traditioner, identitet samt dagliga rutiner. Det blir vanligare att äldre personer bosätter sig i stadsmiljö och utför utomhusaktiviteter i närheten av sitt hem. Mer kunskap behövs om vilka utomhusaktiviteter äldre personer utför under sommaren. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga äldre personers utomhusaktiviteter i stadsmiljö under sommaren i Sverige. Metod: En kvantitativ explorativ enkätstudie baserad på befintlig data insamlad via ett bekvämlighetsurval i en tidigare undersökning. Urvalet bestod av 687 personer, 65 år och äldre som var hemmaboende. För statistisk analys användes Mann-Whitney U-test. Resultat: Deltagarna utför en mängd olika utomhusaktiviteter. Det finns en skillnad i hur ofta deltagarna utför utomhusaktiviteter beroende på ålder och boendeform. Slutsats: Äldre personer utför många utomhusaktiviteter i stadsmiljö under sommaren vilket bidrar till ett hälsosamt åldrande. Att promenera, äta och fika samt vistas i naturen tillhör de vanligaste förekommande utomhusaktiviteterna. Implikationer: Studien kan hjälpa arbetsterapeuter verksamma inom stadsplanering att främja äldre personers delaktighet samt inspirera yrkesverksamma till förebyggande interventioner i arbetet med äldre personer utifrån äldre personers utomhusaktiviteter., Introduction: Engaging in outdoor-activities offers numerous benefits. For people living in Sweden outdoor activities have a significant role in terms of traditions, identity and daily routines. It’s increasingly common for people to settle in urban environments, including the elderly population. Many of the older population's physical outdoor activities occur in proximity to their homes. Purpose: The purpose of the study was to map older people's outdoor activities in an urban environment during summer in Sweden. Method: This is a quantitative exploratory survey study using pre-existing data obtained through convenience sampling from a previous survey. The sample consisted of 687 people aged 65 and older, living at home. The non-parametric Mann-Whitney U-test was performed for difference analysis. Results: Participants perform various outdoor activities to varying degrees. There´s a difference in how often performance of outdoor activities takes place depending on how old they are or what living situation they have. Conclusion: Elderly perform many outdoor activities in urban environments during summer, which promotes healthy-ageing. The most common outdoor activities is Walking, Eating and Spending time in nature. Implications: The study can assist occupational therapists working in urban planning to promote the participation of elderly and inspire professionals to implement preventive interventions based on the outdoor activities of older people.

Denna masteruppsats undersöker det ökade användandet av A-traktorer och mopedbilar iDanderyds kommun. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder föratt analysera detta fenomen ur ett etnografiskt perspektiv för att förstå den påverkan somA-traktorer och mopedbilar har på infrastrukturen, den fysiska miljön och trafiksäkerheten iDanderyds kommun.Genom analysen av enkätundersökningar bland eleverna i Danderyds kommun, intervjuermed relevanta aktörer och myndighetsrepresentanter har data samlats in för att kartläggaanvändningsmönster, drivkrafter och eventuella konsekvenser av ökat antal A-traktorer ochmopedbilar på vägarna i Danderyds kommun.Resultaten av studien visar att ökningen av både A-traktorer och mopedbilar kan ha flerakonsekvenser för Danderyds kommun i form av ökad trängsel på vägar och parkeringar,förändringar i trafikflöden, ökad belastning på vägnätet, samt potentiella säkerhetsrisker förbåde förare och andra trafikanter.Slutsatserna från studien framhåller vikten av att åtgärder implementeras kring bådeA-traktorer och mopedbilar i stadsplanering, som till exempel en trafikpolitik somsäkerställer en hållbar mobilitet en säker trafikmiljö i Danderyds kommun och liknandeurbana områden. Dessutom är det av vikt att utbildningen för både A-traktorer ochmopedbilar förändras och ger en ökad kunskapsnivå., This master's thesis examines the increased use of A-tractors and moped cars in Danderydmunicipality. The study has been conducted using qualitative methods to analyze thisphenomenon from an ethnographic perspective, to understand the impact that A-tractors andmoped cars have on the infrastructure, the physical environment and road safety in themunicipality of Danderyd.Through the analysis of surveys among students in the municipality of Danderyd, interviewswith relevant stakeholders and government representatives, data is collected to map usagepatterns, drivers and possible consequences of increased numbers of A-tractors and mopedcars on the roads in the municipality of Danderyd.The results of the study highlight that the increase in both A-tractors and moped cars canhave several consequences for the municipality of Danderyd, including increased congestionon roads and parking lots, changes in traffic flows, increased strain on the road network, aswell as potential safety risks for both drivers and other road users.The conclusions from the study emphasize the importance of measures being implementedaround both A-tractors and moped cars in urban planning and traffic policy to ensuresustainable mobility and a safe traffic environment in Danderyd municipality and similarurban areas, as well as the importance of a change in education for both A-tractors andmoped cars and an increased level of knowledge

We know from previous research that Swedish film in the years around 1968 was radicalized and focused on social injustices and societal problems. But we know very little about how these social injustices and social problems were portrayed in Swedish documentary film during these years. This essay aims to provide increased knowledge about the relationship between the politically and socially upheaval years around 1968 and various expressions in Swedish documentary film during these years. The aim is achieved by studying to what extent and in what way the documentary film is characterized by the conflict between left and right and the conflict between freedom and authority. We use Bill Nichols' categorization of documentary film into six different modes and with particular focus on observational and participatory modes from the 1960s and early 1970s. The results show that the left-right dimension is the dominant conflict perspective in all five films examined. It is mainly social groups and collective belonging that are in focus and have agency. The films analyzed here are usually dominated by an observational mode. Different modes can be combined with and reinforce each other in a way that makes what appears on the screen go beyond Nichols' strict categories. There also seems to be a certain connection between different modes and the left-right dimension and the libertarian-authoritarian conflict dimension. A poetic mode and above all a participatory (cinéma vérité-inspired) mode contains the demolition of authority we associate with 1968 and the impact of the libertarian-authoritarian dimension.

Människans hälsa och välbefinnande påverkas av många faktorer, en av dem är stadsmiljön. I dagens samhälle blir människor alltmer stillasittande och livsmiljön är en avgörande påverkansfaktor för folkhälsan. Med en hälsofrämjande stadsplanering kan offentliga platser utformas som skapar möjlighet för fysisk aktivitet och sociala interaktioner. Genom att implementera faktorer som grönområden, gång- och cykelvägar, sociala mötesplatser, tillgänglighet och säkerhet skapas hälsosamma stadsmiljöer för människor. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka vilka faktorer som är avgörande i stadsmiljön för att öka folkhälsan. Genom de kvalitativa metoderna dokumentär forskning och platsanalys tas designprinciper fram i linje med kunskapsöversikten om sambandet mellan folkhälsa och stadsplanering. Dessa designprinciper appliceras på ett utvalt offentligt rum som presenteras i ett gestaltningsförslag.

Barn är en grupp som påverkas mest i ett samhälle som urbaniseras och i Sverige arbetas det för att nå vissa mål för att möta barns behov och rättigheter för en hållbar stadsutveckling. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring barns deltagande genom att undersöka ett genomförande av en deltagandeprocess med barn som har påbörjats i nordöstra Borgeby i Lomma kommun. I arbetet har en litteraturstudie tagits fram för att ge en bakgrund och kontext, samt en fallstudie som genomförts med intervjuer med aktörer och deltagare i en pågående deltagarprocess. Arbetet strävar även efter att ge insikter om hur barns delaktighet kan förbättras för att skapa en mer inkluderande och barnvänlig stadsplanering. Studien visar att det finns eventuella lärdomar och beskrivande aspekter som är viktiga att beakta. Engagemang av deltagare och aktörer som matchas till ”rätt” deltagandenivå anses vara av värde. Där balans mellan styrning och frihet kan vara viktigt och att ta barns deltagande på allvar också kan bidra till att främja barns perspektiv. Barns deltagande kan även ge möjlighet att fördjupa deras relation till sin närmiljö och kan möjligtvis skapa engagemang och ansvarstagande. En deltagandeprocess med en flexibel deltagandestruktur med barn kan möjligtvis resultera i oväntade svar på samhällsfrågor för att skapa hållbara miljöer., Urbanization of community’s are affecting children the most, and Sweden is working towards certain goals to meet children’s needs and rights for a sustainable urban planning The purpose of the study is to establish a basic knowledge and context about the subject and to examine an ongoing implementation of a participation process with children in nordöstra Borgeby in the municipality of Lomma. The study consists of two parts: a literature study, that is meant to give background and context, and a case study, that has been conducted with interviews of subjects within the participation process. The study also strives to give insights about how the participation of children could be improved to create a more including and child friendly urban planning. The study shows that there are some lessons to be learned and descriptive aspects that are important to consider. Commitment from the actors and participants that can be matched with the ”right” level of participation can be seen as valuable. A balance between guiding and freedom can be considered important and by taking children’s participation more seriously could also contribute to encourage the perspective of children. Children’s participation could also give an opportunity to deepen their knowledge of their local environment and to possibly create commitment and a sense of responsibility. A participation process with a flexible structure for participation with children could possibly result in unexpected answers to social issues for creating sustainable environments.

Urban population growth poses significant challenges for urban planning, necessitating a balance between urban development and the preservation of green infrastructure, such as urban forests. Urban forests are an integral component of the urban environment, offering numerous benefits that can help mitigate climate change and achieve sustainability goals. Accurate and up-to-date spatial information about urban forests is crucial for effectively integrating them into urban planning, yet such information is often scarce. Furthermore, as urban planning advances toward 3D city models, urban forests tend to be frequently overlooked and underrepresented due to this lack of information. To address this lack of spatial information, this study aimed to explore the potential of LiDAR for monitoring urban forests and extracting detailed 3D information about individual urban trees. The goal was to propose a method applicable to municipalities for conducting urban forest inventories, assessing urban forest changes, and creating dynamic 3D models of urban trees to enhance urban forestry management and planning processes. A case study was conducted in central parts of Huddinge municipality using their airborne LiDAR data from 2016 and 2023 to create urban forest inventories and generate 3D models of urban trees. The proposed method involved an object-based machine-learning classification of the urban forest utilizing a fusion of LiDAR and orthophoto data. Further, a raster-based approach for tree detection and crown segmentation was employed, followed by a parametrization of individual urban trees directly from the LiDAR data to create an urban forest inventory. This inventory was then used to assess urban forest changes and generate 3D models, with results evaluated against field measurements. Between 2016 and 2023, significant structural changes toward smaller trees were indicated by a lower mean tree height and mean crown volume, despite a slight increase in overall canopy cover, Urban befolkningstillväxt utgör betydande utmaningar för stadsplaneringen och kräver en balans mellan stadsutveckling och bevarande av gröna infrastrukturer, såsom urbana skogar. Urbana skogar utgör en väsentlig del av den urbana miljön och erbjuder många fördelar som kan bidra till att mildra klimatförändringar och uppnå hållbarhetsmål. Korrekt och aktuell rumslig information om urbana skogar är avgörande för att effektivt kunna integrera dem i stadsplaneringen, men sådan information är ofta bristfällig. Dessutom, i takt med att stadsplaneringen utvecklas mot 3D-modeller, tenderar urbana skogar ofta att förbises och underrepresenteras i dessa på grund av denna brist på information. För att adressera denna brist på rumslig information, syftade denna studie till att utforska potentialen hos LiDAR för övervakning av urbana skogar och extrahering av detaljerad 3D-information om enskilda stadsträd. Målet var att föreslå en metod som är tillämplig för kommuner för att utföra inventeringar av urbana skogar, bedöma förändringar i urbana skogen och skapa dynamiska 3D-modeller av stadsträd för att förbättra skogsförvaltning och stadsplaneringsprocesser. En fallstudie genomfördes i centrala delar av Huddinge kommun med hjälp av deras flygburna LiDAR-data från 2016 och 2023 för att skapa inventeringar av urbana skogar och generera 3D-modeller av stadsträd. Den föreslagna metoden innefattade en objektbaserad maskininlärningsklassificering av urbana skogen med en förening av LiDAR- och ortofotodata. Vidare användes en rasterbaserad metod för trädetektering och kronsegmentering, följt av parametrisering av enskilda stadsträd direkt från LiDAR-data för att skapa en inventering av den urbana skogen. Denna inventering användes sedan för att bedöma förändringar i urbana skogen och generera 3D-modeller, med resultat utvärderade mot fältmätningar. Mellan 2016 och 2023 indikerades betydande strukturella förändringar mot mindre träd genom en lägre genomsnittlig trädhöjd och kronvolym, tr

IntroduktionTaktisk urbanism (TU) är en snabb och lågkostnad verktyg som kompletterar befintligstadsutveckling. Jönköpings kommuns egen tillfälliga omvandling i stadsmiljö liknarTU men saknar lokalt medborgardeltagande och datainsamling. TU kan användas föratt öka medborgardeltagande och datainsamling. Vilket i sin tur kan leda till en ökadflexibilitet och kvalité av Jönköpings stadsmiljö. MetodStudien kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder för att skapa en holistiskförståelse av lokala invånares preferenser och beteenden. Enkät används för att samlain åsikter och preferenser från invånarna, medan observationer studerar beteende ochinteraktioner. Litteraturgenomgången används för att undersöka hur TU har använts ivärlden, vilka hinder som förekommit och hur det kan förbättra stadsmiljön. AnalysI Sverige används placemaking för att effektivisera stadsutvecklingen medmedborgardialog. TU är en iterativ process som inkluderar invånarnas åsikter genomlågkostnadslösningar. Projekt som Levande Stockholm liknar Jönköpings Tillfälligaomvandlingar i stadsmiljön men involverar inte medborgarna i designprocessen. TUfrämjar medborgardeltagande och kan leda till mer inkluderande och attraktivaoffentliga platser, som Times Square i New York. ResultatUtformningen av platserna Lillsjöplan och Vätterstranden modellerades utifrånintressenter och lokala invånares önskemål och behov. Där olika separatadesignelement skapas för att tillsammans generera en sammansatt rumslighet.Designförslagen presenterades för Jönköpings kommun där dom avvisades. DiskussionGenom att undersöka empirin samt bakgrunden av ämnet taktisk urbanism, visar det atten introduktion av taktisk urbanism kan främja stadsutvecklingen och engageramedborgare utan att kräva en stor budget, med möjlighet till förbättring efter varjeprojekt. Studien visar vikten av god kommunikation för att introducera en organisationför ett nytt koncept som TU samt vad som kan gå fel vid svag kommunikation.

"The Danger of a Simple Story" explores the complexities of urban transformation and its impact on social dynamics through a multifaceted exhibition and archival project. Initiated by architect Mads Christo0ersen and artist Clara Diab, the project is rooted in their radio show "Kældersnack med Mads och Clara," which delves into the history and remains found in a basement in the Lasarettsbacken area in Umeå, Sweden. The exhibition critiques the oversimplification of urban development narratives and engages the public through workshops, performances, and architectural models that speculate on future inhabitants of redeveloped areas. By juxtaposing utopian and dystopian scenarios, the project challenges neoliberal urban planning practices and emphasises the importance of preserving collective memory. This multidisciplinary approach combines elements of architecture, garbology, and performance art to foster a deeper understanding of the layered histories embedded within urban environments. The exhibition was praised in the regional news outlet Västerbottens- Kuriren for its insightful and thought-provoking presentation. Editor Sara Meidel, in her article titled "Vem är den kriminelle – den som pajar ett fönster eller den som tillåter ett förfall?" highlighted the project's exploration of the delicate balance between preservation and development., "The Danger of a Simple Story" utforskar komplexiteten i stadsomvandling och dess påverkan på sociala dynamiker genom ett mångfacetterat utställnings- och arkivprojekt. Initierat av arkitekt Mads Christo0ersen och konstnär Clara Diab, är projektet rotat i deras radioprogram "Kældersnack med Mads och Clara," som fördjupar sig i historie och kvarlämningar hittat i en källare på Lasarettsbacken i Umeå, Sverige. Utställningen kritiserar förenklingen av stadsutveklingsnarrativ och engagerar allmänheten genom workshops, performance och arkitektoniska modeller som spekulerar om framtida invånare i ombyggda områden. Genom att ställa utopiska och dystopiska scenarier mot varandra utmanar projektet nyliberala stadsplaneringsmetoder och betonar vikten av att bevara det kollektiva minnet. Detta tvärvetenskapliga tillvägagångssätt kombinerar element från arkitektur, ’garbology’ och performancekonst för att främja en djupare förståelse för de lager av historia som finns inbäddade i urbana miljöer. Utställningen lovordades i den regionala tidningen Västerbottens- Kuriren för sin insiktsfulla och tankeväckande presentation. Kulturredaktör Sara Meidel lyfte i sin artikel med titeln "Vem är den kriminelle – den som pajar ett fönster eller den som tillåter ett förfall?" fram projektets utforskning av den känsliga balansen mellan bevarande och utveckling.

Staden i sin historiska form kan anses vara diskriminerande där den traditionella staden planerats av mannen och för mannen med en avsaknad av kunskap och erfarenhet från kvinnor och andra underrepresenterade grupper i samhället. Resultatet har blivit städer bestående av miljöer som upprätthåller rådande könsmaktsordning och som försvårar livet i staden för vissa och gynnar livet för andra. Feministisk stadsplanering har vuxit fram som en respons på detta i syftet att utmana rådande planeringsprinciper med målet att åstadkomma socialt hållbara och jämlika städer där alla ges lika möjligheter och rättigheter att leva ett gott liv. Syftet med uppsatsen är att genom yrkesverksammas perspektiv inom stadsplanering undersöka praktiserandet av feministisk stadsplanering i en svensk kontext, hur begreppet tolkas och används, samt vilka svårigheter och utmaningar som tycks existera. Den metod som använts för att söka svar på dessa frågor är semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes med fem personer yrkesverksamma inom stadsplanering i de fem svenska städerna Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå och Lund. Den insamlade empirin analyserades och tolkades enligt tidigare forskning, begrepp och tillvägagångssätt med utgångspunkt i feministiska teorier. Resultatet visar på att definitionen av begreppet feministisk stadsplanering tenderar att variera samtidigt som begreppet i sig inte är av primär betydelse, istället handlar det om att fylla det med rätt innehåll så att målet blir det önskvärda. Feministisk stadsplanering som begrepp används därmed inte i någon större utsträckning, istället kan användandet av alternativa begrepp vara att föredra då dessa stöter på mindre motstånd och tar plats i ordinarie strukturer på ett smidigare sätt. Feministiska inslag i planeringen återfinns i varierande utsträckning i samtliga kommuner som intervjupersonerna är verksamma inom. Särskilt framträdande är förekomsten av ett maktperspektiv med ett utökat fokus på upplevd otrygghet, användande, The city in its historical form can be considered discriminatory, where the traditional city has been planned by and for men, with a lack of knowledge and experience from women and other underrepresented groups in society. This results in a built environment that maintain the prevailing gender power structures, making the life in the city more difficult for some while favoring others. Feminist urban planning has emerged as a response to this aiming to challenge the prevailing planning principles with the goal of achieving socially sustainable and equitable cities where everyone is given the same conditions to live a good life. The purpose of this essay is to examine, through the perspective of professionals in urban planning, how feminist urban planning is utilized in a Swedish context, how the concept is interpreted and applied, and what difficulties and challenges seem to exist. The method used to address these questions is semi-structured interviews. These were conducted with five professionals in urban planning operating in five different Swedish cities; Stockholm, Malmö, Jönköping, Umeå and Lund. The empirical data was analyzed and interpreted according to previous research, concepts and approaches based on feminist theories. The results indicate that the definition of the term feminist urban planning tends to vary, while the term itself is not of primary importance, instead it is about filling it with the right content so that the goal becomes the desirable. The term feminist urban planning is thus not extensively utilized, instead the use of alternative terms may be preferable as they tend to encounter less resistance and integrate more smoothly into ordinary structures. Elements of feminist urban planning are found to varying degrees in all cities where the interviewees are active. Particularly prominent is the presence of a power perspective with an expanded focus on perceived insecurity, the use of gender and an intersectional perspective in planning, and

Tillgänglighet för hållbara trafikslag är något som blivit aktuellt de senaste decennierna för att ställa om transportsektorn till att bli mer klimatsmart. En kritisk punkt att hantera i städer är järnvägen, som å ena sidan är ett hållbart transportslag för resor mellan städer, men å andra sidan agerar barriär i städerna för övriga trafikslag. Ur historisk synpunkt har den varit en drivkraft bakom industrialismen och urbaniseringen i Sverige, och sitter därmed på betydande kulturvärden mitt inne i städer. Syftet med studien är att undersöka hur järnvägens barriäreffekt har påverkat andra trafikslag mellan år 1900 och idag. I arbetet studeras kartor under tidsperioden, samt översiktsplaner, detaljplaner och relaterade dokument undersökts för två fall: Eskilstuna och Växjö. Med hjälp av en komparativ gatunätsanalys och innehållsanalys har dokumenten studerats och jämförts utifrån forskningsfrågorna som ställts upp. Det teoretiska ramverket bygger på fyra begrepp som har stor betydelse inom arbetets område: barriäreffekt, tillgänglighet, hållbart resande och bilhegemoni. Resultatet och slutsatsen visar på att järnvägens dragning har påverkat gatunätet och tillgängligheten för övriga trafikslag, som nyttjar gatunätet, genom att agera som barriär. Det handlar bland annat om hur kommunerna historiskt har prioriterat olika trafikslag, och att bilen inte krävt nya sträckningar, vilket drabbat övriga trafikslag som fått sämre genhet i nätet och därmed lett till större behov av rörelse för människor. Sedan 1990-talet har synen på planering av trafikslag ändrats, och både i dokument från kommunerna och i gatunätet går det att se att tillgängligheten för gång- och cykeltrafik prioriteras högre än det gjort under stora delar av 1900-talet. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för hur historiska beslut påverkar dagens gatunät, samt till att ge ett underlag för att djupare undersöka kulturmiljö relaterad till järnvägen i städer, vilket är relevant för dagens och framtiden

Att förnya en bekant miljö som innehåller flera omfattande kulturvärden är inte enokomplicerad process. Det är flera aktörer och instanser inblandade i alla planprocessersom gäller förändringar i den fysiska miljön. Nybyggnation och andra kraftiga ingrepp ien fysisk miljö med flera kulturvärden och kulturmiljöer är en utmaning på flera plan. Iarbetet mot en förnyelse i dessa miljöer skall allmänheten, invånare, sakkunniga ochpolitiker mötas och enas med flera lagstiftningar och regler, översiktsplaner,detaljplaner, skydd för enskilda byggnader, kommunala dokument, ekonomi, åsikter ochäven känslor. Politiker, statliga instanser, sakkunniga och allmänheten eftersträvar olikaresultat och mål med den fysiska miljön och jobbar därefter i olika riktning. Detta kan leda till en spricka och en oförmåga att förstå varandras perspektiv mellan allainblandade och det leder till att planprocessen blir mer utdragen. Detta examensarbete är en studie som undersöker hur kulturmiljöer värderas hos allainblandade i den fysiska planeringen samt hur nybyggnation i kulturmiljö värderas ochhanteras hos alla inblandade i den fysiska planeringen. Det är ett teoretiskt ramverk somligger till grund för arbetet och detta är framtaget ur redan framtagen forskning somfinns kring ämnet om nybyggnation i kulturmiljöer. Det är en fallstudie som grundar sigi ett specifikt fall – Kulturhuset på Stortorget i Karlskrona. Det är ett omfattande empiriav kommunala dokument, lagstiftning, yttranden kring fallet som har studerats ochanalyserats utifrån en kvalitativ textanalys samt argumentationsanalys som metod.Studien resulterade i hur nybyggnation i kulturmiljöer hanteras genom estetiskvärdering, kulturhistorisk värdering, anpassning och samarbete. Utifrån dessa harslutsatser dragits för att se hur nybyggnation i kulturmiljöer hanteras, värderas ochdiskuteras i den fysiska planeringen.

My degree project aims to find an alternative destiny to the city glitches- the forgotten industrial buildings which are constantly being torn down. All the memories, the urban creatures that nest inside them, are considered disposable in city planning. The aim of this project is not to stop urban development but to create spaces where this endless force magically stops, a bubble of “utopia”, where the urban beings take their own time to flourish, undisturbed. I focus my project on the abandoned factory house Nitrolackfabriken in the southern part of Stockholm, a building threatened with demolition. I went through three stages in the design process: first background research, second a design proposal about turning the building into a functional culture house, and lastly landed on a design intervention where I gave up the previous culture house proposal, refused it on behave of the building itself, and gave the house back to what is already inside. I created three design interventions in this new part of the project: the garden, the pond, and the fire room. I see the building and all the small beings nesting inside as part of an intertwining relationship, a living being, a “GIANT.” I abstracted her into a human-like shape, wishing to create an emotional resonance between the GIANT and us. To remind us that we are all part of this complexity.

För att hantera klimatförändring och växande städer måste samhällen utvecklas för att vara hållbara. Dessutom måste mänskligt beteende förändras för att stadsutvecklingen ska uppnå hållbarhetsmålen. En stad som har integrerat hållbarhetsaspekter i sin stadsutveckling är Sundsvall. Syftet med denna uppsats är att undersöka upplevelser och åsikter om hållbar stadsutveckling i Sundsvalls innerstad. För att studera detta på djupet har en kvalitativ intervjustudie med 6 respondenter genomförts. I intervjuerna framkommer en positiv uppfattning om hållbarhet och hållbar stadsplanering bland samtliga respondenter. Attityderna som respondenterna uttrycker är däremot negativ gentemot Sundsvalls hållbara stadsutveckling. Majoriteten av deltagarna upplever inte att stadsutvecklingen har påverkat deras val av hållbara alternativ i vardagen, medan en respondent anser att den har gjort det. Respondenterna menar att de har skapat nya strategier för att röra sig i staden som följd av stadsutvecklingen. Resultatet indikerar att invånarnas behov inte beaktats i planeringsprocessen, en aspekt som tidigare forskning menar är väsentlig för att lyckas med hållbar stadsutveckling. Respondenterna menar att det finns kontextuella omständigheter som påverkar möjligheten att göra hållbara val. Tidigare forskningsresultat menar att det finns en tidsaspekt och att individers upplevelser och attityder kan förändras efter tid. Respondenternas beteende indikerar att de inte har acklimatiserat sig till förändringarna.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur invånare i Kibera, den största informella bosättningen i Nairobi, Kenya, påverkas av stadsbyggnadsprojekt i området, samt hur dessa projekt går att koppla till den nyliberalistiska planeringsdiskursen. Studien tar avstamp i Stadsplanen Nairobi Metro Plan 2030, som genomsyras av den nyliberalistiska diskursen. En diskursanalys av artiklar och en blogg kombinerat med en visuell analys av satellitbilder och gatubilder har använts för att ge en bred förståelse för hur invånare i området kommit att påverkas av projekt på platsen. Två fall i Kibera, Kibera Link Road och Affordable Housing i Soweto East analyseras. Resultaten visar att invånarna upplever exkludering i förhållande till projekten och att denna exkludering upplevs trots att staten gör ett försök till upprustning av området. Vidare bidrar denna studie med ett nytt perspektiv genom att analysera hur Connells (2011) sydteori kan appliceras på problemet och ifrågasätta det globala nords dominans inom teoribildning.

För att nå en hållbar stadsutveckling behöver nya tekniker och lösningar inte bara testas, de måste också spridas och skalas upp. Den här uppsatsen undersöker uppskalningen av det källsorterande avloppssystemet i stadsdelen Oceanhamnen till Östra Ramlösa, båda i Helsingborg. Huvudaktörerna i uppskalningsprocessen är Helsingborgs stad och NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp). Utifrån teorier om uppskalning och offentlig organisation undersöker uppsatsen vilka utmaningar som uppstår samt vilka hinder och framgångsfaktorer som går att identifiera i uppskalningsprocessen. Syftet är att bidra till en bättre förståelse för, och ny kunskap om, processen när offentlig sektor skalar upp socio-tekniska infrastrukturlösningar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsmetod, och är gjord som en fallstudie, baserad på intervjuer med nyckelpersoner samt analys av dokument och webbsidor. Att skala upp lösningar och samtidigt behålla kontakten med den fortsatta utvecklingen och utvärderingen av ursprungslösningen framstår i det här fallet som den största utmaningen. De tydligaste hindren är brist på fungerande rutiner för dokumentation och kunskapsöverföring, brist på gemensam vision i de två organisationerna samt brist på kommunikation inom och mellan alla nivåer. Bland framgångsfaktorerna finns den starka innovationsidentiteten i Helsingborgs stad, eldsjälar med starkt driv och hög yrkeskompetens samt tongivande visionärer i uppstarten av projektet. Osäkerhet kring miljötillstånd, långa handläggningstider, politiskt styre och krav på upphandling utgör mindre hinder än förväntat. Alla identifierade hinder och svårigheter förstärks med två organisationer som huvudaktörer. En roll som har mandat över hela uppskalningsprocessen, oavsett organisation, skulle därför vara till nytta för arbetet. Det skulle öka möjligheten att ha tydliga strukturer, processer och kommunikation kring uppskalning., To achieve sustainable urban development, new technologies and solutions must not only be tested, they also need to be disseminated and scaled up. This paper examines the scaling up of the source-separated sewage system from the Oceanhamnen district to Östra Ramlösa, both in Helsingborg. The main actors in the scaling process are the City of Helsingborg and NSVA (the municipal water and wastewater company). Drawing on theories of upscaling and public organisation, the paper explores the challenges that arise, as well as the obstacles and success factors identifiable in the scaling process. The aim is to contribute to a better understanding of, and new knowledge about, the process when the public sector scales up socio-technical infrastructure solutions. The paper is based on a qualitative research method and conducted as a case study, involving interviews with key personnel and analysis of documents and websites. Scaling solutions while maintaining engagement with the ongoing development and evaluation of the original solution presents the greatest challenge in this case. The most significant barriers include a lack of effective routines for documentation and knowledge transfer, a lack of a shared vision within the two organisations, and inadequate communication within and between all levels. Among the success factors are the strong innovation identity of the City of Helsingborg, dedicated individuals with strong drive and high professional competence, and leading visionaries at the start of the project. Uncertainty around environmental permits, long processing times, political governance, and procurement requirements pose less of a hindrance than expected. All identified barriers and difficulties are amplified with two organisations as the main actors. A role with a mandate over the entire scaling process, regardless of organisation, would therefore be beneficial to the work. It would increase the opportunity to have clear structures, processes, and communication

Our planet is facing a socio-ecological crisis in which we are failing to meet the basic needs of the people in our society whilst living within the planetary boundaries. This has brought about the need to reassess the general approach to economic policy and thus the emergence of an alternative perspective, namely Doughnut economics. The Doughnut provides a framework consisting of a social foundation of well-being and an ecological ceiling of planetary boundaries, between which is a safe and just space for all. This framework has been applied in urban planning worldwide since its emergence in 2017 but still lacks practical implementation. This thesis sheds light on an urban development project in the municipality of Tomelilla in Sweden with the intention of implementing the Doughnut. Through a case study, the first phase of the project which constitutes a Masterplan is reviewed. This study consists of a document analysis as well as several interviews. The thesis shows that the application of the Doughnut in the Masterplan encounters several difficulties. The encounter between the Doughnut and practical reality has been identified as one of the fundamental challenges. This challenge is rooted in a more radical move into the Doughnut which faces constraints in regulations and laws as well as the receptivity of society and the construction industry. In addition, the model lacks guidelines to guide trade-offs between social and ecological aspects. As a result of these challenges, it is concluded that the masterplan cannot be implemented within the framework of the Doughnut model. It is however observed that the model should be seen as a tool for approaching the Doughnut as well as for promoting sustainability, rather than seeing the Doughnut as an end state. The visual strength and apparent simplicity of the model has been highlighted as a contributing factor to the model's ability to constitute a tool for communication with the capacity to promote discussion, dialog, Vår planet står inför en socioekologisk kris inom vilken vi misslyckas med att tillgodose människors basala rättigheter och behov. Detta samtidigt som vi tär på planetens resurser och överskrider de planetära gränserna. Detta har lett till ett behov av att omvärdera det allmänna synsättet på ekonomisk politik och därmed framväxten av ett alternativt perspektiv, nämligen munkmodellen. Munkmodellen utgör ett ramverk bestående av en social grund av välbefinnande och ett ekologiskt tak av planetära gränser, mellan dessa återfinns ett säkert och rättvist utrymme för alla. Detta ramverk har tillämpats inom stadsplanering över hela världen sedan dess uppkomst år 2017, men präglas fortfarande av en bristande praktisk implementering. Denna uppsats behandlar ett stadsutvecklingsprojekt i Tomelilla kommun i Sverige med avsikt att implementera munkmodellen. Genom en fallstudie granskas den första fasen av projektet, vilken utgörs av en masterplan. Denna fallstudie består av en dokumentanalys samt ett flertal intervjuer. Uppsatsen vittnar om att tillämpningen av munkmodellen i masterplanen möter flera svårigheter. Munkmodellens möte med den praktiska verkligheten har identifierats som en av de grundläggande utmaningarna. Detta då en mer radikal förflyttning in i munken möter begränsningar i såväl regleringar och lagar som mottagligheten i samhället och byggbranschen. Dessutom saknar modellen riktlinjer för att vägleda avvägningar mellan sociala- och ekologiska aspekter. Som ett resultat av dessa utmaningar konstateras att masterplanen inte kan genomföras inom munkmodellens ramar.​​ Däremot konstateras att modellen bör ses som ett verktyg för att närma sig munken och främja hållbarhetsarbete, snarare än att se munken som ett slutgiltigt tillstånd. Modellens visuella styrka och skenbara enkelhet har lyfts som en bidragande faktor till modellens förmåga att utgöra ett kommunikationsverktyg med kapacitet att främja diskussion, dialog och nya tankesätt kring komplexa frågor. På gr

Different environments exhibit varying temperatures, where generally areas with high amounts of vegetation, and consequently significant shading, tend to be cooler than regions dominated by dark buildings and black roofs. As a result, urban areas are generally expected to have higher temperatures in comparison to rural areas or forests. This phenomenon, known as urban heat island effect, can be visualized as a dome-shaped area of hot air that concentrates pollution and can influence the precipitation patterns of a region. This study aimed to examine the urban heat island effect in Linköping from 1984 to 2023, with a focus on analyzing the correlation between the prevalence of impermeable materials and changes in surface temperature using remote sensing and geographic information systems. The study also explored the potential for predicting surface temperatures in 2034 with spatial regression. The results indicated a close relationship between the extent of impermeable materials (indicative of urban land use) and the surface temperatures in Linköping over the study period. Both urban land use and areas with high surface temperatures increased from 1984 to 2023, independent of rising air temperatures. The geographic locations of high urban heat island values have remained largely unchanged over time, but their spatial distibution expanded from 1984 to 2023. The predictive analysis has demonstrated the possibility to predict surface temperatures in 2034, with emphasis on the pivotal role of the model and its explanatory variables. The final predictive model indicates a continuing upward trend in surface temperatures. This study has in summary added an extensive overview of the urban temperature changes in Linköping, identifying potential areas with particularly high surface temperatures historically and provided possible models for predicting trends in the future., Olika miljöer uppvisar varierande temperaturer, där generellt områden med mycket vegetation, och därmed betydande skuggning, tenderar att vara svalare än regioner dominerade av mörka byggnader med svarta tak. Följaktligen förväntas urbana områden generellt ha högre temperaturer jämfört med landsbygdsområden eller skogsområden. Detta fenomen, känt som urban värmeöeffekt, kan förklaras som ett kupolformat område med förhöjda temperaturer som koncentrerar föroreningar, och som kan påverka regionala nederbördsmönster. Denna studie syftade till att undersöka den urbana värmeöeffekten i Linköping från 1984 till 2023, med fokus på att analysera korrelationen mellan förekomsten av ogenomträngliga ytor och förändringar i yttemperatur med hjälp av fjärranalys och geografiska informationssystem. Landsat-satellitbilder har använts för att erhålla data för markanvändning/marktäcke, samt för markytans temperaturer under studieperioden. Studien undersökte också möjligheten att förutsäga yttemperaturer år 2034 med hjälp av två enkla prediktiva modeller i programvaran ArcGIS Pro: Multiskalig Geografiskt Viktad Regression (MGWR) och Forest-baserad Forecast. Resultatet visade en nära relation mellan omfattningen av ogenomträngliga ytor (indikerade som urban markanvändning) och yttemperaturen i Linköping under studieperioden. Både urban markanvändning och områden med höga yttemperatur ökade från 1984 till 2023, oberoende av ökade lufttemperaturer. De geografiska positionerna för höga värmeövärden förblev i stort sett oförändrade över tid, men deras rumsliga fördelning expanderade från 1984 till 2023. Den prediktiva analysen visade att MGWR-modellen uppvisade begränsningar med de valda variablerna och dess samband till varandra. Däremot gav Forest-baserad Forecast-modellen ett mer tillförlitligt resultat, genom att utnyttja historiska yttemperaturer och data om markanvändning och marktäcke. Yttemperaturkartan för 2034 som generades av den senare modellen förutspår en ökning av områden

Bilen har en etablerad roll i vårt samhälle och är ständigt central i samhällsplaneringsdebatten. Förutom biltrafikens koppling till ökade koldioxidutsläpp har bilens utbredning skapat utmaningar för att planera yteffektivt i städerna där allt fler bostäder byggs och i samband med detta även fler parkeringar. Det är kommunen som ansvarar för att det ska finnas skäligt med parkering i samband med bostadsbyggande och de skapar parkeringsnormer/policys för att reglera detta. Över tid har många kommuner gått från att ställa krav på ett minimum av parkeringsplatser till att istället arbeta med flexibla parkeringstal, vilka tillåter byggaktören att bygga färre parkeringar än vad normen säger om andra åtgärder för mobilitet implementeras. I denna process har bilpoolen kommit att bli en växande mobilitetsåtgärd som många kommuner erbjuder byggaktörerna att arbeta med för att sänka parkeringstalet. Det har däremot visat sig vara utmanande för kommunerna att få detta att fungera över tid. Det är kommunens uppdrag att ställa krav på parkeringstal och att godkänna eventuella minskningar av dessa om byggaktören väljer att arbeta med mobilitetsåtgärder - men kommunen ansvarar inte för förvaltningen av de tjänster som utlovas som mobilitetsåtgärd vid en avtalad parkeringstalsminskning. Det finns således inga garantier för att åtgärden över tid motsvarar förväntningarna och risken finns att bilpoolen läggs ned samtidigt som ett fåtal parkeringar har byggts. Detta arbete tar avstamp i frågan om vilka hinder och utmaningar kommuner som arbetar med bilpool som mobilitetsåtgärd vid nybyggnation av bostäder står inför i samarbetet med andra aktörer. Undersökningen tar hjälp av Actor-Network Theory för att kartlägga vilka aktörer och samarbeten som är centrala och vilka typer av interaktioner som skapar störst utmaningar i arbetet. Empirin är insamlad både kvantitativt genom enkätundersökningar där kommunerna fått redogöra för sina strategier, och kvalitativt genom djupintervjuer med utv, The car holds an established role in our society and remains central in urban planning discussions. Besides the correlation between car traffic and escalating carbon dioxide emissions, the expansion of car use has presented challenges in efficiently planning urban spaces, particularly as more residences are constructed, resulting in an increase in parking facilities. It falls upon municipalities to ensure adequate parking provisions in conjunction with residential development, and they establish parking norms/policies to govern this. Over time, many municipalities have shifted from imposing minimum parking requirements to instead adopting flexible parking standards, enabling developers to construct fewer parking spaces than the norm dictates if alternative mobility measures are implemented. In this process, carpooling has emerged as a growing mobility solution that many municipalities offer developers as a means to reduce parking requirements. However, sustaining this approach over time poses a challenge. It is the municipality's responsibility to stipulate parking requirements and sanction any reductions if developers opt to integrate mobility measures. However, the municipality is not accountable for administering the services promised as mobility measures in a negotiated parking reduction. Consequently, there are no guarantees that the measure will meet expectations over time, and there exists a risk of discontinuing the carpool while only a few parking spaces have been developed. This study is rooted in the inquiry into the obstacles and challenges municipalities encounter when incorporating carpooling as a mobility measure in new housing construction in collaboration with other stakeholders. Employing Actor-Network Theory, the study maps out central actors and collaborations, as well as the types of interactions posing the greatest challenges in this endeavor. Empirical data is collected both quantitatively through surveys, wherein municipalities outline their

Platser konkurrerar med varandra om invånare och arbetskraft, och det är viktigt att behålla och förnya kompetens för att möjliggöra långsiktig tillväxt. Mycket av den kompetens som platser eftersträvar finns hos studenter. Forskning har visat att ett viktigt område för att behålla kompetens på en plats är stärkt platsanknytning. Inom platsanknytning är två centrala begrepp platsidentitet och platsberoende, där den första beskriver en individs känslomässiga relation till en plats medan den sistnämnda beskriver platsens tillgänglighet och fysiska egenskaper. Trots att forskning fastställer att platsanknytning är en viktig faktor för att förhindra förlust av kompetens, finns det få studier som exakt föreslår vad en plats ska prioritera och vilka faktorer som är viktiga vid stadsplanering och utbyggnad.Syftet med denna studie är att identifiera viktiga faktorer som påverkar studenters platsanknytning och att ge konkreta förslag på vad som bör fokuseras på för att öka studenters anknytning till en plats och därmed påverka deras intention att stanna kvar efter examen. Studien genomfördes kvantitativt via en enkätundersökning, där sammanlagt 152 svar erhölls.Resultaten visar att en plats upplevda förmåga att bidra till en persons personliga utveckling och framgång är viktig, medan platsens unika egenskaper bör prioriteras sekundärt. Vidare är arbetsmöjligheter den främsta orsaken till att studenter flyttar eller stannar. Andra viktiga faktorer, såsom infrastruktur och socialt liv, bör också ses över. Det är viktigt att studenter integreras i samhället för att stärka dessa aspekter. Framtida studier rekommenderas att utreda hur en plats mer exakt kan stärka dessa faktorer genom kvalitativa undersökningar. Vidare är det viktigt att komma ihåg att studien enbart fokuserade på studenter, vilket gör det nödvändigt att utföra kompletterande studier på icke-studenter och jämföra dessa två grupper för att kunna dra mer generella slutsatser.

Denna rapport utforskar effekterna av värmeböljor i urbana miljöer och utforskar användningen av olika stadsplaneringsverktyg för att mildra dessa effekter. Värmestress och värmerelaterade sjukdomar är betydande risker som orsakas av stigande temperaturer i städer, därmed analyseras gröna, blå och gråa lösningar i syfte att minska uppkomsten av värmeböljor i stadsmiljöer och därmed även minska dessa risker. Studien bygger på en omfattande litteraturstudie samt en fallstudie av Hornsbergskvarteren i Stockholm där en intervju även genomfördes med viktiga nyckelpersoner. Resultaten från studien pekar på att en kombination av gröna, blåa och gråa lösningar kan samverka för att minska temperaturen i stadsmiljöer. Gröna lösningar som parker, trädplanteringar, gröna tak och väggar kan bidra till att sänka temperaturen men också förbättra luftkvaliteten i städer, vilket skapar hälsosammare levnadsmiljöer. Blåa lösningar inkluderar olika vattenfunktioner i städer där denna studie främst fokuserat på effekterna av sjöar, dammar, kanaler och bäckar. Blåa lösningar har visat sig ha varierande effekter för temperaturregleringen i urbana miljöer, vilket indikerar att ytterligare undersökning är nödvändig för att förstå dess fulla effekt. Två aspekter som inte togs i beaktning under litteraturstudien men som uppkom som potentiella blåa lösningar under fallstudien var fontäner samt potentiella lösningar för fördröjning av regnvatten. Effekterna av dessa kan vidare utforskas i framtida studier för att ge en helhetsbild av blåa lösningars effekter i urbana miljöer. Gråa lösningar, såsom användningen av reflekterande material har visat sig bidra till att skapa svalare städer. Sammantaget pekar resultaten på att en tillämpning av gröna, blåa och gråa lösningar är viktiga för att hantera värmeböljor och mildra dess effekter, främst risken för hälsorelaterade problem. Dessa planeringsverktyg är viktiga för att främja hållbar utveckling och skapa resilienta städer., This report explores the effects of heatwaves in urban environments and examines the use of various urban planning tools to mitigate these effects. Heat stress and heat-related diseases are significant risks caused by rising temperatures in cities, therefore, green, blue, and gray solutions are analyzed to reduce these risks in urban areas. The study is based on a literature review and a case study of the Hornsberg area in Stockholm, on which an interview was also conducted. The results from the study suggest that a combination of green, blue, and gray solutions can work together to reduce temperatures in urban environments. Green solutions such as parks, trees, green roofs and walls can help to lower temperatures but also improve air quality in cities, creating healthier living environments. Blue solutions include various water features in cities, where this study primarily focused on the effects of lakes, ponds, canals and streams. Blue solutions have shown varying effects on temperature regulation in urban environments, which means that further investigation is necessary to understand their full impact. Two aspects not considered during the literature review but which emerged as potential solutions during the case study, were fountains and rainwater retention basins. For these solutions, further studies need to be reviewed. Gray solutions, such as the use of reflective materials, have proven to contribute to cooler cities. Overall, the results indicate that the integration of green, blue, and gray solutions is important for managing heatwaves and mitigating their effects, primarily the risk of health-related issues. These planning tools are important for sustainable development and creating resilient cities.

The rights of tenants to the spaces that they are possessors of but do not hold titles to is contested in practice in large scale redevelopment projects. This thesis takes a look at two specific instances of urban district redevelopment and renewal in Malmö, Sweden: the slum clearance of Lugnet in the 1960s and the attempts to densify Holma in the present day. Using the concepts of the power of law, property and dispossession the thesis asks “how have the rights of tenants been taken into consideration?” This thesis finds that there is a great discrepancy between legal and philosophical constructs of property and ownership – that have been articulated in law well before the modern age – and the “dispossessory tendencies” prevalent in urban planning. It also finds that the codifying of tenant rights in the communicative model of planning has little relation to tenants rights as possessors – users – of their everyday spaces. These rights are challenged by ideas of the public good and the large scale of redevelopment projects., Hyresgästers rättigheter till de platser som de besitter men inte innehar lagfarten till har i praktiken åsidosatts vid storskalig exploatering av bebyggda områden. Denna uppsats tittar närmare på två specifika fall av sådan exploatering, som berör hela stadsdelar i Malmö. Det första fallet är slumsaneringen av Lugnet i centrala Malmö på 1960-talet, och det andra är pågående försök att förtäta Holma i de södra delarna av Malmö. Utifrån begreppen makt, egendom och besittningsrätt ställs frågan “hur har hyresgästers rättigheter beaktats i dessa situationer?” Uppsatsen finner att det finns en stor diskrepans mellan de juridiska och filosofiska sätten att tänka kring egendom och ägandeskap – så som de har uttryckts i lag långt innan den moderna tidsåldern – och de bortträngande tendenserna som är inneboende i stadsplanering. I uppsatsen framkommer det också att fastställandet av hyresgästers rättigheter i planeringens kommunikativa process har liten koppling till hyresgästers rättigheter som besittare – dvs. brukare – av sina vardagsplatser. Dessa rättigheter utmanas av idéer om det allmännas bästa och storskaligheten på nybyggnationen.

I stadsmiljöer världen över står grönområden som fundamentala inslag för att skapa levande och hållbara städer. Dessa områden erbjuder en rad fördelar, exempelvis att förbättra människors fysiska och psykiska hälsa. I ett samhälle där stressrelaterade sjukdomar blir allt vanligare, finns det en allt större angelägenhet att forska kring stadens gröna tillgångar. Forskning pekar även på att grönområden kan fungera som broar mellan medborgare från olika socioekonomiska bakgrunder, och kan motverka de klyftor som finns i samhället. Grönområden är dock ofta ojämnt fördelade inom städer, och att denna fördelning styrs ofta av sociala faktorer. Det finns därmed ett intresse att undersöka hur kommuner uttrycker sina visioner och mål gällande grönområden.I denna uppsats undersöks hur rumslig rättvisa och social hållbarhet, specifikt kopplade till grönområden, återspeglas och beskrivs i de visioner och mål som presenteras i en kommuns översiktsplan. I detta fall har uppsatsens undersökning valt att fokusera på Västerås Stads översiktsplan. Visar översiktsplanen en medvetenhet gällande tillgänglighetsutmaningar till grönområden i relation till sociala faktorer, och om översiktsplanen tydliggör konkreta åtgärder och strategier för att tackla dessa frågor.Uppsatsens undersökning har tillämpat Mats Lindbergs metod för kvalitativ idéanalys, för att utforska de idéer, i form av de visioner, mål och strategier som uttrycks i Västerås Stads översiktsplan. Undersökningen har använt sig av värdeutsagor, beskrivande utsagor och föreskrivande utsagor för att undersöka hur rumslig rättvisa och socialhållbarhet reflekteras i kommunens visioner, mål och strategier för grönområden.Undersökningen visar på att Västerås Stads översiktsplan starkt reflekterar både principerna för rumslig rättvisa och social hållbarhet genom sitt fokus på invånarnas välbefinnande och tillgänglighet till stadens resurser. Undersökningen visar även på att Västerås Stads strategier och åtgärder lägger ett stort foku

This study examines the function and distribution of shelters in urban environments, with a particular focus on their role in the security infrastructure of modern cities against the background of increased geopolitical tensions and natural disasters. The study examines the regulations governing the establishment and maintenance of shelters at various levels in society. Through a combination of quantitative and qualitative methodology, data from the Swedish Agency for Community Safety and Preparedness (MSB) and various municipal sources are analyzed to map the current status and geographic distribution of shelters in Umeå, one of Sweden's "shelter centers''. The results highlight an uneven distribution of shelter spaces and a potential insufficient capacity in some parts of the city, raising questions about urban planning, community safety and social justice in the creation of safe public spaces. The study contributes insights into how policy and planning can be improved to increase urban resilience in light of both present and future threats.

Denna uppsats gör en jämförelse mellan Landskrona och Ystad för att förstå om det finns en korrelation mellan hur kommunernas fysiska stadsplanering är utformad och den lokala demokratin. Uppsatsen skapar ett analysverktyg utifrån demokratiska ideal och boendesegregation för att kunna jämföra och dra slutsatser om stadsplaneringen i förhållande till boendesegregationen och därmed även den lokala demokratin i respektive kommunen. För att genomföra jämförelsen används metoden ”mest-lika-design”, vilket motiverar vårt val av kommuner, Landskrona och Ystad, som är två väldigt lika kommuner när det kommer till relevanta aspekter men skiljer sig när det kommer till stadsplanering. Detta för att sedan kunna undersöka ifall det finns en olikhet i den lokala demokratin som kan förklaras av att kommunernas stadsplanering ser olika ut.

The aim of this essay is to investigate the theories of city planning that existed during Greek, Hellenistic and Roman period. Vitruvius, Aristoteles and Hippodamos had thoughts about the placement of the city, the street networks organization and individual buildings proportion, function and neighbors. Aristoteles angle of incidence is pragmatic and social aspects. Vitruvius emphasizes health aspects and the individual buildings with regard to durability, expediency and beauty. Hippodamos view on how health aspects should be regarded aligns with Aristoteles and stresses an equal distribution of the urban land. Gerasa is investigated in relation to these template city qualities and results show that it does not consistently overlap or deviate. To add a further perspective it is put in relation to Pompeji and they are compared with the theories. Questions: 1. What is laid out by Aristoteles, Vitruvius and Hippodamos about a city's ideal placement and internal structure and design? 2. How does the remains from the excavated cities Gerasa and Pompeji relate to these theories? Method: The Theories on city planning were searched and assembled from literary sources. Then a comparison was made between all the three parts of Gerasa, Pompeji and the ideal cities.

Allmänningar och stråk för rumslig rättvisa i urban fullåkersbyggd

Climate change is predicted to cause an increase in cloudbursts and heavy precipitation, which makes urban flooding an issue that needs to be dealt with. The term Sponge city is a theory that intends to deal with urban flooding and worsening water quality in urban areas with absorption. The study area Hemlingby is an area that has been prone to flooding before, for instance on the 17–18 of August 2021. The area is located about 3 km from the city center Gävle with Hemlingbybäcken running north through the study area. The study was performed in several parts, the first was to use the GIS tool ArcMap 10.8 and hydraulic software CAESAR-lisflood 1.8 to investigate which areas are considered sensitive. In ArcMap 10.8, a bluespot map was created to estimate how much water is needed to fill different areas of Hemlingby, and in CAESAR-lisflood 1.8, the flood inundation area was mapped based on different water flow scenarios. Subsequently, two site visits were made to the study area to photograph and validate the results from the GIS analyses. Based on the GIS analyses, an interview with the municipality of Gävle and an extensive literature analysis, measures were identified that suited both the concept and the study area. The results show what affects the drainage in Hemlingby and how it could be improved through the use of Sponge city. Hemlingbybäcken, which is easily flooded by large water flows, and the topography of the area are factors that have been identified as particularly problematic for the study area's drainage. To show how the area could be planned after the Sponge city concept, proposals for both types of measure and location have been presented, also restrictions and how similar concepts can be applied in other areas are presented. Given that the frequency and intensity of future cloud bursts are not known, there is no answer as to whether the measures presented in the study would stop the study area from being flooded in the future. Especially when data and, Klimatförändringar förutspås i framtiden leda till en ökning av antalet skyfall och kraftig nederbörd generellt, vilket gör översvämningsproblematiken i urbana områden till ett allt större problem som måste hanteras. Konceptet Sponge city syftar på en teori vars huvuduppgift är att hantera urbana översvämningar och försämrad vattenkvalitet i städer med hjälp av absorberande ytor. Studieområdet Hemlingby i Gävle är ett område som tidigare drabbats av kostsamma översvämningar vid skyfall, bland annat 17–18 augusti 2021. Studieområdet ligger cirka 3 kilometer från Gävle stadskärna och har Hemlingbybäcken rinnandes norrut genom området. Studien utfördes i flera delar, där den första var att med hjälp av GIS-verktyget ArcMap 10.8 och den hydrologiska programvaran CAESAR-lisflood 1.8 utreda vilka områden som bedöms känsliga för översvämning. I ArcMap 10.8 skapades en bluespot-karta för att uppskatta hur mycket vatten som krävs för att fylla olika områden av Hemlingby och i CAESAR-lisflood 1.8 karterades översvämningsutbredningen utifrån olika vattenföringsscenarion. Därefter utfördes ett platsbesök i studieområdet för att fotografera och validera resultatet från GIS-analyserna. Utifrån GIS-analyserna, intervju med Gävle kommun samt omfattande litteraturanalys identifierades åtgärder som både passade konceptet och studieområdet. Resultatet visade vad som påverkar dräneringen i Hemlingby och hur den skulle kunna förbättras genom implementering av konceptet Sponge city. Hemlingbybäcken, som lätt översvämmas vid stora vattenflöden, samt områdets topografi är egenskaper som identifierats som särskilt problematiska för studieområdets dränering. För att visa hur området skulle kunna planeras efter Sponge city har förslag på både åtgärdstyp och placering presenterats, men även begränsningar och hur liknande koncept kan appliceras i andra områden presenteras. Med tanke på att frekvensen och intensiteten på framtida skyfall inte går att veta exakt, finns inget svar på om åtgärderna

This report is based on the work carried out on behalf of Uppsala Municipality within the framework of the course Independent Work in Energy Systems.The main purpose of the project was to develop a tool capable of generatingreliable simulations of power demand in 24 areas for the future developmentof the Southeast District in Uppsala. The goal was also for the tool to assistin sizing the energy system in the areas and provide suggestions for futuresolutions that can be adapted for the district.The tool was developed in the Python programming language to be compatible with Excel, as agreed upon with Uppsala Municipality. The tool hasthe ability to simulate the total power demand from different types of buildings and model the power load resulting from electric vehicle charging. Inaddition to this, the tool can calculate the electricity production from solar panels, thereby creating simulations of the total power demand in theSoutheast District.

Barn och unga under 18 år motsvarar en femtedel av Sveriges befolkning. Deras deltagande i fysisk planering rör sig därmed i högsta grad om en demokratifråga. Efter att barnkonventionen år 2020 erhöll ställning som svensk lagstiftning befästes barns rätt att påverka i alla frågor som rör barnet, och få sin åsikt respekterad. Enligt en av SKR nyligen sammanställd forskningsöversikt räknas dock barn som en grupp som marginaliseras i den fysiska planeringen. Syftet med det här arbetet är att bidra med inblick i de ömsesidiga utbyten som medborgardialoger med barn innebär, och förhoppningen är att på så vis uppmuntra fler att aktivt arbeta för att realisera barnkonventionens artiklar inom fysisk planering. Målet med arbetet är att besvara vad det är för sorts kunskap som barn kan bidra med, och hur den kunskapen sedan kan tillvaratas i den ordinarie planprocessen. Dessutom utforskas vad som är viktigt för processledare att tänka på under dialogarbetet med barn. För att lyckas ge svar på frågeställningarna genomfördes en fallstudie av ett nyligen genomfört dialogprojekt. Dialogen hade genomförts inom ramen för projektet Våra Rum, tillsammans med elever i klass fem på Brålandaskolan i Vänersborgs kommun. Inom ramen för fallstudien genomfördes tre intervjuer; en med projektets processtöd, och en med vardera processledare. Därtill genomfördes en intervju med en sakkunnig, med många års erfarenhet av dialogarbete med barn och unga. Resultatet visar att den kunskap barn bidrar med är hur de använder en plats, hur de rör sig, vad de gillar med en plats, vad de ogillar, och vilka behov som finns. Tack vare barnens perspektiv får planeraren en djupare förståelse för platsen. Huruvida ansvarig planhandläggare måste vara med i dialogarbetet med barn är något som har diskuteras av alla respondenter, och även sinsemellan författarna till denna studie. En slutsats som dras är att det inte alltid är lämpligt att ansvarig planhandläggare är delaktig i själva dialogen med barn. Det ha, Children and young people under the age of 18 represent one fifth of the Swedish population. Their participation in spatial planning is most certainly a question of democracy. In 2020, Convention on the Rights of the Child became Swedish law, which entails a right for all children to express their views in all matters affecting the child, and the views of the child being given due weight. A recently published review from SKR, stated that children as a group are being sidelined in spatial planning. The purpose of this study is to contribute with an insight to those mutual exchanges in dialogues with children and hoping to encourage more planners to actively work to implement the articles of Convention on the Rights of the Child regarding spatial planning. The aim of this project is to answer the question of which kind of knowledge children can contribute with, and in which way this knowledge later is applied in spatial planning. Furthermore, what is crucial for the process manager(s) to contemplate during a dialogue with children, are explored. To be successful in this aim, a case study of a recently completed citizen dialogue with children, was conducted. This dialogue was carried out as part of the project Våra Rum, in association with a group of students in fifth grade at Brålandaskolan, in Vänersborg’s municipality. Three interviews were conducted within the case study: one with each of the process managers, and one with a knowledgeable participating consultant. Finally, an interview was conducted with an expert within the field, with solid experience in managing similar dialogues with children. The result shows that children contribute with knowledge on how they use a specific area, how they move around, what they like a about a place, what they dislike, and what they need. The planner will receive a deeper understanding for the area through the children’s perspective. Whether the planner in charge needs to participate in the actual dialogue with the children

The conducted study has illuminated and examined Hammarby Sjöstad district administration's strategic use of the concept of "security" as a central part of their overall sustainability efforts. Hammarby Sjöstad, a prominent neighborhood in Stockholm, has established itself as an exemplary example of how urban development can integrate sustainability, environmental awareness, and quality of life. Through a meticulous analysis of municipal websites, official documents, and relevant literature, the study has developed a profound understanding of how the district administration actively applies the concept of "security" to shape an environment that promotes the well-being of both young and elderly residents. It has been revealed that the concept is not only about physical safety but also about creating an overall sense of security and well-being in everyday life. One remarkable aspect highlighted by the study is Hammarby Sjöstad's ability to use the concept of "security" as a central component in its planning and development. By integrating security thinking into various urban components, from lighting and roads to green spaces and community centers, the district administration has created a sense of cohesion and community for residents. This not only positively impacts the well-being of young and old residents but also influences the overall social and economic dynamics of the area. Furthermore, the investigation has noted that Hammarby Sjöstad's successful implementation of "security" as a central part of its sustainability strategy has made the district an inspiration and role model for other urban development projects. The district's pronounced focus on environmental friendliness and energy efficiency, alongside security, has shown that these aspects can interact and complement each other in a rewarding way. This has generated interest and engagement from other parts of Sweden, especially within the Stockholm region, and there is a desire to replicate similar succes, Den genomförda studien har belyst och granskat Hammarby Sjöstad stadsdelsförvaltnings strategiska användning av begreppet "trygghet" som en central del av deras övergripande hållbarhetsarbete. Hammarby Sjöstad, en framstående stadsdel i Stockholm, har etablerat sig som ett exemplariskt exempel på hur stadsutveckling kan integrera hållbarhet, miljömedvetenhet och livskvalitet. Genom en noggrann analys av kommunala webbplatser, officiella dokument och relevant litteratur har studien skapat en djupgående förståelse för hur stadsdelsförvaltningen aktivt tillämpar begreppet "trygghet" för att forma en livsmiljö som främjar såväl unga som äldre invånare. Det har visat sig att begreppet inte bara handlar om fysisk säkerhet, utan även om att skapa en övergripande känsla av trygghet och välbefinnande i vardagen. En bemärkensvärd aspekt som studien har framhävt är Hammarby Sjöstads förmåga att använda begreppet "trygghet" som en central komponent i sin planering och utveckling. Genom att integrera trygghetstänkande i olika stadskomponenter, från belysning och vägar till grönområden och gemenskapscenter, har stadsdelsförvaltningen skapat en känsla av sammanhang och samhörighet för invånarna. Detta har inte bara en positiv inverkan på unga och äldres välbefinnande, utan påverkar även hela områdets sociala och ekonomiska dynamik. Vidare har undersökningen konstaterat att Hammarby Sjöstads framgångsrika tillämpning av "trygghet" som en central del av hållbarhetsstrategin har gjort stadsdelen till en inspiration och förebild för andra stadsutvecklingsprojekt. Stadsdelens uttalade fokus på miljövänlighet och energieffektivitet, parallellt med trygghet, har visat att dessa aspekter kan samverka och komplettera varandra på ett givande sätt. Detta har väckt intresse och engagemang från andra delar av Sverige, särskilt inom Stockholmsregionen, och det finns en strävan att återskapa liknande framgångssagor på andra platser. En intressant reflektion som framkommit genom studien är att be

The study addresses the topics of climate adaptation and sustainability in coastal areas, using Oceanhamnen in Helsingborg as a case study. The research examines the measures taken to adapt the area to climate change and evaluates the sustainability considerations in the planning. The theoretical framework for the study is based on future scenarios assembled from international organizations and Swedish authorities. Within the study, the three different methods literature analysis, observation, and interviews are simultaneously utilized to address the research questions. The results indicate that climate adaptation measures have been taken into account based on the latest future scenarios during the planning stage of Oceanhamnen. However, future scenarios evolve over time, and this does not necessarily ensure the maintenance of the area’s climate adaptation in the future., Studien behandlar ämnena klimatanpassning och hållbarhet inom kustområden, som ett fallstudie med Oceanhamnen i Helsingborg som utgångspunkt. Arbetet undersöker vilka åtgärder som har tagits för att klimatanpassa området och hur hållbart det har planerats. De teoretiska ramarna för studien är framtidsscenarier som har sammanställts från internationella organisationer och svenska myndigheter. Inom studien används de tre olika metoder litteratur analys, observation samt intervju parallellt för att besvara frågeställningarna. Resultatet visar att klimatanpassningsåtgärder har vidtagits med hänsyn till de senaste framtidsscenarierna under planeringsstadiet av Oceanhamnen. Dock ändras framtidsscenarierna med tid och detta behöver inte betyda att områdets klimatanpassning bibehålls i framtiden.

This master thesis investigates planning initiatives to address extreme weather events' impacts, specifically focusing on floods in Namibia. The study highlights the significance of such events in the context of global climate change, emphasising their adverse effects on livelihoods, particularly in rural communities and informal settlements. The research aims to evaluate existing strategic plans and policies in Namibia concerning extreme weather events and to examine the extent to which such events are considered when planning initiatives are implemented. Based on the theoretical framework of implementation theory, the study adopts a mixed-method research approach. Document analysis is employed to examine policies and plans related to planning in Namibia, while semi-structured interviews with key informants provide insights into the stakeholders' perspectives. A comprehensive understanding of the subject is achieved by comparing and validating findings from both methods. The results of the study reveal several approaches in current strategic plans and policies regarding the consideration of floods in Namibia. While several documents acknowledge the threat of floods and outline responsibilities and measures, there is a lack of comprehensive and coordinated approaches. The study highlights the need for a more integrated approach and increased alignment among different levels of planning documents. Furthermore, the research shows that the implementation of planning initiatives in Namibia is a centralised process overseen by the Ministry of Urban and Regional Development, with a limited focus on flooding beyond urban areas. The study identifies key challenges in implementing climate change adaptation strategies and projects in Namibia, including limited communication and coordination between actors, difficulties in accessing planning laws, plans and policies, and the centralisation of planning at the national level. However, opportunities for improvement are also recog

I detta arbete undersöks huruvida planering och resultat angående infrastruktur och expansion av bebyggelse kan ha en påverkan på dagens socioekonomiska förhållanden. Arbetet ska genom dokumentstudier av äldre general-, trafik-, översikts- och detaljplaner från 1920- till 1990-talet samt litteraturstudier angående stadsbyggnadsprinciper besvara detta. Dessutom granskas resvaneundersökningar för respektive stad samt dagens utbud, tidtabeller och restider. De valda förorterna är Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen och Rinkeby i Storstockholm samt Långedrag, Kortedala, Länsmansgården och Rannebergen i Storgöteborg. Alla förorter är etablerade under 1900-talet och ligger geografiskt sett ungefär lika långt från deras respektive stadskärna. Arbetets frågeställning är vilka stadsbyggnadsprinciper som påverkar infrastrukturen i förorter, i vilken utsträckning planeringen av infrastrukturen skiljer sig jämfört med dagens läge och om det finns ett samband mellan socioekonomiska skillnader och ej genomförda planer. Tidigare forskning visar på många faktorer till varför olika förorter blivit socioekonomiskt utsatta, exempelvis bidrar den monotona och storskaliga arkitekturen till sämre attraktivitet. Resultatet för detta arbete tyder på att även planer som inte fullständigt genomförts skulle kunna ha en negativ effekt på det socioekonomiska indexet och därmed varför vissa förorter blivit utsatta och mindre attraktiva. Detta eftersom det finns skillnad i planeringen av ABC- och sovstäder då det finns ett större behov av fungerande infrastruktur där det inte finns möjlighet att arbeta där man bor. I Rannebergen fullföljdes aldrig planerna om varken en spårväg, centrum eller arbetsmöjligheter i närområdet och detta område har även ett av de lägre socioekonomiska indexen idag. I både Rannebergen och Rinkeby färdigställdes kollektivtrafiken först flera år efter att de första invånarna flyttade till platserna och liksom Rannebergen har Rinkeby ett lägre socioekonomiskt index idag, In this paper it is investigated whether planning and the results regarding infrastructure and expansion of settlements of some suburbs have an impact on today’s socioeconomic situation. This paper will answer this by doing document studies of the older plans, general plans, traffic plans, overview plans, detail plans, between the 1920s and the 1990s, as well as making literature studies regarding principles in urban planning. In addition to this, habit surveys for traveling for each city as well as today’s situation, timetables and travel times are analyzed. The chosen suburbs are Saltsjöbaden, Vällingby, Skärholmen and Rinkeby in Stockholm and Långedrag, Kortedala, Länsmansgården and Rannebergen in Gothenburg. All of the chosen suburbs were established during the 19th century and are located at the same distance from the city center. The question in this paper is which principle in the urban planning affects the infrastructure in the suburb and to what extent the planning of the infrastructure differs in comparison to today’s situation and lastly if there is a pattern between socioeconomic index and unimplemented plans. Previous research points towards different factors to why various suburbs are socioeconomic vulnerable, for example the monotonous and large-scale architecture contribute to poorer attractiveness. The result of this paper points towards that plans which not fully are implemented also could have a negative impact on the socioeconomic situation and could be a reason why different suburbs are vulnerable and not as attractive as others. This is because there are differences in the planning of ABC-cities and dormitory suburbs as there is a greater need for functioning infrastructure where it is not possible to work where you live. In Rannebergen the plans were not completed concerning neither the tramway, the city center or work opportunities in the immediate area and this area also has a lower socioeconomic situation today. In both Rannebergen and Ri

I Stockholm pratades det om klubbdöden under 2019 eftersom flera högljudda kulturaktiviteter behövt stänga i innerstaden. Den huvudsakliga anledningen var konflikter mellan boende och kulturaktiviteter om bullerstörningar som naturligt uppstår när människor ska bo, verka och leva i en tät blandstadsmiljö. I Slakthusområdet ska denna problematik bemötas för att bli en nöjes- och evenemangsknutpunkt tillsammans med höga målsättningar om bostadsbyggande i blandstad. Den tidigare forskningen visar på att god ljudmiljö är mer komplext än endast reduceringen av önskade ljud utefter mätbara decibel. I Kulturkvarteren möts förståelsen av god ljudmiljö och blandstaden vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter och utgör därför fallet i denna studie. I form av en kvalitativ innehållsanalys studerades planeringens förutsättningar, intentioner och åtgärder för att svara på om god ljudmiljö och blandstad är förenligt vid planeringen av högljudda kulturaktiviteter. För att studera det tillämpades teorin om ljud som en resurs och ljud som oönskat buller tillsammans med teorier om vad som utgör blandstaden. Dokumentstudier innefattade Slakthusområdets planprogram och Kulturkvarterens olika plandokument. Övergripande dokument från myndigheter studerades också för att skapa en större förståelse för planeringens förutsättningar. Intervjuer utförde med en planarkitekt, miljöutredare, nationell bullersamordnare, jurist och akustiker på Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen och Stockholms stad. Resultaten visar på att, i Kulturkvarteren, har ett defensivt förhållningssätt utgåtts ifrån där kulturaktiviteters ljudnivåer begränsas för att möjliggöra blandstadskvaliteteter. Möjliggörandet av en större variation i funktioner, människor och aktiviteter på den lilla skalan underbygger planeringens intentioner och åtgärder för en ljudmiljö där ljudkällor ska vara i balans med varandra för att inte maskera andra ljud. Bostadens riktvärden för ljud är den centrala faktorn i förutsätt, In Stockholm, there was a discussion about the death of clubs in 2019 due to the closure of several vibrant cultural activities in the city centre. The main reason behind this was conflicts between residents and cultural activities regarding noise disturbances that naturally occur when people live, work, and coexist in a densely populated urban environment. In the Slakthusområdet area, efforts are being made to address this issue and transform it into a hub for entertainment and events, while also setting ambitious goals for mixed-use residential development. Previous research indicates that a good sound environment is more complex than simply reducing the desired sounds based on measurable decibels. In one of Slakthusområdets areas, Kulturkvarteren, the understanding of a good sound environment meets mixed-use urban development when planning for loud cultural activities, thereby making it the case of the study. Using a qualitative content analysis approach, this study examines the conditions, intentions, and measures taken in the planning process to determine whether a good sound environment and mixed-use urban development are compatible when planning for loud cultural activities. To study this, a theoretical framework consisting of sound as a resource and sound as unwanted noise was applied. This was then studied by applying theory regarding what constitutes the mixed-use city. The study involved examining documents such as the Slakthusområdet's master plan and various planning documents related to the Kulturkvarteren. Additionally, overarching documents from relevant authorities were also studied to gain a better understanding of the planning conditions. Interviews were conducted with a planning architect, environmental assessor, national noise coordinator, lawyer, and acoustician from Boverket, Naturvårdsverket, Miljöförvaltningen, and the City of Stockholm. The findings demonstrate that, in Kulturkvarteren, a defensive approach has been taken, wherein the soun

Jämställdhet och trygghet är begrepp som utgör en del av de sociala hållbarhetsmålen och förväntas därmed integreras i stadsutvecklingsarbetet. Det offentliga rummet är till för alla där rummet bidrar till en känsla av delaktighet och samhörighet, men stämmer det? Statistik tyder på att det är betydligt fler kvinnor än män som känner sig otrygga utomhus, den upplevda oron och rädslan kan i vissa fall begränsa kvinnor från att befinna sig ute i det offentliga. Det offentliga rummet ska inte begränsa individens användning av det, snarare motivera individen till att gå ut och socialisera sig. Historiskt har det offentliga rummet använts av män och har därför planerats utifrån mäns behov och perspektiv. Då det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor behöver genusperspektivet implementeras vid planering av fysiska miljöer. Utförandet av studien delas in i två delar där första delen består av litteraturstudien som var nödvändig för att samla kunskap inom fokusområdet. Litteraturstudien har besvarat frågor vad gäller den upplevda tryggheten, vad den möjligtvis kan bero på och varför det uppstår skillnader mellan män och kvinnor. Andra delen består av en intervjustudie och dokumentstudie som utförts för att sammanställa kvalitativ information om hur kommunala stadsplaneringen arbetar för att främja tryggheten. Fyra respondenter deltog och delade med sig av sina erfarenheter, sedan kompletterades de svaren med dokumentstudier där översiktsplaner granskades i första hand. Kvinnor och män upplever otrygghet på olika sätt och det skiljer sig även inom grupperna. Det är svårt att ta fram åtgärder som funkar för alla utan att gå över gränsen vad gäller livliga och attraktiva stadsrum. Det är synnerligen svårare att ta fram åtgärder som ur ett genusperspektiv främjar kvinnors trygghet i samhället. Åtgärderna inom fysisk utformning ökar tryggheten för alla, det finns inget specifikt som främjar kvinnors trygghet. Vanliga faktorer som främjar tryggheten i stadsmiljöerna är b, Equality and security are concepts that form part of the social sustainability objectives and are therefore expected to be integrated into urban development work. Public space is for everyone, where space contributes to a sense of inclusion and belonging, but is this true? Statistics suggest that women are significantly more likely than men to feel unsafe outdoors, and perceived anxiety and fear may in some cases limit women from being out in public. Public space should not limit an individual’s use of it, rather motivate the individual to go out and socialize. Historically, public space has been used by men and has therefore been designed with men’s needs and perspectives in mind. As there is a clear difference between men and women, the gender perspective needs to be implemented in the planning of physical environments. The execution of the study is divided into two parts, the first of which consists of the literature study that was necessary to gather knowledge in the focus area. The literature study has answered questions regarding the perceived safety, what it could possibly be due to and why differences occur between men and women. The second part consists of an interview and document study conducted to compile qualitative information on how municipal urban planning works to promote security. Four respondents participated and shared their experiences, then these responses were complemented by document studies, with municipal comprehensive plans being the primary focus. Women and men experience insecurity in different ways, and even within groups. It is difficult to come up with measures that work for everyone without overstepping the boundaries of lively and attractive urban spaces. It is particularly difficult to develop measures that promote women’s security in society from a gender perspective. Measures in physical design increase security for everyone; there is nothing specific that promotes women’s security. Common factors that promote security in urban e

Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen var att identifiera vetenskapligt grundade och enkla metoder för att öka fysisk aktivitet hos befolkningen. Första frågeställningen lyder: kan en transparent nudge riktad mot det automatiska kognitiva systemet förändra valet mellan trappa och rulltrappa? Andra frågeställningen är följaktligen: kan en kombination av transparenta nudges riktade mot de kognitiva automatiska och reflektiva systemen förändra valet av trappa och rulltrappa? Metod: Studiedesignen var en kvasiexperimentell interventionsstudie med retrospektiv kontrollgrupp. Undersökningen genomfördes på Uppsala Centralstation där två observatörer mätte antalet trapp- och rulltrappanvändare, två morgnar per vecka i tre veckor. Under andra veckan monterades nudges på marken i form av gröna fotsteg i riktning mot trapporna och under vecka tre kompletterades dessa av affischer med motiverande budskap. Resultat: Resultatet visar att en kombination av transparenta nudges riktade mot det automatiska respektive det reflektiva systemet, korrelerar med ökat trappanvändande. Denna undersökning fann en ökning med 1.9 procentenheter (+7.3%, p=0.048). Effekten av en nudge riktad mot endast det automatiska kognitiva systemet har däremot inte statistisk signifikans där en antydande positiv utveckling av +1.5 procentenheter (+5.7%, p=0.121) kunde observeras. Slutsats: Slutsatsen man kan dra av denna undersökning är att nudges som riktar sig mot båda kognitiva systemen kan ge effekt och vara enkla resurser vid interventioner där syftet är att öka motivationen för fysisk aktivitet., Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.

Eskilstuna kommun är en av Sveriges kommuner som växer och förtätas snabbt, och år 2014 blev kommunen 100 000 invånare. En stor del av dessa människor är barn, trots det verkar det vara en stor utmaning att ta hänsyn till deras rätt till stadsutrymme och deltagande i planeringen. Barnkonventionen blev svensk lag 2020 och därmed ska alla Sveriges kommuner arbeta för att ta hänsyn just till barnens bästa i samhället. Denna studie kommer att undersöka hur exemplet Eskilstuna kommun går till väga för att implementera barns rättigheter i stadsplaneringen. Detta har gjorts genom att analysera relevanta plandokument och intervjua en tjänsteperson vid kommunen. Resultatet visar på en vilja hos kommunen att arbeta för att främja barns bästa i planeringen och att ta hänsyn till deras åsikter. Men det finns också många utmaningar i arbetet, både när det handlar om att få barn deltagande och att väga deras intressen mot andra.

Genom en jämförande analys av Vellinge och Karlskrona kommun, dess arbete med klimatanpassning och genomgång av dess styrande dokument är denna studies syfte att få en större insikt i hur en plats resiliens kan öka mot hot från stigande havsnivåer. Arbetet bygger på en jämförande fallstudie över båda kommunerna där intervjuer med planerare från varje kommun i kombination med en analys av dokument i form av översiktsplaner, regionala styrdokument och övriga planer. Därefter har resiliensteori applicerats till resultatet från intervju och dokument för att få en uppfattning om kommunernas situation, både i dagsläget och i framtiden. De valda kommunerna arbetar utifrån samma översvämningsdirektiv och får därmed liknande vägledning från respektive länsstyrelse. Hotet från översvämningar reflekteras i dess vägledande och styrande dokument då det tar upp en relativt stor del och prioriteras i ordningen av dokumentens kapitel. En oro som finns, som stärks av tidigare studier, är ansvarstagandet som krävs, där kommunerna måste göra ett avvägande om hotet från havsnivåhöjningar ska ses som ett allmänt eller enskilt intresse. Även tid- och kostnadsperspektivet är en stor diskussionsfråga då det är en kontinuerlig övervägning när, var, hur och till vilken grad åtgärder bör utföras.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, syftar till att städerna ska erbjuda en hög livskvalitet och att placeringen av byggnader och anläggningar ska ske på ett miljövänligt sätt. Det förekommer en stor mängd miljonprogramsområden i Sverige som har en trafikplanering med fokus på bilen och som bidrar till isolering och dåligt planerade gång- och cykelstråk. Även om ett flertal statliga utredningar finns så försvinner inte problemet. Detta kandidatarbete undersöker hur ett utvalt område kan utformas för att bättre bemöta miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Utifrån befintliga förutsättningar och forskning om hur God bebyggd miljö kan uppnås tas fyra planeringsriktlinjer fram. Dessa riktlinjer hanterar temana trafikstruktur, bebyggelestruktur och täthet samt en kompakt blandstad. Utefter dessa riktlinjer tas ett gestaltningsförslag fram över utvalda områden i Rosengård i Malmö stad. Att kombinera God bebyggd miljö Rosengård och miljonprogramsområden kan vara komplicerat. Men med hjälp planeringsriktlinjerna framkommer några punkter där båda sidorna kan kombineras. En förtätning med liknande bebyggelsestrukturen är viktigt, prioriteringen av grönytor samt gång- och cykelstråk behöver gå ihop för att på bästa sätt kunna integrera den nya bebyggelsen. Integreringen av bostäder och blandade funktioner är en viktig punkt som potentiellt kan gynna en God bebyggd miljö. Hur dessa principer och riktlinjer kan anpassas och appliceras i ett komplicerat stadsområde och hur den fysiska planeringen kan hjälpa till är grundläggande för att kunna uppnå miljömålet.

Kvartersstaden har på senare år seglat upp som ett allt mer omhuldat stadsbyggnadsideal vid förtätning av svenska städer. Samtidigt kritiseras förtätningen för att leda till problem med buller, dagsljus och bristande utemiljöer. Detta arbete undersöker i vilken mån kvartersstaden kan anses leva upp till väsentliga krav för en hållbar stadsutveckling genom att studera påverkan på nio centrala hållbarhetsfaktorer. Arbetet har gjorts med en i huvudsak kvalitativ metod och utgår från evidensbaserad stadsutveckling. Slutsatserna av arbetet är att kvartersstaden är en stadsform som rymmer stora kvaliteter av värde för en hållbar stadsutveckling. Kvartersstaden är bra på att hantera buller, skapa ett behagligt mikroklimat och ge bostadsgården kvaliteter som främjar dess användning. Kvartersstaden kan också bidra till en hög täthet, ökad hållbar mobilitet och tryggare gator. Hög täthet är dock ingen universallösning, minst lika viktigt är en blandning av funktioner som skapar närhet samt att det finns plats för rymliga sociala rum i stadsdelen: gröna bostadsgårdar, stadsgator, parker, torg och natur – som balanserar den täta bebyggelsen. Kvartersstaden innebär samtidigt utmaningar i dess negativa påverkan på luftkvalitet och ljusinsläpp. Förbättrad luftkvalitet står dock i vissa avseenden i motsättning till målet om ett komfortabelt mikroklimat. Att bygga kvartersstad kan i praktiken försvåras av normer kring dagsljuskrav och idén om den öppna staden. Utifrån den undersökta litteraturens råd och rekommendationer formades en designguide med 32 kvalitativa principer och 19 kvantitativa planindikatorer för en hållbar kvartersstruktur. Designguiden omsattes sedan till visuella gestaltningsexempel av ett typkvarter och en tänkt plan över en stadsdel som uppfyller dessa rekommendationer. I denna process uppstod målkonflikter mellan bebyggelsetäthet, rymliga bostadsgårdar och mänsklig skala. Sammanfattningsvis kan dock värdet av konkreta indikatorer vara stort i planeringen, både

Att vara fysiskt aktiv är avgörande för att förbättra den fysiska hälsan. Det ger en förbättrad självkänsla och minskar risken för att drabbas av depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. En stillasittande livsstil är den fjärde vanligaste orsaken till en förtida död och innebär en årlig kostnad på 270 miljarder kronor globalt. Trots detta lever många människor en stillasittande vardag, men det är inte människans biologiska behov av fysisk aktivitet som har förändrats, utan snarare förutsättningarna och kraven. På senare år har konceptet om rörelserikedom introducerats i Sverige med målet att få människor att röra sig mer och att göra det hela livet. Rörelserikedom handlar om att individer ska skapa ett livslångt intresse, vilja och nöje för fysisk aktivitet. Utifrån den bakgrunden syftar detta kandidatarbete till att skapa en bredare förståelse för hur fysisk planering som ett verktyg kan användas för att främja fysisk aktivitet utifrån konceptet rörelserikedom. Det syftar också till att undersöka hur en funktionsblandad stadsdel kan utformas för att främja vardaglig motion och rörelse. För att uppnå syftet har ett gestaltningsförslag tagits fram för Gamla industriområdet i Kalmar. Gestaltningsförslaget bygger på en sammanställd kunskapsöversikt som redogör hur den byggda miljön kan delas upp i så kallade stödjande miljöer för fysisk aktivitet, samt en platsanalys i Kalmar som genomfördes för att skapa en förståelse för platsens förutsättningar och möjligheter. Resultatet av undersökningen visar att utformningen av grönområden, mötesplatser, gaturum och bebyggelse är det som har störst påverkan på möjligheten till fysisk aktivitet. Vidare är även aktiv transport och skolgårdar av stor betydelse. Resultatet visar att benägenheten av att vara fysiskt aktiv påverkas av närhet och tillgång, varierande och inbjudande miljöer, förekomsten av en mångfald av aktiviteter samt ytor för lek och rörelse. Även möten mellan människor och mikroklimat har stor betydelse. Konceptet

Denna studie undersöker hur det subarktiska klimatet påverkar stadsgestaltningen i nordliga städer, med fokus på utmaningar kopplade till det mörka och kalla vinterlandskapet. Studien utforskar även klimatförändringens inverkan och de nya designkrav detta kommer att ställa på utformningen av subarktiska städer. Genom en litteraturstudie har klimatförhållandena i subarktiska städer och klimatförändringens potentiella effekt på dessa undersökts, med Kiruna som exempel. Ämnen som lokal- och mikroklimat samt klimatanpassad stadsgestaltning i subarktiska klimat har även utforskats för att skapa en förståelse för de planeringsförutsättningar och gestaltningsstrategier som präglar nuvarande stadsgestaltning i subarktiska miljöer. Resultaten från denna studie ligger till grund för de gestaltningsprinciper och strategier som sedan integrerades i ett gestaltningsförslag för Kiruna. Studien visar att det subarktiska klimatet i Kiruna förväntas bli allt varmare och blötare. Dessa förändrade klimatförhållanden kommer att ha betydande konsekvenser, som en ökad upplevelse av mörker och ett halkigare markunderlag under vintern, samt en ökad dagvattenavrinning året runt. Framtida stadsplanering kommer därför att behöva ta hänsyn till dessa förändringar och utforma städer på ett sätt som hanterar och motverkar effekterna av dessa nya klimatförhållanden.

Ensamhet är ett alltmer uppmärksammat problem i vårt samhälle med många och kompliceradefaktorer. Detta har gett upphov till en mångfald av infallsvinklar varav den fysiska planeringen avvåra urbana livsmiljöer är en, och fokuset i detta arbete. Även inom den fysiska planeringen finnsdet vidare många infallsvinklar för att tackla problemet, där detta arbete syftar till att undersökahur uppmuntrandet av mänsklig rörelse och möten kan påverka den upplevda ensamheten. För att undersöka detta används en metod där kunskap tagits fram genom en textanalys, som sedan sammanställs i en kunskapsöversikt samt en platsanalys. Den framtagna kunskapen har sedansammanställts i ett designkoncept och en platsinventering. Detta användes sedan för att ta framtvå gestaltningsförslag, ett i Karlshamn samt ett i Karlskrona. Arbetets resultat visar vilka kvalitéer av en stadsmiljö som bidrar till en minskad ensamhet genomatt uppmuntra till mänsklig rörelse respektive möten. För rörelse är de viktigaste kvalitéerna attdet är lättillgängligt för gående att ta sig fram och att förutsättningar finns intill gångstråken för attmänniskor ska se varandra och mötas i sin vardag. För möten är en hierarki av gemensamma utemiljöer från helt privat till helt offentligt av vikt, samt skapandet av mötesplatser för passiv vistelsemed trevliga sinnesupplevelser och mikroklimat.

Människor har ett behov av att uppleva behagliga sinnesintryck. Genom att stimulera samtliga sinnen i omgivningen kan människor känna välmående och knyta an till sin livsmiljö. Människan hämtar information om omgivningen genom sina sinnen och därigenom påverkas sinnena av den fysiska miljön. I dagens stadsplanering utformas livsmiljöer främst för att tillgodose synsinnet. Detta innebär att andra sinnesintryck inte tas hänsyn till i samma utsträckning, trots att sinnena hörsel, lukt och känsel är väsentliga för att kunna erbjuda invånarna berikande platsupplevelser som främjar välmående. Detta kandidatarbete syftar till att undersöka sinnenas betydelse för platsupplevelsen och hur sinnesintryck kan användas inom stadsplanering för att skapa mer trivsamma livsmiljöer. Metoden kvalitativ textanalys används för att undersöka sinnenas påverkan i stadsmiljön och hur dessa faktorer kan användas för att planera för människors välmående. Resultatet presenteras i ett antal universella designprinciper som används för att ta fram ett gestaltningsförslag i Tullparken, Karlskrona. Genom metoden sensory notation framgår Tullparkens nuvarande sinnesupplevelser och vilka sinnesintryck som är önskvärda respektive icke önskvärda i förslaget. Tillsammans med designprinciperna utformas ett förslag som syftar till att förbättra sinnesupplevelsen i Tullparken och därigenom bidra till besökarnas känsla av välbefinnande och trivsel.