Search

Bakgrund Varje år dör mer än 80 000 barn över hela världen av sin cancer. Föräldrarnas tillvaro vänds upp och ner efter förlusten där ett flertal faktorer påverkar. Sorg och lidande blir en stor del av deras liv. Livssituationen utmanas och föräldrarnas behov av stöd både från familj och vänner samt vårdpersonal blir omfattande. Syfte Syftet var att belysa föräldrars upplevelse av att förlora ett barn i cancersjukdom. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes som design för detta arbete och baserades på 15 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet utfördes på artiklarna. En integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera resultatet. Resultat Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Förlusten av ett barn, Faktorer som påverkar sorgearbetet och Upplevelser av vården. Resultatet visade att upplevelsen av att förlora ett barn i cancer innebär en tung sorg. Att få stöd från sociala nätverk, stödgrupper och minnet av barnet hjälpte sorgearbetet, samt att engagera sig i aktiviteter och religiösa sammanhang. En god relation till vårdpersonal var viktig för att lindra sorgen. Andra viktiga faktorer var att vårdpersonalens kommunikation var av hög kvalitet och att deras information var ärlig och utförlig. Slutsats Denna litteraturöversikt visar att föräldrarna upplever en svår sorg efter deras barns bortgång, som yttrar sig genom psykosociala svårigheter. Ett flertal omständigheter påverkade sorgearbetet positivt och vårdpersonalens relation till föräldrarna var viktig. Genom en ökad kunskap om föräldrarnas behov av utförlig och ärlig kommunikation, samt värdet av att informera om de olika faktorerna som kan hjälpa sorgearbetet, kan vården förbättras och de negativa påföljder som föräldrarna upplever kan mildras., Background Every year, more than 80,000 children worldwide pass away from cancer. The lives of the parents are turned upside down after the loss, influenced by various factors. Grief and suffering become a large part of their lives. The life situation becomes challenging, and the parents’ need for support from family, friends, and healthcare professionals, becomes extensive. Aim The aim was to illustrate parents’ experience of being bereaved of a child to cancer. Method A non-systematic literature review was chosen as the design for this study, based on 15 articles with qualitative, quantitative, and mixed approaches. The articles were identified in the databases PubMed and CINAHL. A quality review, following the assessment criteria for scientific classification and quality at Sophiahemmet University, was conducted. An integrated data analysis approach was used to compile and analyse the results. Results The data analysis resulted in three categories: The loss of a child, Factors influencing the grieving process and Experiences of healthcare. The results indicated that the experience of losing a child to cancer entails heavy grief. Receiving support from social networks, support groups, and cherishing memories of the child aided the grief process. Engagement in activities and religious contexts also played a role. A positive relationship with healthcare professionals was crucial for alleviating grief, with high-quality communication and honest, detailed information being important. Conclusions This literature review revealed that parents experience profound grief following the loss of their child, manifested through psychosocial challenges. Several circumstances positively influenced the grieving process, and the healthcare professionals’ relationship with the parents was crucial. Through increased understanding of the parents’ need for comprehensive and honest communication, as well as the value of informing about the factors that can aid the grieving process, heal

Bakgrund Perinatal förlust har en stor emotionell påverkan på föräldrar och familjer. Sjuksköterskan är utbildad i omvårdnad och ska ha ett etiskt förhållningssätt, kunna ge stöd, visa medkänsla och främja hälsa samt mänskliga rättigheter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra lidande och vårda patienter som upplever kris och/eller sorg. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som genomgår perinatal förlust. Metod Metoden var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i Cinahl Complete och MEDLINE och åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet. Resultat I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat beskrev sjuksköterskors egna emotionella upplevelser av perinatal förlust. Andra temat handlade om olika hanteringsstrategier för att hantera känslor. Sista temat beskrev betydelsen av kunskap inom sorgevård och känslohantering för att kunna ge god omvårdnad och hantera sina känslor. Slutsats Slutsatsen i litteraturöversikten är att sjuksköterskor påverkas emotionellt vid vård av perinatal förlust, samt att utbildning är av stor vikt för god omvårdnad inom denna vård. Därav krävs mer utbildning i sorgeomvårdnad samt känslohantering och hanteringsstrategier för att kunna hantera dessa känslor, för att skapa ett öppet klimat bland kollegor och stöd från ledningen med rum för ventilation och reflektion, för att på så sätt kunna ge bättre omvårdnad med hög kvalité., Background Perinatal loss has a great emotional impact on parents and families. ​The nurse is trained in nursing and must have an ethical approach, be able to provide support, show compassion and promote health and human rights. The nurse has an important role in alleviating suffering and caring for patients experiencing crisis and/or grief. Aim The aim was to describe nurses experiences of caring for patientes who have undergone perinatal loss. Method Systematic literature review with 8 qualitative and 2 quantitative articles using mixed methods. Results The results revealed three main themes. The first theme described the nurses' own emotional experiences of perinatal loss. The second theme was about different coping strategies for dealing with emotions. The last theme described the importance of knowledge in bereavement care and emotional management in order to provide good care and manage one's emotions. Conclusions The conclusion in the literature review is that nurses are emotionally affected when caring for perinatal loss, and that education is of great importance for good nursing in this care. As a result, more education is required in bereavement care as well as emotional management and coping strategies to be able to handle these emotions, to create an open climate among colleagues and support from management with room for ventilation and reflection, in order to be able to provide better care with high quality.

Bakgrund: Sorg är en av de största emotionella upplevelserna en människa kan gå igenom. Den är varierad och mångfasetterad. Föregripande sorg är en typ av sorg som uppkommer inför en stundande förlust. Många närstående till personer som får palliativ vård upplever föregripande sorg, och vården har en skyldighet att stötta dem i detta. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenheter och upplevelser av föregripande sorg inom palliativ vård. Metod: Metoden för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Tio artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metodansats inkluderades. Dessa artiklar hittades genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed, och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag, och analyserades med en integrerad dataanalys. Resultat: Det inhämtade resultatet delades upp i fem huvudkategorier och fyra underkategorier. Under huvudkategorierna Stå stark och kämpa, Tankar i konflikt, Relationella perspektiv, Närståendes emotioner, och Den oförutsägbara sjukdomen beskrevs den mångfasetterade upplevelsen av föregripande sorg hos närstående till patienter som får palliativ vård. Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att upplevelsen av att vara närstående som drabbats föregripande sorg är varierad och stark, och har stora konsekvenser på den enskildas liv. Denna grupp drar sig ofta för att söka vård för egen del. Detta är viktigt att förstå som sjuksköterska för att kunna bemöta och ge stöd till de närstående. Det familjecentrerade omvårdnadsperspektivet visar på vikten av att bemöta närstående och patient likvärdigt och inkludera alla för att ge personcentrerad och god vård., Background: Grief is one of the most profound emotional experiences a person can go through. It is varied and multifaceted. Anticipatory grief is a type of grief that arises in anticipation of an impending loss. Family and friends of individuals receiving palliative care may experience anticipatory grief, and the care providers have an obligation to support them in this. Aim: The aim was to shed light on the experiences of anticipatory grief among family and friends of patients in palliative care. Method: The method for this study was a non-systematic literature review. Ten articles with qualitative or quantitative approaches were reviewed. These articles were found through searches in the databases CINAHL, PubMed, and PsycInfo. The articles were quality assessed using Sophiahemmet University's evaluation criteria and analysed through integrated data analysis. Results: The collected results were divided into five main categories and four subcategories. Under the main categories Stand Strong and Fight, Conflicting Thoughts, Relational Perspectives, Emotions of Family and Friends, and The Unpredictable Illness, the multifaceted experience of anticipatory grief among loved ones of patients receiving palliative care was described. Conclusions: This literature review shows that the experience of anticipatory grief in family and friends is varied and intense. It may have significant consequences on the individual's life. These individuals often hesitate to seek care for themselves. As a nurse, it is important tounderstand this to approach and support the individuals surrounding the patient. The family-centred care perspective highlights the importance of treating family, friends, and patients equally and includes everyone to provide person-centered quality care.

Levin, J. (2024). The importance of health promotion work in grief processing - A qualitative study on different actors approaches to support young adults due to parental death. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Social Work, Criminology, and Public Health. University of Gävle, Sweden. The aim of this study was to investigate how different actors work to support bereavedadults between 18 to 29 years old due to parental death in a major city in Sweden. Method: A qualitative study with semi-structured interviews with four individuals that work for organisations that support the specific age group in bereavement. The data was analysed with thematic analysis and ended up with three main themes: The meeting with young adults in bereavment; Conditions for promoting health; Opportunities for improvement. The results showed that knowledge and methods differed between, public, private, and non-profit actors. Overall, the organisations experienced that they used methods which were successful in promoting well-being in young adults. They experienced capabilities to create and maintain supportive environments. The result alsoshowed that during the meetings with young adults, multiple deficiencies were revealed about other actors that the young adults had contacted for support. The conclusion of this study showed positive effects but also lacking of support in different actors approach with young adults in bereavment. Further research is needed in this field to deepen the knowledge of the effects of the used methods. It should also be studied based on the young adult’s experiences of support. An advantage may be to use practice based research where different actors, affected individuals and researchers together can come up with strategies that prevent poor health, improve supportive environments and increase the well-being of young adults in bereavment. Keywords: young adults, bereavement, parental death, support, different actors

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett barns död berör hela familjen, och utgör en svår upplevelse för föräldrarna, oavsett om dödsfallet är förväntat eller plötsligt. Familjecentrerad vård inkluderar hela familjen och innebär att sjuksköterskan stödjer föräldrarna i deras omsorgsroll och bekräftar föräldrarnas betydelse för barnets välbefinnande. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse av sorg samt vilka familjecentrerade omvårdnadsåtgärder som kan påverka deras förmåga att bearbeta sitt barns död Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Data bestående av 20 vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades utifrån Evans metod, genom att nyckelfynd i artiklarna urskiljdes och sammanfogades i teman och subteman. Analysen av artiklarna resulterade i fyra teman, varav ett av temana delades upp i fyra subteman. Resultat: Förlusten av deras barn framkallade en avgrundsdjup sorg hos föräldrarna. Genom att bygga upp en förtroendefull och god vårdrelation med föräldrarna kunde sjuksköterskan underlätta deras bearbetning av sorgen. Ett empatiskt bemötande samt ärlig och tydlig information från sjuksköterskan var grundläggande faktorer i att skapa en sådan relation, liksom att föräldrarna gavs stöd och en möjlighet till delaktighet i barnets omvårdnad. Föräldrarna uppskattade även att sjuksköterskan hjälpte till att skapa minnessaker efter barnet, som till exempel hand- och fotavtryck. Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och föräldrarna var bland det viktigaste för att hjälpa föräldrarna att hantera förlusten av och sorgen efter barnet. Bemötande, stöd, information och kommunikation samt delaktighet var faktorer som kunde stärka eller försvaga relationen, beroende på sättet de levererades på., Background: The death of a child affects the whole family, and is a difficult experience for the parents, regardless of whether the death is expected or sudden. Family-centred care includes the whole family and means that the nurse supports the parents in their caring role and confirms the parents' importance to the child's well-being. Objective: To describe parents' experience of grief and which family-centered care interventions can affect their ability to process their child's death Method: Qualitative literature review with an inductive approach. Data consisting of 20 scientific articles were collected and analyzed based on Evans' method, by distinguishing key findings in the articles and merging them into themes and subthemes. The analysis of the articles resulted in four themes, of which one of the themes was divided into four subthemes Results: The loss of their child provoked an abysmal grief in the parents. By building up a trusting and good care relationship with the parents, the nurse was able to facilitate their processing of the grief. An empathetic approach and honest and clear information from the nurse were fundamental factors in creating such a relationship, as well as that the parents were given support and an opportunity to participate in the child's care. The parents also appreciated that the nurse helped to create memorabilia of the child, such as handprints and footprints. Conclusion: The care relationship between the nurse and the parents was among the most important in helping the parents deal with the loss of and grief after the child. Approach, support, information and communication as well as participation were factors that could strengthen or weaken the relationship, depending on the way they were delivered.

Bakgrund: Inom palliativ vård är en av de fyra hörnstenarna närståendestöd. Detta sker under vårdtiden men också i efterlevandestödet till närstående i deras sorgeprocess. Hur efterlevandestödet ska utformas varierar utifrån verksamheten och det råder ingen konsensus hur det stödet ska utformas. Utan en tydlig vetenskaplig förankring finns det risk att stödet baseras godtyckligt och att vissa behov inte tillgodoses. Genom ökad kunskap om olika interventioners effekter kan ett evidensbaserat efterlevandestödutformas. Syfte: Att utforska olika interventioner för efterlevandestöd och dess effekt i närstående sorgeprocess Metod: Litteraturöversikt som är baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2010 och 2021. Analysen är gjord med induktiv ansats av 13 artiklar med Stroebe och Schuts pendlingsteori som teoretiskt ramverk. Resultat: Resultatet presenterar olika interventioner, från olika vårdkontexter, som närstående erhållit vid olika tidpunkter efter ett dödsfall. Interventioner från valda artiklar presenteras utifrån tre teman: Interventioner genom en symbolisk handling, interventioner som skedde individuellt samt interventioner som skedde i grupp. Slutsats: En interventions påverkan på sorgeprocessen är individuell och kan påverkas av flera faktorer. Oberoende av vilken intervention som genomfördes, var ett återkommande resultat i studierna att närstående upplevde sig sedda, bekräftade och normaliserade i sina känslor vilket skapade en positiv effekt på sorgeprocessen. Att stödet kändes standardiserat snarare än personligt var en viktig aspekt som ledde till att den positiva effekten kunde utebli eller i vissa fall ge en negativ effekt för närstående. Interventionerna är gjorda vid olika tidpunkter vilket försvårar att göra slutsatser om optimal tidpunkt. Det är dock av stor vikt att det finns rutiner i verksamheter för efterlevandestöd för att identifiera de närstående som har behov av utökade stödinsatser., Background: In palliative care one of the four cornerstones is support for the family. This includes during the care period and also by providing bereavement care in their grieving process. How the bereavement care is provided differs between different care providers and there is a lack of consensus in the content. Without a clear scientific connection there is a risk that the support is planned from the care provider's personal experiences and some needs are not met. With an increased knowledge of different interventions and their effect can an evidence-based bereavement care be formed Aim: To explore different interventions for bereavement support and their effecton the families grieving-process. Method: Literature review which is based on scientific journals published between the years 2010 and 2021. The analysis is made by an inductive approach on 13 journals with Stroebes and Schuts theory of dual process of bereavement as a theoretical framework Results: The results present different interventions, from different care contexts, that relatives received at different times after a death. The various interventions were presented based on three themes: interventions through a symbolic act, interventions that took place individually and group interventions. Conclusion: The impact of an intervention on the grieving process is individual and can be influenced by several factors. Independently on which intervention was given, there was a recurring trend in the outcome of the studies that relatives experienced they were feeling seen, confirmed and normalized in their emotions which had a positive effect on their grieving process. The experience of the support felt standardized rather than personal was an important aspect which could lead to the positive effect could be absent orin some cases have a negative effect. The interventions are made at different times, which makes it difficult to draw conclusions about the optimal time. However, it is of great importance that t

Bakgrund: Att arbeta nära döden är ofta känslomässigt påfrestande för sjuksköterskor. För att kunna ge god och personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan vara medveten om hur upplevda känslor av sorg efter ett patientdödsfall kan hanteras och hur copingstrategier kan användas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans copingstrategier vid patientdödsfall. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där resultatet grundade sig i 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: De mest förekommande copingstrategierna för att hantera sorg efter patientdödsfall var att ventilera med familj, vänner och kollegor, att distansera sig från döden samt acceptera döden som något naturligt. Ur resultatet framkom även copingstrategier som handlade om att visa tacksamhet, genomgå inre förändringar, utöva destruktiva beteenden, fokusera på arbetsuppgifter och söka bekräftelse. Konklusion: Sjuksköterskor använder sig av många olika typer av copingstrategier för att hantera sorg efter patientdödsfall. Det finns både risk och nytta med de olika copingstrategierna och sjuksköterskan behöver vara medveten kring dessa. Att på ett korrekt sätt använda copingstrategier för att hantera sorg är nödvändigt för att säkerställa omvårdnadens kvalitet., Background: Working close to death is often emotionally stressful for the nurse. To deliver a good and person-centered nursing care, the nurse must be aware of how experienced emotions and grief after a patient's death should be handled and which coping strategies are most suitable to use. Aim: The aim was to describe nurses´ coping strategies in case of a patient's death. Method: The method used was a general literature study with an inductive approach where the result was based on 12 scientific articles. Result: The coping strategies that most nurses used to cope with grief after a patient's death were venting to family, friends, and colleagues, distancing themself from the death and accepting death as something natural. The result also revealed that coping strategies such as showing gratitude, undergoing inner changes, using destructive behaviours, keep focusing on tasks and seeking affirmation. Conclusion: Nurses use many different types of coping strategies to deal with grief after patients' death. There are both risks and benefits to the different coping strategies and the nurse needs to be aware of these. Appropriate use of coping strategies to manage grief is necessary to ensure quality nursing care.

In this project I let sorrow speak through the objects and give the absence a place to be present. Through the creating process and material shaping, I portray the complexity of my own sorrows. Personal, but not private. With my examples and my objects I want to arouse something personal touching on the theme of grief. I believe and am convinced that everybody needs to get in touch with their grief at some point. Of course, we need to take the time to process it in different ways, but I would like to say that materials and objects can help us get in touch and act as a link we can all relate to. Only if we listen. Although my belief is obvious, I have become well aware that not everyone can or knows how to do so. With my work I want you to get this help. I want you to be present with the absence.

Döden påverkar alla någon gång under deras livstid, men många sörjande upplever en brist på stöd från andra människor. Många drar sig därför mot datorspel. Det har gjorts studier om att spel kan stötta sörjande och att de kan hjälpa med bearbetningsarbetet av sorgen. Resultatet av denna rapport är några riktlinjer som spelutvecklare ska kunna ta hjälp av för att skapa spel som stöttar sörjande på ett så bra sätt som möjligt. För att göra detta har tidigare studier studerats, och en metod som användes för att analysera spelet Spiritfarer i en av studierna har modifierats och applicerats på spelet Bear’s Restaurant. Resultatet från studierna har också använts vid skapandet av riktlinjerna för att ha en djupare förståelse av vilka mekaniker som stöttar mest.

Jag ser bilder flimra förbi av liminal spaces, liminala utrymmen, som bilden av ett tomt väntrum där ett starkt lysrör utgör den enda ljuskällan. Det kalla ljuset över de orangea plaststolar och den slitna plastmattan skapar en ödesmättad känsla. Bilderna på liminala utrymmen präglas ofta av en tomhet, något öde, en plats där frånvaron av det mänskliga blir stark påträngande. Liminala utrymmen kan ses som ett slags mellanrum. Ett väntrum är ett bra exempel då det ska leda in till ett annat rum där något viktigt ska ske, kanske en läkarundersökning, ja själva orsaken till att man uppehöll sig i väntrummet. Men i sig självt är det liminala utrymmet, mellanrummet, sällan något som ses som centralt i sig självt. “Liminalitet” som begrepp fäster vår blick på just mellanrummet, men i en bredare bemärkelse än som fysisk plats. Ursprungligen användes det inom antropologisk forskning om övergångsriter där den liminala fasen är det stadium då en person befinner sig på väg från en position och status till en annan. Tankegången som framfördes var att övergångsriten hade tre delar. Personen som genomgår riten lämnar symboliskt den status man socialt var förankrad i, går in den liminala fasen – det mellanrum, den övergång där personens status eller roll socialt sett är oklar – för att slutligen accepteras i sin nya sociala roll. När idén vidareutvecklades beskrevs den liminala fasen som ett sårbart stadium och situationen kan på många sätt liknas vid ett socio-kulturellt limbo, personen är inte kvar i sin gamla position och har ännu inte intagit sin nya, allt som finns är själva övergången. Det är också från det latinska ordet för övergång, limen, som ordet har sitt ursprung. Med hjälp av tidigare forskning som analyserar graviditet och missfall via teorier om liminalitet utforskar jag i det här kapitlet sorgen efter missfall som en ”mellanrummets sorg”.

This study focuses on how a persons religious beliefs can change after the loss of a closely related person. This, (the loss of a closely related person), is something that many people have experienced, it´s a certainty that we all know someone who has lost a closely related person. Maybe we have even lost someone ourselves. This could be whomever, a mother, a father, a child or a close friend. Whomever that person may be, the loss of someone close to you comes with grief and accordning to some studies, (Haynes et al 2017; McGowan & Cook 2021), humans tend to use religiosity or spirituality as a way of coping with grief. This is what I am going to look closer on, not necessarily how people use religiosity or sprituality to cope with grief, but rather how the loss of a closely related person can come to affect ones beliefs. In order to do this I have chosen to do five interviews, four of them consist of people who have lost a closely related person and one of them consists of a priest who works within Svenska Kyrkan, (the Swedish Church). The interviews are semi-structured and of qualitative method to explore the experiences of my informants more deeply. The informants have been chosen from the purpose of the study which is to see (1) how ones religious beliefs can change after the loss of a closely related person, (2) how people with various earlier religious identities react in comparison to eachother and (3) how the informants experience that their beliefs changed over time. Thereby the result of the informants were as follows, two of the informants had a lack of earlier reported religious belief, however one of the two had reported slightly less lack of belief than the other. The other two participants reported both having a lengthy background within Christianity, however one of the two described their faith in a way that I intepreted as a stronger faith than the other participant. The priest was chosen to in order to find out if the knowledge of a person who

Abstrakt Suicid innebär ett stort psykiskt lidande för människor och utgör ett allvarligt samhällsproblem. Folkhälsomyndigheten belyser dessutom att sorgen efter suicid kan bli komplex och traumatisk. För de efterlevande kan denna förlust resultera i försämrad psykisk hälsa och en ökad suicidrisk. Barn vars föräldrar dött i suicid är en sårbar och missgynnad grupp. De barn som förlorat en förälder i suicid löper större risk att dö i suicid jämfört med barn vars föräldrar dött av andra orsaker. Enligt Bris finns det en avsaknad av rutiner inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården när det gäller tillhandahållandet av stöd för de efterlevande barnen. Barnkonventionen som infördes i svensk lagstiftning 1 januari 2020 ska vara avgörande vid insatser gällande barn. Sverige har kritiserats för brister i integrering av barnrättsperspektivet och barns delaktighet. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur efterlevande barn berättar om sina upplevelser av en förälders suicid i olika litterära verk utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att individerna uppger att de upplevde komplexa emotionella reaktioner efter förälderns suicid. Upplevelserna av delaktighet varierar och påverkas av en kombination av deras egna behov samt bemötandet från den efterlevande föräldern, närstående och omgivningen. Graden av delaktighet upplevs ha en inverkan på individernas psykiska välbefinnande. Deltagande i ceremonier, speciellt förberedelser inför förälderns begravning, upplevs som positivt och tillfredsställande. Vidare visar resultatet att familj, vänner och närstående spelar en viktig roll efter en förälderns suicid. Fysisk närvaro samt konkreta handlingar tenderar att ha en större tröstande effekt än enbart verbalt stöd. I berättelserna saknas hänvisningar till professionellt samtalsstöd från hälso- och sjukvården eller socialtjänsten, och ingen indikation ges på att någon av dem erbjudits sådant stöd., Suicide causes great mental suffering for people and is a serious social problem. The Swedish Public Health Agency also highlights that grief after suicide can be complex and traumatic. For survivors, this loss can result in poorer mental health and an increased risk of suicide. Children whose parents died by suicide are a vulnerable and disadvantaged group. Children who have lost a parent to suicide run a greater risk of dying by suicide than children whose parents have died from other causes. According to BRIS, there is a lack of routines in social services and health care when it comes to providing support for surviving children. The Convention on the Rights of the Child, which was introduced in Swedish legislation on January 1, 2020, will be decisive in interventions concerning children. Sweden has been criticized for shortcomings in the integration of the child rights perspective and children's participation. The purpose of the thesis was to investigate how surviving children describe their experiences of a parent's suicide in different literary works based on a thematic analysis. The results show that the individuals state that they experienced complex emotional reactions after the parent's suicide. The experiences of participation vary and are affected by a combination of their own needs and the treatment from the surviving parent, relatives and the environment. The degree of involvement is perceived to have an impact on the individuals' psychological well-being. Participation in ceremonies, especially preparations for the parent's funeral, is perceived as positive and satisfying. Furthermore, the results show that family, friends and loved ones play an important role after a parent's suicide. Physical presence and concrete actions tend to have a greater comforting effect than verbal support alone. The stories lack references to professional counselling support from health care or social services, and no indication is given that any of them have

Hur ska man hantera sin sorg vid förlusten av ett kärt husdjur? Denna uppsats behandlar individers upplevelser och hantering av sorgen vid förlusten av ett husdjur. De frågor som ställts är; hur beskrivs sorgen efter att husdjuret har somnat in, hur har personen hanterat sina sorgekänslor, var det någon metod som var mer vanlig än andra. Materialet som används framkom genom en enkät som delades via Facebook. Enkäten innehöll 16 frågor som bad individen att beskriva sina upplevelser och känslor vid beslutet att avliva sitt husdjur. Den tidigare forskningen visar att ett husdjurs bortgång starkt påverkar individen och att minnesskapande handlingar och ritualer kan medföra både positiva känslor och negativa känslor. Genom fenomenologi och Gurli Fyhrs modell för sorgeprocess har resultatet analyserats och utarbetats. I resultatet framkom vilka känslor som var vanligast, hur sorgen har hanterats samt att minnesskapande handlingar och riter var vanliga. I diskussionen kommenteras likheterna mellan denna studie och tidigare studier, samt diskussion kring minnesskapande handlingar och ritualer och dess betydelse för individen. Slutsatsen är att validering av känslor och förståelse för sin sorg är de känslor som främst framkom; samt att minnesskapande handlingar var mer vanliga än förväntat. Inom framtida forskning diskuteras förlusten av antika ritualer relaterade till sorg samt hur forskning i olika kulturer kan bredda vår kunskap inom ämnet.

Bakgrund: Miljontals människor världen över är i behov av palliativ vård. Cirka en sjundedel av de som behöver palliativ vård erhåller det. Den palliativa vården syftar till förhöja livskvalitén och lindra lidande. Det palliativa vårdandet ska uppmärksamma både patienten och den närståendes behov. Närstående associeras ofta med känslor som sorg. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av vårdmötet med sjuksköterskor inom palliativ vård. Metod: Med en litteraturöversikt med kvalitativ ansats har studiens syfte besvarats. För litteraturöversikten användes Polit och Becks Niostegsmodell. Artiklar är hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet baseras på tretton artiklar. Det framkom två kategorier och fyra subkategorier identifierades. De två kategorierna var Att få stöd i sorgeprocessen och Sjuksköterskors professionalism. Den förstnämndas två identifierade subkategorier var erfarenheter av stöd från sjuksköterskor och upplevelser av vårdmiljön. Den andra kategorins subkategorier identifierades som Upplevelse av sjuksköterskors kunskap och Erfarenheter av informationsutbytet. Slutsats: Det framkommer att sjuksköterskors förmåga att synliggöra närstående spelar en viktig del i deras upplevelse av vårdmötet. Det finns en osäkerhet bland sjuksköterskor i att bemöta närstående i sorg då de känslor närstående upplever kan vara svåra att bemöta. Nyckelord: Kommunikation, Miljö, Närstående, Palliativ vård, Sjuksköterskor, Sorg

Bakgrund I Sverige begår cirka 1200 personer suicid varje år, vilket ofta som en konsekvens av ett psykiskt lidande som beskrivs outhärdligt. Närstående till personer som begår suicid drabbas i stor utsträckning av psykiskt lidande och en försämrad hälsa, men kan ibland undvika att söka vård på grund av stigmatisering. Att möta närståendes behov i sorg anses vara ytterligare ett steg i arbetet för suicidprevention. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva närståendes behov av stöd vid sorg efter att ha mist en nära person i suicid. Metod Litteraturöversikt grundas på 14 vetenskapliga artiklar från sju olika länder. Datainsamling utfördes systematiskt i databaser inom omvårdnad som CINAHL, PubMed och PsycINFO. Författarna analyserade artiklarnas resultat genom att skapa huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier som handlar om närståendes behov av stöttning i sorg. Närstående beskriver vikten av att få stöd av omgivningen genom empatiskt bemötande eller vänliga handlingar. Ytterligare finns behov av att fortsatt få vårda relationen till den avlidna. Slutsats Genom att ge närstående emotionellt, socialt och praktiskt stöd kan sorgeprocessen påverkas och de närstående kan undvika komplicerad sorg i större utsträckning. Stödet kan fås genom samtal med andra drabbade, professionella samt genom att bevara minnet av den avlidna., Background Approximately 1,200 people commit suicide each year in Sweden, which is often seen as a consequence of psychological suffering that is described as unbearable. Suicide loss survivors suffer to a great extent from mental illness but may avoid seeking care due to stigma. Meeting the needs of suicide loss survivors in grief is considered another step in the work for suicide prevention. Aim The aim is to describe the need for support in grieving after losing a close person to suicide. Method This study was conducted through a literature review on 14 scientific from seven different countries. Data collection was carried out systematically in databases such as CINAHL, PubMed and PsycINFO. The results of the articles were analyzed by creating main categories with associated subcategories. Results Suicide loss survivors describe the importance of receiving support from those around them through empathetic treatment or friendly actions. Furthermore, there is a need to continue to nurture the relationship with the deceased. Conclusions By giving suicide loss survivors emotional, social and practical support, the grieving process can be affected and the person can avoid complicated grief to a greater extent. Support can be obtained through conversations with other bereaved by suicide, professionals and by preserving the memory of the deceased.

Bakgrund: Ett plötsligt oväntat dödsfall av en familjemedlem kan vara en av de mest traumatiska livshändelser som en anhörig utsätts för. När döden inträffar plötsligt och oväntat eller utan någon som helst förberedelse så hamnar de anhöriga i ett kristillstånd som innebär en mycket svårare bearbetningsprocess och sorgereaktion än om dödsfallet var väntat. Anhöriga ingår i sjuksköterskans omvårdnadsuppdrag och avslutas inte i och med familjemedlemmens bortgång. Ett plötsligt oväntat dödsfall innebär ett ökat behov av efterlevandestöd till de anhöriga. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa anhörigas upplevelser av efterlevandestöd vid ett plötsliga oväntat dödsfall. Metod: Metoden har genomförts som en litteraturstudie och är baserad på data från primärkällor i form av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. De tio kvalitativa artiklarna hämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitetsgranskades och innehållsanalysen har utgått från Popenoe's tolkning av hur en innehållsanalys går till väga. Resultat: Litterturstudiens resultat presenteras utifrån tre huvudkategorier: bemötandet av anhöriga, anhörigas behov av informativt stöd och stödjande åtgärder. Konklusion: Små enkla gester och insatser kan ha stor inverkan på de anhörigas upplevelser och sorgeprocess. De anhöriga betonade vikten av att känna att sjuksköterskan och sjukvårdspersonalen uppmärksammade dem och visade empati., Background: A sudden unexpected death of a family member can be one of the most traumatic life events a family member experiences. When death occurs sudden and unexpectedly or without preparation, the relatives en up in a state of crisis, which involves a much more difficult processing process and grief reaction than if the death was expected. Relatives are part of the nurse's nursing duties and do not nd with the death of the family member. A sudden unexpected death is a risk factor that means an increased need for support for the relatives. Aim: The purpose of the literature review is to compile relatives' experiences of bereavement support in the event of sudden unexpected death. Method: The method has been carried out as a literature review and is based on data from primary sources in the form of ten qualitative scientific articles. The ten qualitative articles were retrieved from th databases Cinahl and Pubmed. The articles were quality checked and the content analysis has been based on Popenoe's interpretation of how a content analysis proceeds. Results: The results of the literature review are presented based on three main categories: the treatment of relatives, relative's need for informative support and supportive measures. Conclusions: Small, simple gestures and efforts can have a big impact on the relatives' experience and grieving process. The relatives emphasized the importance of feeling that the nurse and medical staff paid attention to them and showed empathy.

Suicid är ett folkhälsoproblem i Sverige som skapar ett stort lidande hos de anhöriga som blir kvar. De efterlevande drabbas ofta av psykisk ohälsa som genererar ett ökat behov av hjälp och stöd. Syftet med denna studie är att undersöka professionellas upplevelser av krisstöd till anhöriga vid suicid. Studien är kvalitativ och baseras på tio semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys där fyra teman har identifierats. Resultatet visar att krisstöd genom stödsamtal är en viktig och central del i sorgebearbetningen, men också att ämnet suicid fortfarande är ett stigmatiserat ämne i samhället vilket kan förhindra att den efterlevande tar emot hjälp eller själv söker hjälp. En del av ansvaret för att få tillgång till krisstöd ligger hos den efterlevande själv vilket leder till ett mörkertal bland efterlevande som aldrig erhåller något krisstöd trots att behovet föreligger. Dessa fynd ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet visar även på att det finns delar inom krisstöd som saknas samt att suicidprevention är en nyckelfaktor för att förebygga att de anhöriga någonsin ska behöva krisstöd., Suicide is a public health problem in Sweden, which creates major suffering among the people close to the deceased. The bereaved often encounter mental illness which generates an increased need for support. The aim of this study is to examine the professionals’ experiences of existing crisis support after a suicide. This is a qualitative study based on ten semi-structured interviews and a thematic analysis where four themes have been identified. The result demonstrates that crisis support through conversations is an important and central part of the grief process, but that suicide as a topic still is stigmatized in society which can prevent the bereaved from accepting or seeking help. Some of the responsibility to get access to crisis support falls on the bereaved, leading to some of the grieving people never getting access to crisis support even though there is a need for it. These findings are in line with previous research. The result also show that parts are missing within crisis support and that suicide prevention is a key factor to prevent individuals from ever needing crisis support.

När någon blir sjuk händer något i kroppen som vi till en början inte kan se. Något främmande börjar växa och det sjuka vill sakta men säkert ta över det friska. I de fall vi inte kan stoppa det sjuka, växer det och tar över tills inget av det friska längre orkar leva kvar. Det här projektet handlar om ett sätt att illustrera ett förlopp av den mänskliga skörheten och hur det kan gå till med en inredningsarkitekt och möbeldesigners verktyg. Möbeln har blivit en metafor för kroppen och det sjuka och det friska symboliseras av två olika material, trä och metall. Bit för bit sker en visuell förändring där det ena materialet stilla ersätter det andra. I projektet har jag som inredningsarkitekt och möbeldesigner undersökt materialmöten, förlopp och hur en serie möbler kan berätta en historia. Jag har använt mig av en metod som jag har utvecklat under arbetets gång, där jag utan att fokusera på resultatet, gång på gång låtit ett material ta över ett annat och utgått ifrån ett objekt för att sedan göra små förskjutningar och förändringar för varje ny möbel jag bygger. Med den här metoden har resultatet inte varit det viktiga utan processen i sig. Att arbeta iterativt genom att gång på gång låta ett material ta över ett annat i en experimentell process har gjort att jag kunnat släppa fokus på resultatet och istället kunnat arbeta fritt i en kreativ process., When someone gets sick, something happens in the body that we can't see at first. Something foreign starts to grow and the sick wants to slowly but surely take over the healthy. In cases where we cannot stop the sick, it grows and takes over until none of the healthy can survive. This project is about a way to illustrate a course of human frailty and how it can be done with the tools of an interior designer and furniture designer. The furniture has become a metaphor for the body and the sick and the healthy are symbolized by two different materials, wood and metal. Piece by piece, a visual change takes place where one material quietly replaces the other. In the project, as an interior architect and furniture designer, I have investigated material meetings, processes and how a series of furniture can tell a story. I have used a method that I have developed during the work, where without focusing on the result, time and time again I let one material take over another and started from an object and then make small shifts and changes for each new piece of furniture I'm building. With this method, the result has not been the important thing, but the process itself. Working iteratively by repeatedly letting one material take over another in an experimental process has allowed me to let go of the focus on the result and instead work freely in a creative process.

Årligen drabbas barn av traumatiska händelser, detta är något som förskollärare behöver möta i verksamheten. Sorg kan utlösas på olika sätt, allt från en skilsmässa till ett dödsfall, antingen av familjemedlem, annan närstående alternativt ett husdjur. I denna stund är det därför viktigt att barnen bemöts av pålästa pedagoger och en verksamhet som är utrustad för att kunna stötta och hjälpa barnet och familjen. Både förskolan och förskollärarna får då en roll i sorgearbetet eftersom det är där barnen oftast spenderar mycket tid. Därför är syftet med studien att undersöka hur pedagoger ser på deras egen och förskolans roll när ett barn befinner sig i sorg samt hur dem arbetar med sorg i det dagliga arbetet. För att få fram detta används en kvalitativ metod genom digitala enskilda intervjuer med förskollärare från olika förskolor i olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att pedagogernas syn på sin egen roll handlar om att stötta barnen samt deras familj och bidra till trygga relationer, detta tillsammans med den miljön som förskolan bidrar med. Förskolans roll i sorgen är att bidra med en vardag, lek och träffa kompisar vilket leder till en frizon. En frizon som både existerar för det enskilda barnet och vårdnadshavare eller annan familj. En vardag mitt i sorgen hjälper till i bearbetningen och för att få tillbaka en vardag.

Ofrivillig barnlöshet drabbar cirka 10-15% av alla fertila par i Sverige. Ibland utan att orsaken till varför kvinnan inte kan bli gravid hittas. Ofrivillig barnlöshet är något som ökar i Sverige idag. Tidigare forskning visar på att vara ofrivilligt barnlös kan upplevas som ett trauma och en livskris. Barnmorskans kompetensområde är sexuell och reproduktiv hälsa, och barnmorskan vårdar kvinnor genom hela livscykeln. Det är därför av stor vikt att som barnmorska ha kunskap och förståelse kring kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet för att kunna bemöta och stötta dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. En systematisk litteraturöversikt med tematisk syntes som analysmetod gjordes där enbart kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet svarar mot studiens syfte med fyra huvudteman: Sorgen över livet som aldrig blev, Att aldrig bli kvinna nog, Närvarande men utanför och Finna ro med nya stigar genom livet. Där kvinnorna beskrev sin upplevelse av ofrivillig barnlöshet som en sorg och förlust som de bar med sig genom hela livet. Att den skapade en identitetskris. Kvinnorna kände sig isolerade och upplevde ett utanförskap gentemot andra kvinnor med barn. Vidare beskrev kvinnorna hur de försonades med sin ofrivilliga barnlöshet för att finna mening i livet. Studien kan ge ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelse av att vara ofrivilligt barnlösa och vara ett stöd för barnmorskan som kan tänkas möta dessa kvinnor i sitt arbete.

Psykisk ohälsa hos äldre behandlas ofta enbart med mediciner trots kända risker. Psykoterapi erbjuds inte alla äldre, vilket kan vara en konsekvens av ålderism, åldersbaserad diskriminering, som även kan visa sig genom avsaknad av flexibilitet och specialanpassade ramar i terapin och prägla den äldre patientens och terapeutens föreställningar om varandra och terapin. En tematisk analys genomfördes efter sex intervjuer med psykoterapeuter i syfte att undersöka vilka faktorer som är viktiga att beakta vid en psykodynamisk terapi med äldre och vad som anses kurativt. Analysen visade att det är en förbisedd möjlighet mot välbefinnande för äldre personer som lider av oro, ångest och depression samt kan vara i livets slutskede och önskar tala om sådant som kan behöva redas ut innan livet tar slut. Tid är en viktig faktor i terapin där sorg och existentiella frågor får ta plats. Terapeuten kan med fördel vara flexibel, erbjuda specialanpassade ramar och göra en omsorgsfull differentialdiagnos för att möjliggöra terapi för de äldre och upptäcka demens. Utmaningar för terapeuten beskrivs som regression, lyssna efter suicidtankar och bedöma när man ska arbeta bearbetande eller stödjande, ibland på ett symbolplan. Förutom den nödvändiga alliansen mellan terapeut och patient och att aktualisera gamla trauman, konflikter och sorg är det kurativt att tala om existentiella frågor. Resultaten diskuteras och förslag ges på framtida forskningsuppslag.

Background: The literature suggests that grief could be among the results of living with aphasia, furthermore it also demonstrated that some speech-language pathologists use several mechanisms to avoid emotional issues in sessions with people with aphasia. Aim: The purpose of this thesis was to investigate the experience of grief among people with aphasia and to compare the findings with the notion of disenfranchised grief. This thesis also wanted to offer a set of recommendations of how to work with people with aphasia who experience grief because of their disorder. Method: The investigation was based on retrieval of information from people with aphasia and grief and is based on tightly structured interviews with four people with aphasia about their experiences with grief and loss. The interviews are based on questions selected beforehand and combined with pictures in an interview protocol especially developed for interviewing people with severe communicative problems such as people with aphasia. Result: The results of this thesis demonstrates that none of the four people with aphasia in this study thought that they had experience grief because of their disorder. They did experience a prominent number of losses due to their aphasia in which several examples of both grief and disenfranchised grief were found. With the loss of communicative abilities and loss of the ability to work as the greatest. The literature was found to be insufficient in the studied area with the retrieval of information resulting in only one article on the matter. Conclusion: This thesis did find examples in the interviews that could be interpreted as experiences of both grief and disenfranchised grief. But further and more extending research is needed to explore this field of grief and aphasia more.

Bakgrund: Att förlora sin förälder i vuxen ålder är vanligt förekommande och har en stor inverkan på de anhörigas vardag och välmående. Sorg och förlust efter att ha förlorat en förälder påverkar individer på olika sätt och beror på sorgens karaktär där dödsförloppet och händelser i anslutning till förlusten är avgörande för individens sorg. Under livets gång förändras individens aktivitet och identitet till följd av händelser, erfarenheter och livets olika skeden, såsom vid förlust av en anhörig. Sorghantering är på så vis en emotionell fråga som även berör livet rent praktiskt. Syfte: Att undersöka hur sorghantering vid vuxna kvinnors föräldrars bortgång upplevs i förhållande till aktivitetsidentiteten i en svensk kontext. Metod: Kvalitativ metod användes där åtta semistrukturerade intervjuer med svenska kvinnor genomfördes. Induktiv innehållsanalys gjordes. Resultat: Det framkom ett tema; livet påverkas av en förälders bortgång, och sex kategorier; bortgången, alla sörjer olika, sorg i vardagen, föräldrarnas kvarlevnad, förändrad identitet, roller och aktivitet samt tacksam tillbakablick. Slutsats: Förlust av en förälder påverkar relationer, roller, meningsupplevelser och därmed aktivitetsidentiteten. Att utföra aktiviteter som påminner om föräldern underlättar sorghantering och skapar en känsla av meningsfullhet. Erfarenheten väcker även existentiella tankar om livet, jaget och framtiden., Introduction: Loss of a parent in adulthood is a common experience which has a great impact on the relatives' everyday life and well being. Grief and loss after losing a parent affects individuals in different ways, which is dependent on the character of grief, where the course of death and occurrences in relation to this is crucial in the outcome of an individual's grief. Through life the individual's activity and identity changes as a result of happenings, experiences and the stages of life, such as the loss of a parent. Mourning and grieving is thus an emotional process that also influences life in a practical manner. Aim: To explore how adult women’s grieving when losing a parent is experienced in relation to activity identity in a Swedish context. Method: Qualitative method was used, eight semi structured interviews with Swedish women were carried out. An inductive qualitative content analysis was conducted. Result: One theme emerged; life is affected by the death of a parent, and six categories; departure, everyone grieves differently, grief in everyday life, remembrance of the parent, changed identity, roles and activity and retrospect with gratitude. Conclusion: Loss of a parent affects relationships, roles and experiences of meaning, and thereby the activity identity. To engage in activities which remind of the parent aids in the mourning of the lost parent and creates a sense of meaningfulness. The experience evokes existential thoughts of life, the self and the future.

I Det Gamle Testamente optræder ensomhed som en del af den menneskelige tilværelse under forskellige former. Her i denne artikel vil vi se på, hvordan ensomhed rammer nogle af de skæbner, vi møder i Klagesangenes Bog, og på deres vej gennem ensomheden.