Search

Staden är en skapelse av människan, och likt andra platser påverkar staden de individer som rör sig och lever i den. Den formar och omformar våra identiteter, och vi utformar stadens identiteter. Staden kan sägas leva i symbios med människan och vara i ständig förändring. Som invånare eller besökare rör vi oss vant i staden, ofta utan att fundera över dess egenskaper och komplexitet. Detta kapitel har som syfte att ge dig inspiration till att jobba med livsmiljön staden, och framför allt en hållbar stad.

Urbanisering och förtätning av städer utmanar arbetet med att hejda förlusten av biologisk mångfald. En förlust av biologisk mångfald hotar långsiktigt fungerande ekosystem som levererar ekosystemtjänster. Balansen mellan natur och människa är därför viktig att åstadkomma. Städer ses trots sina utmaningar som en alternativ miljö för biologisk mångfald. För att göra en förändring i förlusten av biologisk mångfald blir urban vildmark en viktig komponent i befintliga grönområden. Denna studie syftar till att kartlägga utmaningar och möjligheter för kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden. Utmaningarna och möjligheterna ses som ett underlag till kommunernas förgröningsstrategier. En innehållsanalys har utförts av valda stadsförgröningsplaner med olika dokument från kommunen och underlag från Naturvårdsverket. Semistrukturerade intervjuer har även utförts med tjänstemän som arbetar inom miljöyrken i tre kommuner och en representant från Naturvårdsverket. Kompletterande metoder har varit photo-elicitation method och observation av utvalda platser. Denna studie fann en del utmaningar och möjligheter med ett kommunalt strategiarbete med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Den mest synliga möjligheten är att arbetet med urban vildmark som en grund i en förgröningsstrategi utgår från ett multifunktionellt perspektiv. Ett arbete utifrån ett sådant perspektiv gör det möjligt att arbeta med urban vildmark i grönområden för biologisk mångfald. Förhoppningen är att denna studie kan ge ett nytt perspektiv på hur urban vildmark kan inkluderas för biologisk mångfald i kommunala förgröningsstrategier., Urbanization and the densification of cities challenges efforts to halt the loss of biodiversity. A loss of biodiversity threatens long-term functioning ecosystem that provides ecosystem services. Therefore, achieving a balance between nature and humans is crucial. Despite their challenges, cities are seen as an alternative environment for biodiversity. To make a change in the loss of biodiversity, urban wilderness becomes an important component in existing green spaces. This study aims to map the challenges and opportunities for municipal strategic work with urban wilderness in green areas. The challenges and opportunities are viewed as a basis for municipalities' greening strategies. A content analysis has been conducted of selected urban greening plans with various documents from the municipalities and materials from the Swedish Environmental Protection Agency. Semi-structured interviews have also been carried out with officials working in environmental professions in three municipalities and a representative from the Swedish Environmental Protection Agency. Complementary methods have included the photo-elicitation method and observation of selected sites. This study found several challenges and opportunities in municipal strategic work with urban wilderness in green spaces for biodiversity. The most prominent opportunity is that the work with urban wilderness as a foundation in a greening strategy is based on a multifunctional perspective. Working from such a perspective makes it possible to address urban wilderness in green spaces for biodiversity. The hope is that this study can provide a new perspective on how urban wilderness can be included for biodiversity in municipal greening strategies.

Idag är arbetslöshet, kriminalitet och skjutningar en vanlig del av den svenska nyhetsrapporteringen. En bidragande faktor till detta är segregationen och det utanförskapsom växt fram i svenska städer. Segregation innebär att olika grupper av människor lever åtskilda till varandra. Fenomenet har under de senaste 30 åren ökat, inte enbart i Sveriges största städer utan även i mindre svenska städer. Segregation visar sig framförallt bero på strukturella brister i den fysiska miljön, särskilt läggs ett stort fokus på det ideal som växte fram under mitten av 1900-talet där det byggdes storskaliga och ensidiga bostadsområden som en stor del av Sveriges städer idag består av. Eftersom utvecklingen av den fysiska miljön ligger hos den kommunala fysiska planeringen besitter planerare en nyckelroll att kunna planera för mer integrerade städer. Denna uppsats undersöker hur svenska kommuner arbetar med översiktlig fysisk planering för att motverka segregation. Även om segregation är det begrepp som uppsatsen undersöker, riktas ett stort fokus på social hållbarhet och integration senare i undersökningen då dessa är motpoler till segregation och är det som ska uppnås. Uppsatsen är en flerfallsstudie som undersöker Borås kommun, Eskilstuna kommun och Linköping kommun. Endast en kort sammanfattning gjordes av Linköping kommun då kommunen inte besvarar forskningsfrågan fullt ut, dessutom publicerades kommunens översiktsplan för mer än 14 år sedan vilket minskar relevansen för dokumentet. Även om Linköpings kommun endast sammanfattas kortfattat anses kommunen bidra till en intressant diskussion om tidsaspektens betydelse. Kommunerna analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som arbetades fram från kunskapsöversikten. Det teoretiska ramverket består av fem verktyg som kan användas inom planering för att motverka segregation. Studiens empiri består av de tre olika kommunernas översiktsplaner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att svenska kommuner akt

Incorporating green spaces, green roofs and walls, trees, and grassy areas in cities can significantly improve the climate. It has been shown that green areas absorb more intense rainfall, facilitating the management of large water volumes and protecting against flooding (Alexander et al., 2019). In densely developed urban areas, green roofs, facades, and walls, as well as a general enhancement of urban biodiversity, contribute to improved air quality and the creation of spaces for social interaction and relaxation (Derkzen et al., 2017). The overarching aim of this study is to explore if, and how, green infrastructure, which is often understood as greenness surrounding residential development, influences potential buyers’ appraisal of the development and, if that has an effect on the buyers’ willingness to pay price. In this study we have specifically focused on following: • the potential buyers’ interest in an apartment for sale in a development, and; • the initial willingness to pay (WTP) for such an apartment, before entering the bidding process, • aiming to isolate the effect which the level of greenness may have on the buyers’ perception, and the direct and indirect effect on the interest and the price buyer is willing to pay. To answer these research questions, we developed two hypothetical structural causal models. We have identified factors which effect the decision-making process and the price the customer is willingness to pay for a dwelling. We have stated several hypotheses, which we then tested, to increase our understanding of customer preferences regarding green infrastructure in a residential development. In order to test the model and the hypothesis, we designed a survey with an embedded experiment. We collected data in Sweden and in Australia from 2020 to 2022. This report presents results and summaries findings from the study, QC 20231114, Familjen Kamprads stiftelse; project number 20180145

The aim of this essay is to investigate the theories of city planning that existed during Greek, Hellenistic and Roman period. Vitruvius, Aristoteles and Hippodamos had thoughts about the placement of the city, the street networks organization and individual buildings proportion, function and neighbors. Aristoteles angle of incidence is pragmatic and social aspects. Vitruvius emphasizes health aspects and the individual buildings with regard to durability, expediency and beauty. Hippodamos view on how health aspects should be regarded aligns with Aristoteles and stresses an equal distribution of the urban land. Gerasa is investigated in relation to these template city qualities and results show that it does not consistently overlap or deviate. To add a further perspective it is put in relation to Pompeji and they are compared with the theories. Questions: 1. What is laid out by Aristoteles, Vitruvius and Hippodamos about a city's ideal placement and internal structure and design? 2. How does the remains from the excavated cities Gerasa and Pompeji relate to these theories? Method: The Theories on city planning were searched and assembled from literary sources. Then a comparison was made between all the three parts of Gerasa, Pompeji and the ideal cities.

Under de senaste åren har eskalerande urbanisering och väpnade konflikter i städer kommit att uppfattas som en allt viktigare global säkerhetsfråga, både bland forskare och praktiker. Samtidigt är det empiriskt välbelagt att städer alltid har formats av krig och krigföring, och krig och krigföring alltid har formats av städer. Trots detta är samtida krigsvetenskapliga och västerländska militärstrategiska diskussioner om krig, fred och säkerhet i relation till städer och det urbana ofta onyanserade och baserade på ett binärt tänkande. Syftet med den här artikeln är att genom en bred forskningsöversikt belysa och exemplifiera den ömsesidiga relationen mellan krig och städer, och därmed bidra till en fördjupad och mer nyanserad samtida diskussion om krig i och mot städer, samt till en fördjupad förståelse för stadens dubbla konstruktion och funktion som en miljö som både är konstituerad av och konstituerande för militärt våld. Dylik fördjupad förståelse är angelägen även i relation till samtida fredsforskning rörande post-konfliktstäder och urbant fredsbyggande.

Syftet med Trafik för en attraktiv stad (TRAST) är att foga in trafiksystemet i sitt sammanhang och skapa en brygga mellan olika sektorer inom samhällsplaneringen. TRAST ska vägleda samhällsplanerare, beslutsfattare och andra aktörer i arbetet med att lyfta fram och förankra frågor som berör stadens resor och transporter. TRAST har två huvuddokument, TRAST Handbok och TRAST Underlag till handbok. Denna del, TRAST Underlag till handbok, innehåller faktaunderlag för arbetet med trafikstrategin, trafikplanen eller åtgärdsprogrammet. Den är i sin tur uppdelad i Del 1 och Del 2.

Syftet med Trafik för en attraktiv stad (TRAST) är att foga in trafiksystemet i sitt sammanhang och skapa en brygga mellan olika sektorer inom samhällsplaneringen. TRAST ska vägleda samhällsplanerare, beslutsfattare och andra aktörer i arbetet med att lyfta fram och förankra frågor som berör stadens resor och transporter. TRAST har två huvuddokument, TRAST Handbok och TRAST Underlag till handbok. Denna del, TRAST Underlag till handbok, innehåller faktaunderlag för arbetet med trafikstrategin, trafikplanen eller åtgärdsprogrammet. Den är i sin tur uppdelad i Del 1 och Del 2.

Inom ramen för utvecklingsarbetet av trafikstrategiska verktyg framkom att frågor om handelns utveckling behöver belysas ytterligare. Ett utvecklingsprojekt startades därför som ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Trafikverket, Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Stockholms universitet och International Institute of Applied Systems Analysis (IIASA) i Österrike. Avsikten med projektet var att skapa ett hjälpmedel för svenska kommuner som kan användas för att utveckla en planering som förmår hantera de snabba förändringarna inom handel och service i staden samtidigt som man ökar andelen hållbara inköpsresor. I denna planering utgör policydokument, beslutade i kommunstyrelse eller kommunfullmäktige, värdefulla verktyg för kommunens utveckling. Projektets syfte var att skapa en metodik för att ta fram välavvägda underlag till dessa dokument.

Kriser fungerar som formativa politiska moment som kan förvärra ellerminska rådande ojämlikheter. Vi vet att covid-19-pandemins direkta ochindirekta konsekvenser drabbar utsatta grupper mest. Påföljande politiska kriser riskerar att ytterligare förstärka segregationens ojämlikheter genomatt ”utsatta områden” pekas ut som syndabockar för olika samhällsproblem. Även om det är angeläget med politik mot segregation, är det viktigt attgenomlysa olika selektiva politiska åtgärder riktade mot ”utsatta områden”eftersom de riskerar att förvärra redan utsatta gruppers levnadsvillkor.

Översikt över medeltida städer i Öresundsregionen

Parker och grönområden är betydelsefulla för en stad och har många viktiga egenskaper och funktioner för både enskilda människor och för att möta de klimatutmaningar som samhället står inför. För människor erbjuder de plats för att socialisera, koppla av och njuta samtidigt som den biologiska mångfalden främjas, dagvatten tas omhand samt att det skänker karaktär för dess stad. När dessa grönytor presenteras för allmänheten upphöjs dem som attraktiva, inbjudande och trygga där det finns möjlighet för olika aktiviteter under dagtid. Under kvälls- och nattetid riskeras deras karaktär att ändras när mörkret faller, platsen avfolkas och människors rörelsemönster förändrar. Detta arbete fokuserar på att studera människors uppfattning av trygghet i parker och grönområden i städerna under kvälls- och nattetid idag och vilka fysiska faktorer som ger upphov till denna uppfattning. Studien är upplagd som en enkätundersökning som har skickats ut via mejl och sociala medier till människor över hela Sverige. Enkäten ställer frågor om människors egen uppfattning om trygghet i städernas parker och grönområden under kvälls- och nattetid, vilka fysiska faktorer som påverkar, synen på kommunernas kommunikation och ordningsmaktens arbete. Resultatet visar att människor i städerna känner otrygghet i våra parker och grönområden under de mörka timmarna på dygnet. Det visar även att människor undviker att röra sig eller vistas i parker och grönområden under kvälls- och nattetid. Från undersökningen går att utläsa vilka fysiska faktorer som påverkar uppfattningen av otrygghet, som exempelvis vegetationens storlek och placering, belysning samt otydliga gångstråk. Från dessa påverkande fysiska faktorer visas att mörka platser är den största faktorn för otrygghet. Enkätens respondenter anger även att med högre närvaro av ordningsmakten och mer kameror utplacerade så skulle känslan av trygghet öka. Med allmänhetens åsikter av vad som ger otrygghet idag mot hur kommunernas trygghetsarbeten bevis, Parks and green areas are important to a city and have many different characteristics and functions, both for individuals and the climate challenges society is facing. For the people they offer a place to socialize, relax and enjoy while promoting biodiversity, taking care of stormwater and giving character to the city. When these green spaces are presented to the public, they are raised as attractive, inviting and safe where there is the opportunity for various activities during the day. But in the evening and night time, their character is at risk of changing as darkness falls, the place is depopulated and people's movement patterns change. This work focuses on studying people's perceptions on sense of safety today in parks and green areas in cities during the evening and night hours, and what physical factors that cause this perception. The study is designed as a survey that has been sent out by e-mails and social media to people all over Sweden. The survey asks questions about people's own perceptions on sense of safety in urban parks and green areas during the evening and night hours, what physical factors affect, the view of the municipalities' communication and the work of the authorities. The result shows that people in the cities are not feel safe in our parks and green areas during the dark hours of the day. It also shows that people avoid moving or staying in parks and green areas during the evening and night hours. From the survey it is possible to find out which physical factors that affect people perception of safety, such as the size and location of the vegetation, lighting and unclear walking paths. From these affecting physical factors it is shown that dark places are the larges factor for felling of safety. The survey respondents also state that with a higher presence of police and more cameras deployed, the feeling of safety would increase. With the public's views of what gives the felling of safety nowday agains municipalities' safety work proves

Syftet med denna studie var att ta reda på kopplingen mellan grönstruktur i staden och ungdomars upplevda hälsa. Det har inkluderat vilken sorts grönstruktur som ungdomar värdesätter, vilka känslor och kontakter som ungdomar upplever med grönstruktur samt på vilket sätt grönstrukturen kan påverka ungdomar upplevda hälsa. Resultatet på dessa frågor bildade själva kopplingen mellan grönstruktur i staden och ungdomars upplevda hälsa. För att kunna besvara undersökningens frågeställning har kvalitativa gruppintervjuer och kvantitativa enkäter gjorts med ungdomar som är mellan 15 och 18 år. Resultatet analyserades med en riktad innehållsanalys och en jämförelse mellan enkäten och gruppintervjuerna. Undersökningen visade på att ungdomarna upplever minskad stress och bättre humör kring grönstruktur. Den visade också att ungdomar värdesätter blommor, träd och tillgång till aktiviteter i grönstrukturen. Resultatet har till sist diskuterats där erfarenheten av natur kan ha en påverkan på ungdomarnas svar. Förslag till vidare planering för grönstruktur i staden diskuteras också., The purpose of this study was to find out the link between green structure in the city and young people's perceived health. This has included the kind of green structure that young people value, what feelings and contacts young people experience with the green structure, and how the green structure can affect young people's perceived health. The result of these issues forms the link between the green structure of the city and young people's perceived health. To answer the survey's question, qualitative group interviews and quantitative questionnaires were conducted with young people aged between 15 and 18 years old. The result was analyzed with a targeted content analysis and a comparison between the questionnaire and the group interviews. The study shows that young people experience reduced stress and a better mood around urban nature. It also shows that young people value flowers, trees and access to activities in the green structure. The results have been presented through charts and quotes. The results have finally been discussed where the experience of nature could have an impact on young people’s answers. Proposals for further planning for green structure in the city are also being discussed.

In this book the emergence of schools in urban Sweden between the seventeenth and the nineteenth century provides the framework for a history of children and of childhood. It is a study through the lens of the changes in early modern education, spatial aspect of the life of children and systems of governance in the early modern Swedish state. Educational systems defined the spatial aspects of childhood--where children were supposed to grow up, in the home, the school, the streets and alleys, or the place of work--over a period of about two hundred years. Schools and education represent both a mental and a physical space; an abstract place for children as well as a local and concrete place for them, which stood out against the alternative spatial aspects of the life of children. It is also a study of how different cultural systems influence the definitions of childhood and schools, in the context of church and home instruction, poor relief, policing, surveillance, and the question of why children went to schools. It examines the role of the school as childcare and as a provider of food, shelter and welfare, and as governance.

Turism dominerar alltmer det sociala livet i städerna. Detökade flödet av turister till vissa storstäder i Europa lämnarefter sig problem kopplat till trängsel, nedskräpning, trafik,prissättning på bostäder och missnöjesyttringar bland lokalastadsbor.Överturism beskriver ett tillstånd när det kommer så mångaturister till en plats att det får negativ påverkan på såvällokalbefolkningens livskvalitet som på turisternas upplevelse avplatsen. Denna rapport ger en översikt av den internationellaforskningen kring överturism som ett socialt fenomen. Genomatt beskriva överturismens olika definitioner, drivkrafteroch platseffekter är syftet med rapporten att öka förståelsenför dess utbredning och konsekvenser för besöksnäringen.Resonemanget blickar också framåt och ger förslag på åtgärderoch alternativa sätt att tänka, vilket främjar en framtida hållbarturismutveckling. Rapporten riktar sig främst till aktörer inomsvensk besöksnäring, exempelvis i kommuner, regioner ochföretag.

Publicerad 2019-03-30

En av de svåraste utmaningarna dagens samhälle står inför idag är den globala uppvärmningen och de globala klimatförändringarna. Den globala uppvärmningen bidrar till stora temperaturförändringar i våra städer och Norden är den del av Europa som kommer att påverkas i störst utsträckning av denna klimatförändring. Den urbana miljön är i ständig utveckling. Städer förtätas och tätorter expanderas vilket innebär en ökad andel hårdgjorda ytor och en reducering av vegetativa ytor. I dagens läge består stadsmiljön framförallt av hårdgjorda ytor vilket innebär att de har en låg kylningseffekt och en låg infiltrationskapacitet. Detta bidrar till att det uppstår värmeöar i både städer och tätorter. Stadskärnor är där värmeön är som mest intensiv och på dagen kan lufttemperaturen ligga mellan 3-5°C högre än rurala områden. På natten kan denna temperaturskillnad stiga upp emot 12°C. Samhällets och ekosystemens förmåga att återhämta sig måste därför förstärkas. Grön infrastruktur har enligt flera studier visat sig vara en effektiv och socialt accepterad lösning för att förmildra värmeö-effekten, genom att reducera lufttemperaturen i den urbana miljön och på så sätt förstärka ekosystemtjänster i samhällen. Att integrera grön infrastruktur inom olika politiska områden erbjuder attraktiva lösningar på ekonomiska, sociala och miljömässiga problem i våra samhällen. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika system av grön infrastruktur påverkar temperaturen i urbana miljöer samt vilka faktorer som bidrar till en temperaturförändring. Litteraturstudien har därmed inriktat sig på vegetativa faktorer som albedo, evapotranspiration, modifiering av vindförhållande och skugga för att studera hur dessa påverkar temperaturen i staden. Litteraturstudien innefattar även hur olika typer av grön infrastruktur såsom träd, gröna tak, vertikala grön system och grönområden bidrar till värmereducering i sin omgivning. Målet är att bilda en uppfattning om hur stor inverkan grön infrast

Cities, as home to the majority of the world’s people, are significant sites for addressing challenges of achieving sustainability and securing human wellbeing. Urban environments are complex social-ecological systems, and meeting these challenges requires better understandings of the interactions of social and ecological elements. While there are many possible lenses through which to study social-ecological systems, this thesis examines the potential of a traits approach as one way to link ecological elements to social values. In ecology, functional traits have been defined as the characteristics of organisms that determine how organisms respond to the environment, and how they affect ecosystem processes, functions, and services. While functional traits have an established history of being linked to ecosystem processes and functions, they have only recently been extended to social aspects through the operationalization of the ecosystem services concept. As such, there is a distinct gap in identifying traits that are relevant and important to people. This interdisciplinary thesis attempts to bridge some of this lacuna, through empirical studies conducted in two cities: Cape Town, South Africa, and Stockholm, Sweden. Paper 1 addresses connections between traits and social values generally across cities through a literature review that examines connections between traits and cultural ecosystem services. Paper 2 explores preferences for traits and reasons for plant selection in the context of Cape Town. Paper 3 examines vegetation patterns and the expression of socially-valued traits across different land cover and land use classes in Stockholm. Paper 4 serves as a synthesis and comparison piece between Cape Town and Stockholm, and brings together social data on plant preferences and ecological data on plant patterns gathered in both locations under two different projects. Overall, responses from social surveys of preferences suggest that people actively select for, Städer, hem till majoriteten av jordens befolkning, är betydelsefulla platser för att uppmärksamma utmaningar med att nå hållbarhet samt säkerställa mänskligt välbefinnande. Urbana miljöer är komplexa socialekologiska system och för att möta dessa utmaningar krävs bättre förståelse för samspelet mellan de sociala och ekologiska elementen. Medan det finns många möjliga synsätt genom vilka socialekologiska system kan studeras, så undersöker denna avhandling potentialen av växters egenskaper, som ett sätt att länka ekologiska element med sociala värderingar. Inom ekologin så definieras funktionella egenskaper som en organisms kännetecken, vilka avgör hur organismer svarar på miljön samt hur de påverkar processer i, funktioner av och tjänster från ekosystemet. Medan funktionella egenskaper har en vedertagen historia av att vara länkade till ekosystemprocesser och -funktioner, så har sociala aspekter bara nyligen blivit inkluderat, detta genom operationaliseringen av begreppet ekosystemtjänster. Därigenom finns ett påtagligt gap i identifierandet av egenskaper, som är relevanta och viktiga för människor. Denna tvärvetenskapliga avhandling försöker därmed brygga delar av detta gap genom empiriska studier utförda i två städer – Kapstaden, Sydafrika och Stockholm, Sverige. Artikel 1 adresserar sambandet mellan växtegenskaper och sociala värderingar generellt i städer genom en litteraturgenomgång, som undersöker sambandet mellan växtegenskaper och kulturella ekosystemtjänster, och föreslår att begreppet ’växtegenskap’ kräver en utvidgning för att kunna rymma hela skalan av samband med olika sociala värderingar. Artikel 2 undersöker preferenser för olika växtegenskaper och skäl för val av växter i Kapstaden, Sydafrika. Artikeln belyser att människor väljer växter och motsvarande växtegenskaper i relation till temana estetik, nytta, miljömässig lämplighet och personligt symboliska värden. Artikel 3 granskar vegetationsmönster och uttrycket för värderingar av växtegenskaper i, At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript, Paper 4: Manuscript.

Publicerad 2018-04-14

Publicerad 2017-03-25

Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Denna studie ska öka förståelsen för och kunskapen kring vilka drivkrafter, faktorer, verktyg och metoder som bidrar till ett framgångsrikt, långsiktigt och systematiskt arbete med trafiksäkerhetsfrågor i mindre svenska kommuner. Studien har genomförts i fem steg. 1. Litteraturstudie 2. Dialog med nyckelpersoner 3. Övergripande kartläggning 4. Fördjupade intervjuer 5. Workshop om utvecklingsidéer Resultatet av studien pekar på många aspekter av trafiksäkerhetsarbetet och andra påverkansfaktorer på detsamma som beskriver hur trafiksäkerhetsarbetet i mindre kommuner fungerar idag och vilka möjliga potentialer till förbättring som finns. Generellt kan det konstateras att • Det är positivt för trafiksäkerheten om de mindre kommunernas arbete med trafiksäkerhetsfrågor är långsiktigt och systematiskt. • Det konkreta arbetet med trafiksäkerhet är inte särskilt högt prioriterat hos många av de mindre kommunerna och det sker ofta i ad hoc-stil. • Det finns flera anledningar till att mindre kommuners arbete med trafiksäkerhet inte är långsiktigt och systematiskt. Det fortsatta arbetet med att utveckla trafiksäkerhetsarbetet i mindre kommuner kan baseras på fyra teman. • Resurshantering – både inom kommunen och i form av stöttning från staten. • Underlag – den kunskap och det material som redan finns behöver göras mer tillgängligt och vissa delar kan analyseras i de mindre kommunernas kontext för att bli användbara. • Styrdokument – skapa en strategi och handlingsplan för trafiksäkerhetsarbetet och ge dem rätt dignitet. • Samarbeten och forum – utveckla och formalisera., Skyltfonden

Vissa samband mellan bebyggelse och transporter har studerats, med fokus på storstad., Den byggda miljöns betydelse för transporterna

Projektet har jämfört empiriska data för reshastighet och olycksutfall med nuvarande modeller i EVA 2.74/Samkalk och Sampers för reshastighet och för EVA/Samkalk även för trafiksäkerhet för motorvägar i storstadsmiljö. Syfte är att ge ett underlag för en diskussion om eventuella förbättringar. Jämförelserna har för trafiksäkerhet gjorts för motorvägssträckorna med tillhörande trafikplatser E 18 Danderyds sjukhus – Arninge i norra delen av Stockholm och E4 Hägerstensvägen – Lindhagen i södra och centrala Stockholm samt för E6 Tingstadsmotet – Klarebergsmotet i Göteborg norr om Tingstadstunneln. För restid har vägnäten E4 Hägerstenvägen-Lindhagen i Stockholm och E6 Åbro-Bäckebol i Göteborg använts., Förstudie effektsamband stadsmotorvägsmiljöer - FEM

Publicerad 2016-04-23

Att ha produktionsdjur fritt strövande inne i Afrikas städer och slumområden kan innebära ett problem för folkhälsan och kan orsaka minskad välfärd hos djuren. Ett vanliga förekommande problem är att det inte finns tillräckligt med foder till djuren då betesmarker inte är vanligt förekommande i städerna. Djurhållarna har inte heller råd att köpa fodermedel för att kompletera den dåliga utfodringen. Många gånger har de inte heller råd att tillkalla veterinär och ge vård till djur som är sjuka eller skadade. Ytterligare ett problem att den veterinära tillgängligheten på vissa ställen är dålig och det förekommer att djurhållarna behandlar djuren på egen hand, i värsta fall utan tillräcklig kunskap. Andra vanligt förekommande problem är smittspridning orsakat av dålig hantering av träck och sopor. Bakterier och parasiter växer lätt till i den dåligt hanterade träcken och tillsammans med en bristande hygien kan detta leda till spridning av zoonotiska sjukdomar. Det förekommer även att djuren äter sopor som till exempel plast vilket kan göra dem mycket sjuka. Positiva aspekter är att djuren innebär en väg för människorna ut ur fattigdom. Dessutom bidrar de till färska livsmedel vilket är viktigt för folkhälsan. Något som är relativt nytt är hållning av kaniner som produktionsdjur. Kaniner har många fördelar som till exempel att de är små och lätta att utfodra. De är även billiga att köpa vilket är positivt för fattiga djurhållare. Kunskap är mycket viktigt, både för djurhållarna och veterinärerna inom alla ovan nämnda områden. Kunskap om olika sjukdomar, vikten av en god hygien, vilka fodermedel som är mest lämpliga och hur man på bästa sätt tar hand om djuren är viktiga förutsättningar för en god djurvälfärd, hög produktion och god folkhälsa. Detta kan i sin tur förbättra djurhållarnas ekonomin., Having livestock roaming freely inside African cities and slum areas can pose a problem for public health and cause reduced welfare for the animals. A common problem that occurs is the lack of feed for the animals as grazing areas are uncommon in the cities. Additionally, the animal keepers can’t afford to buy feed to complement the poor grazing opportunities. Veterinary availability is in some areas very limited and many keepers treat their animals on their own, without sufficient knowledge of how to do so. Other commonly reoccurring problems are contamination caused by poor handling of feces and garbage. Bacteria and parasites grow in feces which together with the lack of hygiene can lead to the spreading of zoonotic diseases. Animals might also eat garbage, such as plastic, which can lead to serious illnesses. On the other hand, the animals represent an important opportunity for people to escape poverty and help produce fresh food which is also important for public health. One relatively new animal kept as livestock is the rabbit. Keeping rabbits has many advantages; they are small, easy to feed and cheap to buy, making it possible even for the poor to keep them. Knowledge, in all areas mentioned above, is very important both for keepers and veterinary professionals. With proper knowledge of various diseases, the importance of good hygiene, optimal feeding strategies and how to best take care of the animals are essential prerequisites for good animal welfare, high production and good health. All these factors can in turn improve the economy and wellbeing of the animal keepers.

Publicerad 2015-02-27