Search

This study aims to explore strategies and methods that Swedish teachers use to motivate middle-school students to read literature. By distributing qualitative surveys to teachers, we seek to gain a deeper understanding of how Swedish teachers motivate their students to engage with literature in the classroom. The study is centered around two main research questions: First, what strategies and methods do teachers use to raise 7–9 students interested in reading literature? Second, what challenges and opportunities do these strategies and methods present? The results show that effective strategies include allocating sufficient time for reading, choosing texts that match the students’ own life experiences and providing the opportunity to choose what to read autonomously. Challenges include not having enough resources and dealing with different interests among students. However, there are opportunities to improve teaching by using a variety of interesting materials. This study highlights how important teachers are when it comes to creating a lively and welcoming space for reading that motivate students to involve and learn more.

I det här didaktiska examensarbetet inom förskollärarprogrammet har en kvalitativ dokumentstudie genomförts i syfte att identifiera och synliggöra olika perspektiv på digitala verktygs möjligheter och utmaningar i förskolan. Mediala och samhälleligadebatter om huruvida digitala verktyg i förskolan är skadande eller inte för barn ligger till grund för arbetets syfte. Regeringen (2023b) har fastställt att “Läroplanen för förskolan” (2018) ska revideras och digitala verktyg ska inte finnas kvar i riktlinjerna och målen. Inför beslutet har regeringen samlat in remissvar för att få ta del av olika organisationers, instituts, högskolor, kommuner och föreningars åsikter kring ämnet, som i detta fall handlar om Skolverkets nya digitaliseringsstrategi för skolväsendet2023–2027. För att skapa ny kunskap med didaktiskt värde har dokumenten i form av remissvaren studerats och genomgått urvalsprocesser för att sedan analyseras och sammanställas i form av teman relevanta för förskollärarens fortsatta arbete med digitala verktyg. Resultatet diskuteras sedan i relation till det sociokulturella perspektivet på barns lärande och utveckling. Arbetet visar på en komplexitet i ämnet och att respondenterna är splittrade. Förskollärarens kompetens, både didaktisk och digital, lyfts som en av huvudpunkterna när det kommer till hur utmaningar och möjligheter går att hanteras

Studiens syfte är att synliggöra lärare i fritidshems uppfattningar om hur elevers populärkultur får utrymme i fritidshemmets verksamhet samt vilka möjligheter och hinder lärare i fritidshem uttrycker med att integrera populärkulturen i verksamheten. I den här studien har följande frågeställningar formulerats: Vilken populärkultur uppfattade lärare i fritidshem att eleverna är intresserade av? Vilka aspekter av populärkultur lyfts fram av lärare i fritidshem? Vilka möjligheter och hinder uttrycker lärare i fritidshem med att integrera elevernas populärkultur i verksamheten? Detta är en kvalitativ studie där åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med utbildade lärare i fritidshem. Resultatet beskriver varierande arbetssätt där elevers populärkultur får utrymme i verksamheten såsom delaktighet och inflytande. Däremot lyfts flera hinder, såsom våld och ovårdat språk, för vad som bör användas. Författarna diskuterar möjligheterna samt hinder utifrån ett sociokulturellt perspektiv, tidigare forskning och i koppling till läroplanen. Slutligen framförs förslag på vidare forskning inom elevers populärkultur.

Syftet med studien har varit att undersöka huruvida olika undervisningsmetoder och lärarroller har en inverkan på elevers motivation och kunskapsinhämtning. De problemformuleringar som kommer analyseras och arbetas med är vilket förhållningssätt lärare kan ha samt vilka metoder de kan använda sig av för att främja elevernas lärande.De teorier som används är sociokulturell och behavioristisk syn på lärandet samt betydelsen av kommunikation och relationer i skolans verksamhet. I uppsatsen kommer en kvalitativ forskningsansats användas, detta har skett i form av semistrukturerade intervjuer där vi inhämtade data från fem olika informanter. Datan utgjorde sedan en grund för analysen som ställdes i relation till de aktuella problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna arbetar på olika sätt och för att välja vilket sätt de ska undervisa på analyserar de elevgruppen och utgår från den för att forma sin undervisning. Utifrån resultatet kan man utläsa att det inte finns en speciell metod att använda sig av för att främja elevernas kunskapsinhämtning och motivation utan att lärarens roll som en engagerad ledare är avgörande för just detta.Undersökningen blir relevant för vår kommande profession då man aldrig har en homogen undervisningsgrupp utan olika individer med olika förutsättningar som inhämtar kunskap på ett flertal olika tillvägagångssätt. Det blir därför viktigt att ha i åtanke att varierande metoder är användbara för att skapa en så god lärandemiljö som möjligt.

I arbetet söks kunskap om förskollärares förutsättningar, genomförande och syn på undervisning inom hållbar utveckling. Viktiga utgångspunkter och begrepp är det sociokulturella och pragmatiska perspektiven samt begreppen proximal utvecklingszon, scaffolding, mediering och learning by doing. Empiri samlades in via enkäter riktade till förskollärare. Resultatet anger att undervisning inom hållbar utveckling har stor betydelse för barns kommande levnadssätt. Resultatet visar därutöver att undervisning av hållbar utveckling i förskolan har betoning på social och ekologisk hållbarhet. Social hållbarhet kopplas till att stärka barns känsla av samhörighet och gemenskap med sina kamrater i barngruppen. Tonvikten inom ekologisk hållbarhet utgörs av aktiviteter inom naturvetenskap i förskollärares undervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar språkutvecklande i samlingen med flerspråkiga barn i förskolan. En kvalitativ studie där empirin inhämtades genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Studien omfattar två delstudier där delstudie ett består av intervjuer av tre förskollärare och två barnskötare och delstudie tvåbestår av observationer av samlingen. Studien genomfördes på en mångkulturell förskola i en förort i ett storstadsområde. Båda delstudierna utgick från en tematisk analys för att sedansammanställa under resultat och analys. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som grundoch för att analysera empirin används begreppen scaffolding, mediering, proximalautvecklingszon och appropiering. För att få en djupare förståelse för hur pedagogerna arbetaranvändes även begreppen interkulturellt förhållningssätt och translanguaging (transspråkande på svenska).Det huvudsakliga resultatet var att pedagogerna i studien har ett medvetet arbetssätt i samlingen för språkutvecklingen med flerspråkiga barn. Samlingen är en rutinbunden konstellation där det huvudsakliga syftet ligger i att skapa en atmosfär där barnen får möjlighet till att ta sig an språket med olika materiella ting. Pedagogerna använde olika språkmaterial för att förstärka och lustfyllt skapa lärande hos barnen. Pedagogernas långa erfarenhet av att arbeta med flerspråkiga barn har lett till att språk genomsyrar hela samlingen. Vidare visade resultatet att pedagogerna ser varandra och barnen som en resurs för flerspråkighet, där de tar hjälp av varandra för att få en bredare förståelse samt att flerspråkighet på denna förskola ses som en norm. Resultatet visade även att det är av vikt att ha ett interkulturellt förhållningssätt för att bidra till en ökad samhörighet i gruppen för att detta ska bidra till en trygghet och gemenskap i verksamheten.

The purpose of this study is to examine children's learning in play from a pedagogical perspective. To find out the educators' views on the concepts of play and learning and how play can be used as a tool in preschool learning, we chose to conduct interviews with some educators at different preschools. The interviews were our primary source for collecting empirical evidence that was current, relevant, and credible. The questions used in this study and that has guided our work are following: 1. How do pre-school educators view the concepts of play and learning and their context? 2. According to the educators, how can play be used as a tool for learning? The results from this study show that educators in preschool see a strong connection between the concepts of play and learning and there is a clear connection between these. The results also show that play can be used as a functional tool for learning and can be used by educators in several different ways. Play promotes children's development based on many different aspects. To understand and be able to interpret our results, we have used the socio-cultural perspective as a starting point in this study and several different play theories as well as previous research on the area when we analyzed our results.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera på vilket sätt förskollärares förhållningssätt påverkar arbetet med digitala verktyg och hur förskollärare på förskolan tar till vara på varje barns kompetens. Detta gör vi för att få en uppfattning av hur förskollärare använder sig av barnens förkunskaper kring digitala verktyg i en förskolekontext. Undersökningen görs med hjälp av kvalitativa intervjuer av förskollärare på fyra olika förskolor i två kommuner. Vi analyserade och kategoriserade utifrån empirin och temat “den digitaliserade undervisningens organisation” växte fram. Utifrån den analys vi gjort ur ett posthumanist och sociokulturellt perspektiv har vi upptäckt flera aktörer som alla påverkar arbetet med de digitala verktygen på förskolorna. Det är inte bara verktygen i sig som påverkar utan pedagogerna, barnen och ledningsstrukturen på förskolorna som alla är med att bidrar och påverkar arbetet med digitala verktyg. Pedagogernas kunskap och deras syn på barnen som digitalt kunniga är bland annat de vi diskuterar utifrån vår analys. Ur vår empiri såg vi också en skillnad kring användandet av de digitala verktygen beroende på kön och hur man efterfrågade de digitala verktygen. Utvecklingen kring digitala verktyg och digitaliseringen i förskolan förändras hela tiden, adekvat utbildning förra året är inte samma utbildning som är aktuell idag. Hur gör förskollärare för att vara uppdaterad och kunna utmana barnen utifrån barnens förutsättningar.

Detta är en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur elever samtalar om ekologisk hållbarhet inomhus och utomhus. Vad finns det för likheter mellan samtalen och finns det någon skillnad på hur eleverna samtalar med varandra beroende på vart samtalet äger rum? Studien genomfördes på två olika skolor med en årskurs 5 och en årskurs 6. För att besvara syfte och frågeställningar genomfördes gruppintervjuer med tio elever på respektive skola där fem elever fick samtala utomhus och fem elever inomhus. Resultatet visar att eleverna samtalar på olika sätt beroende på situation och sammanhang. Det som synliggörs i elevernas samtal med varandra är deras resonemangsförmåga, begreppsförståelse i olika grad, kopplingar till deras intresse och erfarenheter samt att eleverna kopplar samtalet till något som de ser i sin närhet. Resultatet visar även att eleverna har enförmåga att mediera sin kunskap med hjälp av samspelet med andra och det som finns runtomkring för att föra samtalet om ekologisk hållbarhet framåt.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i förskolan och i förskoleklass resonerar kring deras arbete om barn med särskilt stöd och vilka hjälpmedel de använder sig av. Studiens tre forskningsfrågor handlar om vilka hjälpmedel som används i förskolan och förskoleklass, förskollärarnas syn på inkludering och svårigheter och utmaningar som förskollärarna träffar på i sitt arbete med barn med särskilt stöd. Till studien används det sociokulturella perspektivet som förespråkar samspel, språk, lärande och utveckling. Det används en kvalitativ forskningsmetod i studien, med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare deltar. Två av förskollärarna arbetar på olika förskolor och förskollärarna som arbetar i förskoleklass arbetar på samma skola. Resultatet visar att förskollärarna hade olika uppfattningar om vad begreppet barn med särskilt stöd innebär. När det handlar om inkludering berättar förskollärarna i förskolan om anpassningar och bildstöd, medans förskollärarna i förskoleklass berättar om olika material och hjälpmedel. Alla förskollärare är positiva till inkludering. Hjälpmedel som förskolläraren använder sig av skiljer sig en del mellan förskolan och förskoleklass. Likheterna var att båda använder sig av bildstöd. Något som kom fram i studien är att miljön är viktig för barnen. Svårigheter och utmaningar är att det ibland kan vara svårt att hantera barnens beteende.

Denna studie undersöker om läsförståelse har en möjlig inverkan när elever ska läsa och lösa matematiska textuppgifter. Förutom ett sociokulturellt synsätt på lärande utgår studien från aspekter av semiotiska resurser och genus för att belysa språkliga hinder och möjligheter i uppgiftstexter samt hur könsskillnader kommer till uttryck och problematiseras. Undersökningen är genomförd med kompletterande kvantitativa och kvalitativa metoder där 37 elever genomfört ett läsförståelsetest med flervalsfrågor samt löst fyra textuppgifter i matematik. Av elevernas totala poäng på testerna beräknades centralmåtten medelvärde och typvärde som därefter studerades i en kvantitativ analys, vilken tog avstamp i den sociokulturella ansatsen. För att få en djupare förståelse för elevernas tillvägagångssätt vid lösandet av matematikuppgifterna användes en kvalitativ metod där eventuella könsskillnader identifierades i en textanalys. Resultatet visade att det inte fanns några nämnvärda skillnader mellan flickor och pojkars prestation i läsförståelse och lösning av matematikuppgifter. Däremot kunde ett positivt samband mellan läsförståelse och förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter identifieras. I resultatet av den kvalitativa textanalysen utläses två semiotiska resurser, naturligt språk och schematiska bilder, vara möjliga stöd för att lösa uppgifterna, medan vardagliga ord som är nära besläktade med varandra kan utgöra möjliga hinder. Resultatet visar även skillnader i hur flickor och pojkar uttrycker sig när de löser matematiska textuppgifter. Flickor tenderar att uttrycka sina lösningar grundligt med naturligt språk och beräkningar i flera led jämfört med pojkar som ger knapphändiga redovisningar. Dessa tendenser kopplas till en internalisering av samhälls- och könsnormer utifrån föreställningen om kvinnans matematikframgång som ett resultat av ansträngning och mannens som en naturlig fallenhet.

Denna studie undersöker hur grundskollärare förhåller sig till bildämnet i sin egen undervisning av andra skolämnen utifrån ett didaktiskt och metodiskt perspektiv. Studien utgår från ett sociokulturellt forskningsperspektiv och utgörs av en kvantitativ och kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden består av ett enkätformulär där totalt 40 stycken grundskollärare som undervisar i årskurs 4-9 deltagit. Både bildundervisandeoch icke bildundervisande grundskollärare har deltagit. Den kvalitativa metoden utgörs av en följande intervju där en av deltagarnas enkätsvar och berättelser utgör de empiriska data. Slutsatsen som dras visar är att det råder en positiv föreställning om bildämnet bland grundskollärare, där en samsyn gällande åsikten att ämnesövergripande arbeten är viktiga och lärorika råder. En central faktor är grundskollärares föreställning om att bildämnet möjliggör en typ av lärande som vi inte ser i de andra skolämnena till följd av att eleverna får arbeta visuellt och praktiskt. Undersökningen visar även att grundskollärare inte upplever att det i praktiken är enkelt att arbeta ämnesövergripande till följd av tidsbrist och svårigheter att samplanera. Problematiken mynnar ut i att ämnesövergripande arbeten inte träder i kraft lika ofta som grundskollärare har viljan till det. Nyckelord: bildundervisning, bildämnet, ämnesövergripande, ämnesintegrering, lärandestrategier, sociokulturellt

Syftet med den här studien var att undersöka hur olika förskollärare och barnskötare beskriver barn i behov av stöd samt vad de anser att de får för förutsättningar att kunna möta dem i utbildningen. Studien tog sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv men där även ramfaktorteorin lyftes in. Teorierna tolkades påverka och samspela med varandra. Utifrån intervjuerna med informanterna framkom en gemensam bild av det kompetenta barnet och ett relationellt arbetssätt samtidigt som hinder utgjorde begränsningar i deras arbete med inkludering. Informanterna beskrev en stram ekonomi med följder som brist på resurser och kompetens samt stora barngrupper, vilket vi tolkar kan ge ett mer punktuellt arbetssätt och förhållningssätt. Studien lyfter hur pedagogerna trots sina begränsningar strävar efter att arbeta relationellt och inkluderande där alla barn får möjlighet att bli sitt bästa jag.

Svenska

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur förskollärarna uppfattar musikens betydelse för yngre barns språkutveckling i förskolan genom deras arbete med musikundervisning. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen bygger på det sociokulturella perspektivet som utgår från att lärandet sker via samspel och interaktion med andra. Studien har genomförts med kvalitativ ansats där intervjuer med fem förskollärare har gjorts. Bearbetningen av empirin har inspirerats av grounded theory som forskningsmetod där kodning av materialet skett. Resultatet påvisar att förskollärarnas egna intresse av sång och musik är relevant för deras arbete, till exempel hur engagerad och säker/osäker man är på sin egen sångröst. Det sker spontana sångstunder varje dag medan planerade sker ungefär en gång i veckan. De planerade innehåller konkreta bilder, sångpåsar, instrument samt att de använder sig av TAKK och rörelser. Förskollärarna uppfattar att musiken har betydelse för de yngre barnens språkutveckling genom att barnen bland annat imiterar. Barnen kan även uppfatta rytmen i sången och därmed sjunga innan de kan tala. Genom att ha sång -och musikundervisning kan det öka barns ordförråd.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad matematik i barns fria lek i utomhusmiljö är. För att få svar på syftet användes två frågeställningar som handlar om förskollärares uppfattning om vad matematiskt lärande är i barns fria lek utomhus och hur förskollärare nyttjar barns fria lek så att lärande kan ske. Examensarbetet utgår från sociokulturellt perspektiv. I studien användes intervjuer, en metod med kvalitativ ansats. Resultatet från respondenternas svar, litteratur och tidigare forskning visar att matematiken finns överallt i förskolan. Enligt förskollärarna gäller det att skapa lärande situationer och ta vara på tillfällen som ges. Resultatet visar att barn lär sig matematik genom lek och de lär av varandra i social interaktion. Förskollärarna i studien ansåg sig vara viktiga för barns kunskapsutveckling i matematik. En slutsats är att förskollärarna ser möjligheter att nyttja den fria leken i utomhusmiljön för att göra matematik synlig för barnen.

SammanfattningSyftet med vårt skrivande är att utreda hur lärare kombinerar olika arbetssätt för att främja elevernas lärande och förmågor inom naturorienterande ämnena i årskurs 4-6. I fokus för vårt intresse är elevernas utveckling av naturvetenskapliga begrepp värme och temperatur. Teoretiska utgångspunkter för arbetet är sociokulturellt perspektiv baserat på Vygotskij men också det poststrukturella perspektivet. Dessa två perspektiv i samband med tidigare forskning om elevers missuppfattningar av begreppen värme och temperatur utgör våra teoretiska ramar och möjliggör en jämförelse av arbetssättens effekt på elevers begreppsförmåga. På grund av detta kan man säga att vårt arbete innehåller några komponenter av en komparativ studie. För att ta reda på lärarnas inställning till ett varierande arbetssätt samt hur olika metoder påverkar elevernas utveckling genomförde vi intervjuer med fyra NO-lärare i årskurs 4-6 och observerade två lektioner. Genom flera kvalitativa semistrukturerade intervjuer och två strukturerade observationer försökte vi besvara våra frågeställningar. Resultaten av intervjuerna visar att ett varierande arbetssätt främjar i största utsträckning elevers begreppsförståelse samt att konkretisering genom ett laborativt arbete leder till djupare förståelse av begreppen värme och temperatur. Resultaten av observationer hänger ihop med resultaten av intervjuer. Tabeller och tre cirkeldiagram (Figur 1) har funktion att skapa en mer nyanserad bild av vårt resultat. Med syfte att visa förhållande mellan användningen av ämnesneutrala- och ämnesrelaterade ord användes tematisk analys.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika vetenskapliga texter ställer sig till hur språket utvecklas i samhällsorienterande ämnen i grundskolan ur ett andraspråksperspektiv. För att stödja vår frågeställning sökte vi efter relevant forskning i olika databaser med hjälp av våra sökord, vilket resulterade i att vi fann olika vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar och licentiatuppsatser som vi använde oss av. Kunskapsöversiktens resultat visar att om man arbetar aktivt med språkutveckling i SO-undervisningen, resulterar det till en positiv språk- och kunskapsutveckling för andraspråkselever. SO-undervisning är beroende av texter, lärarens genomgångar samt diskussioner i grupper. Forskning har visat att samspel mellan lärare och elev samt samspel elever mellan är den mest effektiva metoden för språkutveckling. Dessutom krävs det rätt lärarledd stöttning för att eleverna ska kunna utvecklas. Om andraspråkselever får använda alla sina språkliga resurser bidrar det till en ökad utveckling under förutsättningar att läraren har tillräcklig kompetens och en stark ledarroll.

Denna studie ämnar till att öka kunskapen om elevers uppfattningar om trä- och metallslöjd som ämne i grundskolans nionde årskurs. Särskilt fokus har lagts på kreativitet och idéutveckling. Grunden till studien var en undran om hur ett sociokulturellt perspektiv förhåller sig till elevernas resonemang kring vissa delar av slöjdundervisningen. Empirin består av halvstrukturerade fokusgruppintervjuer med elever. Slutsatserna som drogs var att elevernas resonemang kring lärande i trä- och metallslöjd kretsar kring en praktikgemenskap där artefakten står centralt. När eleverna resonerar kring kreativitet avser de främst olika former av (kreativa) förhållningssätt inom en gemenskap. Till slut var idéutveckling enligt elevernas resonemang ett sätt att relatera till artefakten, främst inom trä- och metallslöjdens praktikgemenskap, även om det fanns resonemang som anspelade på praktikgemenskaper utanför slöjdsalen.

Syftet med detta arbete är att fördjupa min kunskap om hur datorn kan användas som musikaliskt instrument. Datorer kan reproducera och simulera akustiska instrument men likväl kan den även skapa elektroakustiska ljud genom synthesizer och samplers. Inom det moderna musikskapandet är datorn ett ytterst viktigt instrument där den bland annat fungerar som dokumentationsmaskin, det vill säga vår tids bandspelare. Andra användningsområden av datorn i dagens musiklandskap är i ”live-framträdanden”. Med detta arbete vill jag praktisera och fördjupa mina kunskaper om hur datorn kan användas som instrument i mitt eget musicerande. Genom dokumentation i form av loggbok, video och ljudinspelningar kommer jag att analysera min process med avstamp inom det sociokulturella perspektivet., The purpose of this work is to deepen my knowledge of how the computer can be used as a musical instrument. Computers can reproduce and simulate acoustic instruments but still they can also create electroacoustic sounds through synthesizers and samplers. In modern music creation, the computer is an extremely important instrument where, among other things, it serves as a tape-machine, the tape recorder of our time. Other uses of the computer in today's music landscape are in "live performances". With this work I want to practice and deepen my knowledge of how the computer can be used as an instrument in my own music making. Through documentation in the form of logbook, video and audio recordings, I will analyze my process with an starting point in the socio-cultural perspective.

I följande studie kommer jag redovisa resultatet ifrån den självstudie som jag har bedrivit i syfte av att utforska huruvida min instuderingsprocess skiljer sig utifrån jazz- och klassisk repertoar på instrumentet kontrabas. Studien redovisar även hur jag erhåller och nyttjar den instuderade tekniken och materialet i de givna jazz- och stråkorkestertillfällena, samt om hur instuderingen skiljer sig i den mån av tidigare erfarenheter kunskaper. Studien tar form utifrån hur jag som erfaren jazzbassist instuderar och spelar i stråkorkester som novis i den miljön, samt hur jag fördjupar mitt instuderande till jazzensemblerna. I syfte att studien har ett stort fokus på instudering och ensemblespel så diskuteras även huruvida de olika ensemblekulterna skiljer sig i mån av styrning, inflytande och uttryck. Arbetet bearbetas genom videodokumentation som sker under instudering- och övningspass, samt ensembletillfällen. Matrealet bearbetas sedan genom transkription och analys där matre- alet kategoriseras efter olika kategorier i syfte att besvara mina frågeställningar. Arbetet utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och där med har ett fokus på hur jag brukar kunskap och artefakter i olika kulturer och miljöer, samt hur jag lär mig utifrån de olika ensembleformerna. Resultatet i arbetet visar hur notläsningen i stråkorkestern är direkt kopplat till mitt gehör, och genom instudering av notmatrealet så betingas mitt gehör till min psykomotorik. Studien visar även huruvida mina bristande tekniska förutsättningar med redskapet stråken bidrar till att jag flyttar blicken ifrån noten till stråken, vilket får konsekvenser i mån av flöde och koncentrat- ion i spelandet. I mån av det musikaliskt flöde som befinner sig i orkestern så underlättas not- läsningen genom ensemblens harmoniska samspel och tempo. De olika ensembleformerna vi- sar sig skilja sig markant i mån av styrning och inflytande vilket kan kopplas till de ensemb, In the following study I will report the results from the self-study i have conducted in order to explore whether my study process differs based on jazz and classical repertoire on the instru- ment double bass. The study also reports whether I obtain and use the studied technique and the material in the given jazz and string orchestra occasions, and how the study differs to the extent of previous experience knowledge. The study takes the form of how I, as an experienced jazz bassist study and play in string or- chestras as a novice in that environment, and how I deepen my study of the jazz ensembles. In order that the study has a great focus on study and ensemble play, it will also be discussed whether the different ensemble cultures differ in terms of control, influence and expression. The work is processed through video documentation that takes place during study and practice sessions, as well as ensemble occasions for the purpose of follow-up. The video documentation will be processed through transcription and analysis where the material is categorized according to different categories in order to answer lesser questions. The work is based on a socio-cultural perspective and with a focus on how I use knowledge and artifacts in different musical cultures and environments, and how I learn based on the different ensemble forms. The result of the work shows how the note reading in the string orchestra is directly connected to my hearing, and by studying the sheet music, my hearing is conditioned to my psychomotor skills. The study also shows whether less technical deficiencies with the implement strings contribute to moving the gaze from the note to the strings, which has consequences in terms of flow and concentra- tion. As far as the musical flow in the orchestra is concerned, the note reading is facilitated by the ensemble's harmonious interaction and tempo. The different ensemble forms appear to differ markedly in terms of control and influence which can be linke

Denna kvalitativa intervjustudie utgår från ett elevperspektiv och inleds med en bakgrund där styrdokumentens relation till de naturvetenskapliga ämnena och utomhusundervisning presenteras, där det bland annat tas upp att hur eller var läraren ska genomföra sin undervisning inte framgår i styrdokumenten. Vidare i bakgrunden går jag in på frågor som varför utemiljön är lämpad för undervisning, hinder för en god utomhusundervisning samt hur och av vad elever motiveras där det framkommer att en väl planerad undervisning med konkreta och tydliga mål är av stor vikt. Bakgrunden följs av en presentation av det sociokulturella perspektivet som är studiens teoretiska ramverk. Användningen av detta teoretiska ramverk genomsyrar hela denna studie men det är mest i hur resultaten analyseras som det är extra tydligt. Syftet med studien är att ta reda på elevers, i skolår 2 och 3, inställningar, attityder och uppfattningar om utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Studien fokuserar också på skillnaden i hur deras attityder till utomhusundervisning ser ut i förhållande till inomhusundervisning. Detta görs genom en kvalitativ studie där elever intervjuas i grupper om tre i varje. Resultatet har framställts med hjälp av meningskategorisering och presenteras i resultatet där studiens tre forskningsfrågor utgör rubrikerna, svaren ingår även i mindre tabeller för att göras extra tydligt. Vidare diskuteras samt analyseras resultaten med den tidigare forskningen och det sociokulturella perspektivet. Slutsatsen är att eleverna ser utomhusundervisningen som relevant om syfte och mål med undervisningen tydliggörs samt att innehållet väcker nyfikenhet, är intressant och roligt. Om undervisningen utomhus upplevs som lyckad beror också på lärares inställning till utemiljön samt om eleverna vet vad som förväntas av dem.

Syftet med studien var att få en bättre förståelse och bredare kunskap om problematiken runt kvinnors underrepresentation som tränare inom svensk innebandy. Inom idrotten är ledarskap ett mansdominerat område och världen över hamnar kvinnor i en minoritetsposition. Studien belyser problemet utifrån en sociokulturell teori med fokus på att förstå de sociala strukturer som format en idrottskultur som är manligt kodad. För att få en fördjupad förståelse har det teoretiska ramverket kombinerats med ett genus- och organisationsperspektiv. Det avgränsade syftet med studien var att genom innebandytränares uppfattningar analysera vad i idrottskulturen och genusstrukturen som har betydelse för att det är fler män än kvinnor som är tränare inom innebandy, samt via innebandytränares uppfattningar undersöka potentiella förändringar som kan vidtas för att öka antalet kvinnor som innebandytränare. Studiens resultat baseras på data skapat genom fyra fokusgrupper med totalt 13 huvudtränare inom innebandy, där både kvinnor och mäns perspektiv på och erfarenheter av problemet inkluderades. Studiens resultat visar bland annat på svårigheter för kvinnor att kliva fram och respekteras som innebandytränare och att kvinnor får ett annorlunda bemötande jämfört med manliga kollegor. Ytterligare ett centralt resultat från studien är behovet av förebilder för barn och ungdomar för att förändra synen på kvinnor i tränarpositioner. Vi kan med stöd från studiens resultat och analys säga att idrottskulturen inom svensk innebandy består av traditionell genusstruktur som skapar mindre möjligheter för kvinnor att bli och vara tränare inom innebandy.

Studien synliggör åtta fritidspedagogers beskrivningar och erfarenheter av mottagande ochinkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Syftet med studien är attanalysera hur fritidspedagoger beskriver sitt arbete med mottagande ochinkludering av nyanlända elever. Studiens metodologiska del förhåller sig tillett sociokulturellt- och interkulturellt perspektiv. Studien bygger på enkvalitativ ansats, närmare bestämt semistrukturerade intervjuer med åttafritidspedagoger. Studiens resultat tydliggör fritidshemmets ochfritidspedagogernas funktion i arbetet med nyanlända elever samt vilkamöjligheter och hinder det är som uppstår i arbetet. Fritidspedagoger såg fleramöjligheter än hinder i arbetet med nyanlända elever, dock var dessa hinderinte långvariga och kunde lösas med hjälp av redskap. Samverkan i och utanförskolan var en viktig förutsättning för de nyanlända elevernasinkludering, socialisering, språkutveckling och välmående. Slutsatsen vi drarutifrån studiens resultat är att fritidshemmet är en viktig plats som utgör enviktig roll för de nyanlända elevernas lärande och utveckling.

Denna studie fokuserar på dans som en estetisk uttrycksform. Studiens övergripande syfte är att skapa större förståelse för yngre barnens dansaktiviteter i förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Utifrån det blir vårt syfte att synliggöra de estetiska innehållen i yngre barns dansaktiviteter i förskolan. Därmed blir våra frågeställningar: vilka estetiska innehåll kännetecknar barns dansaktiviteter och vilka medierande handlingar och verktyg främjar barns dansaktiviteter? För att kunna besvara dessa frågor har vi använt oss av det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt eftersom den fokuserar på sociala och fysiska handlingar i samspel med omgivningen. Vidare genomfördes observationer och filminspelningar på tre olika förskolor på småbarnsavdelningar. Data analyserades sedan utifrån tre analyskategorier av estetiska innehåll: modesta estetiken, radikala estetiken och marknadsestetiken. Dessutom använde vi oss av två analysbegrepp, vilka är stöttning och mediering. Resultatet visar att i förskolan är det estetiska innehåll som är mest framträdande är den modesta estetiken. De verktyg som medierade till dans var projektor, bandspelare och bilder. De handlingar som medierade till dans var pedagogernas aktiva närvaro i form av dans, sång och stöttning.

Syftet med denna uppsats var att skapa djupare förståelse för hur förskolans personal arbetar för att stödja barn i deras språk-och skriftspråksutveckling. I undersökningen har åtta förskolepersonal svarat på frågor i form av intervjuer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visade att respondenterna i undersökningen var samstämda i sin uppfattning att förskolan ska arbeta med barns språkutveckling. Det framkommer i resultatet att förskolepersonalen medvetet ska arbeta med att utveckla barns språk, och att de finns olika metoder att använda för detta arbete. De metoder som många av respondenterna använde sig av var böcker, sång, rim och ramsor. Vid skriftspråksutveckling är respondenterna överens om att detta ska introduceras för barnen och stödjas om barnen visar intresse för detta, dock var de samstämda med att skriftspråket inte ska ha någon central roll i barns utveckling på förskolan, utan att detta enbart ska introduceras och arbetas med vid visat intresse.

Studiens syfte är att undersöka hur bildlärare uppfattar och använder grupparbete som arbetsmetod i bildämnet. En kvalitativ studie har genomförts i form av intervjuer med tre bildlärare från tre olika högstadieskolor i södra Sverige. Resultatet visar att bildlärarna var positivt inställda till att använda grupparbete som arbetsmetod i sin bildundervisning. Att elevers bildspråk, samarbets- och kommunikationsförmåga utvecklas genom grupparbeten var några positiva aspekter som framkom i resultatet. Resultatet visar även att svårigheter som bildlärarna uppfattade med grupparbete var bedömning. En av bildlärarna ansåg att lämpliga moment vid grupparbeten var idé och konceptplanering medan de andra två ansåg att eleverna med fördel kunde arbeta från idé till slutprodukt tillsammans. Resultatet visar även att eleverna uppfattades arbeta självständigt i större utsträckning och var i mindre behov av handledning av läraren, när de arbetade i grupp än när de arbetar individuellt.

Syftet med denna studie är att undersöka de åtgärder som skrivs in i åtgärdsprogram för elever på högstadiet. Studien innehåller en innehållsanalys av de åtgärder som skrivits in i åtgärdsprogram. Åtgärderna har redovisats utifrån kategoriskt och relationellt perspektiv. Analys har gjorts med begreppen artefakt, mediering och scaffolding, hämtade ifrån det sociokulturella perspektivet. I resultatet framkommer att flera av åtgärderna är av kategorisk karaktär. Utifrån begreppen kan åtgärderna ses som artefakter men kopplingen mellan artefakter och mediering är svår att analysera då åtgärderna saknar helt eller delvis koppling till de kunskapskrav som minst skall uppnås. Det finns även brister i hur åtgärderna formuleras utifrån de allmänna råden kring extra anpassningar och särskilt stöd som skolverket ger.

I och med att det skett en ökad migration till Sverige har skolans arbetssätt och pedagogik påverkats för att anpassas till samhället. Var femte elev i den svenska skolan har utländsk bakgrund. Den mångkulturella variationen i klassrummen ställer höga krav på lärarnas didaktiska kompetens vilket gör syftet med den här studien angeläget. Syftet med studien är att granska och sammanställa tidigare forskning som behandlar lärares didaktiska kompetens och arbetet för att främja ett inkluderande klassrum under 2000-talet. Genom att anta ett kritiskt perspektiv på de artiklar som valts ut skapas möjligheter att se forskningen ur ett nytt perspektiv. I den här studien kunde det urskiljas vikten av språket som verktyg i framförallt den interkulturella pedagogiken. I diskussionen synliggörs en "annanhet" som artiklarna betonar och hur "annanheten" kan påverka den didaktiska kompetensen och det inkluderande arbetet.

Syftet med denna studie är att lyfta upp förskollärarnas synpunkter och erfarenheter om hur de kan skapa möjligheter för de barn som vill prova på ledarrollen under sin lek på förskolan. För att undersöka vårt syfte har vi formulerat två frågeställningar: Vilka strategier och förmågor anser förskollärare att barn behöver utveckla för att kunna positionera sig som ledare i sin lek på förskolan och vad anser förskollärare att pedagoger kan göra för att stötta barn som vill prova på ledarrollen i sin lek på förskolan? För att genomföra vår studie har vi använt kvalitativa intervjuer, som vi har spelat in, transkriberat, sammanfattat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av vår studie visar att barnen behöver utveckla vissa förmågor, framförallt språket, och vissa strategier för att kunna leda i en lek. Studien visar också förskollärarnas medvetenhet och engagemang i sitt arbete med utvecklingen av barns förmågor för att främja till utvecklingen av starka och självständiga individer.

Med utgångspunkt i facebookgruppen Förskoleupproret, som tar upp problematiken kring stora barngrupper väcktes ett intresse. I det intresset valdes ett fokus på stora barngrupper kopplat till omsorg, med tanke på ett nytt läroplansförslag som nu ligger ute på Skolverkets hemsida. I detta förslag ska omsorg införas på fler ställen än tidigare. Syftet med detta examensarbete är att jämföra barnskötare, förskollärare och förskolechefer i frågan om hur de reflekterar kring begreppet omsorg och stora barngrupper, om det finns likheter och skillnader beroende på det kunskapskapital de har. Med tanke på syftet valdes anknytningsteorin och det sociokulturella som teorier för att förstå det empiriska materialet som samlats in. Begreppet psykosocial arbetsmiljö används även. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor i samma kommun. Två barnskötare, två förskollärare och två förskolechefer har intervjuats för att möjliggöra en jämförelse av resultatet. Resultatet visar att alla deltagare anser att barngrupperna är för stora i förskolorna idag. Däremot reflekterar de över olika faktorer som påverkar att barngruppen är för stora, t.ex. miljön och budget. Resultatet i studien angående begreppet omsorg visar att alla respondenter anser att omsorg är viktigt i förskolan. Däremot finns det skillnader mellan barnskötare och förskollärare, då barnskötare upplever omsorg som en trygghet för barnen och förskollärare upplever lärandet i omsorgen.

Forskning visar att vi idag jämfört med för många år sedan inte längre använder oss av det muntliga berättandet. Det muntliga berättandet skapar många ingångsvägar till att lära sig lyssna, skriva, skapa förståelse, utveckla sin fantasi och göra oss till egna berättare. Syftet med denna studie är att undersöka berättandets plats i förskolan där fokus ligger på hur förskollärare arbetar med berättande och hur barnen i sin tur anammar olika sorters berättande. Genom denna studie kopplat till den tidigare forskningen hoppas jag kunna visa att det i dagens förskola sker muntligt berättande men i annorlunda version jämfört med förr. Förr satt många samlade för att lyssna till en berättarröst medan det idag används artefakter som bilder, handdocka och lärplatta som är ett komplement till vår berättarröst. Jag har valt att utgå från den kvalitativa metoden och undersökt berättandets plats i förskolan. För att kunna förstå hur pedagoger arbetar med berättande och skapa en ytterligare förståelse för vilken betydelse detta har för barns litteracitet utgick jag från hermeneutiken som handlar om att tolka det ögat ser. Observationer där jag gått in som en känd och deltagande observatör har varit redskapet som jag använt mig av för att försöka förstå och tolka vad jag ser. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgångspunkt men andra relevanta begrepp som mediering och literacy ingår även i studiens diskussioner. Genom att använda mig av dessa glasögon har jag sedan tolkat och analyserat den empiri jag mött under mina observationer vilket även kopplats till tidigare forskning. Resultatet för studien visar att berättelsen är en viktig del i barns vardag då denna bidrar till samhörighet oss människor emellan. Det muntliga språket tillsammans med olika artefakter visar sig vara viktiga faktorer som spelar stor roll i olika berättelser. Barn lär i interaktion med varandra och det handlar inte enbart om att pedagoger förmedlar sin kunskap vidare till barnen utan barn emellan

This thesis explores the relationship between certain concepts of learning and some parts of the Swedish language program for immigrants (SFI). The aim of the study is to relate theories of learning to current pedagogical SFI-research, teachers’ perception of learning theories and, to investigate which learning theories teachers consider to be the most useful in their everyday tutoring. I used a mix method approach, analyzing two parts. First a literature study compares current SFI-research in Sweden with theories of learning. Secondly, the paper analyzes the perception of learning of SFI-teachers, in two steps: (i) A pilot study was made containing three in-depth interviews with SFI-teachers discussing their view on learning. (ii) Next a survey was created to understand which learning theories SFI-teachers think they are in need of in their every-day teaching. In conclusion, the thesis argues that current SFI-research puts emphasis on the sociocultural dimensions of learning. It also discusses in what way teaching can be related to theories of learning. And lastly, the survey shows that SFI-teachers need and want to use the emotional dimension of learning in a better way.